BRANDFARLIGA VAROR Hantering på labratrium Denna infrmatin visar hur brandfarliga gaser ch vätskr kan hanteras på labratrier på ett sätt sm uppfyller lagstiftningens krav. Utgångspunkten för denna infrmatin är labratrier där huvudsakligen kntrll (analyser), utbildning eller viss utveckling sker. För andra typer av labratrier, t.ex. frskningslabratrier vid universitet, kan en mfattande utredning av riskerna behövas sm grund för utfrmning av hanteringen. Brandfarliga varr Brandfarliga varr delas in i brandfarliga gaser, brandfarliga vätskr ch brandreaktiva varr. Brandfarliga gaser är gaser sm kan antändas i luft vid 20 C ch atmsfärstryck. Brandfarliga vätskr är vätskr sm har en flampunkt på högst 100 C. Flampunkten är den lägsta temperatur då en vätska avger ångr sm bildar en antändbar blandning med luft. Brandreaktiva varr är ämnen, blandningar ch föremål sm anges i särskilda föreskrifter från MSB. Dessa varr har egenskaper sm gör att de kan underhålla brand eller reagera våldsamt vid en brand eller med brand sm följd. För närvarande mfattas följande varr av lagstiftningen: väteperxid, rganiska perxider, ammniumnitrat, lågnitrerad nitrcellulsa ch brandfarlig bigraffilm. För regler m hur brandreaktiva varr ska hanteras, se respektive föreskrift (bilaga 1). vädras brt. 1 För att inte förhindra utrymning får brandfarliga varr inte förvaras eller ens tillfälligt ställas upp i utrymningsvägar, t.ex. krridrer ch trapphus. Brandfarlig vätska För brandfarliga vätskr används förvaringskärl lämpliga för den vätska sm förvaras, ch sm är krrekt märkta med sitt innehåll. Så långt sm möjligt används fabrikseller återförslutna kärl. Dessa förvaras lämpligtvis i ventilerade skåp. Med ventilerade skåp avses här skåp med öppningar upptill ch nedtill sm medger luftcirkulatin. Förvaring i dragskåp av annat än det sm behövs för det aktuella arbetet är lämpligt. För att minska risken för ch knsekvenserna av en brand är det lämpligt att mängden brandfarliga vätskr begränsas till behvet, eller max 50 liter per brandcell 2. Större mängder bör endast i undantagsfall hanteras. De brandfarliga vätskrna förvaras lämpligtvis i enkla skåp vid respektive arbetsplats för att minska riskerna för spill under förflyttning. För förvaring av större mängder (ch större behållare) finns riktlinjer i hanteringsreglerna i SÄIFS 2000:2 (Tabell 14 ch Tabell 16). Det innebär i allmänhet ett särskilt förråd med brandteknisk avskiljning (se nedan) i EI 30 eller EI 60, med ventilatin direkt till det fria. Förvaring kan även ske i brandsäkra skåp sm ger mtsvarande skydd. Skåp ch förråd med brandfarlig vätska ska skyltas med varningsskylt för brandfarliga varr ch förbudsskylt mt införande av öppen eld 3 : Förvaring För att förebygga spill ch läckage av brandfarliga varr, ch för att de ska stå skyddade vid brand, är det lämpligt att de förvaras i skåp eller förråd avsedda för detta. De brandfarliga varr sm finns framme kan då begränsas till vad sm behövs för dagens arbete. Efter användning ställs de tillbaka i förvaringsutrymmet. Även förvaringsutrymmets ventilatin är viktig, så att mindre läckage kan 1 Kraven finns i Sprängämnesinspektinens föreskrifter (2000:2) m hantering av brandfarliga vätskr, kapitel 4 ch 6, ch Sprängämnesinspektinens föreskrifter (SÄIFS 1998:7) m brandfarlig gas i lös behållare, kapitel 4 ch 5. 2 En brandcell är en del av en byggnad sm är avgränsad med brandklassade bjälklag, väggar ch dörrar för att förhindra rök- ch brandspridning mellan lika delar av byggnaden. 3 Kraven finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2014:43) m kemiska arbetsmiljörisker. Augusti 2016 Enheten för säker hantering av brandfarliga ämnen www.msb.se 0771-240 240 1 (7)
