EN RAPPORT FRÅN FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD



Relevanta dokument
FJÄRRVÄRMEN I NORRA OCH MELLERSTA SVERIGE

fjärrvärme & miljö 2015

Fjärrvärme Koldioxidutsläpp och prisutveckling i tio mellansvenska kommuner

FJÄRRVÄRME & MILJÖ 2014

En rapport från Fastighetsägarna Mellansverige om fjärrvärmemarknaden i tio kommuner

Fjärrvärme Koldioxidutsläpp och prisutveckling i tio mellansvenska kommuner

Täbyinitiativet: Öppnar för fjärrvärme i konkurrens

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Trelleborgs Fjärrvärme AB

Prisdialogen ENA Energi AB

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

myter om energi och flyttbara lokaler

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Miljöredovisning 2014

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER

PRISÄNDRINGSMODELL BORLÄNGE CENTRALA FJÄRRVÄRMENÄT

PRISÄNDRINGSMODELL BORLÄNGE CENTRALA FJÄRRVÄRMENÄT

Stora skillnader mellan kommunernas avgifter och taxor

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014

PRISÄNDRINGSMODELL. Partille Energi

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan

Redovisning avseende fjärrvärmetaxari från Arboga Energi AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Nu tjänar alla på att vara. energieffektiva och miljön

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2016 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

3 september Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi SKI Svenskt Kvalitetsindex

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

Varifrån kommer elen?

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat

2015 DoA Fjärrvärme. Falu Energi & Vatten AB. Prisområde 1

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

Omotiverad överdebitering från elnätbolag. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

2017 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Kungsör

Prisändringsmodell & Prisåtagande

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Umeå Holmsund

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Hallstahammar

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller Linköping

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm

Nu tjänar alla på att vara. energieffektiva och miljön

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Hörnefors

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

2017 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Nässjö

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Linköping, Linghem, Sturefors

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME inför vi en ny prismodell för fjärrvärme

2017 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Matforsnätet

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Ny prismodell för fjärrvärme. Företag

Prisdialogen 2018 Prisändringsmodell för fjärrvärme

Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD

2015 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

2015 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Västerås

2017 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

kkkrrvärm Prisändringsmodell Sollentuna Energi & Miljö 2019

Utkast Prisdialogen Mölndal Energi, Företagskunder PRISDIALOGEN PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME

2017 DoA Fjärrvärme. Ragunda Energi & Teknik AB. Ragunda

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

Ny prismodell för fjärrvärme

kkkrrvärm Prisändringsmodell Sollentuna Energi & Miljö 2018

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

Transkript:

