Tillsyn Till vilket pris?

Tillsyn Till vilket pris? DECEMBER 2010 En rapport om kommunal tillsynsavgift och livsmedelstillsyn

Tillsyn Till vilket pris? 1 Sammanfattning Sverige behöver fler företag för att klara framtidens utmaningar. Det ligger därför i allas intresse att företagande underlättas. I dag vittnar tyvärr många företag om att det är krångligt att driva företag i Sverige. Många lagar ska följas och avgifter ska betalas, avgifter som tillkommer efter vilken verksamhet man valt att driva. För företag som driver miljöfarlig och/eller hälsofarlig verksamhet tillkommer avgifter för tillsyn. I de fall där kommunen har tillsynsansvaret, bestämmer kommunen själv avgifterna. Skillnaderna på tillsynsavgifterna har visat sig vara stora mellan kommunerna i Sverige. Till exempel är den högsta rörliga avgiften för alkoholtillsyn 48 000 kronor högre än den lägsta avgiften. De stora skillnaderna kan leda till snedvriden konkurrens. En avgift definieras av en motprestation, utan en sådan handlar det istället om en skatt. Av de företag intervjuat svarar hälften att de får tillsyn vart 3:e år eller mer sällan. I dessa fall är avgiften snarare att betrakta som en skatt. Livsmedelsföretagare i Östergötland vittnar också om att stora skillnader finns mellan kommuner vad gäller själva tillsynen. Oförstående inspektörer som gör godtyckliga bedömningar sätter rättssäkerheten ur spel och skapar problem för företagen. Samtidigt vågar inte företagen ifrågasätta kommunens beslut av rädsla för vedergällning. Företagen talat med efterfrågar en bättre dialog och mer rådgivning i tillsynen än det som idag är tillåtet. Detta skulle spara både tid och energi, menar företagarna. För att lösa en del av de problem som företagen anser är förknippade med tillsyn, ser de gärna att tillsynen flyttas till länsnivå. En del företagare anser att problemen även går att minska genom att kommuner slår ihop sina tillsynsverksamheter.

Tillsyn Till vilket pris? 2 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehåll... 2 Inledning... 3 Tillvägagångssätt... 4 Fakta... 5 Tillsyn... 5 Vad händer om brister upptäcks?... 5 Kommunala avgifter för tillsyn... 5 Resultat... 7 Skillnader i kommunala avgiftsnivåer... 7 Östgötska livsmedelsföretagares syn på den kommunala livsmedelstillsynen... 8 Tillsynsbesök och avgift vad får företagen för sina pengar?... 8 Förståelsen för företagets villkor... 9 Dialog och rådgivning... 9 Ifrågasättande av kommunen... 10 Skillnader mellan kommuner... 10 Kommunal nivå eller länsnivå?... 10 Samarbete mellan kommuner... 11 Slutsats... 12

Tillsyn Till vilket pris? 3 Inledning Det ligger i allas intresse att man underlättar för företag, för ju mer företag desto fler arbetstillfällen. Jag är van med avgiften och allt krångel, men ibland kan man bli lätt frustrerad. Det blir svårt för nya att driva företag också, för hur ska de orka? -Livsmedelsföretagare i Östergötland, 2010 träffar årligen många företagare som berättar om hur komplicerat och krångligt det kan vara att driva företag i Sverige idag. En stor mängd olika lagar och regler ska följas, samtidigt som en mängd olika avgifter ska betalas. Det handlar bland annat om avgifter för tillstånd och tillsyn. Avgifter har generellt sett alltid en hämmande effekt på näringslivet genom de kostnader de innebär för företagen. De kan även hindra nya företag från att etablera sig. Hur mycket avgifter ett företag ska betala är beroende av vilken bransch företaget är verksamt i. Företag som driver miljö- och/eller hälsofarlig verksamhet ska till exempel kontrolleras kontinuerligt genom så kallad tillsyn, för vilken företagen betalar en avgift. I de fall kommunen har ansvar för tillsynen, bestämmer kommunerna själva nivån på avgiften. Det gör att avgiften varierar över landet. Stora variationer mellan kommunerna kan leda till snedvriden konkurrens, men även en försvagning av tillsynens ställning, då den kan anses godtycklig. Hur stora skillnaderna i avgiftsnivåer är mellan kommuner blir då viktigt att fastställa. Inte bara avgiftsnivåerna för tillsyn utan även hur själva tillsynen utförs kan ha betydelse för företagen. Branschtidningen Restaurangvärlden genomförde i början av 2010 en enkätundersökning bland Sveriges restaurangföretagare där resultatet visar på missnöje med livsmedelstillsynen. I undersökningen svarade till exempel endast 29 % tyckte att tillsynen utfördes på ett objektivt sätt. I den här rapportern granskas dels skillnaderna mellan kommunerna vad gäller de kommunala tillsynsavgifterna för alkoholförsäljning, miljöfarlig verksamhet och livsmedelsverksamhet. Dels redovisas livsmedelsföretagares syn på den kommunala livsmedelstillsynen