Brandfarlig gas Förutm att man i ett labratrium endast får hantera den mängd brandfarlig gas man har behv av finns en övre gräns på högst 60 liter 4. Större mängder ska förvaras utmhus eller i särskilt utrymme med brandteknisk avskiljning lägst EI 30 ch väl ventilerat direkt till det fria. Om mer än 250 liter hanteras ska utrymmet vara avskilt i lägst brandteknisk klass EI 60. Mängder över 1000 liter förvaras vanligtvis i eget förråd eller cntainer utanför labratriebyggnaden. Om gasflaskrna förvaras utmhus ska de vara skyddade mt behörig åtkmst. Detta kan åstadkmmas genm att flaskrna står i ett väl ventilerat låst plåtskåp. För vlymer över 60 liter (upp till 1000 liter) gäller ett minsta avstånd på 3 meter mellan gaslflaskr ch byggnad. Med brandteknisk avskiljning EI 30 (EI 60 för vlymer över 250 liter) behövs dck inget avstånd (se avsnittet Brandteknisk avskiljning nedan). Gaslflaskr ska placeras där de står stadigt, behållare för andra brandfarliga gaser ska vara fastsatta ch kunna lssas utan hjälp av verktyg. Ett centralt distributinssystem är bättre ur skyddssynpunkt då man minimerar hanteringen av gasflaskr. Skåp ch förråd med brandfarlig gas ska skyltas med varningsskylt för gasflaska, varningsskylt för brandfarlig vara ch förbudsskylt mt införande av öppen eld 5 : Ventilatin vid förvaring av brandfarlig gas Ett skåp eller utrymme där gasflaskr förvaras ska vara väl ventilerat. Ventilatinen ska mynna på lämplig plats, vilket vanligtvis innebär utmhus. Den får inte återcirkuleras in i byggnaden. Ett sätt att uppfylla detta är att ha öppningar med en sammanlagd area på minst 1 % av utrymmets glvarea, jämnt fördelat upptill vid tak ch nertill vid glv. I ett utrymme där man kan gå in (dvs. inte ett skåp) måste ventilatinsöppningar även finnas på mtsatta väggar. För 4 Gäller labratrium i A-byggnad, dvs. där det vanligtvis vistas människr i samma byggnad sm inte kan förväntas känna till hanteringen av brandfarlig vara. Kraven finns i Sprängämnesinspektinens föreskrifter (SÄIFS 1998:7) m brandfarlig gas i lös behållare. 5 Kraven finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2014:43) m kemiska arbetsmiljörisker. att ventilatinen ska fungera så får inte snö, löv eller dylikt sätta igen den. Man kan ckså ha mekanisk ventilatin (fläkt) med gd tillförlitlighet. Gd tillförlitlighet innebär t.ex. rtatinsvakt sm varnar m fläkten stannar. Om utrymmet är under marknivå ska ventilatinen alltid vara mekanisk, dvs. ventilerat med fläkt. Observera att ventilatinsöppningar punkterar en brandteknisk avskiljning (såvida de inte förses med brandtekniskt klassade brandspjäll). Vid förvaring utmhus kan det därför vara lämpligt att ha ventilatinsöppningarna på samma sida sm dörren, riktade brt från byggnaden. Brandreaktiva varr En del av de brandreaktiva varrna kan självantända eller sönderfalla under värmeutveckling. En inneslutning kan då leda till en detnatin. Varrna är fta känsliga för värme, stötar ch förreningar. Vissa varr självantänder vid kntakt med brännbart material. Allmänna regler för förvaring finns i de respektive föreskrifterna för brandreaktiva varr. Förteckning finns i Bilaga 1. Brandteknisk avskiljning Brandteknisk avskiljning innebär t.ex. att väggar ch bärande knstruktiner utförts i en brandteknisk klass sm mtstår brand under en viss tid. I denna skrift förekmmer två lika typer av brandteknisk klass, EI 30 ch EI 60, där 30 ch 60 anger (någt förenklat) det antal minuter sm väggarna kan mtstå en brand. Sm exempel ger 50 mm betng EI 30, 70 mm ger EI 60. Vid brand i brandfarlig vara kan dck tiderna vara krtare berende på att en sådan brand kan vara hetare ch intensivare än den standardbrand sm används vid bestämning av brandteknisk klass. För att en brandteknisk avskiljning ska vara kmplett ska dörrar, fönster ch andra genmföringar vara av samma brandtekniska klass. Brandsäkra skåp Ett krrekt utfört ch installerat brandsäkert skåp kan anses utgöra ett eget brandtekniskt avskilt