REVISORER med bred kompetens KONSULTER för snabba insatser Genom en decentraliserad organisation erbjuder vi våra kunder lokal service med tjänster av hög kvalitet inom områdena revision, redovisning och skatter samt annan kvalificerad affärsrådgivning. Våra uppdragsgivare är av tradition främst familjeföretag, entreprenörer och ägarledda företag inom de flesta branscher. Genom att i många år ha arbetat med dessa företagare, med en stark vilja att förverkliga och utveckla sina idéer, har vi lärt oss att våra tjänster måste utföras effektivt och målinriktat. Kompetens, yrkesskicklighet, engagemang samt hög service är grundpelarna för våra medarbetares sätt att arbeta och vara. Våra uppdragsgivare skall känna att de har stor nytta av oss och att det skall löna sig att anlita oss.
Skatteguiden 2006 1
INNEHÅLL FÖRORD... 5 SÖKORDSREGISTER... 6 INLEDNING... 8 Nyheter 2006... 8 Skattskyldighet... 9 Inkomstslag och beräkningsenheter... 10 SKATTER OCH AVGIFTER... 11 Inkomstskatt - fysiska personer... 11 Kapitalinkomster... 11 Förvärvsinkomster... 11 Beskattningsbar inkomst... 11 Kommunal skatt och kyrkoavgift... 12 Statlig inkomstskatt... 12 Skattereduktioner... 13 Allmän pensionsavgift... 14 Marginalskatt... 15 Dödsbon... 15 Ackumulerad inkomst... 15 Inkomstskatt - övriga juridiska personer... 16 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter... 17 Avgiftsgrundande inkomst... 17 Aktiv - passiv näringsverksamhet... 18 Nedsättning av sociala avgifter... 18 Avdrag för sociala avgifter... 19 Underlag för vissa förmåner... 19 Vinstandelsstiftelser och löneskatt... 21 Arbetsgivaravgifter enligt avtal... 21 Särskild löneskatt... 22 Fastighetsskatt... 22 Förmögenhetsskatt... 24 Mervärdesskatt... 25 Stämpelskatt... 26 2
TJÄNST... 26 Naturaförmåner... 26 Skattefria förmåner... 27 Bilförmån... 28 Kostförmån... 31 Ränteförmån... 32 Avdragsbegränsning i tjänst... 33 Dagliga resor - bostaden - arbetet... 33 Traktamenten och ökade levnadskostnader... 33 Inrikes tjänsteresa... 33 Utrikes tjänsteresa... 35 Dubbel bosättning och tillfällig anställning... 38 Veckoslutsresor... 38 Resekostnader i tjänsten... 38 KAPITAL... 39 Utdelning på aktier och andelar m m... 39 Uthyrning av privatbostad... 40 Kapitalvinstbeskattning - allmänt... 40 Andelar och andra delägarrätter... 42 Fåmansföretag - utdelning och kapitalvinster... 46 Kvalificerade andelar och klyvningsreglerna... 46 Utdelning - kvalificerade andelar... 47 Kapitalvinst - kvalificerade andelar... 50 Skalbolag... 52 Privatbostadsfastighet... 53 Näringsfastighet... 54 Bostadsrätt... 55 Uppskovsavdrag... 56 Andel i handelsbolag m m... 57 Fordringsrätter... 58 Utländsk valuta, fordringar och skulder... 59 Andra tillgångar... 59 3
NÄRINGSVERKSAMHET... 60 Allmänt om näringsverksamhet... 60 Uttagsbeskattning och underprisregler... 62 Pensionskostnader... 63 Avskrivning inventarier och maskiner... 63 Skogsavdrag... 64 Avskrivning byggnader m m... 64 Representation... 66 Periodiseringsfonder... 66 Underskott... 67 Egenföretagare och bolagsmän i handelsbolag... 69 Egna pensionsutgifter... 69 Bil i verksamheten... 70 Fördyrade levnadsomkostnader... 70 Familjebeskattning... 70 Räntefördelning... 71 Expansionsfond... 73 Skogskonto och skogsskadekonto... 75 Aktiebolag... 76 Fåmansföretag... 77 ÖVRIGT... 79 Pensionsförsäkring - individuellt pensionssparande... 79 Prisbasbelopp - inkomstbasbelopp... 80 Statslåneräntan... 81 Fastighetstaxering... 83 Uppbörd och uppbördsräntor... 83 Förseningsavgift... 85 Förbehållsbelopp och riksnorm... 85 Adressförteckning... 87 Myndigheter... 87 Skattekontor... 87 Domstolar... 93 Kommunala skattesatser... 95 Kyrkoavgifter... 98 4
FÖRORD I Skatteguiden 2006 presenteras ett urval av de skatteregler och basfakta som kommer att gälla vid taxeringen år 2007. Det begränsade utrymmet har nödvändiggjort ett mycket strängt urval och en språkligt komprimerad framställning. Med hänsyn till detta och sannolikheten för ytterligare ändringar i skattelagstiftningen under 2006 skall Skatteguiden inte betraktas som ett underlag för skatterättsliga bedömningar i det enskilda fallet. Umeå i januari 2006 Asbjörn Eriksson 5
SÖKORDSREGISTER Adresser... 87 Aktiebolag... 76 Aktiebyte... 44 Aktier... 42 Aktieutdelning m m... 39, 47 Aktiv - passiv näringsverksamhet 18 Allemansfonder... 44 Allmän pensionsavgift... 14 Andra tillgångar... 59 Andel... 42 Andel i handelsbolag... 57 Andelsbyte... 44 Arbetsgivaravgifter enligt avtal... 21 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter... 17 Avdragsbegränsning i tjänst... 33 Avgiftsgrundande inkomst... 17 Avknoppning... 44 Avskrivning byggnad m m... 64 Avskrivning - inventarier... 63 Basbelopp se Prisbasbelopp... Basränta... 84 Begravningsavgift... 98 Beräkningsenhet... 10 Bilförmån... 28, 70 Bilkostnader... 70 Bilprislista... 29 Bolagsman... 69 Bostadsrätt... 40, 55 Bredband - skattereduktion... 13 Dagliga resor - bostaden - arbetet... 33 Delägarrätter; se andelar... Dubbel bosättning och tillfällig anställning... 38 Dämpningsregeln... 23 Dödsbon... 15 Egenavgifter... 17 Egenföretagare... 69 Existensminimum... 85 Expansionsfond... 73 Familjebeskattning... 70, 78 Fastighetsskatt... 22 Fastighetstaxering... 83 Fordringsrätter... 58 Framskjuten beskattning... 44 Fri kost... 31 Fållan... 42, 77 Fåmansföretag... 77 Fåmansföretag - utdelning och kapitalvinst... 46 Förbehållsbelopp... 85 Fördyrade levnadskostnader. 33, 70 Förlustbolag... 68 Förmögenhetsskatt... 24 Förseningsavgift... 85 Förvärvsinkomster... 11 Förvärvskälla; se beräkningsenhet.. Grundavdrag... 11 Gränsbelopp... 47 Gudrun... Handelsbolag... 57, 69 Individuellt pensionssparande... 79 Inkomstbasbelopp... 80 Inkomstskatt - dödsbon... 15 Inkomstskatt - fysiska personer... 11 Inkomstskatt - övriga juridiska personer... 16 Inkomstslag... 10 Inlösenrätt... 43 Intäktsränta, uppbörd... 84 Inventarier... 63 Kammarrätter, adresser... 93 Kapitalförlust... 41, 42, 53, 54, 57, 58, 59 Kapitalunderlag... 48, 71, 74 Kapitalvinstbeskattning... 40 Kommunala skattesatser... 95 Klyvningsregler... 46 Kommunalskatt... 12 6
