Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell
Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Vellinge kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2014-08-31. Enligt kommunallagen ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Sida 2
Periodens resultat med jämförelsetal samt prognos och budget för helåret (kommunen) 73,3 belopp i mnkr 45,3-14,5-8,4 6,5 Utfall Jan-Aug 2014 Utfall Jan-Aug 2013 Prognos 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Utfallet per augusti 2014 uppgår till 45,3 mnkr vilket är ca 28 mnkr lägre än utfallet för samma period 2013. Skillnaden i utfall mellan perioderna är framförallt hänförlig till föregående års återbetalning av försäkringspremier (AFA) om 16,5 mnkr samt realisationsvinst avseende kapitalförvaltningen om 19 mnkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till -14,5 mnkr vilket är -6,1 mnkr lägre än budget. Den största orsaken till den negativa budgetavvikelsen är den förväntade kostnaden för översvämningsskador som beaktats i prognosen (- 15 mnkr). En av anledningen till att utfallet för augusti är högre än prognosen för helåret är hänförlig till semesterskulden som påverkar resultatet positivt med ca 16 mnkr, kostnader för översvämningsskador i prognos om 15 mnkr samt övriga säsongsvariationer. Det prognostiserade utfallet för 2014, -14,5 mnkr, är 21 mnkr lägre än 2013. Både 2014 och 2013 är emellertid påverkade med poster av engångskaraktär. - 2014 bl a kommunens kostnader för översvämningsskador (-15 mnkr) - 2013 bl a återbetalning försäkringspremier (16,5 mnkr), reavinst vid byte av aktiefonder (18,9 mnkr), medfinansiering Trelleborgsbanan (-36 mnkr) Sida 3
Verksamheternas prognos för helår i jämförelse med budget Belopp i mnkr Budget- Avvikelse KF,Rev,KS mm 0,6 Produktion -2,6 Miljö- och Byggnadsnämnd -0,8 Nämnd f gem medborgarservice -2,0 Utbildningsnämnd 10,4 Omsorgsnämnd 7,3 Åtgärdsplan -3,0 Sa skattefinans verksamhet 9,9 BR Mark och exploatering 0,0 BR Fastighet 2,9 BR VA -15,0 BR Avfall 0,2 S:a BR-enheter -11,9 S:A NÄMNDER OCH VERKSAMHETER -2,0 Pensioner -6,1 Arbetsgivaravgifter 0,2 Kapitalkostnad mm -2,7 Sa centralt -8,6 Total avvikelse verksamhetens nettokostnader -10,6 Nämnder och verksamheters budgetavvikelse Budgetavvikelsen för nämnder och verksamheter uppgår till totalt -2,0 mnkr i enlighet med prognosen. Finansförvaltningen genererar ett negativt underskott om totalt -8,6 mnkr innebärande att den totala budgetavvikelsen inom ramen för verksamhetens nettokostnader uppgår till -10,6 mnkr. Iakttagelser budgetavvikelser Ej nödvändigt att reglera åtgärdsplan Underskott inom VA-verksamheten till följd av översvämningsskador Ökade pensionskostnader till följd av bl a ökade kostnader för försäkringspremier över 7,5 basbelopp Sida 4
Nyckeltalsanalys, nettoinvesteringar belopp i mnkr 200 Nettoinvesteringar Självfinansiering 100% 150 100 50 0 67% 80% 53% 39% 51% 53% 142 142 167 99 139 104 2009 2010 2011 2012 2013 2014P 80% 60% 40% 20% 0% Grafen visar nettoinvesteringar över tid samt självfinansieringsgrad av investeringar (Självfinansieringsgrad definierad som årets resultat + avskrivningar / nettoinvesteringar). Nettoinvesteringar för 2014 prognostiseras till 104 mnkr vilket, i förhållande till investeringsbudget om 135,9 mnkr, medför en genomförandegrad om ca 76%. Det konstateras att, trots en viss eftersläpning i genomförandet av investeringar, finansieras enbart ca 53% av investeringarna av medel från den löpande verksamheten. Sida 5
Utfall, mnkr Strategiska frågor, nettokostnads- och skatteutveckling 1 500,0 1 450,0 1 400,0 1 350,0 1 300,0 1 250,0 1 200,0 1 150,0 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Nettokostnad Skatteintäkter, statsbidrag o utjämning Grafen visar förändringen avseende verksamhetens nettokostnader samt skatteintäkter och generella statsbidrag för perioden 2009 till 2014 (2014 avser prognos) i miljoner kronor. 2009-2013 konstateras att skatteintäkterna överstigit kostnaderna. Prognosen för 2014 är första året där nettokostnaderna överstiger skatteintäkterna. 2010 tillfälligt konjunkturstöd, 32 mnkr Totalt har verksamhetens nettokostnader ökat med 23 % under perioden, att jämföra med skatteintäkter och generella statsbidrag som ökat med 20 %. Sida 6