utrymme ch kan därför användas för förvaring av större mängder brandfarliga varr. Skåp tillverkade ch prvade enligt standarden SS-EN 14470 är lämpliga att använda på labratrier. Standarden finns i två delar där del 1 avser skåp för förvaring av brandfarliga vätskr ch del 2 skåp för förvaring av brandfarlig gas. Vätskeskåpen har spilluppsamling ch båda skåpen är försedda med ventilatinskanaler för till- ch frånluft. Brandklassen kan anges på lika sätt men innehåller alltid en siffra 15, 30, 60 eller 90 sm mtsvarar EI 15, EI 30, EI 60 respektive EI 90. Skåp testat enligt SP-metd 2369, klass 1 ger en brandteknisk avskiljning ungefär mtsvarande EI 30. Dessa skåp är främst avsedda för förvaring i butiker av Augusti 2016 Enheten för säker hantering av brandfarliga ämnen www.msb.se 0771-240 240 2 (7)
fabriksförslutna förpackningar. De saknar ventilatin ch är därmed i allmänhet lämpliga att använda på labratrier. Det förkmmer även skåp, framför allt äldre, sm inte tillverkats enligt vanstående standard. För att de ska kunna användas ska de ha brandteknisk klass EI 30 eller EI 60 ch vara försedda med mekanisk ventilatin. Ventilatinens utsug placeras högt för förvaring av lättare gaser, ch lågt för förvaring av tyngre gaser ch vätskr. Skåp för förvaring av vätskr ska ha spilluppsamlingsvanna. För att skåpen ska uppfylla den angivna brandtekniska klassen måste de anslutna ventilatinskanalerna brandisleras i samma brandtekniska klass. För längre rör räcker det vanligen att en meter av ventilatinsrören brandisleras. Det är ckså viktigt att ventilatinskanalernas upphängning tål brand. Samförvaring Det inte tillåtet att samförvara lika typer av brandfarliga varr med varandra eller med andra varr m risken för skadr på grund av samförvaringen ökar mer än i ringa mfattning 6. Exempel på andra varr är gifter, syrr/baser ch lättantändligt material. Samförvaring av små mängder enstaka mindre behållare kan dck tillåtas. Detta får bedömas från fall till fall. Brandfarliga varr sm i sig kan ge upphv till giftiga gaser vid brand, t.ex. halgenerade klväten, förvaras separat. Förvaringskärl Förvaringskärl ska vara lämpade för den vätska sm ska förvaras 7. Kärl större än 5 liter för plära lösningsmedel, t.ex. tluen, bör vara ledande eller halvledande för att kunna avleda statisk elektricitet. Vid öppen hantering är det lämpligt att använda explsinssäkra kärl m sådana finns tillgängliga. I explsinssäkra kärl sprids inte en antändning ner i kärlet. Förvaringskärl ska märkas med sitt innehåll ch varningsmärkning enligt säkerhetsdatablad eller liknande. Gasledningar I labratrier används ibland gasledningar där gasflaskrna förvaras i en gascentral. Då används vanligtvis rörledningar av kppar eller rstfritt stål. Dessa ska vara avsedda för den brandfarliga gasen. Ledningen dras helst i ett stycke hela vägen till förbrukningsstället. Om man måste skarva den är det viktigt att skarvarna är synliga för att lätt kunna hitta läckr i systemet, inte dlda bakm paneler eller i väggar eller glvscklar. Svetsning, hårdlödning eller kpplingar avsedda för gasl är gdtagbara skarvmetder. Mjuklödning ger däremt inte en tillräckligt stark skarv. Yttre påverkan kan rsaka skadr sm leder till läckage, t.ex. slag, belastningar eller påkörning. Det är därför viktigt att gaslledningen dras på ett sådant sätt att den är skyddad, med påkörningsskydd eller skyddsplåt där det behövs. Om ett läckage skulle uppstå på en ledning måste man kunna hitta läckaget. Därför får gaslledningar inte gjutas eller byggas in i väggar, glv eller tak. Vill man lägga en gaslledning i vägg, glv eller tak finns möjlighet att lägga den i skyddsrör. Detta ska då vara tätat där det mynnar inmhus, men öppet utmhus (eller mt utrymmet där gaslflaskrna förvaras, m ledningen inte går utmhus). Har ledningen plasthölje (prislrör) är det viktigt att