FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

Transkript

1 FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN Nr 16 Årgång 6 sept 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Täby 67:1 Förundersökning i Arninge Skadorna på gravfältet vid Täby centrum polisanmäls

2 Under två dagar i maj genomförde Arkeologistik AB en förundersökning i avgränsande syfte av det lilla gravfältet 67:1 och 2 samt det större 79:1 i Arninge. Täby 67:1-2 Den lilla åkerholmen med en brant klippa mot norr ligger strax söder om den stora rondellen på Arningeleden. Precis där rondellen nu ligger låg under folkvandringstid ett över 30 meter långt långhus med en terassuppbyggnad i norra änden, det kanske mest välbevarade långhus som grävts ut i länet. (Täby 335) och ytterligare lite norrut Täby 63, ett gravfält med ett tidspann från Romersk järnålder till vendeltid. Reportage från utgrävningarna av Täby 63:1 samt bild och lite info om långhuset kan läsas i Fornminnesnytt samt sammanställning av slutrapporten i nr ( Orienteringskarta. Hittade ingen modernare satellitbild. Nu byggs vägar mm överallt i området. Anledningen till undersökningen av 67:1-2 är att omedelbart söder om fornlämningen skall det byggas en parkeringsyta. 67:1-2 består av två stensättningar. Eftersom parkeringsytan kommer att inkräkta på den södra delen av det i FMIS utmärkta fornlämningsområdet och eftersom den södra graven betraktas i FMIS som osäker ville man få en säkrare avgränsning. Resultatet blev att den o- säkra graven bedömdes som säker samt ytterligare en rund stensättning ca 11 meter söder om grav 2 påträffades. 67:1-2 till höger om den nya vägen sett från norr. längre bort över fältet skymtar 79: :1-2 sett från söder. Här tar vägen slut f.n.

3 Vid förundersökningen grävdes tre sökschakt (schakt S1-S3) med maskin. I samtliga schakt, ca 0,1 meter under grässvålen, påträffades kulturlager med enstaka skärvsten och skörbränd sten, kolstänk, bränd lera, en skärva förhistorisk keramik, några hartsbitar samt ett bränt ben. I schakt S3 grävdes lagret igenom vilket visade på ett ca 0,2m tjockt kulturlager på denna del. I schakt S1 påträffades ett stolphål A1, ca 0,4m i diameter, stenskott med ett flertal 0,08-0,1m stora stenar (varav några skärviga). Om byggnationen kommer att genomföras enligt plan kommer lämningarna att påverkas. Stolphål A1 3 Härd A2 Bägge foton: Göran Wertwein Arkeologistik AB. Täby 79:1 Täby 79:1 var i sin nordostligaste gräns aktuell för utgrävning hösten 2013 då en väg skulle byggas mellan 73:1 och 79:1. En gammal vägbank togs bort samt del av 73:1 grävdes ut. I en äldre stensättning påträffades då en skelettgrav. Om den grävningen kan man läsa i Fornminnesnytt nr Här gällde avgränsning av gravfältet åt väster men då det var ca 60 meter mellan den västligaste synliga graven och närmaste synliga grav österut beslutade man att ta upp sökschakt mellan dessa för att klargöra om den västligaste graven kunde betraktas som ensamliggande och 79:1 kunde minskas i väster. Så blev också fallet. Totalt grävdes tretton schakt. Denna sida har sidnr 1000 av samtliga Fornminnesnytt!

4 Gravfältet Täby 79:1 är verkligen värt ett besök! Rätt hanterat kommer det att bli föremål för guidade visningar och lokala skolbesök när Arningeområdets förhistoria skall visas. Här finns ett flertal pampiga runda stensättningar, någon upp emot femton meter i diameter, stensträngar (?) en skålgropssten, en gammal husgrund samt just nu en urskog i microformat. Det är och kommer i ännu högre grad att bli mycket lättillgängligt. Täby 79:1 på andra sidan vägen. Jag står där den bortgrävda skelettgraven på Täby 73:1 låg. 4

5 Inga gravar kunde iakttas i ytan eller i schakten väster om den i FMIS registrerade fornlämningsgränsen (rödstreckning) däremot påträffades en ensamliggande härd (A1) som undersöktes och borttogs. Härden var 0,6 meter i diameter och 0,15 meter djup, skålad i botten. I härden fanns rikligt med skärvig och skörbränd sten. Härden låg i morän utan något synligt kulturlager. Härd A1 Foto: Göran Wertwein Fyllningen utgjordes av mo och mindre stenar. I nordvästra delen påträffades ett hartsfragment. Möjligen kan detta ha utgjort en del av en tätning till ett svepkärl. Anläggningen bedömdes vara en grav och undersökningen avslutades. Eftersom grav A2 bedömdes Ägare TFAB som osäker i FMIS avtorvades en del (S7). Anläggningen uppskattades vid avtorvningen vara 5x4 meter stor (Ö-V) Ägare och Skålhamra uppbyggd golfklubb av 0,3-0,6 meter stora stenar. Grav A2 Foto: Göran Wertwein I schakt S13 påträffades en omarkerad grav (A3). Graven framkom direkt under grässvålen/vegetationsskiktet. Fyllningen utgjordes av sotsvart jord, rikligt med skärvsten och brända ben i ytan. Anläggningen fortsatte utanför schaktkanten mot N, S, och O. Graven var omarkerad och saknade helt överbyggnad på den framschaktade delen. Grav A3 Foto: Göran Wertwein 5