Tillsyn Till vilket pris? 4 Tillvägagångssätt Undersökningsföretaget Skill har för s räkning tagit fram information om tillsynsavgiftsnivåer i Sveriges kommuner. De avgiftsnivåer som berörs är fast avgift för alkoholtillsyn, rörlig avgift för alkoholtillsyn, timavgift för livsmedelstillsyn och timavgift för miljötillsyn. Informationen har samlats in genom besök på samtliga kommuners hemsidor under september och oktober 2010. Efter genomgången av hemsidorna stod det klart att alla kommuner inte hade fullständig information om avgiftsnivåerna upplagt på sina hemsidor. Det innebär att sammanställningen som görs i den här rapporten inte kan ge en heltäckande bild av nivåläget i Sverige. Då syftet med denna del av rapporten endast är att visa på eventuella skillnader i avgiftsnivåer borde det dock vara ett mindre problem. Rapporten innehåller förutom en redogörelse för avgiftsnivåer även en skildring av företagares syn på kommunal livsmedelstillsyn. har därför under november 2010 intervjuat 20 livsmedelsföretagare från sex olika kommuner i Östergötlands län. De företag som intervjuats är främst verksamma inom restaurang eller konditori/bageri men även andra typer av livsmedelsföretag ingår i undersökningen. Gemensamt för dem alla är att deras verksamheter ligger under kommunens tillsynsansvar. Företagen har intervjuats via telefon enligt ett frågeformulär med diskussionsfrågor. Resultatet av intervjuerna kan naturligtvis inte ses som generellt gällande för hela Sverige men ger ändå en bra bild av några av de problem som kan uppkomma i samband med kommunal livsmedelstillsyn.