detta är brttaget vid varje väggenmföring, för att ett läckage på ledningen inte ska spridas till andra utrymmen. Väggenmföringar kan utföras med samma brandtekniska klass sm väggen, annars tappar den sin brandtekniska klass. Märkning av gasledningar Rörledningarna ska vara märkta så att man kan se vad de innehåller. Märkningen följer lämpligtvis svensk standard SS 741, vilket innebär: Färgsvep (range 8 för gas, brunt för vätska), farpiktgram (flamma), vit pil för strömningsriktning, ch den brandfarliga varans namn (svarta bkstäver). Rörledningsmärkning med farpiktgram Lämplig placering av märkningen kan vara vid ventiler, väggenmföringar samt förgreningsställen. Slangar Slangar för brandfarlig gas, t.ex. gaslslangar, ska vara avsedda för gasen ch inte längre än nödvändigt. Vanligtvis anses längder på upp till 1,5 meter vara tillräckligt för de flesta användningsmråden. För längre sträckr kan man i stället använda gasledningar enligt van. Eftersm slangar är mindre tåliga än gasledningar, ch dessutm slits ut frtare, så ska de vara inspekterbara ch skyddade mt förslitning ch yttre påverkan. De får därför inte dras genm väggar. Kntrllera årligen att gasslangar inte är trra eller har ytsprickr. Om så är fallet måste de bytas ut. 6 Enligt 11 lagen (2010:1011) m brandfarliga ch explsiva varr. 7 Kraven finns i Sprängämnesinspektinens föreskrifter (2000:2) m hantering av brandfarliga vätskr, kapitel 5. 8 Kulör 1080-Y50R enligt SS 03 14 11 eller kulör 2008 enligt RAL. Augusti 2016 Enheten för säker hantering av brandfarliga ämnen www.msb.se 0771-240 240 3 (7)
Vätskeledningar Ledningar för brandfarlig vätska förekmmer på ett fåtal labratrier. Lämpligt material ch skarvningsmetd framgår av föreskrifter m cisterner ch rörledningar för brandfarliga vätskr 9. I övrigt gäller även det sm sägs m gasledningar van. Öppen hantering Öppen hantering av brandfarliga gaser ch vätskr medför risk för brand eller explsin, ch utförs därför lämpligen i dragskåp, på dragbänk eller med punktutsug. Slutna system bör dck alltid eftersträvas. Risken för att brandfarliga vätskr ska antändas vid arbete kan minskas bland annat på följande sätt: krt (max 0,1 m) fritt fallande stråle ch ptentialförbindning vid tappning eller hällning av större mängd än 1 liter. Detta är särskilt viktigt för plära vätskr ch vätskr med flampunkt högst 30 C, indirekt uppvärmning vid t ex destillering ch indunstning, kntrll av perxidförekmst (gäller särskilt etrar), halvledande glv ch skr samt särskilda överdragskläder vid arbete med större mängder brandfarliga varr i mråde med risk för explsiv atmsfär. Om det finns uppenbar risk för att brandfarliga vätskr i större mängd än någn deciliter kan rinna ut bör arbetet utföras på en spillbricka eller liknande för att begränsa spridning av vätska ch antändbara ångr. Det gäller även vid arbete i dragskåp. Explsiv atmsfär Den sm använder brandfarliga varr måste se till att riskerna för att de bildar antändbar explsiv atmsfär minimeras. Med explsiv atmsfär menas i detta fall en blandning av brandfarlig gas eller ånga med luft sm kan antändas ch rsaka en explsin. Man ska även se till att inga tändkällr finns på de ställen där riskerna finns. Syftet är att minska risken för brand ch explsin. 10 I första hand ska bildandet av explsiv atmsfär förhindras. I vissa fall kan man dck inte undvika detta. Berende på hur förväntat utsläppet är ska man avgöra vilken klassad zn sm det ger upphv till: zn 0, zn 1 eller zn 2. Detta kallas för znklassning, ch znerna redvisas i en klassningsplan. 9 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskaps föreskrifter (MSBFS 2014:5) m cisterner ch rörledningar för brandfarliga vätskr. 