Granskningsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2016 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2015 Building a better
euildi*tq ~ better wo~kinq world Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112014...2 2.1 Utfall kommunen...2 2.2 Driftredovisning...5 2.3 Budget- och prognosföljsamhet...6 3. Kommentarer till bokslut...6 3.1 Bokslutsprocessen...6 3.2 Materiella anläggningstillgångar...6 3.3 Bidrag till statlig infrastruktur...7 3.4 Exploateringsverksamhet...7 3.5 Pensioner och pensionsmedelsförvaltning...7 3.6 Avsättningar...8 3.7 Tvister... 9 3.8 Resultatutjämningsresery...9 4. Måluppföljning...10 4.1 Inledning...10 4.2 Avstämning av balanskravet...10 4.3 Finansielle må1...10 4.4 Verksamhetsmål...10 5. Sammenfattende bedömninq...12 i
Øuildinq a better working woricl 1. Inledning Burlövs kommun har vi gjort en granskning av årsbok- På uppdrag av kommunrevisionen i slut och årsredovisning för 2015. Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med Jagen om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallegen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fulimäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning auseende delårsrapporten har lämnats separat. Revisjonen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisjonen för att med hög men finte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen finte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallegen 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2. Resultatutfa112015 2.1 Utfall kommunen Årets resultat uppgår till 9,6 mkr vilket är ca 92 mkr lägre än utfallet för 2014. Avvikelsen förklaras till stor del av exploateringsöverskott under 2014. I förhållande till budget är årets resultat om 9,6 mkr ca 3,1 mkr lägre. Utfallet för 2015 blev lägre än den prognos som lämnas i samband med delårsbokslutet, 9,6 mkr mot prognostiserat 22,2 mkr. Förklaringen till detta är främst att nedskrivning kopplad till Svenshögskolan på 23,9 mkr finte farms med i prognosen för 2015. Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mkr) 9,6 12,7 ~ 22,2 Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Prognos delår Den negativa budgetavvikelsen om 3,1 mkr förklaras i huvudsak av följande: Verksamheternas budgetavvikelse 25,2 mkr Lägre skatter och statsbidrag -4,2 mkr Finansielle poster -0,6 mkr Lägre indexuppräkning södra stambanan 3,6 mkr Avskrivninger -0,6 mkr Jämförelsestörande poster -26,5 mkr 2
Øuildinq a better För att jämföra resultatet mellan åren så har en jämförelse gjorts nedan som eliminerer s.k. jämförelsestörande poster. Årets resultat ~ 9,6 mkr ~ - 101,6 mkr Återbetalning försäkringspremier (AFA) -5,1 mkr - Nedskrivningar av engångskaraktär +23,9 mkr - Vinst auseende exploateringsöverskott Justerat resultat - -83,7 mkr 28,4 mkr 17,9 mkr För 2015 fanns, till skillnad från 2014, en jämförelsestörande post auseende återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. För 2015 uppgick beloppet till 5,1 mkr. Under 2014 fördes diskussioner från FORA kring återbetalning av försäkringspremier av 2004 års premier men beslut om detta togs sent och därmed skedde återbetalningen först 2015. Under 2015 genomfördes även nedskrivningar av engångskaraktär kopplat till konkursen av byggbolaget som ansvarade för byggnation av Svenshögskolan. Föregående år förekom verken AFA-återbetalning eller nedskrivning av engångskaraktär. Däremot genomförde kommunen en försäljning av exploateringsområdena Flansbjer (82,2 mnkr) samt Sege industriområde (1,5 mnkr). För att åskådliggöra hur de jämförelsestörande posterns har påverkat kommunens resultat över tid visas i nedenstående tabell en jämförelse mellan årets resultat och resultat justerat för engångsposter för de seneste fem åren. izo ioo ao 60 Årets resultat samt årets resultat exklusive jämförelsestörande poster (mkr) 40 21,8 12,4 12,4 20 n ~. -Zp 2011 2012 3.1-0,9-1,0 Y9;9 2013 2014 28,4 ~ - 9,62015 Årets resultat Årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader uppgår till -837 mkr vilket är en ökning om ca 121 mkr i förhållande till 2014. Detta beror främst på att det föregående år fauns ett exploateringsöverskott om 83,7 mkr. I år har det istället förekommit en nedskrivning av engångskaraktär på 23,9 mkr samt återbetalning av AFA-premier på 5,1 mkr. Justerat för dessa både poster så har nettokostnaderna endast ökat med 19,1 mkr. Förändringstakten för verksamhetens nettokostnader uppgår därmed till 17,0 %alternativt 2,4 %omjustering görs för jämförelsestörande poster. 3