Tillsyn Till vilket pris? 5 Fakta Innan resultatet redovisas kommer här en kort genomgång av de områden som behandlas i texten. Tillsyn Ett företag som driver en miljö- och/eller hälsofarlig verksamhet ska enligt lag kontrolleras kontinuerligt. Detta sker genom så kallad tillsyn och bekostas i de flesta fall av verksamhetsutövaren. Tillsynen syftar till att kontrollera att lagar och regler följs men också att företaget utövar en regelbunden egenkontroll. Egenkontroll innebär att företagen själva ska planera och kontrollera sin verksamhet, för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. För tillsynen ansvarar olika kontrollmyndigheter, bland annat Livsmedelsverket, länsstyrelsen och kommunen. Vilken kontrollmyndighet som utför tillsyn beror på företagets verksamhet och storlek. Till exempel är det kommunen som ansvarar för miljötillsyn av c- klassade verksamheter, alkoholtillsyn och stora delar livsmedelstillsynen. De typer av företag som får kommunal livsmedelstillsyn är bland annat restauranger, konditorier och mindre livsmedelstillverkare. Vad händer om brister upptäcks? Kontrollmyndigheten ska vidta åtgärder om det vid tillsynen upptäcks att ett företag inte uppfyller lagstiftningens krav. Exempel på åtgärder är föreläggande om att åtgärda bristen, förbud, till exempel förbud att sälja ett felmärkt livsmedel, eller att återkalla godkännande. Åtgärden måste dock stå i proportion till bristen. Om det anses nödvändigt gör kontrollmyndigheten ett återbesök för att kontrollera att bristerna är åtgärdade. För återbesöket tas en extra avgift ut. Kommunala avgifter för tillsyn För tillsyn har kommunen rätt att ta ut avgift, vilka ska täcka de utgifter kommunen har i samband med tillsynen. Det innebär till exempel kostnader för kontrollpersonalens löner, förberedelser inför kontroll, lokaler, resor och utrustning. Kommunerna bestämmer själva avgiftsnivåerna genom beslut i kommunfullmäktige, vilket innebär att avgifterna för tillsyn varierar över landet. Hur avgifterna är utformade är också olika. Kostnaden för alkoholtillsyn kan antingen vara fast, rörlig, eller både och, det bestämmer kommunerna själva. Fast tillsynsavgift innebär att alla företag med serveringstillstånd, oavsett storlek, betalar samma summa i avgift varje år. Den rörliga avgiften baseras istället på företagets årsomsättning av alkoholdrycker och innebär att företag med högre årsomsättning av alkoholdrycker betalar mer än de med lägre årsomsättning. Oftast är den rörliga avgiften fastställd i stigande intervaller där exempelvis företag med en årsomsättning från alkoholförsäljning på mellan 250 000 och 500 000 kr betalar x kr i tillsynsavgift varje år. I enstaka fall är den rörliga tillsynsavgiften procentbaserad. Företagen betalar då varje år en procentuell del av försäljningen i av alkohol i tillsynsavgift.

Tillsyn Till vilket pris? 6 För miljö- och livsmedelstillsyn fastställer kommunen timavgifter. Hur mycket ett företag inom dessa branscher ska betala beror alltså på hur lång tid det tar att kontrollera företaget. För livsmedelstillsynen är det Livsmedelsverket som tar fram riktlinjer för hur mycket tid som krävs för kontroll av olika verksamheter. Kontrolltiden baseras på flera faktorer: hur stora risker det är med livsmedlen och hur de tillagas, hur mycket som tillagas och hur företaget sköter verksamheten. Ett företag som visar att de uppfyller lagstiftningens krav kan få minskad kontrolltid året därpå och tvärtom kan ett företag som inte uppfyller kraven få ökad kontrolltid.

Tillsyn Till vilket pris? 7 Resultat Först redovisas information om kostnader för tillsyn. De avgifter som undersökts är tillsyn för alkoholförsäljning (serveringstillstånd), timtaxa för livsmedelstillsyn och timtaxa för miljötillsyn. Därefter kommer en genomgång av Östgötska livsmedelsföretagares syn på den kommunala livsmedelstillsynen. Skillnader i kommunala avgiftsnivåer Informationen om avgiftsnivåerna har hämtats från kommunernas hemsidor under september och oktober 2010. I tabell 1 nedan redovisas hur många kommuner som hade uppgifter om avgiftsnivåer upplagda på sin hemsida vid tiden för besöket. Kommuner med Kommuner med Kommuner med redovisad kostnad redovisad kostnad redovisad kostnad alkohol livsmedel miljöfarlig Antal 223 164 145 Procent 77% 57% 50% Tabell 1 Som tabellen visar har flest kommuner redovisat kostnaden för alkoholtillsyn, nämligen 77 %. Därefter är det drygt hälften av kommunerna som lagt upp information om avgiftsnivån för livsmedelstillsyn och hälften av kommunerna hade vid besökstillfället redovisat kostnaden för miljötillsyn. Hur stor avgiften är för tillsyn varierar över landet. Tabell 2 nedan ger en överblick av spridningen på avgiftsnivåerna. I tabellen redovisas den högsta respektive lägsta nivån för de olika avgifterna som granskats. Tillsyn Tillsyn Tillsyn Tillsyn fast kostnad tillsyn alkohol rörlig kostnad tillsyn alkohol maximum timtaxa livsmedel timtaxa miljöfarlig Max 6300 48900 1050 900 (Danderyd) (Åre) (Stockholm) (Stockholm, Göteborg) Min 360 800 408 500 Tabell 2 (Svalöv) (Säter) (Kungsör) (Lessebo, Öckerö) Skillnaderna är stora vad gäller både den fasta och rörliga tillsynsavgiften för alkohol. Av de kommuner som har fast avgift finns den högsta i Danderyd, där avgiften är 6300 kr och den lägsta i Svalöv, där avgiften är 360 kr. Det gör att den högsta fasta tillsynsavgiften är drygt 12 gånger så hög som den lägsta. I kommuner där den rörliga avgiften används är skillnaden ännu större än så: den högsta avgiften (Åre 48900 kr) är 61 gånger så hög som den lägsta avgiften (Säter 800 kr).