10 Kraven kring detta ställs i Räddningsverkets föreskrifter (SRVFS 2004:7) m explsinsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser ch vätskr. Zn 0: Zn 1: Zn 2: Område där explsiv atmsfär förekmmer ständigt, långvarigt eller fta. Inuti kärl med brandfarlig vätska ska man alltid räkna med att explsiv atmsfär kan finnas. Område där explsiv atmsfär förväntas förekmma ibland vid nrmal hantering. Det mråde där mindre spill, stänk, avdunstning ch utsläpp nrmalt förekmmer ch där explsiv atmsfär kan uppstå. Område där explsiv atmsfär inte förväntas förekmma vid nrmal hantering men m den ändå gör det, endast har krt varaktighet. Då vanliga men förutsägbara händelser inträffar. Znklassning utförs enklast enligt SEK Svensk Elstandards Handbk 426 Klassning av explsinsfarliga mråden. Handbk 426 innehåller exempel på hur klassning kan utföras för lika verksamheter, bl.a. dragskåp ch arbetsbänkar med punktutsug. Labratrium där brandfarliga gaser ch vätskr med flampunkt upp till ch med 30 C används klassas i regel alltid. Labratrium där brandfarliga vätskr med flampunkt över 30 C värms upp till mer än 5 C under flampunkten klassas på mtsvarande sätt. Vid uppvärmning till vätskrs kkpunkt utökas den klassade znen. Ventilatinskanaler znklassas i regel lika sm det mråde de suger ifrån. Runt utlppet (utmhus) är vanligen en zn med 0,5 meter i radie tillräckligt. Utrustning i klassad zn Klassningsplanen ger ett underlag för val, installatin ch användning av elektrisk ch mekanisk utrustning. Sådan utrustning sm kan utgöra en tändkälla ska undvikas i klassade zner. Om en installatin är nödvändig, utförs den enligt SEK Svensk Elstandards Handbk 427 Elinstallatiner i explsinsfarliga mråden. För mekanisk utrustning finns standarden SS-EN 13463. Klassningsexempel Klassningsexemplen nedan kan tjäna sm riktvärde vid framtagandet av klassningsplaner för labratrier. Exempel: Öppen hantering av brandfarlig vätska Öppen hantering av några liter brandfarlig vätska med flampunkt upp till 30 C vid rumstemperatur på plats med gd ventilatin: Zn 0: Zn 1: Inuti kärl. 0,5 m i hrisntal led kring öppen hantering ch i vertikal led från glv till 0,5 m över hanteringen. Zn 2: 1,0 m i hrisntal led kring zn 1. Augusti 2016 Enheten för säker hantering av brandfarliga ämnen www.msb.se 0771-240 240 4 (7)
Då öppen hantering av lösningsmedel är spridd i lkalen kan alltså stra delar av lkalen kmma att mfattas av klassningen. Exempel: Gascentral för gasl Zn 1: 0,5 m runt flaskrnas anslutningspunkter, med förlängning ner till glv. Zn 2: 0,5 m utanför zn 1. Dragskåp Dragskåp har till syfte att skydda persnal ch mgivning vid riskfyllda arbeten men även att skydda känsliga arbeten från mgivningens inverkan. Standardserien SS-EN 14175 beskriver utfrmning, installatin ch underhåll av dragskåp för labratrier. Utfrmning ch ventilatin För att effektivt föra brt både lätta ch tunga gaser ch ångr bör frånluften sugas ut både i skåpets övre ch nedre del. Det har visat sig vara lämpligt att två tredjedelar av frånluften sugs ut nedtill i skåpet ch en tredjedel upptill. I nyare dragskåp finns fta möjlighet att reglera ventilatinsflödet. Om sådan möjlighet saknas kan en spärr på luckan till dragskåpet, sm ger en lämplig spalt när luckan stängs, säkerställa att luftflödet i dragskåpet är tillräckligt. Det är ftast lämpligt att dragskåpsventilatinen utgör sitt eget system för att förhindra att skadliga eller illaluktande substanser återförs till rumsluften. Ett sådant system kan vanligen göras gemensamt för samtliga dragskåp i en byggnad. Dragskåp bör inte sprinklas eftersm det finns risk för att brandfarliga vätskr sprids ut på glvet i lkalen ch härigenm bidrar till brandspridning. Det är lämpligt att eventuella täckglas eller armaturer vanpå dragskåp placeras löst så att de kan fungera sm explsinsavlastning. Mtr till frånluftsfläkt bör vara placerad utanför kanalen. Vid arbete med brandfarliga lösningsmedel är det viktigt att den area sm kan kntamineras vid en lycka inne