Øuildi~q ~ better working.vrid Skatteintäkter och generelle statsbidrag och utjämning uppgår till totalt 836,1 mkr och jämfört med föregående års utfall om 807,1 mkr medför detta en ökning om cirka 29 mkr. Ökningstakten auseende skatteintäkter, bidrag och utjämning är mellan 2015 och 2014 cirka 3,6 % vilket kan jämföras med ökningstakten för verksamhetens nettokostnader om 2,4 % (justerat för jämförelsestörande poster). I nedenstående graf redovisas utfallet för nettokostnader respektive skatteintäkter. Ytterligere en linje är tillagd för att motsvara justerade nettokostnader auseende jämförelsestörande poster. Nettokostnads- och skatteintäktsutvecklinq 850, 00 n 800, 00 750,00 700, 00 650, 00 600,00 2011 2012 2013 2014 2015 + Nettokostnad Skatteintäkter, statsb o utj Nettokostnad, exkl jämförelsest poster Under perioden 2011 till 2015 har skatteintäkterna ökat från 717,7 mkr till 836,1 mkr, dvs en ökning om totalt 118,4 mkr alternativt ca 16,5 %. Motsvarande förändring auseende verksamhetens nettokostnader är 128,8 mkr alt 18,2 % obeaktat jämförelsestörande poster och en ökningstakt om 110 mkr alt ca 15,5 %justertit för dessa. Det är viktigt att bevaka utvecklingen av nettokostnaderna och beakta detta i framtida budget- och plenarbete så att dessa finte överstiger skatteintäkterna. Värt att notere är också den osäkerhet som föreligger i framtida skatteintäktsprognoser. I nedenstående graf är den procentuella ökningen nedbruten per år. 4
Building a better worki.nq world Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 20,00% ; 15,00% 10,00% 5,00% ~` _~ ~ ~ ~ - -~--~e 0,00% 2011 2012 2013 2014 2015-5,00% 10, 00% 15, 00% t Nettokostnad Skatteintäkter, statsb o utj Nettokostnadsförändring exkl jämförelsestörande poster Nyckeltal, befolkningsutveckling Befolkningsmängden i kommunen uppgick vid årsskiftet till 17430 personer. Detta är en ökning om 219 personer i förhållande till föregående år. Sedan 2008 har befolkningen ikommunen ökat med 1200 personer, alternativt 7 %. ~s000 17500 ~ -- Antal invånare i kommunen 17000-16500 i 16000 ~- 15500 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2.2 Driftredovisning Verksamheternas totala budgetavvikel- = ser uppgår till +23,7 mkr fördelat pa Kommunstyrelse och kommunfullmåktige 9,0 nämnderna 10,9 mkr och Gentrala poster Teknisk nåmnd _.... +12,8 mkr. Miljö_ och byggnämnd 0,1 Utbildning- och kulturnämnd... K&F... 0,5 Största negativa avvikelsen konstateres Utbildning- och kulturnämnd B&U -3,9 för utbildning- och kulturnämnd. Den..,_sociamämnd 5,2 negativa budgetavvikelsen uppgår till - :..._Summa nämnder.10,9 Gentrala poster 128 3,4 mkl". Summa verksamheter 23,7 Utbildning- och kulturnämndens utfall är något bättre än den prognos som avlämnades i samband med delårsbokslutet ijuni. I denne beräknades budgetavvikelsen till -4,2 mkr. Underskottet förklaras till stor del av volymökningar. prognosen i delårsbokslutet visade socialnämnden en budgetavvikelse på -1,2 mkr, men utfallet i årsbokslutet blev istället en positiv avvikelse på 5,2 mkr. Denne förklaras av positiva avvikelser inom vård och omsorg (+5,5 mkr) och individ och familjeomsorg (+5,5 mkr) samtidigt som LSS-verksamheter visar på negativa budgetavvikelser på -5,8 mkr. 5
E3uildi~g a better 2.3 Budget- och prognosföljsamhet nedenstående tabell sammanfattas budget- respektive prognosavvikelsen för de fem senasteräkenskapsåren. 2015 2014 2013 2012 2011 Budget 12,7 74,8 59,1 1,1 0,4 Utfall 9,6 101,6-1,0 21,8 12,4 Budgetavvikelse -3,1 +26,8-60,1 +20,7 +12,0 Prognos från 30 juni 22,2 97,7 43,1 23,2 6,6 Utfall 9,6 101,6-1,0 21,8 12,4 Prognosavvikelse -12,6 +3,9-44,1-1,4 +5,8 Med undantag för 2015 och 2013 så har budgetavvikelsen för den seneste femårsperioden varit positiv. förhållande till prognosen som genomfördes i samband med avgivande av delårsrapporten per 30 juni 2015 är utfallet cirka 12,6 mkr lägre. Detta beror på jämförelsestöreande post i form av engångsnedskrivning av anläggningstillgångar gällande Svenshögskolan, som finte var beaktade i prognosen. För 2013 förklaras den negativa avvikelsen till store delar av att försäljning av exploateringsmark finte blev av. Utifrån ovenstående analys bedömer vi att kommunen haft en rimlig prognosträffsäkerhet mellan delårsbokslut och faktiskt utfall de seneste åren. 3. Kommentarer till bokslut 3.1 Bokslutsprocessen Bokslutsprocessen uppges vara oförändrad mot tidigare år. Bokslutet var väl förberett i samband med genomförd revision. 