Tillsyn Till vilket pris? 8 Timavgifterna för livsmedels- och miljötillsyn skiljer sig inte lika mycket åt som tillsynskostnaderna för alkohol. Den högsta timavgiften för livsmedelstillsyn (Stockholm 1050 kr) är drygt 2 gånger så hög som den lägsta (Kungsör 480 kr). Timavgiften för miljötillsyn är som högst i Göteborg och Stockholm, 900 kr, och som lägst i Lessebo och Öckerö, 500 kr. Här är den högsta avgiften i Sverige nästan 2 gånger så hög som den lägsta. Östgötska livsmedelsföretagares syn på den kommunala livsmedelstillsynen Under november 2010 intervjuade 20 livsmedelsföretagare i Östergötland om deras syn på den kommunala livsmedelstillsynen. Den generella hållningen bland företagarna är att livsmedelstillsyn i grunden är något bra. Genom tillsynen kan kunderna känna sig trygga med att den mat de köper, eller blir serverade, är säker. För företagarna är det självklart mycket viktigt att det finns ett förtroende för livsmedelsföretagen hos kunderna. Det skapas bland annat av att kunderna vet om att det finns lagar som reglerar verksamheterna och att myndigheter kontrollerar att de lagarna efterföljs. Samtidigt som de flesta intervjuade livsmedelsföretagare är överens om att tillsyn i grunden är bra, är de flesta även överens om att det finns flera problem som omgärdar den kommunala livsmedelstillsynen. Problem som försvårar arbetet och gör det krångligare att driva företag. Här nedanför redovisas de olika problemområden livsmedelsföretagarna har identifierat. Tillsynsbesök och avgift vad får företagen för sina pengar? Av de livsmedelsföretagare intervjuat får nästan hälften livsmedelstillsyn varje år. Övriga får tillsyn mer sällan, mellan vart 3:e till 6:e år. En företagare uppger att de inte fått livsmedelstillsyn sedan starten på 1990-talet. Enligt Livsmedelsverkets riktlinjer för livsmedelstillsynen, som finns på deras hemsida, behöver företagen inte besökas varje år för kontroll: Kontrollmyndigheten kan på ett planerat sätt skjuta upp tiden [för kontroll] till efterföljande år. Myndigheterna måste dock använda kontrolltiden för varje företag på några års sikt. Vad några år innebär framgår inte av texten men tydligt är att ett livsmedelsföretag inte kan räkna med att få tillsyn varje år. Däremot får det inte heller vara för långa mellanrum mellan tillsynsbesöken. Hälften av de intervjuade företagen har inte fått tillsyn på 3 år eller mer, vilket borde kunna räknas som mer än några år. Att tillsynen sker med så långa mellanrum skapar problem, anser några av företagarna. Regelbundna besök gör att företagarna inte blir hemmablinda. När det istället är långt mellan kontrollerna får företagen mycket fler nedslag när kontrollen väl sker, vilket i sin tur innebär extra avgifter för återbesök. Den extra avgiften för återbesök upprör flera av företagarna, speciellt när det handlar om företag som årligen betalar tillsynsavgift men sällan får tillsyn. Företagarna menar att alla de år företagen betalat in avgift men inte fått någon tillsyn borde täcka de återbesök som kan behöva göras. Oavsett om företagen får tillsyn varje år eller mer sällan är den generella uppfattningen att avgiften är för hög i jämförelse med den tillsynstid som läggs ner på företagen. De flesta tycker även att kommunen är otydlig i att meddela vad som faktiskt ingår i avgiften, hur den