i dragskåpet begränsas. Detta kan ske genm att arbetsytan lutas mt en ränna eller genm användning av spillplåt. Kanten på plåten får inte vara för hög eftersm ventilatinen då försvåras. Spillplåten säkerställer att spill eller ångr från spillet inte kmmer utanför skåpet ch därmed elimineras kravet på utvändig klassning. I mderna dragskåp är ftast minst framkanten förhöjd, vilket ger mtsvarande effekt. För glvdragskåp sm medger tillträde krävs speciell utfrmning. Likaså kan vissa typer av arbete, t ex med perklrsyra 11, kräva speciell utfrmning av dragskåp vad gäller materialval, utrustning ch frånluftskanaler. Elektrisk utrustning, förregling m.m. Elektrisk utrustning, t.ex. eluttag ch strömställare, ska i nrmalfallet placeras på utsidan av skåpet ch högre än den invändiga arbetsytan. Elektrisk utrustning sm är placerad under öppningen så att den kan utsättas för spill ska uppfylla krav för placering i zn 2. Ventilatinsförhållandena i dragskåp gör att explsiv gasblandning i allmänhet inte uppstår. Därmed är det möjligt att använda elektrisk utrustning för klassat utrymme. Strömförsörjningen till elutrustningen i skåpet behöver då vara förreglad över ventilatinen, vilket innebär att den görs strömlös m ventilatinsflödet blir för lågt. Utan förregling klassas dragskåpet vanligtvis invändigt sm zn 2. Givetvis får inte detta medföra en annan farlig situatin, t.ex. att nödvändig kylvattenpump därmed blir strömlös. Det är viktigt att låta ventilatinen vädra ut eventuell explsiv atmsfär efter ett stpp innan elförsörjningen till utrustning i dragskåpet återställs. Återställningen behöver därför vara manuell, dvs. elförsörjningen kpplas inte autmatiskt in när ventilatinen börjar fungera på nytt. Det är även tillåtet att placera eluttag (minst IP 44 med självstängande lck) invändigt i ett dragskåp m det finns förregling. Uttagen behöver då sitta minst 0,4 meter över arbetsytan ch med strömbrytning utanför skåpet. Dragbänkar ch punktutsug Med dragbänk avses en perfrerad arbetsyta genm vilken luft sugs ut. Viss inbyggnad kan förekmma. Punktutsug kan appliceras på lika sätt, ibland kmbinerat med inbyggnad. Båda dessa kan användas vid hantering, av brandfarliga varr men har lägre krav ch säkerhet än dragskåp. Kyl- ch frysskåp Kyl- ch frysskåp placeras vanligtvis utanför klassad zn. Om ett skåp måste stå i klassad zn ska det uppfylla kraven för den zn den står i. Kyl- ch frysskåp i vilket brandfarliga vätskr förvaras ska dessutm invändigt uppfylla kraven för zn 1. I sådana skåp är fta ventilatinen mycket dålig ch i skåpet förvaras vanligen brutna förpackningar, prvrör med bmullsprpp med flera kärl sm inte är helt tättslutande. Bästa alternativet är att välja skåp utan invändig elutrustning såsm exempelvis lampa. Alternativt kan elutrustningen ha explsinsskyddat utförande. Om skåpens kmpressrer inte är placerade högst upp behöver de vara tätt inkapslade. På så vis undviks att utspilld brandfarlig vätska antänds av kmpressrn. Även annan kyl- eller frysutrustning, där t.ex. alkhler används sm köldbärare, kan utgöra risker m de inte är i explsinsskyddat utförande. 11 För mer infrmatin, se Sprängämnesinspektinens allmänna råd (SÄI 1983:1) m dragskåpsutrustning för arbete med perklrsyra (överklrsyra). Augusti 2016 Enheten för säker hantering av brandfarliga ämnen www.msb.se 0771-240 240 5 (7)