Kostförmån... 31 Kostnadsränta, uppbörd... 84 Kvalificerade andelar... 46 Kyrkoavgift... 12, 98 Lex ASEA... 39, 44 Lättnadsregeln... 47 Länsrätter, adresser... 93 Löneskatt... 22 Löneunderlag... 48 Marginalskatt... 15 Markanläggning... 64 Mervärdesskatt... 25 Myndigheter, adresser... 87 Motion... 28 Naturaförmåner... 26 Nedsättning av sociala avgifter... 18 Näringsfastighet... 54, 64 Omräkningstal - kvalificerade andelar... 51 Pensionsförsäkring - individuellt pensionssparande... 79 Pensionskostnader... 63, 69, 79 Periodisering... 61 Periodiseringsfonder... 66 Personliga tillgångar... 59 Personligt lösöre; se personliga tillgångar... Prisbasbelopp... 80 Privatbostadsfastighet... 53 Reaförlust; se kapitalförlust... Reavinst; se kapitalvinst... Regeringsrätten, adress... 93 Representation... 66 Resekostnader... 33, 38, 70 Riksnorm... 86 ROT-avdrag... 13 Räntefördelning... 71 Ränteförmån... 32 Sexmånadersregeln... 9 Sjöinkomstavdrag... 12 Skalbolag... 52 Skatteberäkning... 11 Skattedeklaration... 83 Skattefri utdelning... 39 Skattefria förmåner... 27 Skattekontor, adresser... 87 Skattereduktion, bredband... 13 Skattereduktion, byggnadsarbeten... 13 Skattereduktion, fackföreningsavgift och a-kassa... 14 Skattereduktion, fastighetsskatt... 23 Skattereduktion, förmögenhetsskatt... 25 Skattereduktion, miljöförbättringar... 13 Skattereduktion, kapital... 13 Skattereduktion, pensionsavgift... 14 Skattereduktion, sjöinkomst... 14 Skattereduktion, stormfälld skog. 14 Skatteskalor... 12 Skattskyldighet... 9 Skogsavdrag... 64 Skogskonto... 75 Skogsskadekonto... 76 Statlig inkomstskatt... 11, 12, 16 Statslåneräntan... 81 Stormfälld skog... 14 Stämpelskatt... 26 Säljrätt... 43 Särskild löneskatt... 22 Traktamenten - inrikes tjänsteresa... 33 Traktamenten - utrikes tjänsteresa... 35 Underskott... 67 Underprisregler... 62 Uppskovsavdrag... 56 Utdelning... 39, 47 Uthyrning av privatbostad... 40 Utländsk valuta, fordringar och skulder... 59 Uttagsbeskattning... 62 Veckoslutsresor... 38 Vinstandelsstiftelser... 21 Ökade levnadskostnader... 33 Övrig lös egendom; se Andra tillgångar... 3:12-regler; se klyvningsregler 7
INLEDNING NYHETER 2006 Under 2005 har riksdagen beslutat om en rad ändringar i skattesystemet, varav vissa behandlas mer utförligt i Skatteguiden 2006. Här sammanfattas de i korthet. Personbeskattningen Full kompensation för pensionsavgiften Höjt bilavdrag Förlängning av reducerade förmånsvärdet för vissa miljöbilar Höjda skiktgränser för statlig inkomstskatt Höjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare Kapital Anskaffningsutgiften för inköps- och säljrätter anses vara 0 kr Fastighetsskatt Utvidgad begränsningsregel Företagsbeskattningen Reformering av 3:12-reglerna (klyvningsreglerna) Höjt bilavdrag Sociala avgifter Sänkning av arbetsgivaravgifterna Sänkning av egenavgifterna Övrigt Skattereduktion för stormfälld skog pga stormen Gudrun 8
SKATTSKYLDIGHET Fysiska personer som är bosatta i Sverige liksom dödsbon är, med vissa undantag, obegränsat skattskyldiga, dvs skyldiga att betala skatt på alla inkomster oavsett om de har intjänats i Sverige eller utomlands. Även personer som faktiskt inte bor i Sverige kan räknas som bosatta här om utlandsvistelsen inte är definitiv. Svenska medborgare måste under en femårsperiod efter utflyttningen bevisa att bosättningen i Sverige har upphört, varvid sådana omständigheter som orsaken till utlandsvistelsen, förekomsten av permanentbostad eller familj i Sverige och andra liknande förhållanden vägs in i bedömningen. Personer som inte betraktas som bosatta i Sverige kan vara begränsat skattskyldiga här. Skattskyldigheten omfattar då inkomster som typiskt sett har intjänats här i landet, exempelvis från en rörelse eller en fastighet i Sverige. Om inkomsten härrör från tillfälliga anställningar i Sverige skall, med vissa undantag, en definitiv källskatt på 25 % (15 % för sjöfolk, artister och idrottsmän) innehållas av den som utbetalar ersättningen. Den som är obegränsat skattskyldig kan ändå vara befriad från skattskyldighet för lön som har intjänats utomlands bl a enligt sexmånadersregeln. Den innebär att den som vistas utomlands under en sammanhängande period av minst sex månader befrias från skatt på den i utlandet förvärvade inkomsten om personen visar att skatt har betalats utomlands. Vistelser i Sverige medges med 6 dagar per månad utan att skattefriheten bryts. Bortsett från ytterligare något undantag medför den obegränsade skattskyldigheten att en inkomst som förvärvats utomlands kan komma att beskattas både i utlandet och i Sverige. Dubbelbeskattningen undanröjs emellertid helt eller delvis antingen genom något av de skatteavtal som Sverige har slutit med cirka 80 länder eller genom att den utländska skatten får dras av som omkostnad och avräknas enligt särskilda regler mot den skatt som påförs i Sverige. Juridiska personer som svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar m fl är obegränsat skattskyldiga för inkomster från såväl utlandet som från Sverige. För utländska bolag och andra utländska juridiska personer är skattskyldigheten i huvudsak begränsad till inkomst från fastigheter i Sverige och näringsverksamhet som bedrivs från fast driftställe här. Även dubbelbeskattning av juridiska personer kan undanröjas genom skatteavtal, avdrag och avräkning. Handelsbolag och kommanditbolag är inte skattskyldiga vid inkomstbeskattningen. I stället skall bolagets inkomster beskattas hos delägarna. 9
INKOMSTSLAG OCH BERÄKNINGSENHETER Inkomsterna hos fysiska personer och dödsbon delas upp i tre inkomstslag: tjänst, näringsverksamhet och kapital. Inkomst av tjänst och näringsverksamhet är förvärvsinkomster. På sådana inkomster utgår vanligen kommunal och statlig inkomstskatt samt sociala avgifter (arbetsgivaravgifter eller egenavgifter) alternativt löneskatt. Därtill kommer den allmänna pensionsavgiften. Marginalskatten inklusive avgifter varierar mellan cirka 42 % och cirka 66 %. På inkomst av kapital betalas enbart statlig inkomstskatt med 30 %. Till tjänst hänförs bl a anställningsinkomster, pensioner, hobbyverksamhet och liknande inkomster. Aktiva delägare i fåmansföretag kan bli beskattade i tjänst för utdelning och kapitalvinst. Näringsverksamhet inrymmer inkomst av självständig och yrkesmässig verksamhet som bedrivs med vinstsyfte. Till inkomstslaget räknas också innehav av hyres-, jordbruks- och andra näringsfastigheter oavsett syftet med innehavet. Normalt sammanförs all näringsverksamhet till en beräkningsenhet, vilket bl a medför att underskott i en verksamhet utjämnas mot överskott i annan verksamhet. En uppdelning i flera beräkningsenheter kan dock bli aktuell vid