Tillsyn Till vilket pris? 9 sätts och vad den ska täcka. Flera företagare upplever det som att företag som vill laga mat från grunden blir bestraffade. Restauranger som använder konserver, halvfabrikat och fruset har mycket mindre tillsynsavgift än vad vi har. Det ger verkligen bilden av att det lönar sig att fuska med maten, säger en av företagarna. Förståelsen för företagets villkor När företagen som talat med får tillsyn upplever merparten att förståelsen för företagets villkor är låg. En majoritet av företagarna anser att inspektörerna oftast har bra kunskaper när det gäller livsmedelssäkerhet men dåliga eller inga kunskaper om hur det är att arbeta i till exempel ett restaurangkök. Verkligheten kan vara långt ifrån de listor som inspektören har med sig och ska prickas av, menar företagarna. Det skapar problem och försvårar det dagliga arbetet. Samtidigt menar många att det är stor skillnad beroende på vem som utför tillsynen. Oftast pekas unga inspektörer ut som de mest nitiska och minst flexibla. Flera av företagen önskar att dessa men även andra inspektörer under en period fick arbeta på ett livsmedelsföretag, för att öka förståelsen för företagens villkor. Flera av företagen delade med sig av exempel på tillfällen då inspektören uppvisat oförstående för företaget villkor. En företagare berättar: En inspektör var här mitt under stressigaste lunchrusningen och förfasades över hur köket såg ut. Jag försökte förklara att det är så här det ser ut när man jobbar, det ser ut så här överallt, i alla restaurangkök när det är som stressigast. Men på kvällen kan du äta från golvet, så rent som vi har det då. Inspektören tyckte att vi skulle städa under tiden. Jovisst, då får jag ha en kock som bara går och städar efter alla Inspektören kom tillbaka en tid senare och medgav att jo, det såg ju faktiskt ut såhär överallt. En annan företagare berättar: Vi fick en anmärkning på att vi hade för mycket skor i personalrummet. Inspektören menade att det gjorde det svårare att städa, men jag kan ju inte förbjuda min personal att ha med sig ett extra par skor, plus att de skorna inte är kvar där när vi ska städa. Man vet inte om man ska skratta eller gråta Dialog och rådgivning När företagen får frågan om tillsynen kan ske på något annat sätt än idag svarar de flesta ja och efterfrågar en ökad dialog. Majoriteten av företagarna vill också att tillsynen ska innefatta mer rådgivning. I dagsläget får kommunen inte agera konsult men ska enligt lag ge råd och underlätta för livsmedelsföretagen. Det kan bland annat handla om att informera om vilka krav i lagstiftningen som är aktuella för ett visst företag och utforma informationsmaterial som hjälper företagarna att göra rätt. Företagarna menar att dagens informationsmaterial inte räcker, utan de vill kunna diskutera, fråga om råd och bolla idéer med inspektören. Detta skulle spara både tid och energi, menar företagarna, då de till exempel direkt skulle få veta hur de ska åtgärda problemen för att undvika nedslag och därmed extra avgifter för återbesök. Inspektörerna har mycket kunskap som de borde erbjuda företagen. Om detta skulle ske blir avgiften genast mer värd att betala, anser de flesta av företagarna.