Strategiska frågor, nettokostnads- och skatteutveckling 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2,2% 0,6% 6,7% 2,6% 4,5% 2,2% 4,8% 2,4% 3,8% 2,4% 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Nettokostnad Skatteintäkter, statsbidrag o utjämning 6,8% 3,5% Grafen visar den procentuella förändringen avseende verksamhetens nettokostnader samt skatteintäkter för perioden 2009-2014. För 2014 förväntas nettokostnaderna öka med 6,8 % och skatteintäkter med 3,5 %. Detta innebär således att ökningstakten för verksamhetens nettokostnader är högre än för skatteintäkter. Tidigare års återbetalning av försäkringspremier samt prognos för översvämningskostnader påverkar Sida 7
Strategiska frågor, Andelen nettokostnader av skatteintäkter över tid Andel nettokostnader av skatteintäkter Genomsnitt 102,0% 101,0% 100,0% 99,0% 98,0% 97,0% 96,0% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter är ett sätt att mäta hur stort överskott som verksamheten genererar. Tumregel högst 98%. Genomsnitt 97,9%. Kravet påverkas bl a av finansnetto och investeringsbehov. 95,0% 94,0% 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Sida 8
Nyckeltalsanalys, Soliditet (%) 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014P Enligt balansräkning BR inkl pensionsåtagande BR just utlåning BR just pens + utlåning Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till totalt kapital visar en nedåtgående trend. Ej tillräckliga resultat Upplåning för investeringar Upplåning för bolagen Den nedre kurvan visar soliditeten med full beaktan av pensionsförpliktelserna Två alternativ visar från 2010 justering för utlåning till bolagen Blå kurvan mest rättvisande Sida 9
Kommentarer till delårsrapporten Enligt uppgift tillämpar kommunen fullt ut oförändrade redovisningsprinciper jämfört med föregående årsbokslut. Några avstämningsproblem för balansposterna har enligt uppgift ej förelegat vid upprättandet av delårsbokslutet. Vi har översiktligt granskat kommunens avstämningar per 2014-08-31. Det är vår uppfattning att dokumentationen i delårsbokslutet är av god kvalité och att upprättat bokslut underbygger prognosen. I december 2013 uppdaterade Rådet för kommunal redovisning rekommendation 11.3 (nya benämnd 11.4) beträffande materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen förtydligas kravet på s.k. komponentavskrivning innebärande att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrivas av separat. Vi har under 2014 haft diskussioner med kommunen kring övergång och anpassning till den nya rekommendationen. Uppföljande samtal kommer hållas under höst/vinter. Sida 10
Kommentarer till delårsrapport Från och med 2014 gäller Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 22 som behandlar kommuners delårsrapportering. Syftet med rekommendationen är att ange minimikraven för innehållet i delårsrapporten, principer för vilka poster som ska tas med samt hur dessa ska värderas. Minimikravet i en kommunal delårsrapport är såsom följer: Förkortad förvaltningsberättelse Balansräkning Resultaträkning Vissa andra upplysningar Rekommendationen ställer även krav på att en sammanställd redovisning ska finnas med i delårsrapporten om antingen de kommunala koncernföretagens andel av kommunkoncernens intäkter uppgår till minst 30 % alternativt om de kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till minst 30 % av kommunkoncernens balansomslutning. Det räcker att ett av kriterierna är uppfyllda. Delårsrapporten innehåller ingen sammanställd redovisning. Vellinge koncern AB:s totala tillgångar understeg 30 % av kommunkoncernens tillgångar den 31 december 2013. Om tillgångarna i respektive bolag summeras är dock de totala tillgångarna i dotterbolagen överstigande 30 % av kommunkoncernen. Vi bedömer att kommunens delårsrapport i allt väsentligt innehåller de krav som framgår i RKRs rek nr 22. Sida 11