3.2 Materielle anläggningstillgångar Investeringsbudget nedenstående tabell sammenfattes genomförda nettoinvesteringer i jämförelse med budget samt en beräkning av genomförandegraden definierad som utfallet i relation till budget för den seneste femårsperioden. 2015 2014 2013 2012 2011 Utfall nettoinvesteringer (mkr) 92,2 97,8 58,5 27,5 33,1 Budget nettoinvesteringer (mkr) 140,5 160,8 195,1 127,0 105,8 Genomförandegrad (%) 66 61 30 22 31 tabellen ovan konstateres att investeringsbudgeten för 2015 uppgick till 140,5 mkr. Utfallet under 2015 uppgick till 92,2 mkr vilket innebär en genomförandegrad om cirka 66 (2014: 61%). Även om det är den högsta genomförandegraden för den seneste femårspe- D
Building a better wa~kinq world rinden konstateras att fulimäktiges antagna budget över investeringsverksamheten ej har uppnåtts. Komponentredovisninq december 2013 uppdaterade Rådet för kommunal redovisning rekommendation 11.3 (nya benämnd 11.4) beträffande materielle anläggningstillgångar. I rekommendationen förtydligas kravet på s.k. komponentavskrivning innebärande att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången deles upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrives av separat. Den kanske vanligaste typen av tillgång som består av flertalet komponenter med olika nyttjandeperioder är fastigheter. Kommunen har för tiligångar som tagits i bruk under 2014 och 2015 tillämpat komponentavskrivning. Uppdelning för investeringar före 2013 har ej genomförts. 3.3 Bidrag till statlig infrastruktur Burlövs kommun ingick under 2011 ett genomförande- och finansieringsavtal för pendlarstation med Trafikverket. I avtalet förbinder sig Burlövs kommun att medfinansiera projektet med 21,5 mkr. I enlighet med legen om kommunal redovisning kan dessa typer av åtagande redovisas entingen i balansräkningen eller i resultaträkning. Redovisning ska ske i samband med att det finns ett bindande avtal. Om redovisning sker i balansräkningen ska bidraget lösas upp under maximalt 25 år. Burlövs kommun har valt att redovisa detta bidrag i balansräkningen och löser upp bidraget under 20 år. Upplösningen har påbörjats det år avtalet ingicks. Detta medför således att resultatet kommer under 20 år belastes med cirka l,l mkr årligen med start 2011. Enligt avtalet med Trafikverket ska bidraget indexuppräknas då avtalet om medfinansiering är beräknat utifrån 2010 års penningnivå. Indexuppräkningen för 2015 blev negativ och uppgick till -0,1 mkr vilket har bokförts i årets resultat. 3.4 Exploateringsverksamhet Vi har tidigare år noterat att kommunens hantering av exploateringsverksamhet finte fullt ut följer de rekommendationer som finns på området. Kommunen har under 2014 ändrat redovisningsprincip för att hentere detta i enlighet med dessa riktlinjer. De nya principerna tillämpas på nya exploateringsområden. 3.5 Pensioner och pensionsmedelsförvaltning Burlövs kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 304,7 mkr fördelat på 6,5 mkr redovisat som aysättning i balansräkningen och 298,2 mkr som ansvarsförbindelse. Det totala pensionsåtagandet har minsket med ca 7,7 mkr framförallt hänförligt till ansvarsförbindelsen till följd av utbetalningar. I nedenstående tabell sammenfattes det totala pensionsåtagandet fördelat på ansvarsförbindelse och skuld respektive marknadsvärdet på kapitalförvaltningen. r~
