FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Copyright: NYTT ISSN 2001-3493 www.creativecommons.se Nr 3 Årgång 7 maj 2015 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Ella krog våren 2015. Kommer kommunen att tillåta rivning? Nya fornminnen i Täby Våra torp försvinner Grävt vid Täby kyrka Nu startar årets Brobygrävning
På Facebooks fantastiskt aktiva täbyforum kunde jag härom veckan läsa att man hittat en trolig förhistorisk boplats vid Viggbyholms trafikplats. Den första tanken som for genom mitt huvud var: Hur har jag kunnat missa detta?! Jag som skryter att så fort en arkeologisk spade sätts i täbyjorden så är jag med och rapporterar. När jag läst hela artikeln på vår nya lokaltidnings nätsida blev jag lugnare. Boplatsen var en härd som tillsammans med två röjningsrösen och en hålväg påträffats när området förundersöktes av Stiftelsen Kulturmiljövård 2013. Det nya som troligen föranledde artikeln är att objekten nyligen registrerats i Fornminnesregistret. Kul med ännu en lokaltidning som har historieintresserade reportrar. Artikeln fick också mig att gå in på FMIS för att kolla in Länsstyrelsens senaste Täby-uppdateringar: Att man bott i området under järnåldern är väl ingen vild gissning med tanke på omkringliggande gravfält. Bevisligen har man i alla fall dött här. Täby har nu 629 registrerade fornlämningar! Boken Torp i Täby, vår torpbibel beskriver 130 st torp som funnits inom vår kommuns gränser. Boken utkom 2004 och då fanns bara en bråkdel av dessa kvar. Sedan dess har ett stort antal av denna bråkdel rivits utan föregående arkeologiska undersökningar. Närmast på tur står står troligen torpet Stenhagen i Gribbylund som beviljats tillstånd av kommunen på tveksamma grunder samt på remiss ligger Ella krog. De kunskaper arkeologer skulle kunna ge oss om oregistrerade torptomter innan grävskoporna kommer, får vi aldrig veta. Sådan är den krassa verkligheten.täbys historia är inget kommunen sysslar med, fanns inte hembygdsföreningen skulle knappast någon täbyhistoria skrivas över huvud taget. Historia skapas ju hela tiden, skulle Täby kommun t ex kunna tänka sig att intressera sig för dokumentering av Täby galopp? Galoppen riskerar att bli ännu ett oskrivet kapitel i Täbys historiebok. Förra året kom en ny kulturminneslag som säger att kulturminnen som är varaktigt övergivna och äldre än 1850 är att betrakta som fast fornminne och skall registreras i Fornminnesregistret. Det fick mig att ta fram torpboken, jämföra torplägen i boken med FMIS och hittade då många oregistrerade lämningar. Jag skickade in två för registrering som en test av den nya lagen och i våras fick de sina nummer i FMIS. Täby 628 och Täby 629. 2
Täby 628: Lämningar efter torpet Bygget Bygget nämns första gången 1665, då bodde torparen Erik Jöransson här. År 1900 bodde torparen Carl Alfred Johansson här med hustru och två barn. Torpet var ett dagsverkstorp under Skålhamra. Jordkällare, gamla fruktträd och kulturväxter finns ännu kvar. Torpet Bygget 1974 Revs tyvärr men nu är tomten skyddad. Foto: S.A. Bayard Täby 629: Lämningar efter Skålhamratorpets fähus. Fähuset 1982 Foto: Bengt Nettelbladh 3 Om detta hus skrevs följande i Täby kommuns bevarandeplan som antogs 1989: Byggdes troligen samtidigt som torpet 1796. Byggnaden är det enda bevarade fähuset i Täby och är lämpligt som åskådningsobjekt för bl a skolelever. Byggnaden utgör ett värdefull tillskott till miljön kring Skålhamravägen TFAB vanskötte och rev 2013.