Avfallshantering Brandfarliga varr (ch andra kemikalier) sm inte längre ska användas lämnas till avfallshanteringsföretag. Dessa ger anvisningar m hur avfallet ska förpackas, förvaras ch i övrigt hanteras tills det avlämnas. På labratriet är lckförsedda papperskrgar av metall att föredra där det förekmmer trkdukar ch papper indränkta med brandfarliga varr eller sådana sm kan självantända, t.ex. mättade vegetabiliska ljr. Brandskyddsåtgärder Det är lämpligt att ha handbrandsläckare lätt tillgängliga. Skumsläckare ch klsyresläckare lämpar sig fta väl i labratriemiljöer. För vissa behv kan även tillgång till pulversläckare rekmmenderas. För att minska skadr på dragskåp med tillhörande ventilatinssystem är det lämpligt att ett ventilatinsspjäll stänger vid brand. Detta medför vanligen att branden lätt kan släckas med t.ex. en klsyresläckare. För skåp med spilluppsamlingskärl sm begränsar avdunstningen blir temperaturstegringen så liten att spjällfunktinen är nödig. Även släckningen förenklas avsevärt med sådant kärl. Tillstånd För att kntrllera att kraven i lagstiftningen är uppfyllda, ch därmed att skyddet mt brand ch explsin är tillräckligt finns krav på att kmmunen ska kntrllera viss hantering genm en tillståndsprövning. 12 Tillstånd till hantering av brandfarliga varr krävs vid hantering av mer än 500 liter brandfarliga vätskr eller 250 liter brandfarliga gaser. För sklr är gränserna 100 liter brandfarlig vätska ch 2 liter brandfarlig gas. Om ett labratrium är en del av en annan verksamhet, t.ex. en industri, ska tillståndet mfatta verksamhetens ttala hantering. 13 Tillstånd söks hs kmmunen (vanligtvis räddningstjänsten). Blankett för ansökan finns fta på kmmunens hemsida. För att hantera en ansökan behöver kmmunen följande: Beskrivning av den planerade verksamheten Sammanställning av de brandfarliga varrnas namn, flampunkt (för brandfarliga vätskr) ch mängd i varje rum, cistern etc. Utredning m risker (se nedan) Karta sm visar labratriebyggnaden i förhållande till mgivande bebyggelse, vägar ch parkeringsplatser. Ritningar sm visar 12 Enligt 16 lagen (2010:1011) m brandfarliga ch explsiva varr. 13 Bestämmelser m tillstånd finns i MSB:s föreskrifter (MSBFS 2013:3) m tillstånd till hantering av brandfarliga gaser ch vätskr. Hanteringsplatser ch eventuell ledningsdragning för brandfarliga varr, rummens funktin, utrymningsvägar, brandcellsgränser ch ventilatinens utfrmning. Klassningsplaner med tillhörande dkumentatin (enligt SRVFS 2004:7) Sammanställda drift- ch underhållsinstruktiner (detta kan redvisas vid ett senare tillfälle, men innan verksamheten startar). Uppgift m föreståndare (detta kan redvisas vid ett senare tillfälle, men innan verksamheten startar). Underskrift behörig företrädare för verksamheten. Föreståndare I verksamheter med tillståndspliktig hantering av brandfarliga varr ska en eller flera föreståndare utses. Namn ch kntaktuppgifter ska anmälas till tillsynsmyndigheten (vanligtvis räddningstjänsten). Föreståndaren ska verka för att hanteringen bedrivs enligt gällande föreskrifter ch villkr. Föreståndaren har vanligtvis gda kunskaper ch erfarenhet av de varr sm hanteras ch riskerna sm hanteringen medför. Mer infrmatin m föreståndare finns i MSB:s publikatin Brandfarliga varr - Föreståndare. Utredning m risker Lagstiftningen kräver att de risker sm är förknippade med en verksamhet utreds 14. För labratrier utgör en sådan utredning underlag för utfrmning av lkaler ch arbetsinstruktiner. Utredningen mfattar lämpligen följande punkter: Hur man avser förvara de brandfarliga varrna på ett säkert sätt, t.ex. genm att följa de råd sm beskrivs van. Instruktiner sm gäller inför en labratin där brandfarliga varr ska användas. Hur labratriepersnal ch -elever infrmeras m vad sm gäller på labratriet med avseende på hantering av brandfarliga varr. Instruktiner för återkmmande kntrller, t.ex. av rörledningar med avseende på läckage ch att förvaring av brandfarliga varr sker på ett säkert sätt. Vilka åtgärder sm ska vidtas i händelse av brand. 14 Enligt 7 lagen (2010:1011) m brandfarliga ch explsiva varr. Augusti 2016 Enheten för säker hantering av brandfarliga ämnen www.msb.se 0771-240 240 6 (7)
I labratrieverksamhet med ständiga förändringar, t.ex. vid frsknings- ch utvecklingsarbete, behöver en ny riskbedömning göras för nya labratiner. