Utbildningsinspektion i Solna kommun Solna gymnasium Dnr 53-2006:3381 Utbildningsinspektion i Solna gymnasium Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Solna gymnasium den 9-12 oktober 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Solna gymnasium, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Solna gymnasium intervjuades rektorn, personal, elever och föräldrar. Informella samtal fördes också med personal och elever i samband med lektionsbesök och raster. Inspektörerna besökte lektioner på elprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och individuella programmet. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för sbedömningen. Beskrivning av skolan Solna gymnasium Antal elever Gymnasieskola 609 Källa: Solna gymnasium, oktober 2007 Solna gymnasium, som är den enda gymnasieskolan med kommunen som huvudman, anordnar tre nationella program, ett stort antal specialutformade program samt individuella program. De nationella programmen är elprogrammet med inriktningarna datorteknik och elteknik, naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna ekonomi,
2 (14) språk och samhällsvetenskap. Tre av de specialutformade programmen, naturvetenskapsprogrammet med humanistisk inriktning, samhällsvetenskapsprogrammet med internationell inriktning samt samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning turism är under avveckling varför inga nya intagningar sker till kommande läsår. De specialutformade programmen på Solna gymnasium är elprogrammet med inriktning datorteknik och elitidrott respektive elteknik och elitidrott, naturvetenskapsprogrammet med inriktning elitidrott respektive medicin, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna juridik, samhällsvetenskap och elitidrott, samhällsvetenskap och film, ekonomi och elitidrott samt språk och elitidrott. Skolans individuella program omfattar bland annat fordonsprogrammet med inriktning MC-teknik respektive transportutbildning, handels- och administrationsprogrammet med inriktning entreprenörskap och småföretagare, programinriktat individuellt val med samhällsvetenskaplig inriktning samt svenska för invandrare. I skolan finns också en Asperger klass med elever som antingen följer en individuell studieplan eller läser en eller flera kurser på något av de nationella programmen. Skolans ledning består av rektorn och två biträdande rektorer med programansvar. Härutöver finns en stabsfunktion för bland annat ekonomi och administration samt ett så kallat elevcentrum med kurator, skolsköterska samt studie- och yrkesvägledare. Personalen är organiserad i programarbetslag och tillämpar ett system med mentorskap som innebär att varje lärare inom respektive arbetslag är mentor för ett femtontal elever. Utöver programarbetslagen finns också så kallade ämneslag. Helhetsbedömning Inspektörernas samlade bild är att Solna gymnasium genomgående fungerar väl och har goda förutsättningar att erbjuda eleverna en utbildning i enlighet med de mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Skolans arbete med kunskapsuppdraget är av god och undervisningen genomsyras generellt sett av den kunskapssyn som kommer till uttryck i gällande läro- och kursplaner. Även läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot framträder tydligt i den undervisning inspektörerna tar del av och i verksamheten i övrigt. Skolans arbete med normer och värden är både prioriterat och väl förankrat i verksamheten och alla vuxna i skolan bidrar aktivt till att skapa en studiemiljö där trygghet, trivsel, ömsesidig respekt och vänligt bemötande råder. Värdegrundsarbetet bedöms således vara av mycket god. Rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten och såväl rektorns ansvarstagande för verksamheten som rektorns pedagogiska ledarskap fungerar väl och är av god. Betydande insatser har gjorts för att säkerställa att kunskapsuppdraget och arbetet med normer och värden utvecklas i enlighet med författningarna. Inte minst skolans arbete med särskilt stöd vittnar därom och såväl organisationen kring särskilt stöd som de åtgärder skolan vidtagit i detta sammanhang bedöms av inspektörerna fungera bra.
3 (14) Detta till trots framkommer i inspektionen att måluppfyllelsen är lägre i Solna gymnasium än i riket i övrigt både vad gäller andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år och andelen elever med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier. Vidare erfar inspektörerna att det finns elever på skolan som upplever att de behöver mer stöd för att kunna tillgodogöra sig undervisningen, exempelvis mer tid i samband med muntliga genomgångar av nya kursavsnitt. Skolan måste därför enligt inspektörernas bedömning vidta ytterligare åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer också att skolan bör ta ställning till hur verksamheten i än högre grad kan anpassas till elevernas förutsättningar, erfarenheter och behov. Mot bakgrund av att det i inspektionen framgår att flera lärare och elever inte är helt på det klara med hur skolans individuella program är utformat, är detta enligt inspektörernas bedömning ett utvecklingsområde för skolan. Vidare bedömer inspektörerna skolans sarbete som ett viktigt förbättringsområde. Bland annat bör arbetet med sredovisningen utvecklas så att det i högre utsträckning än vad som nu är fallet, fungerar som ett led i skolans kontinuerliga arbete med uppföljning och utvärdering av verksamheten. Detta förutsätter enligt inspektörerna att personalens och elevernas delaktighet i arbetet med sredovisningen stärks och att skolans sarbete utökas till att omfatta flera aspekter av verksamheten. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Betyg i specialidrott sätts inte av lärare anställd på skolan (7 kap. 3 gymnasieförordningen). - Rektor deltar inte alltid i elevvårdskonferens (4 kap. 1 gymnasieförordningen). - Skolans sredovisning uppfyller inte förordningens krav (3-4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör vidta ytterligare åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten. - Skolans arbete med utvecklingssamtalen bör utvecklas. - Elevernas inflytande över utbildningen bör förbättras så att detta inte är beroende av vilka lärare eleverna har. - Skolans arbete med att anpassa undervisningen till elevernas behov och förutsättningar bör utvecklas ytterligare. - Skolans utformning av de individuella programmen bör förtydligas. - Elevernas delaktighet i utarbetandet av ordningsreglerna bör förbättras. - Skolans sarbete bör förbättras.
4 (14) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat - om eleverna tillägnar sig goda kunskaper i förhållande till läroplanens och kursplanernas mål. Tabell 1. Sammanställning av betygsresultat för Solna gymnasium jämfört med riket år 2005 2007, enligt statistik från Skolverket. Solna gymnasium Riket Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) elever som fullföljde utbildningen inom fyra år 2005 2006 2007 2005 2006 2007 12,1 12,9 13,1 14,1 14,1 14 75,4 71,9 78,7 89 89,2 89 65,2 58,3 59,9 76 75 74 Källa: Skolverkets statistik
5 (14) Kommentar Trots att kunskapsresultaten förbättrats över tid och skolan har vidtagit en rad åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen, visar inspektionen att måluppfyllelsen alltjämt är låg. År 2007 var andelen elever med allmän behörighet till universitets- och högskolestudier lägre jämfört med riket motsvarande tidsperiod. Skolans meritvärde år 2007 var, enligt tillgänglig statistik, bättre i jämförelse med år 2006, men ligger fortfarande något under meritvärdet för riket. I inspektionen framkommer också att kunskapsresultaten mellan de olika programmen är skiftande. På elprogrammet var drygt 85 procent av avgångseleverna år 2007 behöriga till universitets- och högskolestudier, 90 procent av avgångseleverna på naturvetenskapsprogrammet och cirka 84 procent av avgångsgångseleverna på samhällsvetenskapsprogrammet. På det specialutformade programmet var dock knappt 70 procent av avgångseleverna behöriga till universitets- och högskolestudier samma år. Uppgifter om resultat på nationella ämnesprov saknas. 1.2 Uppföljning av kunskapsresultat - om resultatet av skolans verksamhet följs upp kontinuerligt så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav - om lärarna använder resultaten från de nationella proven för att analysera och främja elevernas kunskapsutveckling - om eleverna fullföljer utbildningen inom utbildningstiden. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultat: God Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att bedömningsområdet Uppföljning av kunskapsresultaten är av god. Detta är en sammanvägd bedömning som grundar sig på att skolan har vidtagit flera åtgärder i syfte att förbättra kunskapsresultaten. Bland annat genomförs diagnoser i flera ämnen redan tidigt på höstterminen i årskurs 1, för att härigenom bättre kunna anpassa undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. Alla elever följs också kontinuerligt upp i samtliga ämnen på så kallade studieresultatskonferenser två gånger per termin. För elever som riskerar att inte nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna skrivs så kallade handlingsplaner av ämnesansvariga lärare och datum för uppföljning fastställs. De elever som har handlingsplaner erbjuds olika former av stöd. I ämnena matematik, svenska och specialidrott är arbetet med stöd särskilt väl utvecklat.