Fähuset revs 2013 efter mångårigt förfall. Enligt uppgift skulle detta varit ett fähus från tidigt 1700-tal och ansågs mycket värdefullt och sällsynt av Landsantikvarien på 70-talet. Dagens utredare fann det dock endast på en karta från 1950 varför det tillsvidare klassats som Övrig kulturhistorisk lämning En lägre skyddsgrad. Återstår för hugade forskare att bevisa motsatsen. (Men det hjälpte ju inte huset) Täby 627 En gårdstomt i Skålhamra. Även en gammal gårdstomt registrerades som fornminne i samband med Bygget och Fähuslämningen. Så här står det i FMIS: Gårdstomt för den V av Skålhamras två kronohemman, ca 50x40 m (VNV- ÖSÖ), ungefärlig utsträckning enligt geometriska avmätningar från åren 1636 och 1688. Troligen är gården ett torp år 1636. Gården finns inte kvar på ägomätningskarta från år 1764. I områdets S centrala del är en husgrund, 5x4 m (ÖNÖ-VSV) och intill 0,5 m h. V och S om denna husgrund finns delar efter en sentida såg. (Annan inventering 2015) 4
Efter den lyckade registreringen av Bygget har nu följande torplämningar fotograferats och inlämnats till länsstyrelsen för registrering som fast fornminne: Gatan, Hagby Grindstuga, Hagbylund, Lansen, (odlingsspår med odlingsröse i Stolpaskogens kant), Nor, Skansen, St Wittensberg. Många finns kvar att leta reda på. och skydda. Tyvärr är det värre med skyddet av de befintliga torp och gårdar som ägs av någon, kommunen eller privat. Dessa är ju inte varaktigt övergivna som nu t ex Stenhagen och Ella krog. Flera torp har även försvunnit i samband med exploateringar i t ex Arninge och Gripsvallsområdet. Det tråkiga är inte alltid att torpen försvinner, allt kan ju inte sparas, det tråkiga är att ingen professionell undersökning med följande dokumentation genomförs. Vi blir helt enkelt blåsta på dess historia. Torpet Skavlöten har sett bättre tider. På en bild från 1979 av Bengt Nettelbladh ser man torpet Skavlöten (den vita byggnaden) med två små uthus ungefär mitt i bilden. Trädgården verkar välansad. Bakom skymtar ett annat äldre boningshus och husen är i gott skick. Torpet var ett dagsverkstorp under Väster Arninge gård. I det lilla vita torpet bodde på 1890-talet torparen Johan Vilhelm Johansson med hustru och fem barn. Det de skulle leva på odlades på ängen bortom nuvarande friluftsgård. Johan Vilhelm med hustru fick säkert slita ont förleden skav- tyder enligt språkvetenskapen på att man blandade bark i framförallt djurfordret. 1979 verkar detta var en välskött idyll men idag är det som så många andra platser jag träffar på i mitt torpletande något helt annat. Och det på en plats som besöks av så många. När man bläddrar i boken Torp i Täby får man intrycket av att på 70-80-talet där de flesta bilderna kommer ifrån så fannns det några i kommunen som fortfarande brydde sig. Landsantikvarien inventerade kulturbyggnader, man gjorde en skötsel och bevarandeplan. Tyvärr följde man den inte. 5
Torpet Skavlöten. Välkommen in!, Bara att stiga på dörren står öppen. När man bläddrar i vår Torpbibel och ser alla fina svartvita torpbilder från 70-talet samt besöker bokens platser idag får man känslan av att på den tiden fungerade något i vår kommun som nu slutat fungera. Eller kanske är det som Galenskaparna sa: Det VAR inte bättre förr det är bara det att det är sämre nu. Torpet får förfalla på en av Täbys mest publika friluftsplatser. Gissar att de torpare som bodde här ledde bort vattnet bättre från grunden. Grunden efter boningshuset bakom torpet på bilden från 1979 har blivit rast- och grillplats 6
Trädgårdstomt med stor potential skulle väl en mäklare säga. Spåren efter ett av de rivna uthusen i förgrunden. Här skulle kunna bli jättesnyggt med kulturväxter vårdat torp och informativa skyltar. Det är väldigt lätt att bli upprörd, när man tar sig runt i vår kommun på jakt efter gamla kulturhus bara för att upptäcka att de spårlöst försvunnit eller är på god väg utan föregående undersökning och dokumentation. Jag får varje gång känslan av att ha blivit lurad på ett stycke täbyhistoria. Fast vem bryr sig hur våra förfäder hade det eller hur det såg ut eller växte på Bunken, Dängan, Nor, Lansen, Gatan, Stenhagen, Ella krog, Lugnet, Vilan, Koxmotet, Töva lite, m fl? Bara jag? Eller... Grunden efter torpet Hagbylund, Vid Frestavägen nära infarten till Hagbytippen. Mycket förvildade kulturväxter som vid alla torplämningar. Nu inlämnat för registrering som fornminne. 7