EN RAPPORT FRÅN FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD FJÄRRVÄRMEN I NORRA OCH MELLERSTA SVERIGE 2014

Den här rapporten visar hur priset på fjärrvärme stigit till oskäligt höga nivåer sedan 1996. 1 Vi granskar här 16 fjärrvärmeleverantörer i mellersta och norra Sverige. Vi menar att leverantörerna utnyttjar positionen som monopolister genom att successivt höja priset på ett i många fall oskäligt sätt. DEN SVENSKA FJÄRRVÄRMEN Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Vår jämförelse visar, med fokus på koldioxidutsläppen från produktionen, att det inte alltid stämmer. Vi anser att fjärrvärme är en bra uppvärmningsform med hög leveranssäkerhet. Problemet är att prissättningen i många fall sker utan att leverantörerna tar hänsyn till sin roll som monopolister. Prismodellerna saknar dessutom transparens vilket kunderna upplever som ett problem i dialogen med leverantörerna. Fjärrvärmeproduktion är en trögrörlig verksamhet där effekten av nyinvesteringar dröjer, i många fall flera år. Investeringar som kan riskera att vara prishöjande för kunden, men som kan leda till mer klimatvänlig framställning av fjärrvärme måste betraktas i långt perspektiv. Vi kan i rapporten inte se att prisökningarna lett till mer klimatvänlig framställning av fjärrvärme. Prisuppgifterna för 2014 är insamlade från respektive fjärrvärmeleverantör. Vi har också tittat på ägarförhållanden, antal anslutningspunkter/kunder och andra lokala förhållanden som kan spela roll för prissättningen. Vi redogör också för den prismodell för företagskunder som de olika leverantörerna använder samt hur stor del som är att betrakta som fast pris. Prismodellen har betydelse för eventuella besparingsåtgärder. Uppgifterna om utsläpp av koldioxid kommer från Svensk Fjärrvärmes senaste redovisning av utsläpp av växthusgaser 2. DEN SVENSKA FJÄRRVÄRMEMARKNADEN Den vanligaste uppvärmningsformen av flerbostadshus och kommersiella lokaler är fjärrvärme. Åtta av tio hus i tätorter värms upp på det sättet. Inlåsningseffekterna är höga. Det innebär att en kund som använder fjärrvärme i dag har små möjligheter att på ett affärsmässigt sätt konvertera uppvärmningssystemet. Varje lokal fjärrvärmemarknad är ett naturligt monopol. I kombination med inlåsningsgraden har kunderna små, för att inte säga inga, möjligheter att påverka prissättningen på den lokala marknaden. 1. 1996 års avreglering av elmarknaden innebar bland annat att kommunernas eloch fjärrvärmeverksamhet skulle drivas på ett affärsmässigt sätt. Innan 1996 fick kommunerna inte sätta högre pris än till självkostnad. Fastighetstidningen nr 9/2009) 2. Värmemarknadskommittén består av Svensk Fjärrvärme, Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. 3

De vanligaste orsakerna till prishöjningar är bränslekostnad, infrastrukturens kondition, kundtäthet, avkastningskrav, markförhållanden, anslutningsavgift, servicegrad samt priset på konkurrerande uppvärmningsformer. Det råder inga tvivel om att antalet kunder på respektive lokal fjärrvärmemarknad har betydelse för leverantörens möjligheter att hålla ett skäligt pris trots monopol. Mälarenergi i Västerås har drygt 13 000 anslutningspunkter och håller tredje lägst pris. Värmevärdens verksamhet i Hudiksvall har bara drygt 500 anslutningspunkter och har också rapportens högsta prisnotering. 3 Däremot blir förhållandet omvänt när vi jämför klimatpåverkan. Mälarenergis verksamhet släpper ifrån sig drygt 200 gram koldioxid per kilowattimme medan Värmevärdens produktion i Hudiksvall släpper ifrån sig 10 gram koldioxid. Siffrorna kan jämföras med utsläppen från eldningsolja (EO1). Om enbart eldningsolja används som bränsle vid produktionen av fjärrvärme släpps 270 gram koldioxid per kilowattimme ut. Utsläppen av koldioxid är den enskilt största orsaken till klimatförändringarna. Samtliga leverantörer i rapporten, samt deras intresseorganisation Svensk Fjärrvärme, beskriver fjärrvärmen som miljövänlig. Rapporten visar att det är stor skillnad mellan de olika leverantörernas klimatpåverkan beträffande utsläppen av koldioxid, drygt 20 gånger. PRISUTVECKLINGEN PÅ FJÄRRVÄRME Uppvärmningskostnaden för ett flerbostadshus som använder fjärrvärme ligger vanligtvis på mellan 15 20 procent av hyresintäkten räknat per kvadratmeter. Vi lägger ingen värdering i vilken ägare som står för fjärrvärmeproduktionen i respektive kommun, men konstaterar att där kommunerna själva äger verksamheten tenderar priset att vara lägre än i kommuner med externa ägare. Diagrammet nedan visar hur mycket det kostar i kronor att värma upp en genomsnittlig trerumslägenhet per månad. Diagrammet längst ner visar prisökningstakten från 1996 till 2014 i procent hos varje enskild leverantör. Mälarenergi i Västerås håller ett förhållandevis lågt pris men har höjt sitt pris med 121 procent sedan 1996. Den allmänna prisutvecklingen under samma period (konsumentprisindex) har stigit med 23 procent. KOSTNAD FÖR FJÄRRVÄRME/LÄGENHET/MÅNAD PRISÖKNING I PROCENT SEDAN 1996 3. Antalet anslutningspunkter är inte detsamma som antalet kunder. Anslutningspunkterna visar däremot hur många olika anläggningar som företaget levererar fjärrvärme till och är ett bättre mått på hur stor marknaden är lokalt än kundantalet. 4