inkomst från handelsbolag och inkomst av självständig näringsverksamhet som bedrivs i utlandet. I inkomstslaget kapital beskattas löpande avkastning på personligt kapital (exempelvis räntor och utdelningar), uthyrning av privatbostäder, kapitalvinster m m. Avdrag i kapital medges alltid för ränteutgifter och kapitalförluster. I övrigt medges avdrag endast för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Juridiska personer (aktiebolag, ekonomiska föreningar m fl men inte handelsbolag) kan endast ha inkomst av näringsverksamhet. Detta gäller även inkomster som hos fysiska personer skulle ha beskattats i kapital. Inkomsten redovisas i en enda beräkningsenhet. Förluster på andelar och andra delägarrätter som är kapitalplaceringar utgör dock i praktiken en informell beräkningsenhet eftersom de är avdragsgilla endast mot vinster på andra andelar och andra delägarrätter som är kapitalplaceringar. Liknande begränsningsregler gäller för kapitalförluster på vissa fastigheter m m. Inkomst från handelsbolag och kommanditbolag ingår alltid i näringsverksamhet hos aktiebolag som delägare. Även fysiska personers inkomst från handelsbolag beskattas i näringsverksamhet med undantag för kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter, som beskattas i kapital. 10
SKATTER OCH AVGIFTER INKOMSTSKATT - FYSISKA PERSONER KAPITALINKOMSTER Skatt på kapitalinkomster utgår med 30 % på överskott. Vid underskott medges skattereduktion med 30 % av underskottet t o m 100 000 kr och med 21 % av överskjutande del. Skattereduktionen får avräknas mot statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, kommunalskatt och statlig fastighetsskatt och kan utnyttjas endast under det år den avser. Den effektiva skattesatsen i kapital och det skattemässiga värdet av underskott avviker ibland från 30 % pga att vissa kapitalvinster och kapitalförluster endast delvis är skattepliktiga resp avdragsgilla (se KAPITALVINSTBESKATTNING). FÖRVÄRVSINKOMSTER Beskattningsbar inkomst På inkomst av tjänst och näringsverksamhet betalas kommunal och statlig inkomstskatt. Skatterna beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten, dvs efter allmänna avdrag som pensionsförsäkringspremier och periodiska understöd. I förekommande fall tillgodoräknas dessutom sjöinkomstavdrag. Grundavdrag m m Grundavdraget utgör högst 0,423 prisbasbelopp, dvs (0,423 x 39 700 kr =) 16 800 kr (avr) om den taxerade inkomsten inte överstiger 39 300 kr och 0,293 prisbasbelopp, dvs (0,293 x 39 700 kr =) 11 700 kr för taxerade förvärvsinkomster (tjänst och aktiv näringsverksamhet) som överstiger 312 100 kr. Om taxerad inkomst är lägre än 16 800 kr begränsas grundavdraget till taxerad inkomst. I övriga inkomstskikt varierar grundavdraget med inkomsten enligt följande vid taxeringen år 2007. Taxerad inkomst Kr Grundavdrag +/- (avr) 100 kr - 16 700 kr = tax ink (avrundad) 16 800 kr - 39 300 kr 16 800 kr 39 400 kr - 107 800 kr 16 793 kr + 20 % x (tax ink 39 303 kr) 107 900 kr - 124 100 kr 30 600 kr (= max.) 124 200 kr - 312 100 kr 30 569 kr - 10 % x (tax ink 123 467 kr) 312 200 kr - 11 700 kr 11
Sjöinkomstavdrag m m Skattskyldiga som har uppburit sjöinkomst i svenskt handelsfartyg medges, utöver grundavdrag, ett sjöinkomstavdrag på 35 000 kr om fartyget går i närfart och med 36 000 kr om fartyget går i fjärrfart. Dessutom medges särskild skattereduktion för sjöfolk; se SKATTEREDUKTIONER. Kommunal skatt och kyrkoavgift Den kommunala skatten är proportionell och varierar från knappt 29 % till drygt 34 % med primär- och landstingskommun. Genomsnittet för landet är 31,6 % för 2006 (oförändrad från 2005). Beträffande enskilda kommuner; se KOMMUNALA SKATTESATSER. Den tidigare skatten till församlingarna i svenska kyrkan har ersatts av en kyrkoavgift och en begravningsavgift. Kyrkoavgiften till Svenska kyrkan, som beräknas på den beskattningsbara inkomsten, tas ut hos medlemmarna via skattsedeln. Begravningsavgiften påförs med få undantag alla som är skattskyldiga. Trots att avgifterna inte är skatt beräknas de på samma underlag som kommunalskatten och hanteras i uppbörden som skatt. Även en rad andra registrerade trossamfund tar ut avgiften från sina medlemmar via Skatteverket (se KYRKOAVGIFTER). Statlig inkomstskatt Den statliga inkomstskatten är progressiv enligt följande tabell. Beskattningsbar inkomst (kr) Skatt 0-306 000 0 kr 306 100-460 600 20 % x (besk bar ink 306 000) 460 700-30 920 kr + 25 % x (besk bar ink 460 600) Skatteskalans skiktgränser justeras normalt årligen med hänsyn till konsumentprisindex + två procentenheter (en procentenhet för 2006). Den nedre skiktgränsen motsvarar en årsinkomst på 317 700 kr (den nedre brytpunkten) eller en månadslön på cirka 26 500 kr och den övre skiktgränsen motsvarar en inkomst på 472 300 kr per år (den övre brytpunkten) eller drygt 39 400 kr per månad. 12
SKATTEREDUKTIONER Inte mindre än elva olika skattereduktioner kan komma att räknas av från den påförda skatten. Skattereduktionerna avräknas i den ordning de anges här. Fastighetsskatt I vissa fall erhålls en nedsättning av fastighetsskatten genom en skattereduktion; se Fastighetsskatt. Bredbandsanslutningar För vissa utgifter för bredbandsanslutningar som färdigställs under perioden 2001 t o m 2006 medges en särskild skattereduktion på 50 % av utgifterna till den del de överstiger 8 000 kr. Skattereduktionen är maximerad till 5 000 kr. Skattereduktionen kan erhållas av såväl fysiska som juridiska personer i egenskap av näringsidkare eller fastighetsägare. Miljöförbättringar Den som har kostnader för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem vid nybyggnation och energieffektiva fönster vid såväl nybyggnation som på äldre småhus under perioden 1 januari 2004 31 december 2006, medges skattereduktion med högt 30 % av kostnaderna till den del de överstiger 10 000 kr. Maximal skattereduktion för uppvärmningssystem är 15 000 kr och för fönster 10 000 kr. I underlaget för uppvärmningssystem får enbart utgifter för material ingå medan såväl material- som arbetskostnader får ingå vid installation av energieffektiva fönster. Åtgärderna måste uppfylla en rad tekniska krav. Vissa byggnadsarbeten (ROT-avdrag) Fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare får en skattereduktion med 30 % av vissa utgifter för arbeten som utfördes under tiden 15 april 2004 30 juni 2005. Beträffande detaljerna; se SKATTEGUIDEN 2005. Underskott i kapital Vid underskott i kapital medges skattereduktion med 30 % av underskottet till den del det inte är större än 100 000 kr. På överskjutande del är skattereduktionen 21 %. 13