6 Ytterligare en ny grav påträffades, denna gång i schakt S12. Direkt under vegetationsskiktet syntes ett oregelbundet sotfärgat, ca 1,4 meter stort lager. Lagret innehöll i ytan enstaka skörbränd sten samt en 10,5 cm lång del av en navare, dvs en typ av borr. Vid undersökningen av lagrets södra hälft framkom kraftigt sotig jord i en nedgrävning ca 0,2 meter djup i östra delen. I västra delen påträffades ett mynningsfragment av typisk yngre järnålderskeramik (vikingatida) med insvängd mynning och rundad mynningskant. Eftersom lagret, i detta skede, bedömdes vara en omarkerad grav avbröts undersökningen. Fynden fick ligga kvar in situ. Grav A4 Foto: Kjell Andersson Inom gravfältet påträffades även en, troligen sentida, husgrund, ca 10 x 8 meter bestående av en stensyll av ca 0,4-1 meter stora stenar. De två nypåträffade gravarna A3 och A4 var belägna på en nord-sydlig orienterad åsrygg. Avståndet från dessa gravar till graven A2 längst i väster var ca 45 meter och utifrån de tomma schakten mellan gravarna bör åsryggen utgöra en naturlig begränsning av gravfältet. Vår bedömning är därför att gravfältets västra gräns bör dras vid åsryggens kant (svart streckad linje) och att den västra graven A2 samt härden A1 bör ses som ensamliggande. Navaren i ungefärlig naturlig storlek Foto: Kjell Andersson Hela rapporten kan läsas på RAÄs öppna arkiv Samla. (Arkeologistik rapport 2014:9) 6

7 Skadorna på gravfältet vid Täby centrum polisanmäls! I årets Fornminnesnytt nr 3 skrev jag bl.a. om en förundersökning i avgränsande syfte av gravfält Täby 135:1 dvs det gravfält som börjar precis vid station Täby centrum och fortsätter på bägge sidor av gångvägen upp mot Grindtorpsvägen. Förundersökningen var beställd av GEAB, Galoppfältet exploaterings AB och Länsstyrelsen. Avgränsningen kunde dock inte utföras åt öster därför att man redan tagit området i anspråk som byggetableringsområde. Till området hade man också gjort en byggväg. Den nya vägen Täby allé hade även inkräktat på gravfältet. När jag kom till platsen för att ta lite bilder upptäckte jag att man även skadat gravanläggningar efter gångvägen samt placerat ett betongfundament med belysningsstolpe på en grav! Varför hade man byggt först och utrett avgränsning när det var för sent? Varför hade man skadat gravfältet utefter gångvägens västra sida? Där skulle väl inget byggas? Eller? Att byggvägen var godkänd av Länsstyrelsen tog jag för givet. Jag ställde frågorna till Täby kommun, Stadsbyggnadskontoret och fick svaret från projektchefen för Täby centrumprojektet att slutbesiktning ännu inte var gjord samt hänvisade f.ö. till Länsstyrelsen. Jag rapporterade då skadan till Länsstyrelsen. Jag lovade också att följa upp ärendet och rapportera vad som hänt i något kommande Fornminnesnytt. (Fornminnesnytt nr ) Vid telefonkontakt med Länsstyrelsen visar det sig att de INTE hade givit sitt tillstånd till byggetableringsvägen samt att de nu kommer att polisanmäla ingreppen på gravfältet. Den nyaste satellitbild jag kunde hitta. Man skymtar gång och cykelvägen mellan träden. Skadan på gravfältet vid gångoch cykelvägen ungefär vid den röda pricken. Den nya vägen Täby allé har börjat byggas upptill i bild samt längre mot mitten syns byggetableringen med en bit av byggvägen. Arkeologistik AB som gjorde förundersökningen fick också dokumentera skadorna: 7

8 AL proj.nr: Lst diarienr: Arkeologistik, rapport 2014:8 Skadedokumentation av gravfält RAÄ-nr Täby 135:1 inom fastigheten Tibble 10:3 och 10:33, Täby socken, Täby kommun Bakgrund och syfte Länsstyrelsen har via ett brev från en privatperson informerats om att skador tillfogats gravfältet RAÄ Täby 135:1. Länsstyrelsen besiktade platsen i maj 2014 och konstaterade att gravar hade skadats då markytan skrapats bort intill en gång- och cykelväg. Länsstyrelsen uppdrog därefter åt Arkeologistik AB att dokumentera omfattningen av skadorna. Arkeologistik utförde dokumentationen den 13 maj Resultat Markskadorna mättes in med GPS liksom de gravar som hade påverkats av ingreppet eller som låg i direkt anslutning till detta. Översiktsbilder togs med digitalkamera. I fornlämningens södra del har en släntning gjorts i gravfältet mot en g/cväg. Släntningen berör en ca 30 m lång (N-S) sträcka av gravfältet. I söder har en ca 7 m i diameter stor och 0,4 m hög stensättning kantskadats (A1). Enstaka stenar till anläggningens stenpackning kunde ses i släntningen. Ungefär % av anläggningens yta var släntad. Stensättningen har sannolikt tidigare skadats i samband med g/c-vägens anläggande. Norr om A1 har släntning skett strax utanför en hög (A2), men arbetet tycks inte ha berört denna. Cirka 5 m norr om A2 finns ytterligare en hög (A3), ca 8 m i diameter och ca 0,9 m hög som kantskadats (endast foten) i samband med släntningen. Skadan bedöms beröra ca 5 10 % av ytan. På högens sydöstra kant har en belysningsstolpe placerats. Belysningsstolpens fot utgörs av ett betongblock och har inte grävts ner i graven. På graven har dock ett utjämningslager av grus påförts varpå stolpen har placerats. Mellan hög A2 och A3 är ännu en stensättning (A4), ca 3 m i diameter och 0,3 m hög. Anläggningen har inte påverkats av släntningen men bärlagret av grus till belysningsstolpen på A3 berör anläggningens norra kant. 8

9 Sammanfattning Två gravar (A1 och A3) har således påverkats av släntningen. Sannolikt har A1 delvis skadats vid anläggandet av g/c-vägen. Antagandet görs då vägen är belägen inom gravens sydöstra kant. Den nu aktuella släntningen har dock gjort att delar av stenpackningen sticker fram och att jordfyllningen på denna del avlägsnats. Släntningen på A3 har inneburit att delar av jordfyllningen avlägsnats, men här kan ingen stenpackning ses. Göran Wertwein Arkeologistik AB A1 Om man ser byggandet av vägen Täby allé som starten på hela Galoppfältsbygget så blev det ur fornlämningsvård sett en mycket dålig start! A2 Kanske Länsstyrelsens agerande dock medför att ansvariga inom kommun och byggföretag håller sig inom gränserna för vad man får och inte får göra framöver. Gissar tyvärr att det finns all anledning för intresserad allmänhet att följa TC- Galoppfältsbygget med hökögon. Inom galoppfältsområdet finns ett flertal fornlämningar samt lämningar efter torpen Bunken, Dängan och Nor och säkert en del ännu oupptäckt. Allt kan givetvis inte bevaras men det ras av yrkesfolk så att Täby centrums A3-A4 Foton: Kjell Nilsson ska banne mej undersökas och dokumenteförhistoria kan skrivas. 9

10 Till sist: Så här skrev Arkeologistik i sin rapport om Täby 135:1: Mot söder påträffades lämningar av boplatskaraktär (härd och stolphål) vilket kan indikera att en boplats finns inom denna del. Lämningarna var dock inte möjliga att avgränsa eftersom området i direkt anslutning till gravfältet har tagits i anspråk för en byggetablering. Täby 135:1 är med andra ord ännu inte helt avgränsad. Fråga till Länsstyrelsen och Täby kommun: När arbetet med att återställa de skadade gravarna vid gång- och cykelvägen skall utföras, kan man då samtidigt slutföra arbetet med avgränsningen av 135:1? Att få vetskap om här legat eller inte legat en boplats (Tibble gårds tidigaste bebyggelse??) skulle ju vara högintressant. Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det gärna vidare. Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e- postadress. Maila till: leif@gronwall.transit.se Tidigare nummer (totalt 1007 sidor, 1645 bilder) hittar du på: Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek. Så har jag då skrivit min tusende sida av Fornminnesnytt! Det hade jag aldrig kunnat ana när första numret utkom 2009, då till ett fåtal medlemmar i Hembygdsföreningens fornminnessektion. Idag sprids Fornminnesnytt långt utanför Sveriges gränser och hur många som läser den har jag ingen aning om. Direkta prenumeranter ligger på runt tusen, de flesta givetvis från närområdet men några även från andra sidor av jordklotet. Intresset för att ta del av förhistorien på den plats man bor eller vuxit upp på kan nog knappast överskattas. 10