CO 2 -UTSLÄPP GRAM/kWh 2012 4 FJÄRRVÄRMENS KLIMATPÅVERKAN Fjärrvärmen har potential att vara ett miljöoch klimatsmart uppvärmningsalternativ och är det också i flera av de kommuner vi tittat på. Men några undantag finns. Det handlar främst om Uppsala och Västerås där utsläppen av koldioxid från produktionen är 20 gånger större än i Söderhamn och Hudiksvall med mest klimatvänlig fjärrvärmeproduktion. Orsaken är att bränslemixen till största delen består av torv, avfall och fossila bränslen. Diagrammet intill visar relationen mellan rapportens olika leverantörer. En viktig sak att ta hänsyn till är att fjärrvärmebranschens sätt att mäta klimatpåverkan har samordnats och beräknats enhetligt de sista åren. Statistiken gällande fjärrvärmens miljövärden tar tid att sammanställa och den mest aktuella kommer från år 2012. Svensk Fjärrvärme har sista tre åren använt sig av Lokala miljövärden som bygger på en samsyn mellan branschens parter i den så kallade Värmemarknadskommittén. Lokala miljövärden består av tre huvudsakliga parametrar: Resurseffektivitet mäts som använd primärenergi i förhållande till levererad energi till slutkund. Klimatpåverkan mäts som emitterade koldioxidekvivalenter i förhållande till levererad energi till slutkund. Andel fossila bränslen mäts som insatt energi i form av kol, fossil olja och naturgas i förhållande till totalt använd energi i fjärrvärmeproduktionen. PÅVERKANSFAKTORER Flera saker påverkar hur varje leverantör påverkar miljö och klimat. Exempelvis så behövs mera spetslastproduktion när det är riktigt kallt och då används ofta fossila bränslen. Fjärrvärmenät som har kraftvärmeproduktion, ofta större nät, har möjlighet till effektivare produktion med både el- och värmeproduktion. Det ger högre verkningsgrad och mindre klimatpåverkan per kilowattimme. Även val av bränsle har betydelse för klimatpåverkan från fjärrvärmen, om fjärrvärmeleverantören exempelvis har en avfallsanläggning där avfall omhändertas för el- och värmeproduktion resulterar det i högre utsläpp av koldioxidekvivalenter än om producenten använder biobränslen. Det gör att exempelvis E.ON:s anläggningar i Norrköping och Örebro, där stora mängder avfall hanteras, får höga siffror gällande klimatpåverkan. En av fjärrvärmens styrkor är att resurser som normalt sett skulle gå till spillo används för att producera värme. Ett exempel är spillvärme från industrin, ett annat är avfall. 5 Redovisningen av genomsnittliga miljöprestanda för ett fjärrvärmenät görs genom att leverantören tillhandahåller en faktor, exempelvis koldioxid per levererad kilowat- 4. Svensk Fjärrvärme 5. Energiutvinning av avfall är ett resurseffektivt sätt att göra fjärrvärme på eftersom en resurs som annars skulle gått till spillo tillvaratas. Det är alltså ett lågt användande av primära energiresurser. Energiutvinning från avfall är mindre lönsamt i mindre fjärrvärmenät än i större på grund av investeringskostnaden. 5