Pensionsavgiften Skattereduktion medges vidare med ett belopp som motsvarar hela den allmänna pensionsavgiften (se nedan). Det medför att pensionsavgiften endast betalas av den som inte kan utnyttja skattereduktionen. I förekommande fall avrundas skattereduktionen till närmast lägre 100- tal kronor. Sjöinkomst Personer med sjöinkomst gottskrivs en skattereduktion på 9 000 kr vid närfart (i huvudsak mellan svenska hamnar utanför öppen kust och utomskärs) och med 14 000 kr vid fjärrfart. Fackföreningsavgifter Den som har betalat mer än 400 kr i fackföreningsavgift under året erhåller en skattereduktion med 25 % av hela avgiften. I underlaget ingår inte försäkringspremier och liknande avgifter. Avgift till arbetslöshetskassa Skattereduktion medges med 40 % av den avgift som erlagts till en arbetslöshetskassa. Förmögenhetsskatt Se FÖRMÖGENHETSSKATT. Stormskadad skog (stormen Gudrun) Ägare till lantbruksenheter som drabbades av stormen Gudrun medges en skattereduktion med 50 kr per kubikmeter fast mått under bark av virke (sågtimmer av barrträd samt massaved och bränsleved) som forslas ut ur den stormskadade skogen före utgången av 2006. Reglerna omfattar lantbruksenheter i länen Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Halland, Västra Götaland och Östergötland under förutsättning att stamvolymen på den skadade skogen överstiger ett års tillväxt. Reduktionen beräknas efter den mängd avyttrat, utforslat och inmätt virke som överstiger ett års tillväxt dock minst 200 kubikmeter fast mått under bark. Den får avräknas mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot fastighetsskatt. Bestämmelserna träder inte i kraft förrän EU-kommissionen lämnat sitt godkännande. ALLMÄN PENSIONSAVGIFT Genom skattereduktion (se ovan) betalas i praktiken avgiften endast av dem som inte kan utnyttja skattereduktionen. Men var och en som har förmånsgrundande förvärvsinkomster påförs formellt den allmänna pensionsavgift med 7 %. Pensionsavgiften beräknas på den förmånsgrundande inkomsten av tjänst och/eller aktiv 14
näringsverksamhet, som avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Avgiften avrundas till närmaste helt hundratal kronor. Beträffande tjänst skall underlaget fastställas efter avdrag för kostnader i tjänsten till den del de överstiger 1 000 kr. Underlaget vid inkomst av näringsverksamhet fastställs efter bl a avdrag för egenavgifter och motsvarar normalt den taxerade inkomsten av verksamheten. Maximalt underlag för pensionsavgiften är 8,07 inkomstbasbelopp, dvs 359 100 kr för 2006. Högsta avgift är således 25 100 kr. Den som har inkomst som understiger 16 800 kr påförs ingen avgift. MARGINALSKATT Vid en kommunalskatt på 30 % blir marginaleffekten inklusive allmän pensionsavgift men exklusive sociala avgifter alt löneskatt: Taxerad inkomst Marginaleffekt (avr.) Kr % 16 800-39 300 30 39 400-107 800 24 107 900-124 100 30 124 200-312 100 33 312 200-317 700 30 317 800-472 300 50 472 400-55 Vid en kommunal skatt på 33 kr och med hänsyn till sociala avgifter kan marginaleffekten på exempelvis inkomst av aktiv näringsverksamhet bli cirka 65 %. DÖDSBON Inkomster i ett dödsbo beskattas för dödsfallsåret som om den avlidne hade levt hela året. Om boet inte skiftas är det därefter ett särskilt skattesubjekt vid såväl statlig som kommunal taxering. Grundavdrag medges inte. Efter utgången av tredje året efter dödsfallsåret beskattas dessutom dödsboet statligt med 20 % av inkomsten även till den del den understiger den nedre skiktgränsen. ACKUMULERAD INKOMST Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster är progressiv. Det kan medföra betydligt högre skatt på engångsersättningar som tjänats in under flera år jämfört med den skatt som skulle ha utgått om ersättningen hade erhållits i takt med intjänandet. Särskild skatteberäkning på ackumulerade inkomster kan ge betydande skattelättnader i sådana situationer. Det kan exempelvis röra sig om en försäkringsersättning för flera års bortfall av skattepliktiga inkomster eller avgångsvederlag i tjänst. Även sådana kapitalvinster som skall beskattas i tjänst vid 15
avyttring av kvalificerade andelar i fåmansföretag får hänföras till ackumulerad inkomst. I näringsverksamhet får reglerna exempelvis användas på ersättning för inventarier och goodwill, återföring av avskrivningar, periodiseringsfonder och expansionsfond i samband med avveckling av verksamheten. Som ackumulerad inkomst räknas inkomst som har intjänats under minst två år och som utbetalas under ett och samma år. Inkomsten måste uppgå till minst 50 000 kr. Den beskattningsbara inkomsten måste dessutom överstiga den nedre skiktgränsen i den statliga skatteskalan med minst 50 000 kr, dvs uppgå till lägst 356 100 kr för beskattningsåret 2006. Vid beräkning av skatt på ackumulerad inkomst fördelas inkomsten på det antal år, under vilka den anses intjänad, högst 10 år (årsbelopp). Skatten beräknas dels på den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten för de aktuella åren, dels på summan av den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och årsbeloppet. Skatten på skillnadsbeloppen anses utgöra skatten per år på den fördelade ackumulerade inkomsten och multipliceras därefter med antalet fördelningsår. Till skattebeloppet läggs därefter den skatt som belöper på det aktuella årets förvärvsinkomster exklusive ackumulerad inkomst. Vid beräkning av skatten på den genomsnittliga inkomsten och på summan av den genomsnittliga inkomsten och årsbeloppet beaktas att den statliga inkomstskatteskalan justeras varje år. Om exempelvis den ackumulerade inkomsten uppburits under 2006 och fördelas på fem år skall den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och summan av genomsnittlig beskattningsbar inkomst och årsbeloppen ökas med skillnaden mellan skiktgränsen vid taxeringen 2007 och skiktgränsen vid taxeringen 2005, dvs med (306 000 291 800 kr =) 14 200 kr. Om inkomsten fördelas på sju eller åtta år skall tillägg göras med skillnaden mellan årets skiktgräns 306 000 kr och skiktgränsen för tredje taxeringsåret före det aktuella taxeringsåret, dvs 284 300 kr, och vid en fördelning på 9 eller 10 år beräknas tillägget som skillnaden mellan årets skiktgräns och skiktgränsen för fjärde taxeringsåret före det aktuella taxeringsåret. INKOMSTSKATT - ÖVRIGA JURIDISKA PERSONER Aktiebolag m fl juridisk personer betalar 28 % i statlig inkomstskatt. För investeringsfonder (värdepappersfonder) är dock skatten 30 %. 16
ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Arbetsgivaravgifter (%) Egenavgifter (%) 2006 2005 2006 2005 Ålderspension 1 10,21 10,21 1 10,21 10,21 Efterlevandepension 1,70 1,70 1,70 1,70 Sjukförsäkring 8,64 10,15 2 9,61 11,12 Arbetsskada 0,68 0,68 0,68 0,68 Arbetsmarknad 4,45 4,45 1,91 1,91 Föräldraförsäkring 2,20 2,20 2,20 2,20 Allmän löneavgift 4,40 3,07 4,40 3,07 Summa 32,28 32,46 30,71 30,89 1 För personer som är födda 1938-1940 utgår enbart ålderspensionsavgift med 10,21 % samt särskild löneskatt med 16,16 %, dvs totalt 26,37 %. 2 Vid 3 karensdagar 7,86 % (9,25 %) och vid 30 karensdagar 6,99 % (7,72 %). För inkomst överstigande 7,5 prisbasbelopp (297 750 kr) är avgiften 9,61 %. (SKV) Avgiftsgrundande inkomst Avgiften för ålderspension betalas enligt lagen om socialavgifter (SAL) på inkomster som är pensionsgrundande enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension och övriga arbetsgivaravgifter enligt SAL betalas på inkomster som är förmånsgrundande enligt lagen om allmän försäkring (AFL). Därutöver ingår sådana kostnadsersättningar som är skattepliktiga utan att vara förmånsgrundande, exempelvis resekostnadsersättningar som överstiger skattefritt belopp. Underlaget för anställda och uppdragstagare inkluderar skattepliktiga ersättningar och förmåner till alla som inte har fyllt 65 år vid ingången av året. För pensionsavgiften gäller dock ingen åldersgräns för den som är född 1938 eller senare; se vid tabellen ovan. Avgifter betalas inte på ersättningar som understiger 1 000 kr till en och samma person under året. Ersättning till idrottsutövare från idrottsföreningar är inte heller avgiftsgrundande om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp (19 850). Vidare undantas ersättning från vinstandelsstiftelse (se LÖNESKATT). Egenavgifter erläggs av egenföretagare på förmånsgrundande inkomster enligt AFL, dvs av personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång, på aktiv näringsverksamhet och inkomst av hobby. Den som är född 1938, 1939 eller 1940 betalar dock ålderspensionsavgift och reducerad löneskatt; se vid tabellen ovan. Även för egenavgifter gäller beloppsgränsen 1 000 kr. 17
Aktiv - passiv näringsverksamhet Med aktiv näringsverksamhet avses att företagaren arbetar i verksamheten i inte oväsentlig omfattning, dvs normalt minst 1/3 av en årsarbetstid. Om emellertid allt arbete som är nödvändigt för verksamheten utförs av företagaren själv föreligger aktiv näringsverksamhet även om arbetsinsatsen understiger den gränsen. I vissa fall kan således en betydligt lägre arbetsinsats medföra aktiv näringsverksamhet, exempelvis för konsulter och liknande när verksamheten i huvudsak bedrivs med personens egen arbetskraft liksom när ägaren till en skogsfastighet själv utför allt arbete på fastigheten. Annan inkomst av näringsverksamhet är passiv. Om en person bedriver flera verksamheter görs en samlad bedömning av alla verksamheter i samma beräkningsenhet. Nedsättning av sociala avgifter Arbetsgivaravgifter och egenavgifter får reduceras dels genom en generell nedsättning, dels genom en regional nedsättning. Generell nedsättning Arbetsgivare får minska avgifterna med ett belopp motsvarande 5 % av avgiftsunderlaget upp till 61 800 kr, dvs med högst 3 090 kr per månad (741 600 kr resp. 37 080 kr per år). För koncerner gäller nedsättningen sammanlagt för hela koncernen. Egenföretagare får en nedsättning av egenavgifterna med ett belopp motsvarande 5 % av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kr, dvs med högst 9 000 kr för avgiftsåret. Om egenföretagaren samtidigt är arbetsgivare medges nedsättning för såväl egenavgifter som arbetsgivaravgifter inom de angivna ramarna men totalt får nedsättningen av avgifterna inte överstiga 37 080 kr, varav högst 9 000 kr får avse egenavgifter. Samma begränsning gäller för samtliga bolagsmän i handelsbolag och bolagets anställda. Regional nedsättning Arbetsgivare och egenföretagare får minska sina sociala avgifter med ytterligare 10 % till den del de belöper på fasta driftställen inom stödområdet och inte avser fiske, vattenbruk, jordbruk eller transportverksamhet. Stödet kan bara erhållas av privata arbetsgivare inklusive ideella föreningar och stiftelser. Stödet är maximerat till 10 % av avgiftsunderlaget upp till 71 000 kr, dvs till 7 100 kr per månad. För koncerner gäller nedsättningen sammanlagt för hela koncernen. För egenföretagare maximeras avdraget till 10 % av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kr, dvs till 18 000 kr per avgiftsår. Om en egenföretagare 18
också erlägger arbetsgivaravgifter är avdraget inklusive egenavgifter maximerat till 85 200 kr per år. På liknande sätt är nedsättningen begränsad till totalt 85 200 kr för samtliga bolagsmän och bolagets anställda. Avdrag för sociala avgifter Såväl arbetsgivar- som egenavgifter är avdragsgilla för det år de avser. Egenavgifterna är avdragsgilla för det år på vilket de belöper genom ett schablonavdrag, som vid efterföljande taxering avstäms mot de debiterade egenavgifterna. Schablonavdraget är högst 25 % av överskottet av näringsverksamheten före avdraget men efter avstämningen och exklusive sjukpenning och eventuella anställningsinkomster som kan ingå i verksamheten. Schablonavdraget för löneskatten är 20 % (se nedan). Underlag för vissa förmåner All skattepliktig ersättning från arbetsgivare eller uppdragsgivare utgör underlag för arbetsgivaravgifter. Icke kontanta förmåner tas i princip upp till marknadsvärdet. Förmån av fri bil, bostad och kost värderas dock enligt schabloner och delvis särskilda regler. Fri bil Det skattepliktiga bilförmånsvärdet utgör normalt underlag för arbetsgivar- och egenavgifter. Bränsleförmån skall dock värderas till marknadsvärde som avgiftsunderlag. Underlaget kan ibland nedsättas och arbetsgivaren har möjlighet att ansöka om justering beträffande underlaget i vissa fall (se BILFÖRMÅN). Fri bostad Underlaget för arbetsgivaravgifter och preliminär skatt vid fri bostad i Sverige som inte är semesterbostad fastställs som schablonvärden av Skatteverket. Viss jämkningsmöjlighet finns. Förmånsvärden per kvm för 2006 framgår av nedanstående tabell. Värdena avser omöblerad bostad 19