6 (14) Elever som har svårigheter att nå målen har som regel tät kontakt med sina mentorer för att både stämma av resultaten och diskutera sin studiesituation. I de fall elever är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram i samråd med elever och föräldrar. Även dessa följs fortlöpande upp. Nationella ämnesprov genomförs och resultaten analyseras bland annat i ämneslagen. Andelen elever år 2007 som fullföljde utbildningen inom 4 år var 59,9 procent vilket är betydligt lägre än riket i övrigt där motsvarande värde samma år var 74 procent. Inspektörerna bedömer att skolan bör vidta ytterligare åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten. 1.3 Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat - om lärarna utvärderar varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas mål i samtliga ämnen - om lärarna informerar eleven kontinuerligt om både utvecklingsbehov och framgångar i studierna - om utvecklingssamtalet utgår från en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser som elev gjort - om lärarna gör en allsidig bedömning och vid betygssättningen utgår från elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen - om lärarna samverkar och gör systematiska jämförelser såväl inom skolan som med andra skolor - om betyg sätts enligt författningarna och betygskatalog förs på ett rättssäkert sätt Bedömning av området Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat: God Inspektörernas sammanvägda bedömning är att skolans arbete inom bedömningsområdet Bedömning, betygssättning och kommunikation av resultat är av god. Bedömningen görs mot bakgrund av att skolans arbete inom området i allt väsentligt fungerar bra och sker i enlighet med författningarnas krav. Lärarna diskuterar regelbundet kursplanernas mål inom såväl arbetslagen som ämneslagen och är tydliga mot eleverna vad gäller målen. Alla elever på de nationella programmen har en individuell studieplan som uppdateras kontinuerligt. Gemensamma prov och gemensamma rättningskonferenser förekommer i vissa ämneslag.
7 (14) Inom nedanstående områden bedömer emellertid inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Utvecklingssamtal I gymnasieförordningen anges att utvecklingssamtal ska genomföras minst en gång per termin och ge en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Utvecklingssamtal genomförs terminsvis men upplevs inte som meningsfulla för alla elever eller föräldrar i sin nuvarande utformning. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla arbetet med utvecklingssamtalen. Betygssättning enligt författningarnas krav Av gymnasieförordningen framgår att betyg ska sättas av lärare. I Solna gymnasium sätts betyg i specialidrott inte av lärare anställd på skolan. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte i enlighet med bestämmelserna varför skolan måste åtgärda detta. 1.4 Genomförande av utbildningen - om undervisningen inriktas mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot - om undervisningen är saklig och allsidig - om skolans verksamhet ger utrymme för olika kunskapsformer - om skolan ger med demokratiska arbetsformer eleverna inflytande och arbetar så att varje enskild elev kan ta ansvar för det egna lärandet - om samverkan sker både mellan lärarna och med det omgivande samhället - om varje elev har en individuell studieplan Bedömning av området Genomförande av utbildningen: God Med hänvisning till nedanstående redovisning bedömer inspektörerna att bedömningsområdet Genomförande av utbildningen är av god. Denna bedömning grundar sig på att området i sin helhet fungerar bra. Undervisningen är tydligt inriktad mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och utrymme ges för kunskapens olika former, även om skriftliga redovisningar och prov överväger på de teoretiska programmen. Undervisningen är saklig och allsidig och präglas i huvudsak av demokratiska arbetsformer. Elevrådet ges gott stöd från skolledningen och deltar i skolans samverkansgrupp där bland annat beslut om personalrekrytering fattas. Samverkan mellan lärarna är väl utvecklad och skolans samverkan med det omgivande samhället fungerar bra. Detta gäller särskilt för den arbetsplatsförlagda delen
8 (14) av utbildningen (APU) inom de yrkesinriktade programmen. Alla elever har en individuell studieplan. Inom nedanstående område bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Demokratiska arbetsformer och elevinflytande Av författningarna framgår att eleverna ska göras delaktiga i planeringen av undervisningen och ha inflytande över arbetssätt och arbetsformer. I intervjuer och samtal med elever framkommer att elevernas möjligheter till inflytande över utbildningen är i några fall beroende av vilka lärare de har. Inspektörerna bedömer därför att elevernas inflytande över utbildningen bör förbättras så att detta inte är beroende av vilka lärare eleverna har. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov - om undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov - om alla som arbetar i skolan uppmärksammar och hjälper elever som har svårigheter i skolarbetet - om skolan ger stödundervisning då man befarar att elever inte når målen och om man vid särskilda stödinsatser alltid upprättar åtgärdsprogram - om skolans individuella program främst fungerar som en förberedelse för studier på ett nationellt eller specialutformat program Bedömning av området Anpassning av verksamheten och särskilt stöd: God Mot bakgrund av vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att bedömningsområdet Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av god. Bedömningen baserar sig på att såväl arbetet med anpassning av verksamheten till elevernas behov, som arbetet med särskilt stöd sammantaget fungerar bra och är av god. Skolan strävar aktivt efter att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov. Fungerande rutiner finns för att upptäcka elever i behov av olika former av stöd i skolarbetet. Så kallade handlingsplaner och åtgärdsprogram upprättas för elever som riskerar att inte nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna och särskilt stöd ges. Skolans individuella program är till sitt innehåll och sin utformning i enlighet med bestämmelserna. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.
9 (14) Stödundervisning I författningarna anges att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och att lärarna ska utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolans insatser inom området är som tidigare framgått betydande. Trots detta finns det elever som ger uttryck för att de skulle behöva mer tid, framför allt grundligare genomgångar i vissa ämnen, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen bättre. Inspektörerna gör därför bedömningen att skolans arbete med att anpassa undervisningen till de enskilda elevernas behov och förutsättningar bör utvecklas ytterligare. Individuella program Skollagen anger att ett individuellt program ska förbereda eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program och följa en plan fastställd av styrelsen för utbildningen. Flera lärare och berörda elever ger uttryck för att de inte är helt på det klara med hur de individuella programmen på skolan är utformade varför inspektörerna bedömer att detta bör förtydligas. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdokumenten för vårt skolväsende. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro - förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling - om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete - om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever - om likabehandlingsplanen är upprättad i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: God
10 (14) Inspektörerna bedömer sammantaget att skolans arbete inom bedömningsområdet Normer i studiemiljö och samvaro är av mycket god. Bedömningen görs mot bakgrund av att arbetet med normer och värden överlag är prioriterat, fungerar osedvanligt bra och är av mycket god. Personalen är genomgående involverade i arbetet med att utveckla elevernas känsla för samhörighet och ansvar och har ett demokratiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet. Ett synnerligen aktivt värdegrundsarbete bedrivs i skolan och alla vuxna verkar för att skapa en god skolmiljö. Personalen syns ofta tillsammans med eleverna under raster och förhållandet mellan lärare och elever präglas av ömsesidig respekt och en god samtalston. Inom nedanstående områden bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Ordningsregler Enligt gymnasieförordningen har rektorn ansvar för att ordningsregler finns för varje skola och att dessa utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolans ordningsregler är både kända av eleverna och efterlevs i stor utsträckning, men elevernas delaktighet i utarbetandet av ordningsreglerna har varit begränsad. Inspektörerna bedömer därför att detta bör förbättras. Likabehandlingsplan Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Solna gymnasium har en likabehandlingsplan men denna motsvarar inte författningarnas krav. Bland annat saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Eleverna har inte heller varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen vilket är ett krav enligt en särskild förordning. Vid inspektionstillfället var upprättande av en likabehandlingsplan inte överlämnat till rektor varför bedömning sker i den övergripande kommunrapporten. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och hur kommunen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Rektors ansvar - om rektor är förtrogen med verksamheten
11 (14) - rektor som pedagogisk ledare tar ansvar för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen - om rektor fattar beslut enligt bestämmelserna Bedömning av området Rektors ansvar: God Inspektörernas samlade bild är att rektorns ansvarstagande och pedagogiska ledning fungerar tillfredsställande och bedömningsområdet Rektors ansvar bedöms således vara av god. I bedömningen har inspektörerna tagit fasta på att rektorn är förtrogen med verksamheten och tar ansvar för verksamhetens utveckling i riktning mot ökad måluppfyllelse i enlighet med nationella mål. Rektorn har tillsammans med den övriga skolledningen vidtagit ett flertal åtgärder för att utveckla verksamheten. Bland annat har skolans uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och arbetet med normer och värden förbättrats och fungerar väl. Inom nedanstående områden bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Rektors beslutsfattande Av gymnasieförordningen framgår att det för behandling av elevvårdsfrågor ska finnas en elevvårdskonferens och att rektor ska vara ledamot av elevvårdskonferensen. Elevvårdskonferenser genomförs regelbundet i Solna gymnasium men rektorn deltar inte alltid i dessa. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte i enlighet med förordning och måste därför åtgärdas. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling - om lärarna är utbildade för den undervisning de i huvudsak bedriver - om lärarna har kunskap om gällande bestämmelser - om lärarna får kompetensutveckling - om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens: God
12 (14) Med hänvisning till vad som nedan redovisas gör inspektörerna bedömningen att bedömningsområdet Personalens utveckling och kompetens är av god. Bedömningen baserar sig på att flertalet aspekter inom bedömningsområdet enligt inspektörerna är i överensstämmelse med författningarnas krav. I stort sett samtliga lärare har både utbildning för den undervisning de bedriver och i huvudsak god kunskap om gällande bestämmelser. Kompetensutveckling erbjuds med utgångspunkt i skolans behov. Rektorn har gedigen pedagogisk erfarenhet och har genomgått ledarskapsutbildning vid Skolledarhögskolan samt den statliga rektorsutbildningen. Detsamma gäller övrig skolledning som har genomgått ledarskapsutbildning vid Skolledarhögskolan. 3.3 Tillgång till likvärdig utbildning - om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna - om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar - om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna - om skolans specialutformade program och lokala kurser samt lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav - om alla ansvariga för undervisningen bidrar gemensamt genom information - och vägledning till att eleverna kan göra genomtänkta och fria utbildningsval - om de läromedel som används håller god - om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som innebär en ringa kostnad Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: God Enligt inspektörernas bedömning är bedömningsområdet Tillgång till likvärdig utbildning av god. Denna bedömning vilar på att författningarnas krav inom området i allt väsentligt uppfylls. Skolan tar emot elever enligt bestämmelserna och eleverna erbjuds den undervisning och de valmöjligheter de har rätt till enligt författningarna. Alla ansvariga för undervisningen bidrar gemensamt genom information och vägledning till att eleverna kan göra genomtänkta och fria utbildningsval. De läromedel som används håller god.
13 (14) 3.4 Kvalitetsarbete - om skolans utveckling främjas genom att skolans arbete och resultat följas upp och utvärderas - om det systematiska sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen Bedömning av området Kvalitetsarbete: God Inspektörerna bedömer att bedömningsområdet Kvalitetsarbete är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning och grundar sig främst på sredovisningens brister men även på att sarbetet inte fungerar helt tillfredsställande. Bland annat är personalens och elevernas delaktighet i arbetet med sredovisningen skiftande, vilket får till följd att denna inte till fullo fungerar som ett led i skolans kontinuerliga arbete med uppföljning och utvärdering av verksamheten. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt författningarna har huvudmannen har ansvar för att skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot nationella mål och riktlinjer. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta innebär att varje skola fortlöpande måste såväl diskutera undervisningsmål och arbetsformer, som utvärdera resultat. Skolans sarbete är inte heller tillräckligt systematiskt och omfattar endast en begränsad del av verksamheten varför inspektörerna bedömer att detta bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. anges att varje skola årligen ska upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Den har till syfte att bidra till att utveckla skolans verksamhet i riktning mot de nationella målen och till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Samtliga skolor i Solna kommun använder en
14 (14) gemensam mall för sredovisning där två olika målområden följs upp varje år. I sredovisningen för 2006 är dessa områden matematik och särskilt stöd. Inom dessa områden redovisar och analyserar Solna gymnasium resultat. Uppföljning av övriga ämnen och målområden saknas emellertid. Inte heller finns redovisat vilka resultat som uppnåtts när det gäller arbetet med de mål att sträva mot som läroplanen anger. Vidare framkommer i inspektionen att eleverna inte varit delaktiga i arbetet med sredovisningen. Inspektörerna konstaterar att sredovisningen därmed inte motsvarar förordningens krav. Den kan således inte ligga till grund för analys av skolans verksamhet som helhet och fyller inte heller den avsedda funktionen att informera om verksamhet och resultat. Inspektörerna bedömer att detta inte är i enlighet med bestämmelserna och måste åtgärdas. 2008-03-14 Stockholm Lee Gleichmann Linnarsson Anette Älmdalen