LEVERANTÖR FÖR LEVERANTÖR I SIFFROR CO2-utsläpp CO2-utsläpp Andel fossilt Andel fast del Antal anslut- Leverantör 2011 g/kwh 2012 g/kwh bränsle % av prismodell % ningspunkter Ägarform Luleå Energi 19 20 6 30 10 000 Kommun Eskilstuna Energi & Miljö 71 16 3 40 5 500 Kommun Falun Energi & Vatten 14 21 4 35 1 000 Kommun Söderhamn Nära 43 9 0 30 1 000 Kommun Katrineholm Energi 20 17 2 35 1 000 Externt Värmevärden, Hudiksvall 28 10 1 50 500 Externt Jämtkraft, Östersund 35 44 1 35 4 500 Kommun Öviks Energi 51 46 1 45 3 000 Kommun Skellefteå Kraft 94 66 3 40 4 000 Kommun Vattenfall, Nyköping 12 47 8 0 eller 50 2 000 Externt Umeå Energi 68 76 6 35 7 000 Kommun E.ON, Örebro 115 115 18 0 5 000 Externt Sundsvalls Energi 89 121 14 35 3 800 Kommun E.ON, Norrköping 108 122 20 0 5 000 Externt Vattenfall, Uppsala 254 216 7 0 eller 50 8 500 Externt Mälarenergi, Västerås 211 208 24 35 13 000 Kommun timme som en fastighetsägare kan använda för att miljövärdera sin energianvändning. Mängden använd energi från fjärrvärme ska multipliceras med samtliga tre parametrar ovan. Det ger ett mått på totala värden för klimatpåverkan, primärenergianvändning och andel fossilt från uppvärmningen av fastigheten. Även fastighetens energieffektivitet påverkar byggnadens totala miljöpåverkan. Ett alternativt sätt är att se hur stor klimatpåverkan kundens använda fjärrvärme har på omgivningen, det vill säga hur mycket koldioxid som släpps ut per producerad (eller använd) kilowattimme. I rapporten har vi valt att använda just denna modell. 6

IDÉER FÖR BÄTTRE FJÄRRVÄRME Fastighetsägarna MittNord ställer sig positiva till fjärrvärme som uppvärmningsalternativ eftersom det i många fall är ett miljö- och användarvänligt alternativ. Vi är för en stark fjärrvärmemarknad men inte utan hänsyn till kundernas trygghet. Det finns många faktorer som uppges orsaka prisutveckling på fjärrvärme, allt från bränslemix till avkastningskrav. Men måste alltid en prishöjning vara lösningen på ökade kostnader? Vi tycker inte det. På en fungerande marknad tvingas aktörerna att pröva fler vägar än höjda intäkter för att kompensera för ökade kostnader. Den primitiva affärslogiken vi ser på fjärrvärmemarknaden är också den dessvärre ett direkt resultat av monopolliknande marknadssituationen. Om fjärrvärmen även fortsatt ska kunna förespråkas brett som en bra uppvärmningsform krävs strukturella förändringar av marknaden, för att få till stånd en bättre prissättning och minskad inlåsningsgrad. Att som värmekund välja fjärrvärme före andra uppvärmningsformer måste löna sig. Om kunden dessutom lyckas minska klimatpåverkan genom att dra ner på sin konsumtion ska det också löna sig. Den här rapporten visar hur priset på fjärrvärmen över tid har stigit till i det naturliga monopol som gäller oförsvarbara nivåer. Fastighetsägarna MittNord anser att fjärrvärmebolagen sedan marknadens avreglering 1996 har utnyttjat sin position som monopolister på ett oetiskt sätt gentemot sina kunder. En av fjärrvärmens främsta sidor anses vara den ringa påverkan på miljö och klimat som uppvärmningsformen orsakar. Vår granskning visar att det är långt ifrån alla fjärrvärmebolag som håller vad fjärrvärmeförespråkare lovar i klimatsammanhang. Vi efterfrågar och föreslår formerna för en nödvändig omreglering av fjärrvärmemarknaden, som sätter stopp för fortsatta prisstegringar och som tillgodoser fjärrvärmekundernas situation på ett bättre sätt. VÅRA FÖRSLAG FÖR EN BÄTTRE FUNGERANDE FJÄRRVÄRMEMARKNAD: 1. Klimat- och kundvänlig prismodell: Fjärrvärmebolagen använder idag en uppsjö av olika prismodeller. De flesta har det gemensamt att de är krångligt konstruerade och gör det svårt för kunden att tänka energisnålt och klimatvänligt. Vi efterfrågar därför prismodeller för fjärrvärme som gynnar klimatet och som är begriplig för kunden. Syftet är också att så lite som möjligt av fjärrvärmepriset ska härledas till fasta kostnader. Detta främjar kundens möjlighet att påverka sin uppvärmningskostnad i jakten på minskad klimatpåverkan. 2. Fjärrvärmenäten bör förberedas för konkurrens både ur ett produktions- och distributionsperspektiv. En möjlig lösning på det är ett så kallat tredjepartstillträde. Att konkurrensutsätta fjärrvärmen skulle minska inlåsningsgraden och riskerna för oskäliga prishöjningar. 7