inklusive värme men exklusive hushållsel. Om garage finns skall detta beaktas till marknadsvärdet utöver tabellvärdena. Region Förmånsvärden per år per månad År 2006 2005 2006 2005 Stor-Stockholm 945 kr 896 kr 78 kr 74 kr Stor-Göteborg 903 kr 859 kr 75 kr 71 kr Kommuner i övrigt med mer än 75 000 invånare 840 kr 792 kr 70 kr 66 kr Övriga kommuner 777 kr 733 kr 64 kr 61 kr Bostad utanför tätort 699 kr 659 kr 58 kr 54 kr Vid inkomstbeskattningen skall fri bostad värderas med hänsyn till hyran på orten för jämförbar bostad, normalt bruksvärdet. Sjöfolks bostäder ombord värderas till 0 kr. Fri semesterbostad Såväl beskattning som sociala avgifter skall grundas på marknadsvärdet, dvs hyran på orten. För de fall hyresmarknad saknas kan förmånens värde bestämmas schablonmässigt. Skatteverket lämnar årligen allmänna råd för värdering där hyresmarknad saknas. Fjällstuga eller lägenhet Jul, nyår och vårvinter (februari - april): 3000 kr/vecka Övrig tid: 1 200 kr/vecka Sommarstuga eller -lägenhet Sommar (mitten juni - mitten augusti): 3 000 kr/vecka Övrig tid: 1 200 kr/vecka Semesterbostad i utlandet Hela året: 3 000 kr/vecka 20
Fri kost Förmånsvärdet fastställs av Skatteverket och används både vid beskattningen och som underlag för sociala avgifter enligt följande. 2006 2005 frukost 32 kr 32 kr lunch/middag 64 kr 64 kr helt fri kost 160 kr 160 kr Förmån av kost på allmänt kommunikationsmedel och frukost som obligatoriskt ingår i rumspris på hotell är varken skattepliktig eller avgiftsgrundande. Vinstandelsstiftelser och löneskatt På överföringar till vinstandelsstiftelser utgår särskild löneskatt (se nedan) med 24,26 %. Ersättning från vinstandelsstiftelse är befriad från arbetsgivaravgifter och löneskatt. Villkoren är att medlen är avsedda att vara bundna under minst tre år och kommer en betydande andel av de anställda (minst en tredjedel) tillgodo på likartade villkor. Avgiftsbefrielsen gäller inte ersättning till företagsledare eller närstående i fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag. För ersättningar som avser bidrag som lämnades t o m 1996 gäller delvis andra regler. ARBETSGIVARAVGIFTER M M ENLIGT AVTAL Arbetare Tjänstemän % % AGB 0,00 ITP 1 13,40 AGS 1,44 TGL 0,20 P-premie 3,50 TFA 0,01 P-befr. 0,00 Tryggh.rådet 0,30 TFA 0,26 TGL 0,37 Omst.förs. 0,09 Summa 5,66 Summa c:a 1 13,90 1 Genomsnittsvärde med stora avvikelser beroende på individ, avtal och försäkringsgivare. (Källa: Svenskt Näringsliv) Avgifterna avser nivåerna för 2005. På pensionsavgifterna inkl ITP skall särskild löneskatt på pensionskostnader erläggas med 24,26 %. 21
SÄRSKILD LÖNESKATT På förvärvsinkomster Löneskatt skall i vissa fall betalas med 24,26 % (oförändrad nivå från 2005) istället för arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Underlaget utgörs av lön och andra skattepliktiga förmåner till anställda som fyllt 65 år vid ingången av året. Egenföretagare skall betala löneskatt på inkomst av passiv näringsverksamhet. Den skall dessutom betalas i stället för egenavgifter på inkomst av aktiv näringsverksamhet av den, som vid ingången av året uppnått en ålder av 65 år. På inkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet hos personer som är födda 1938, 1939 eller 1940 och som har haft ålderspension hela året är löneskatten 16,16 % eftersom pensionsavgift tas ut på deras förvärvsinkomster. Löneskatten är avdragsgill för arbetsgivare med faktiska kostnaden och för egenföretagare med schablonavdrag på 20 %. Schablonavdraget avstäms mot den debiterade löneskatten vid efterföljande års taxering. På pensionskostnader Den särskilda löneskatten på pensionskostnader erläggs av arbetsgivare med 24,26 % (oförändrad nivå från 2005) av kostnaderna för tjänstepen sionsförsäkringar och avsättningar för tryggande av pensionsutfästelser. Även egenföretagare som gör avdrag för pensionsförsäkringspremier eller för individuellt pensionssparande i näringsverksamheten debiteras den särskilda löneskatten. Löneskatten är avdragsgill för det år på vilken den belöper. FASTIGHETSSKATT Underlaget för beskattningen är taxeringsvärdet inklusive tillhörande tomtmarksvärde. För hyreshus som inrymmer såväl lokaler som bostäder betraktas dessa som olika värderingsenheter och taxeringsvärdet anges för resp användning. För utomlands belägen privatbostad är underlaget 75 % av marknadsvärdet. Enligt vissa skatteavtal skall dock ingen svensk fastighetsskatt debiteras på fastigheter i det andra avtalslandet. Skatten utgår med 1,0 % på småhus och med 0,5 % för bostäder i hyreshusenheter. För lokaler i hyreshus är skatten 1 %, för industrienheter 0,5 % och för vattenkraftverk 1,7 %. Om byggnaden är avsedd att användas året runt får jämkning göras om fastigheten inte har kunnat användas under viss del av året (mer än en månad) pga exempelvis eldsvåda, ombyggnadsarbeten eller pga att lägenheter inte har kunnat hyras ut till följd av otillräcklig efterfrågan. 22
För nya fastigheter påförs ingen fastighetsskatt under de fem första åren och under de närmast därpå följande fem åren debiteras den med endast hälften av ordinär skatt. Nedsättningsregeln gäller även om fastigheten är äldre under förutsättning att taxeringsvärdet har höjts pga byggnadsarbeten som har utförts fr o m 1993. Nedsättningen av fastighetsskatten gäller den höjning av taxeringsvärdet som följer av byggnadsarbetena och medges under förutsättningen att höjningen av taxeringsvärdet är minst 100 000 kr och samtidigt minst 20 %. Genom en dämpningsregel senareläggs effekterna av höjda taxeringsvärden på bostäder. Allmän fastighetstaxering genomförs vart sjätte år och däremellan sker en förenklad fastighetstaxering för småhusenheter, lantbruksenheter och hyreshusenheter. Tre års ackumulerad värdeökning kan därmed komma att återspeglas i det nya taxeringsvärdet och därmed i fastighetsskatten. För att åstadkomma en jämnare utveckling av fastighetsskatten gäller en dämpningsregel, som innebär att en höjningen av beskattningsunderlaget i förekommande fall skall fördelas lika över den treårsperiod som ligger mellan fastighetstaxeringarna. Skulle taxeringsvärdet ha höjts genom en särskild fastighetstaxering skall en eventuell ökning fördelas över den period som återstår till nästa allmänna eller