Schaktövervakning vid Täby kyrka. Denna vecka, 4 och 5 maj grävde man fyra gropar om 1x1x1 meter intill Täbys gamla kyrka. En grop vid stigluckan/entrén till kyrkan, de andra tre alldeles intill kyrkomuren. Anledningen är att fjärrvärme planeras samt att kyrkan är utsatt för Radon och åtgärder för detta skall utföras. Man ville även se kyrkogrunden under markytan. Givetvis krävdes att grävningarna skulle övervakas och dokumenteras av arkeolog. I detta fall Historiska museets arkeologiska uppdragsverksamhet (gamla UV-Mitt). Det intryck jag fick var att kyrkan är byggd i sluttningen av en sandås. I alla groparna kom en mycket fin sand när den understa stensyllen nåddes. Jag har för mig att det står något i Bibeln om att inte bygga hus på lösan sand? Första schaktet tas upp innanför stigluckan. Övervakas av arkeolog Svante Forenius Fundamentet till stigluckan verkar fortsätta längs gången som en mindre mur. På en metersnivån, sand. 8
Nästa titthål alldeles intill entrén. Kabelhärvor inmurade i genom den gamla stengrunden mötte oss. Sand i botten även här. Tredje hålet i hörnet vid sakrisstian Svante ritar av varje sten Själva kyrkans mur fortsätter in under sakrisstian. Hålet drygt en meter djupt. Under den kraftiga grunden ser man den fina sanden. Gammalt tegel och ett rörben blev fynden
Sista hålet vid Sakrisstians yttermur. Ingen täbygrävning utan publik. Denna gång bl a en mycket intresserad Mark Levengood Precis som i de andra groparna, under den kraftiga stensyllen kom fin sand. Ben även i den sista gropen Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det gärna vidare. Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e- postadress. Maila till: lgronwall.lgn@gmail.com Tidigare nummer (totalt 1059 sidor, 1743 bilder) hittar du på: www.täbyhembygdsförening.se Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek. Fornminnesnytt finns såklart även på Facebook. Gilla och följ den gärna! 10
PRESSMEDDELANDE FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM 2015-04-29 Nu börjar utgrävningarna vid Broby bro i Täby! Under perioden 12-28 maj återvänder arkeologerna till Broby bro för att undersöka den spännande gravgårdens omgivningar. Syftet är att hitta fler ledtrådar som kan hjälpa dem att förstå platsens betydelse för forntidens människor. Under sensommaren 1995 upptäckte arkeologer från Stockholms läns museum en hittills okänd begravningsplats från 1000-talet intill Jarlabankeättens runstenar vid Broby i Täby. Gravfältet har daterats till brytningen mellan vikingatid och medeltid (ca år 1000-1150 e. kr). Gravarna är vetenskapligt intressanta då de ger en inblick den komplicerade process som ledde till att kristendomen infördes. Platsen domineras av kristna gravar som har en koppling till de människor som finns intill. Själva gravgården är färdigundersökt och i år ligger fokus på omgivningarna som bland annat består av äldre gravläggningar. Genom årets utgrävning hoppas man kunna få svar på följande frågeställningar: Varför begravdes människorna på just denna plats? Hur har gravgården i sin tur påverkat sin omgivning? Vilka ligger bakom anläggandet? Ur vilken social miljö är den sprungen? Sedan 2013 är utgrävningarna en del av ett forskningsprojekt som sker i samarbete mellan Stockholms läns museum och Stockholms universitet. Stockholms läns museum kommer även i år att erbjuda publika visningar följande tider: 13/5 kl:14:00 20/5 kl: 14:00 23/5 (Runrikets dag) 14.00 Täby hembygdsförening guidar ströbesökare under grävperioden på vardagar. Broby bro ligger invid Frestavägen i närheten av Karby gård i Täby. Presskontakt Agneta Hansson, kommunikationsansvarig Stockholms läns museum tfn: 076-526 94 24 epost: agneta.hansson@stockholmslansmuseum.se www.stockholmslansmuseum.se Ansvarig arkeolog Lars Andersson, Stockholms läns museum tfn: 076-526 94 51 epost: Lars.andersson@stockholmslansmuseum.se www.stockholmslansmuseum.se Ladda ner pressbilder: http://www.stockholmslansmuseum.se/press/pressbilder/ 11