LULEÅ Luleå har rapportens absolut lägsta prisnotering, till stor del tack vare att företaget kan använda spillvärme från SSAB:s tillverkning av stål. Dessutom är antalet kunder stort. Luleå Energi lyckas också producera klimatvänlig fjärrvärme och släpper endast ut 19 gram koldioxid per kilowattimme. Prismodellen har tre delar, en flödesdel, en effektdel och en energidel. Antal anslutningspunkter: 10 000 Prismodell: 70/30 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 19 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 20 gram/kwh LULEÅ ENERGI, ÄGARE LULEÅ KOMMUN ESKILSTUNA Eskilstuna Energi & Miljö byter från under 2013 prismodell från att 85 procent av priset tidigare varit rörligt till 60 procent rörligt pris. Anledningen är att prismodellen ska motsvara kostnadsmassan på ett bättre sätt. Kunder med regelbunden och jämn förbrukning kommer att gynnas av den nya prismodellen. Utsläppen av koldioxid har minskat avsevärt mellan 2011 och 2012 vilket troligtvis beror på varmare väder vilket i sin tur krävt mindre användning av fossila bränslen. Antal anslutningspunkter: 5 500 Prismodell: 60/40 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 71 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 16 gram/kwh ESKILSTUNA ENERGI OCH MILJÖ, ÄGARE ESKILSTUNA KOMMUN 8

FALUN Falu Energi & Vatten byter prismodell mellan 2013 och 2014. Övergången skall vara intäktsneutral för företaget och det finns ingen prisjustering i bytet av modell. Utsläppen av koldioxid från produktionen ökade dramatiskt mellan 2011 och 2012. Det beroende på ett större haveri (explosion) på topplastanläggning som drivs med biobränsle. Haveriet medförde att företaget fick använda delar av den oljebaserade reservkapacitetunder en period. Antal anslutningspunkter: 1 000 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 14 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 21 gram/kwh FALU ENERGI & VATTEN, ÄGARE FALU KOMMUN SÖDERHAMN Söderhamn Nära ligger i nivå med Falu Energi & Vatten när det gäller att leverera klimatvänlig fjärrvärme, men når inte riktigt lika långt. Priset relativt högt och prisökningstakten relativt snabb, särskilt sista tioårsperioden. Prismodellen innehåller tre delar, en fast, en effektdel och en energidel. Antal anslutningspunkter: 1 000 Prismodell: 70/30 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 43 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 9 gram/kwh SÖDERHAMN NÄRA, ÄGARE SÖDERHAMNS KOMMUN 9

KATRINEHOLM Katrineholm Energi bytte prismodell 2013. Den nya prismodellen består av två delar, ett energipris och ett effektpris. Effektdelen bygger på dygnsmedeltemperatur. Meningen med modellen, som möjliggjorts genom installationer av fjärravlästa mätare, är att intäkten bättre ska spegla produktionskostnaden. Sannolikt innebär modellen att kunder med jämn förbrukning gynnas. Den nya prismodellen innebär intäktsneutralitet. Antal anslutningspunkter: 1 000 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 20 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 17 gram/kwh KATRINEHOLM ENERGI, ÄGARE TEKNISKA VERKEN LINKÖPING HUDIKSVALL Priset på fjärrvärme i Hudiksvall är det högsta som noteras i rapporten. Däremot är klimatpåverkan från produktionen låg. Nätet är det minsta i rapporten med endast 500 anslutningspunkter, vilket kan vara en förklaring till det höga priset. Fortum ägde tidigare produktionen men sedan ett par år tillbaka är Värmevärden ny ägare. Prismodellen är relativt komplex och innehåller fem delar. Antal anslutningspunkter: 500 Prismodell: 50/50 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 28 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 10 gram/kwh HUDIKSVALL, ÄGARE VÄRMEVÄRDEN AB 10