förenklade fastighetstaxering. Dämpningsregeln får, naturligt nog, inte tillämpas på nybildade fastigheter. Exempel: Vid den förenklade fastighetstaxeringen 2006 höjs taxeringsvärdet på en småhusenhet från 600 000 kr till 840 000 kr. Höjningen, 240 000 kr, skall fördelas över de tre år som återstår till den allmänna fastighetstaxeringen 2009. Det innebär att underlaget för fastighetsskatten skall ökas med (240 000 kr/3 =) 80 000 kr per år. Fastighetsskatten skall därför beräknas på 680 000 kr för 2006, på 760 000 kr för 2007 och på 840 000 kr för 2008. Under 2009 höjs taxeringsvärdet från 840 000 kr till 900 000 kr. För 2009 beräknas fastighetsskatten på 860 000 kr, för 2010 på 880 000 kr och för 2011 på 900 000 kr. Skattereduktion för fastighetsskatten medges i vissa fall fastighetsägare med relativt låga inkomster och hög fastighetsskatt. Reglerna gäller bara om den samlade hushållsinkomsten hos personer som sambeskattas vid förmögenhetsbeskattningen inte överstiger 750 000 kr per år och gäller bara fastighetsskatt till den del den överstiger 2 800 kr men inte 30 000 kr. Nedsättningen får bara åtnjutas av fysiska personer och i vissa fall dödsbon för permanentbostadsfastigheter som utgör småhus. Underlaget för reduktionen, avräkningsunderlaget, utgörs av fastighetsskatten på sådan fastighet till den del den överstiger 2 800 kr men inte 30 000 kr (15 000 kr för yngre fastigheter med halv 23
fastighetsskatt). Om avräkningsunderlaget är högre än ett spärrbelopp medges en skattereduktion med motsvarande skillnadsbelopp. Spärrbeloppet beräknas som 4 % av summan av hushållets förvärvsoch kapitalinkomster och 15 % av hushållets förmögenhet exklusive den reduktionsgrundande fastighetens taxeringsvärde. Underskott i kapital får inte beaktas. Om exempelvis fastighetsskatten uppgår till (1 % x 2,1 mkr =) 21 000 kr, makars samlade inkomster till 275 000 kr samt den beskattningsbara förmögenheten till 2,4 mkr inklusive fastighetens taxeringsvärde beräknas spärrbeloppet till 4 % [275 000 kr + 15 % x (2 400 000 kr 2 100 000 kr) =] 12 800 kr. Skattereduktionen beräknas till (21 000 kr 12 800 kr =) 8 200 kr. Skattereduktion för förmögenhetsskatten till den del den belöper på bostaden ges i vissa fall till skattskyldiga som omfattas av skattereduktionen för fastighetsskatten; se FÖRMÖGENHETSSKATT. FÖRMÖGENHETSSKATT Skattskyldiga för förmögenhetsskatt är fysiska personer som är bosatta i Sverige vid årets utgång, dödsbon efter sådana personer, svenska stiftelser och, med vissa undantag, svenska föreningar och samfund. Förmögenhetsskatten tas ut på den beskattningsbara förmögenheten, som utgörs av skillnaden mellan värdet av skattepliktiga tillgångar och avdragsgilla skulder efter avdrag för ett fribelopp. För ensamstående fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser är fribeloppet 1 500 000 kr, för makar och sambor 3 000 000 kr samt för andra skattskyldiga juridiska personer 25 000 kr. Förmögenhet som innehas av makar och eventuella barn under 18 år läggs samman och får minskas med endast ett gemensamt fribelopp på 1 500 000 kr för ensamstående med eller utan barn och 3 000 000 kr för makar/sambor med eller utan barn. Skattesatsen för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser är 1,5 % och för övriga juridiska personer 0,15 %. Med några få undantag är tillgångar generellt skattepliktiga. Helt befriade från skatteplikt är bl a tillgångar som används i näringsverksamhet (rörelse, jordbruksfastighet och fastighetsförvaltning men inte kapitalförvaltning) samt inre lösöre som möbler, konst, mattor m m. Tillgångar som utgör yttre lösöre som bilar, motorcyklar, snöskotrar, hästar och fritidsbåtar är skattefria till den del värdet på varje enstaka tillgång understiger 10 000 kr. Veteranbilar är alltid skattefria liksom egendom som har deponerats på museum. För aktier gäller särskilda regler. Aktier som inte är marknadsnoterade värderas med hänsyn till bolagets tillgångar och skulder. Till den del tillgångarna används i näringsverksamhet utom kapitalförvaltning gäller skattefrihet. 24
Marknadsnoterade aktier som är inregistrerade på Stockholms fondbörs eller på utländsk börs är skattepliktiga. För huvudaktieägare, dvs för dem som innehar minst 25 % av röstvärdet, gäller dock vanligen skattefrihet. Övriga marknadsnoterade aktier är inte skattepliktiga. Skatteplikt som för börsregistrerade aktier gäller dock för aktier som har avregistrerats från börsen den 29 maj 1997 eller senare. Som skattepliktigt värde gäller som huvudregel marknadsvärdet vid beskattningsårets utgång. Fastigheter tas dock upp till sitt taxeringsvärde och börsregistrerade aktier till 80 % av kursvärdet vid årets utgång. Dessutom gäller särskilda regler för vissa tillgångar som fordringar som löper utan eller med uppskjuten ränta m m. Exempelvis värderas s k nollkupongare med hänsyn till upplupen ränta och räntefria fordringar till ett diskonterat värde. Skattereduktion för förmögenhetsskatt medges om den skattskyldige får skattereduktion för fastighetsskatt förutsatt att denne påförs förmögenhetsskatt (se FASTIGHETSSKATT). Underlaget för skattereduktionen är den förmögenhetsskatt som påförs med anledning av innehavet av en fastigheten. Skattereduktionen beräknas som den del av den förmögenhetsskatt som påförs med anledning av fastighetsinnehavet som svarar mot kvoten mellan skattereduktionen för fastighetsskatten och den totala fastighetsskatten. Anta att den beskattningsbara förmögenheten uppgår till 2 400 000 kr, varav 2 100 000 kr belöper på fastigheten. Förmögenhetsskatten blir (1,5 % x 2 400 000 kr =) 36 000 kr, varav 2 100 000/2 400 000 x 36 000 kr =) 31 500 kr anses belöpa på fastigheten. Fastighetsskatten beräknas till (1 % x 2 100 000 kr =) 21 000 kr och det antas att skattereduktion för fastighetsskatt medges med 8 200 kr (jfr exemplet under FASTIGHETSSKATT ovan). Skattereduktion för förmögenhetsskatt medges med 8 200/21 000 x 31 500 kr =) 12 300 kr, varför endast (36 000 kr 12 300 kr =) 23 700 kr betalas. MERVÄRDESSKATT Mervärdesskatten (moms) tas ut efter tre olika skattesatser. De flesta tjänster och varor är belagda med en skatt på 25 % av vederlaget före moms men inklusive punktskatter, vilket motsvarar 20 % av beskattningsvärdet inklusive moms. På bl a rumsuthyrning och camping är skattesatsen 12 % (10,71 %) ( turistmomsen ). Samma skattesats gäller också för livsmedel. Skatten är dock 25 % på bl a sprit, vin, starköl och tobak. Den lägsta skattesatsen, 6 % (5,66 %), tillämpas bl a på ersättning för upphovsrättigheter, entréavgifter till djurparker, konserter, 25