Måluppföljning, balanskravet belopp i mnkr I den prognos som har upprättats uppgår det förväntade balanskravsresultatet till 1,5 mnkr. Det finns inga tidigare underskott att återställa. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans förväntas således bli uppfyllt vid räkenskapsårets utgång. 22,1 11,2 1,5 Balanskravsresultat utfall 2012 Balanskravsresultat utfall 2013 Balanskravsresultat prognos 2014 Sida 12
Finansiell målsättning, resultatkrav 80 70 70 6,0% 5,0% 60 50 40 42,5 4,0% 3,0% Årets resultat (balanskrav) Resultatkrav 30 26,6 2,0% Resultat i relation till skatteintäkter 20 10 0-10 12,8 13,1 12,913,4 13,9 14,4 2010 2011 2012 2013 2014P 1,0% 0,0% -1,0% Mål Genomsnitt -20-14,5-2,0% Kommunens finansiella målsättning är definierad som att årets resultat ska uppgå till 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag över en femårsperiod. Analysen ovan ger att utfallet över femårsperioden uppgår till cirka 2 % jämfört med målet om 1 %. Sida 13
Måluppföljning, finansiella mål Av Vellinge kommuns budget avseende 2014 framgår följande finansiella målsättning för räkenskapsåret: Resultatet ska uppgå till minst 1 % av skatteintäkterna, sett över tiden (5 år). Förväntas uppnås Oförändrad skatt genom en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Förväntas uppnås Sida 14
Måluppföljning, verksamhetsmål Kommunövergripande styrkort Kommunfullmäktige har fastställt totalt elva inriktningsmål (exkl finansiell målsättning som har analyserats separat). Till varje inriktningsmål finns totalt 21 kopplade mätmetoder där den övergripande målsättningen är att de analyserade mätningarna ska kontinuerligt förbättras över tiden. I delårarapporten framgår att av totalt 21 mätningar har 16 (76 %) stycken uppnåtts, två (10 %) stycken har mätning ej varit möjlig och tre (14 %) bedöms ej har uppnåtts. Nämndernas styrkort Målen i det kommunövergripande styrkortet har brutits ned på nämndsnivå. Totalt finns 55 mål fördelat på nämnderna. Måluppföljningen indikerar att 48 (88 %) av dessa är uppfyllda. Sammanfattning verksamhetsmål Kommunövergripande styrkort Nämndernas styrkort Uppnås Uppnås ej Ej mätbart Uppnås Uppnås ej Sida 15
Sammanfattning Utfall och kostnadsutveckling Det prognostiserade resultatet uppgår till -14,5 mnkr vilket är -6,1 mnkr lägre än budget. Den största orsaken till den negativa budgetavvikelsen är den förväntade kostnaden för översvämningsskador som beaktats i prognosen (-15 mnkr). Under perioden 2009-2013 kan konstateras att skatteintäkterna årligen överstigit verksamhetens nettokostnader (positivt driftsresultat. Prognosen för 2014 är första året där nettokostnaderna överstiger skatteintäkterna. Totalt har verksamhetens nettokostnader ökat med 23 % under perioden 2009-2014, att jämföra med skatteintäkter och generella statsbidrag som ökat med 20 %. För 2014 förväntas nettokostnaderna öka med 6,8 % och skatteintäkter med 3,5 %. Detta innebär således att ökningstakten för verksamhetens nettokostnader är högre än för skatteintäkter. God redovisningssed Från och med 2014 gäller Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 22 som behandlar kommuners delårsrapportering. Vi bedömer att kommunens delårsrapport i allt väsentligt innehåller de krav som framgår i RKRs rek nr 22. Verksamheternas budgetavvikelse Budgetavvikelsen för nämnder och verksamheter uppgår till totalt -2,0 mnkr i enlighet med prognosen, fördelat på +9,9 mnkr för den skattefinansierade verksamheten samt -11,9 mnkr för balansräkningsenheter. Orsaken till den negativa budgetavvikelsen inom balansräkningsenheterna är framförallt hänförlig till VA-verksamheten, där reservering har gjorts i prognosen för kommunens ansvar för översvämningsskador. Balanskravet och mål för god ekonomisk hushållning Prognosen för helåret indikerar att det så kallade balanskravsresultatet kommer att uppnås. I enlighet med prognosen för 2014 kommer kommunens två finansiella målsättningar att uppnås för 2014. Uppföljningen av verksamhetsmålen som görs i delårsrapporten indikerar på en god förväntad måluppfyllelse. I förvaltningsberättelsen gör kommunstyrelsen bedömningen att kommunen bedöms bedriva verksamheten med god ekonomisk hushållning. Slutsats och bedömning Vi bedömer att resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Sida 16