ÖSTERSUND Jämtkraft har 90 procent biobränsle i mixen vilket ger låga utsläpp av koldioxid. Priset är lågt, ett av de lägsta i rapporten. Däremot har prisökningstakten varit relativt snabb sista åren, nästan 60 procent på sju år. Antal anslutningspunkter: 4 500 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 35 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 44 gram/kwh JÄMTKRAFT, ÄGARE ÖSTERSUNDS KOMMUN ÖRNSKÖLDSVIK Örnsköldsviks Energi är med för första gången i årets rapport. Vad gäller klimatpåverkan placerar sig bolaget i mitten i undersökningen. Fjärrvärmepriset är något lägre än snittet för riket, men prisökningstakten sedan 1996 är en av de högsta bland de undersökta bolagen i denna rapport. Antal anslutningspunkter: 3 000 Prismodell: 55/45 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 51 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 46 gram/kwh ÖRNSKÖLDSVIKS ENERGI, ÄGARE ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN 11

SKELLEFTEÅ Skellefteå Kraft har ett relativt högt pris på sin fjärrvärme, trots att företaget inte justerat priset sista åren. Prisökningstakten är relativt snabb och utsläppen av koldioxid relativt stora. Glädjande för 2012 års klimatsiffra är att den är 30 procent lägre än 2011 års siffra. Antal anslutningspunkter: 4 000 Prismodell: 60/40 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 94 gram/kwh Klimatpåverkan 2102: 66 gram/kwh SKELLEFTEÅ KRAFT, ÄGARE SKELLEFTEÅ KOMMUN NYKÖPING Vattenfall i Nyköping var inte med i förra årets rapport. Utsläppen av koldioxid nära fyrdubblades mellan 2011 och 2012, okänt varför, men det kan knappast berott på kallare väder än normalt. Negativt för Vattenfall i Nyköping är det relativt sett höga priset. Antal anslutningspunkter: 2 000 Prismodell: 100 procent rörlig eller 50/50 fast/rörlig Klimatpåverkan 2011: 12 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 47 gram/kwh NYKÖPING, ÄGARE VATTENFALL 12

UMEÅ Umeå Energis prismodell består av en abonnemangsdel och en förbrukningsdel. Företaget kommer att införa en ny prismodell inom kort. Kunden kommer att abonnera på en effekt som mäts med timavläsning jämfört med i dag då effektdelen mäts med schablon. Kunden ska kunna reducera de kraftigaste uttagen och på så sätt påverka både förbrukning och kostnad. Förbrukningsdelen kommer att finnas kvar. Negativt är att priset stigit med nära 40 procent sista femårsperioden. Antal anslutningspunkter: 7 000 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 68 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 76 gram/kwh UMEÅ ENERGI, ÄGARE UMEÅ KOMMUN ÖREBRO E.ON byter 2013 till helt rörlig prismodell i Örebro. Modellen har tre komponenter varav energipriset 70 procent, flödespriset och effektpriset resterande delar. E.ON installerade i slutet av 2012 en ny förbränningspanna i Örebro som i huvudsak kommer att gå på biobränsle. Eftersom statistiken släpar med ett par år har installationen inte slagit igenom när det gäller utsläpp av koldioxid. E.ON har upprättat ett samarbetsavtal med Örebrobostäder om hållbar utveckling. Med kommunen samverkar E.ON i hållbarhetsfrågor i specifika stadsutvecklingsprojekt. Antal anslutningspunkter: 5 000 Prismodell: 100 % rörlig Klimatpåverkan 2011: 115 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 115 gram/kwh ÖREBRO, ÄGARE E.ON VÄRME AB 13