biografer, cirkus- och teaterföreställningar och liknande kulturella evenemang liksom på allmänna nyhetstidningar, tidskrifter, böcker, kartor, notblad och liknande trycksaker samt på personresor. Beträffande beskattningsunderlaget gäller särskilda regler vid omsättning av begagnade varor, konstverk, antikviteter m m samt för vissa resetjänster. Beskattningsunderlaget skall utgöras av vinstmarginalen istället för omsättningen. Med få undantag skall de som är skattskyldiga för moms vara registrerade. Om den skattepliktiga omsättningen är högst 1 000 000 kr och transaktionerna inte avser företag i annat EU-land skall mervärdesskatten redovisas i inkomstdeklarationen. På begäran kan emellertid momsredovisning få lämnas i skattedeklaration. Skattskyldiga med skattepliktig årsomsättning överstigande 40 miljoner kr skall redovisa moms senast den 26 (eller närmast följande vardag) varje månad för närmast föregående månad. Övriga redovisar skatten månadsvis senast den 12 under den andra månaden efter utgången av den månad som redovisningsperioden avser. För juni gäller dock den 17 augusti och för november den 17 januari. Särskilda regler gäller för moms på transaktioner med företag i EU. STÄMPELSKATT Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall, med vissa undantag, stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet erläggas (lagfartsavgift). Skattesatsen är 3 % för juridiska personer (utom dödsbon) och 1,5 % för övriga. Beskattningsunderlag är det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet året före det år då lagfart beviljas. På industrifastigheter skall industritillbehör läggas till taxeringsvärdet. När inteckning beviljas i fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt betalas med 2 %. Om inteckningen avser flygplan är skattesatsen 1 % och vid inteckning i fartyg 0,4 %. Vid företagsinteckning är skatten 1 %. TJÄNST NATURAFÖRMÅNER Med få undantag är förmåner som utgår i och för tjänsten skattepliktiga. Några av undantagen redovisas nedan. Beskattningstidpunkten avgörs normalt genom kontantprincipen, vilket innebär att en ersättning eller annan förmån är skattepliktig när den är tillgänglig för lyftning respektive 26
åtnjuts och en utgift är avdragsgill när den betalas. Förmåner som utgår i annat än kontanter värderas enligt huvudregeln med ledning av marknadsvärdet. För vissa vanliga förmåner gäller dock schablonvärden. Detta gäller bl a förmån av fri eller delvis fri bil, fri kost och räntebilliga lån. Som underlag för arbetsgivaravgifter används ytterligare schabloner. Det gäller exempelvis vid värderingen av fri eller subventionerad bostad (se ARBETSGIVARAVGIFTER). Det bör uppmärksammas att de senare endast gäller som avgiftsunderlag. Beskattningen skall, med undantag för sjöfolks bostäder ombord, ske med ledning av marknadshyra eller motsvarande. Skattefria förmåner Som en allmän förutsättning för att förmånen skall vara skattefri gäller, med vissa undantag, att den är av enklare beskaffenhet, tillhandahålls hela personalen samt att den inte kan utbytas mot kontanter. Bl a följande förmåner är skattefria vid taxeringen 2007. Personalvårdsförmåner (fritt kaffe, subventionerad motion och liknande), Fri kost i vissa fall (ex vis i samband med tillsyn av elever och vårdtagare, hotellfrukost samt måltid på allmänna kommunikationsmedel som obligatoriskt ingår i hotell- resp resekostnaden, vid viss intern och extern representation), Personalrabatter vid köp ur arbetsgivarens (eller annat koncernföretags) ordinarie sortiment om rabatten dels inte överstiger den största rabatt som en konsument kan erhålla, dels inte överstiger sedvanlig personalrabatt i branschen, Förmån av begränsat värde som är till väsentlig nytta i arbetet (arbetsredskap) om förmånsmomentet är svårt att urskilja, exempelvis fri tidskriftsprenumeration för att den anställde skall kunna hålla sig á jour med utvecklingen inom ett visst område eller privat bruk av arbetsgivarens PC (om inte skattefri enligt nedan) men inte ex vis förmån av fri telefon och med vissa undantag - inte heller förmån av dagstidning som levereras till bostaden, Förmån av att använda arbetsgivarens datorutrustning för privatbruk om bl a förmånen är tillgänglig för i stort sett hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen och - om förmånen erhålls mot bruttolöneavdrag eller liknande - ersättningen inte överstiger 10 000 kr per år, 27
Fri gruppliv- och gruppsjukförsäkring med vissa begränsningar, Fri hälso- och sjukvård och läkemedel om vården inte är offentligt finansierad samt företagshälsovård och rehabilitering, Fri hälso- och sjukvård samt läkemedel vid vård utomlands i vissa fall, Fria arbetskläder inkl uniform om de typiskt sett bara är lämpade att användas i tjänsten, Fri utbildning (kurskostnader, litteratur m m) och vissa andra åtgärder (outplacement, psykologkostnader m m) vid personalavveckling om åtgärderna syftar till att öka den skattskyldiges möjligheter på arbetsmarknaden, Julgåva värd högst 400 kr, Jubileumsgåva (ex vis 25- och 50-årsjubileum) värd högst 1 200 kr, Minnesgåva till varaktigt anställda; högst två gånger, varav en gång vid anställningens slut; värd högst 10 000 kr, Motion och annan friskvård inklusive förmån av medlems- och årskort om aktiviteten är av enklare slag, exempelvis racketsporter, styrketräning, aeorobics, spinning, tai chi, qigong, kostrådgivning och kontorsmassage, Förmånliga förvärv av aktier, konvertibler m m om aktierna bjuds ut till allmänheten på samma villkor, de anställdas och ägarnas förvärv begränsas till 20 % av de utbjudna aktierna m m samt förvärvet begränsas till högst 30 000 kr för en anställd, Tävlingsvinster i idrottstävlingar om värdet inte överstiger 1 200 kr. Bilförmån Bilförmån beskattas inte om den inte har åtnjutits i mer än i ringa omfattning. Därmed menas att bilen inte har körts mer än 100 mil och dessutom endast vid högst ett tiotal tillfällen under året. I övrigt beskattas vanligen förmånen med hänsyn till dispositionsmöjligheten oavsett körsträcka. Om fritt bränsle ingår beaktas dock den privata körsträckan i viss utsträckning. Värderingen sker enligt schablonberäkningar med 28