Tillsyn Till vilket pris? 10 Ifrågasättande av kommunen Om ett företag får anmärkning på tillsynen har företaget rätt att ifrågasätta det. Några av de företag vi talat med har gjort detta, med överlag positiv utgång. De flesta företag har däremot inte ifrågasatt kommunen angående tillsynen eller, för den delen, tillsynsavgiften. Några har inte haft ett behov av det och en företagare visste inte att möjligheten fanns. Det största skälet till att företagen inte ifrågasatt kommunen är dock att de inte vill stöta sig med kommunen. Flera företagare säger att de hört historier om företag som satt sig upp mot kommunen och sedan fått det väldigt besvärligt. Andra menar att det inte är lönt att ifrågasätta kommunen, för det hjälper ju ändå inte. Skillnader mellan kommuner Majoriteten av de företag talat med upplever att tillsynen skiljer sig mellan kommuner, några nämner även skillnader inom kommunen. Några företagare upplever att livsmedelsföretag med bra ordning kontrolleras mer noggrant än andra, mindre ordnade företag inom samma kommun. Företagen menar att de får känslan av att de får anmärkningar bara för att. En företagare berättar: Det kan vara en anmärkning som till exempel att en fönsterkarm, som inte är i närheten av mat, är för dåligt målad. Det är verkligen ett exempel på en anmärkning som vi som välskött restaurang får men som en dåligt skött restaurang knappast får. Skillnaderna både inom och mellan kommuner beror helt på vilken eller vilka inspektörer som är verksamma inom kommunen, uppger företagarna vi talat med. Uppfattningen är att lagar och regler kan tolkas mycket olika, en företagare undrade till och med om det verkligen var samma regler som gällde för alla i dennes bransch, oavsett kommun. I slutändan är det helt upp till en persons tolkning om företaget blir godkänt eller inte. Det vet man ju själv att två personer kan uppfatta saker olika. Allmän oordning är olika saker för en pedant och en slarver. Det blir verkligen en personlig bedömning, säger en företagare. De flesta företagare är överens om att det är viktigt att tillsynen fungerar likadant överallt. Det får inte vara så att det blir att konkurrensen påverkas, vilket den gör i dagens läge då tillsynen fungerar så olika mellan olika kommuner, anser företagarna. Kommunal nivå eller länsnivå? Livsmedelstillsynen borde inte skötas av kommunen, det säger flertalet av de intervjuade företagarna. Företagen anser att den kommunala tillsynsenhetens närhet till verksamheterna skapar problem. Många menar att närheten gör att företagarna inte vågar säga ifrån när tillsynen missköts, eftersom det är att stöta sig med kommunen och kan leda till ökat krångel. Genom en tillsyn på länsnivå skulle det här problemet bli mindre, anser företagarna. De företagare vi talat med som driver verksamheter inom bageribranschen nämner kompetens som ytterligare en anledning till att flytta tillsynen till länsnivå. De menar att i dagens läge är livsmedelsinspektörens kunskap om de mindre branscherna inte så hög som man kan önska. Inspektören i en kommun är tillsatt för att utföra tillsyn på många olika livsmedelsbranscher. Det innebär att i en mindre kommun, som kanske bara har ett eller två bagerier, prioriteras inte kunskapen om bageribranschen. Företagarna önskar därför att livsmedelstillsynen ligger på länsnivå, där inspektörerna skulle kunna vara experter på en bransch.

Tillsyn Till vilket pris? 11 Ett fåtal av de intervjuade företagarna känner också en viss oro över att kommunens egna verksamheter får tillsyn av kommunen. Som de ser det är det lätt att få uppfattningen att kommunen inte är oberoende. En företagare förklarar: Det största problemet blir att den känner den som känner den. De har nära kontakt med dem som ska utföra tillsynen, ibland sitter de ju till och med i samma hus. Då förstår man ju att det inte kan gå rätt till. Diskussioner om huruvida livsmedelstillsynen ska finnas på kommunal nivå eller länsnivå har pågått under flera år. I en skrivelse från 2009 framhåller Regeringen att kommunerna bör ha fortsatt ansvar för tillsyn. Regeringen tillägger dock att staten bör ta ett tydligare och ökat ansvar för styrningen av de kommunala tillsynsuppgifterna. Även de krav EU ställer på Sverige när det gäller livsmedelstillsyn gör att nationell likvärdighet i den kommunala tillsynsverksamheten måste kunna garanteras. Samarbete mellan kommuner För att förbättra tillsynen önskar framför allt företagarna från mindre kommuner att kommunen börjar samarbeta mer med andra kommuner. Det skulle till exempel kunna ske genom en gemensam miljönämnd. Detta är tillåtet enligt Livsmedelslagen och även något som Livsmedelsverket uppmuntrar. Med ett samarbete mellan kommuner skulle tillsynen kunna bli mer effektiv och avgiften borde också kunna sänkas, menar företagen.