Bwidinq a better ~ 350,0 306,0312'4 298,2304, 7 300,0 _. ~ _ - i 250,0 Ansvarsförbindelser pensioner 200,0 ~ Avsättning pensioner 150,0 +- 100,0 -r 50,0 0,0 6,4 109,9 2014 2015 Totalt pensionsåtagande Marknadsvärde kapitalförvaltning Som framgår av grafen ovan täcker pensionsförvaltningen totalt 39 % av det totala pensionsåtagandet. Detta är en ökning i förhållande till föregående år då motsvarande relation uppgick till 35 %. Det bokförda värdet för pensionsmedelsförvaltningen uppgår till 79,0 mkr placerade i aktiefonder. Det totala övervärdet uppgår således till 40,4 mkr alternativt 51 %. 3.6 Avsättningar Kommunens aysättningar, exklusive aysättningar för pensioner, uppgår till totalt 114,6 mkr per 2015-12-31 vilket är i paritet med föregående år. Avsättning för medfinansiering av Pend/arstation Burlöv Som redogjorts ovan har Burlövs kommun under 2011 fingått ett genomförande och finansieringsavtal för pendlarstation med Trafikverket. Då beloppet finte har utbetalats till Trafikverket samtidigt som bidraget ska redovisas i samband med att det finns ett bindande avtal har beloppet reserverata som en aysättning. Avsättningen uppgår per 2015-12-31 till 22,9 mkr och består av avtalat bidrag om 21,5 mnkr samt indexuppräkning under åren 2011-2015. Avsätfninq dåvarande Banverket bokslutet 2008 genomfördes en aysättning auseende avtal mellan Burlövs kommun, dåvarande Banverket samt Region Skåne angående utbyggnad av Södra stambanan. Den ursprungliga aysättningen baserat på avtalet uppgick till 75,0 mkr. I enlighet med avtal har beloppet indexuppräknats ibokstuten 2010-2015 innebärande att den utgående aysättningen uppgår till 83,5 mkr. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut under 2009 har 75 Mkr avskilta från tikulda medel och platerata i långsiktig kapitalförvaltning. Detta i syfte att "öronmärka" medel för att täcka kommunens medfinansiering av utbyggnaden av södra
Øwldinq a better stambanan genom Burlöv. Marknadsvärdet på dessa medel uppgår per 2015-12-31 till 108,8 mkr innebärande att de ayskilda medlen överstiger det bedömda åtagandet. Avsättninq för framtida exploateringsavgifter Avsättning för framtida exploateringsavgifter uppgår till totalt 7,6 mkr (2014: 8,2 mkr) varav 3,9 mkr (3,9 mkr) avser St Bernstorp 1 och 3,7 mkr (3,7 mkr) avser St Bernstorp 2. Tillkommande post avser exploateringsområde Flansbjer om 0,6 mkr. Åtagande avser beräknade återstående exploateringsutgifter i enlighet med fastställda detaljplaner och beräknas att regleras inom de närmaste 3-5 åren. 3.7 Flyktingersättningar Kommunen har erhållit statsbidrag auseende tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen med 7,9 mkr, varav ca 7,3 mkr är periodiserade till 2016 i enlighet med RKRs rekommendation. Denny post är redovisad som en skuld i årsbokslutet. Därutöver har driftbidrag för flyktingmottagandet erhållits, eller beräknats, med 45 mkr. Kommunens fordran på Migrationsverket uppgick vid årets slut till drygt 30 mkr. 3.8 Tvister Entreprenören för nybyggnaden av Svenshögskolan gick i konkurs under pågående entreprenad. Konkursen orsakar kommunen merkostnader i form av betalt men ej utfört arbete och fördyring av återstående byggnation, totalt ca 32 mkr, varav ca 8 mkr beräknas täckas av försäkring. Kommunen bevakar fordringarna i konkursen. 3.9 Resultatutjämningsresery Från och med 1 januari 2013 infördes möjligheten för kommuner och landsting att reservera överskott till en s.k. resultatutjämningsresery (RUR). Syftet med RUR är att kommuner och landsting i sin balanskraysutredning ska få förbättrade möjligheter att utjämna resultatet över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterma av konjunkturvariationer. Ett annat syfte är att skapa större stabilitet för verksamheterna. Under 2013 fattade kommunen beslut om att införa en resultatutjämningsresery och för åren 2010-2012 samt 2014 reserveredes totalt 41,7 mkr. I bokslutet 2015 föreslås ingen ytterligare aysättning. Det bör noteras att en resultatutjämningsresery finte synliggörs i resultaträkningen utan framgår enbart av den s.k. balanskraysutredningen. I balansräkningen ska RUR specificeras som en delpost till det egna kapitelet vilket framgår i kommunens årsredovisning. D