SUNDSVALL Sundsvalls Energi använder en prismodell med en effektdel och en energidel. Företagets ambition var att under 2013utöka spillvärmeanvändningen från SCA Ortviken vilket skulle reducera det stora oljeberoendet (20 000 kubikmeter/år). Så har det inte blivit och, itsället har koldioxidutsläppen ökat till 121 gram per kwh, eller 36 procent. Antal anslutningspunkter: 3 800 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 89 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 121 gram/kwh SUNDSVALL ENERGI, ÄGARE SUNDSVALLS KOMMUN NORRKÖPING E.ON byter 2013 till helt rörlig prismodell i Norrköping. Modellen har tre komponenter varav energipriset 70 procent, flödespriset och effektpriset resterande delar. I slutet av 2010 installerades en ny förbränningspanna i Norrköping som i huvudsak eldar biobränsle. Detta har haft positiv effekt gällande klimatpåverkan vilket inte hunnit slå igenom på noteringen för koldioxidutsläpp. De stora mängderna avfall i bränslemixen drar upp siffran. E.ON har försökt upprätta samverkansavtal med kommunen i hållbarhetsfrågor men något avtal finns inte i dag. Däremot samverkar parterna i hållbarhetsfrågor i specifika stadsutvecklingsprojekt. Antal anslutningspunkter: 5 000 Prismodell: 100 % rörlig Klimatpåverkan 2011: 108 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 122 gram/kwh NORRKÖPING, ÄGARE E.ON VÄRME AB 14

UPPSALA Vattenfall i Uppsala erbjuder företagskunder att välja mellan helt rörlig prismodell som påverkas av energipriset, eller en prismodell med hälften fast avgift. Då kopplas fasta delen till föregående års normalårskurva. Det gör att kunden blir vinnare vid kallt år och förlorare vid varmt år. Vattenfall har påbörjat arbetet med att frångå användnigen av torv och övergå till biobränslebaserad framställning. Målsättnigen är att ha ett nytt kraftvärmeverk på plats 2020. Företaget har också påbörjat City Partnership Concept, ett samarbete med näringslivet och kommunen i Uppsala för ett hållbart samhälle. Antal anslutningspunkter: 8 500 Prismodell: 100 procent rörlig eller 50/50 fast/rörlig Klimatpåverkan 2011: 254 gram/kwh Klimatpåverkan 2012: 216 gram/kwh UPPSALA, ÄGARE VATTENFALL VÄSTERÅS Mälarenergi arbetar med att ställa om produktionen från stor del fossil bränslemix (25 procent exklusive torv) till avfallsbaserad bränslemix (avslutat i slutet av 2014). Kostnaden beräknas bli 3 miljarder kronor. Antal anslutningspunkter: 13 000 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2011: 211 gram/kwh Klimatpåverkan: 2012: 208 gram/kwh MÄLARENERGI, ÄGARE VÄSTERÅS STAD 15

"Sämst betyg i rapporten får Mälarenergis verksamhet i Västerås samt Vattenfalls i Uppsala" VÅR SAMMANFATTNING I förra årets rapport ingick 14 leverantörer som i snitt använde nära 10 procent fossila bränslen för framställningen av fjärrvärme. I årets rapport ingår 16 leverantörer som i snitt använder 7 procent fossilt bränsle för framställning av fjärrvärme. Med andra ord har fossilanvändningen sjunkit med 3 procent sedan förra årets rapport och det är flera av leverantörerna som varit framgångsrika med att använda mindre andel fossilt bränsle. Årets vinnare är Luleå Energi. Trots att företaget höjer priset med drygt 4 procent till 2014 så är fjärrvärmen klart billigast i Luleå och företaget släpper ut så lite som 20 gram koldioxid per kilowattimme. Förra årets vinnare Falu Energi & Vatten är trea, främst på grund av att 16 prisnivån är relativt hög. Eskilstuna Energi & Miljö har lyckats sänka sitt utsläpp av koldioxid med drygt 75 procent tack vare varmare väder vilket medfört att användningen av fossilt spetsbränsle varit lägre. Att företaget också ändrat prismodell för att bli mindre känsligt för spetslast har troligtvis också påverkat positivt. En bit efter dessa tre kommer Katrineholm Energi, Söderhamn Nära och Värmevärden i Hudiksvall. Klimatpåverkan från dessa tre är väldigt liten liksom användningen av fossilt bränsle (Söderhamn Nära använde inget fossilt bränsle alls 2012). Däremot är det relativt dyrt med fjärrvärme i dessa kommuner vilket kan påverka leverantörernas konkurrensmöjligheter mot alternativa uppvärmningsformer.