Tillsyn Till vilket pris? 12 Slutsats Av den information som fanns tillgänglig på kommunernas hemsidor framgår det att betydande skillnader finns i avgiftsnivåerna. Den största skillnaden står alkoholtillsynsavgiften för. Avgifterna kommunen tar ut ska endast täcka de utgifter kommunen har i samband med tillsynen. Det är då förvånande att kommunerna har så olika stora utgifter, vilket borde innebära att skillnaden mellan hur mycket resurser kommunen använder för ärendet skiljer sig mycket åt. Kanske kan skillnaden förklaras i att man använder avgiftsnivån som ett slags verktyg för att bromsa krogverksamheten i kommunen. Hur som helst står det klart att de stora skillnader som undersökningen visar kan leda till konkurrensfördelar. Att ta ut en avgift innebär att den som betalar ska kunna förvänta sig en motprestation. Om ingen motprestation sker handlar det istället om en skatt. Flera av de företag Svenskt Näringsliv talat med får mycket sällan livsmedelstillsyn, vilket gör att avgiften i dessa fall snarare är att betrakta som en förtäckt skatt. Livsmedelstillsyn som sker mer sällan skapar problem för företagen. De upplever att de får mer anmärkningar när tillsynen väl sker, vilket leder till extra utgifter i form av avgifter för återbesök. Om tillsynen sker mer regelbundet skulle dessa utgifter minska. Företagen menar också att den avgift företagen under flera år betalat in men inte fått någon tillsyn för borde täcka de återbesök som kan behöva göras. Företagen som får tillsyn sällan upplever också, med rätt, att de inte får det de betalar för. Förvånade nog delas den åsikten av de företag som får tillsyn mer regelbundet. De flesta av företagen tycker alltså att de betalar mer än vad de får tillbaka i tillsynstid. De flesta företag vi talat med anser att principen med tillsyn är bra men att livsmedelstillsynen bör förändras. Först och främst efterfrågar företagen mer förståelse för företagens villkor hos inspektörerna, vilket skulle minska krånglet och de överdrivna anmärkningarna. Flera företag menar att en sådan förståelse skulle kunna uppnås genom att inspektörerna en tid fick arbeta på ett livsmedelsföretag. Företagen vill också att tillsynen ska vara mer rådgivande än den är idag. Om företagarna kunde diskutera och bolla idéer med inspektörerna skulle detta spara både tid och energi, eftersom företagarna då direkt skulle kunna få förslag på hur de kan åtgärda eventuella anmärkningar. Ett led i att ha en dialog med inspektören och kommunen är att kunna ifrågasätta eventuella anmärkningar. Majoriteten av de intervjuade företagen drar sig idag för detta. De menar att det inte är lönt att ifrågasätta kommunen då det enda som kan hända är att företagen får mer problem. Det är allvarligt att företag som känner sig orättvist behandlade inte vågar ifrågasätta kommunen, på grund av rädsla för vedergällning. Vi har kunnat konstatera att skillnaderna är stora mellan kommunerna vad gäller tillståndsoch tillsynsavgifter, men enligt livsmedelsföretagarna i Östergötland är skillnaderna också stora vad gäller själva tillsynen. Skillnaderna beror till allra största grad på inspektören menar man. Det är den personens individuella tolkning av reglerna som till sist blir avgörande. Detta gör tillsynen mycket godtycklig och till en konkurrensfördel mellan kommuner. Det största problemet är dock att tillsynen blir mindre rättssäker vid dessa omständigheter, en tydligare och mer enhetlig tillsyn är att önska. Företagen ser gärna att livsmedelstillsynen flyttas från kommunal nivå till länsnivå. Det skulle förhoppningsvis minska risken för godtycklig tillsyn och öka expertisen för mindre

Tillsyn Till vilket pris? 13 branscher, anser företagarna. Några av företagarna menar att detta också kan uppnås genom att kommuner slår ihop sina tillsynsverksamheter.

Tillsyn Till vilket pris? 14 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 info@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se Företagsklimat Telefon 0771-782 000 foretagsklimat@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se/foretagsklimat