Øuilding a better 4. Måluppföljning 4.1 Inledning Enligt kommunallegen skall kommunfullmäktige fastställa finansielle mål samt mål och inriktningar för verksamheten utifrån god ekonomisk hushållning. Detta görs i budgeten varefter uppföljning sker av urålen i årsredovisningen. Allmänt kan de finansielle urålen anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som skall utföras. 4.2 Avstämning av balanskravet ~ r-ir-i~~~ar-~~~ar~.zn~~r.~~~~n[n~:t ~~n~un~[a~~~r-i~.7c~~ui~i~.7~nn~ Årets resultat enligt resultaträkning 9,6 Avgår renvinster 0,0 Balanskraysresultat 9,6 Medel till resultatutjämningsresery 0,0 Justering för kostnader auseende åtgärder där medel reserverats i 2,9 tidigare bokslut Årets balanskraysresultat 12,5 Ovenstående utredning av balanskravet framgår i förvaltningsberättelsen vilket innebär ett balanskraysresultat om 12,5 mkr (2014: 84,3 mkr). Det konstateres således att kommunen uppfyller kommunallegens krav på en ekonomi i balans. 4.3 Finansielle mål Kommunfullmäktige i Burlövs kommun har för 2015 fastställt följande finansielle målsättning: Årets resultat, exklusive renvinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, skall vara lägst + 5 mnkr, oräknat kostnader för sådans åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskraysaystämning. Avstämning av måluppfyllelsen görs i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Det justerade resultatet uppgår till 12,5 mkr vilket därmed innebär att fullmäktiges finansielle målsättning uppnås. 4.4 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning skall anges i budgeten och utvärderas och följas upp av kommunstyrelsen i delårsrapportens respektive årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2015 beslutat om fem övergripande verksamhetsmål. Målsättningarna har utgångspunkt i fastställd vision. De övergripande urålen är indelade flika många kategorier vilka framgår nedan. 10
Buildia~q abetter Trygghet: Andelen 8urlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Medborgarinflytande: Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamheter och utvecklinq. Boende och Millö: År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna iskåne. Arbete och Näringsliv: År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre. Service och kvalitet: År 2017 ska Burlövsborna vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamheter och service. För att bedöma de övergripande urålen finns totalt elva indikatorer. I årsredovisningens förvaltningsberättelse görs en utvärdering av måluppfyllelsen för de fem övergripande urålen, baserat på dessa elva indikatorer. För att aggregera måluppfyllelsen på de övergripande urålen har kommunen bestämt följande gränsvärden: följande tabell görs en sammanställning av kommunstyrelsens uppföljning av delmåten fördelat på respektive övergripande mål. Övergripande mål Övergripande mål: Trygghet Indikator 1 Indikator Uppf. Intlex, trygghetsmätning Övergripande mål: Medborgarinflytande Indikator 2 Övergripande mål: Boende och miljö Indikator 3 Indikator 4 Övergripande mål: Arbete och näringsliv Indikator 5 Indikator 6 Indikator 7 Indikator 8 Övergripande mål: Service och kvalitet Indikator 9 Indikator 10 Indikator 11 SCB:s Nöjd Inflytande index SCB:s Nöjd region index Avfallsåtervinning via materialåtervinning Elever i årskurs 9 behöriga till yrkesprogram Förvärvsarbetande invånare 20-64år Andelen arbetslösa 18-64år Etablerade på arb.marknad el. stud. eft två år Socialstyrelsens brukarbedömning - helhet hemtjänst Socialstyrelsens brukarbedömning - helhet särskilt boende Svensk Näringslivs företagsklimat, ranking 11
Building a better wo~kinq world Bedömning av den samlade måluppfyllelsen Vad gäller verksamhetsmålen anses samtliga fem övergripande mål uppnådda eller på väg att uppnås till planperiodens slut. Inget mål bedöms ej uppnått. Kommunens finansiella målsättning har uppnåtts. I årsredovisningens förvaltningsberättelse framgår en samlad bedömning vari slutsatsen dras att verksamheten för 2015 har bedrivits utifrån god ekonomisk hushållning. Det är vår bedömning att verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del helt eller delvis har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. 5. Sammanfattande bedömning Efter granskningen av årsredovisningen för 2015 är vår sammanfattande bedömning följande: Det lagstadgade balanskravet har uppfyllts. Fullmäktiges finansiella målsättningar har uppfyllts. Utifrån avrapporteringen i årsredovisningen bedöms verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunale redovisningslagen och god redovisningssed. Arlöv den 28 april 2016 _~ ~ ~- Lisa Stensson Cecilia Isaksson Auktoriserad revisor Revisor 12