Jämtkraft i Östersund, Öviks Energi, Vattenfall i Nyköping, Skellefteå Kraft och Umeå Energi kommer sedan i nästa grupp. Dessa företag släpper ut mellan 44 och 76 gram koldioxid per kilowattimme vilket inte på något sätt är särskilt höga värden. Inte heller andelen fossilt bränsle är särskilt stort, även om Vattenfall i Nyköping avviker aningen med 8 procent fossilt. Priset hos dessa leverantörer skiftar en del. Jämtkraft håller ett väldigt lågt pris medan framför allt Nyköping producerar relativt dyr fjärrvärme. Jämtkraft har sitt låga pris till trots höjt sitt pris med 60 procent sista tioårsperioden, liksom Öviks Energi och Umeå Energi. Ytterligare en bit ner på rangordningen kommer E.ON i Örebro, Sundsvalls Energi och E.ON i Norrköping. Sundsvalls Energi släppte 2012 ut 36 procent mer koldioxid än året innan och i Norrköping och Örebro har den önskade klimateffekten av de nya förbränningspannorna ännu inte visat resultat. E.ON släpper ut mellan 115 och 122 gram koldioxid per kilowattimme från sina produktioner i Örebro och Norrköping. En stor anledning till det är att mellan 18 och 20 procent av bränslemixen består av fossila bränslen eller bränslen som genom Svensk Fjärrvärmes omräkningsmodell klassa som fossila bränslen (avfall i huvudsak). Sämst betyg i rapporten får Mälarenergis verksamhet i Västerås samt Vattenfalls i Uppsala, precis som i förra årets rapport. Även om Västerås har ett av de lägsta prisen i landet så har prisökningen sen 1996 till i dag varit 121 procent. Dessutom släpper verksamheten ut drygt 200 gram koldioxid per kilowattimme och den fossila delen av bränslemixen är nära en fjärdedel. Även andelen fast pris är hög. Mälarenergi har påbörjat arbetet med att ställa om från en bränslemix med hög andel fossilt och torv till större del avfall. Omställningen väntas vara klar under 2014. Vattenfall i Uppsala har sänkt koldioxidutsläppen med 15 procent men släpper ändå ut mest koldioxid av samtliga företag i rapporten. Dessutom är priset det näst högsta. Arbetet med att bli kvitt torvanvändningen har påbörjats, vilket vi skrev i förra årets rapport. Målsättnigen är att ha ett nytt kraftvärmeverk på plats i Uppsala 2020. Företaget har också påbörjat City Partnership Concept, ett samarbete med näringslivet och kommunen i Uppsala för ett hållbart samhälle. 17

18 För mer information om innehållet i denna rapport, kontakta marknadsansvarig Andreas Sjöberg, telefon 070-654 03 22, eller e-post andreas.sjoberg@mittnord.fastighetsagarna.se.

Produktion: Fastighetsägarna MittNord 2014. Faktainsamling, analys och text av Andreas Sjöberg. Grafisk form av Eva Jonsborg. Foto: Lasse Fredriksson/Mälarenergi.

FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Kristinagatan 14, 724 61 Västerås Telefon: 016 17 22 50 E-post: info@mittnord.fastighetsagarna.se Besök oss på www.fastighetsagarna.se/mittnord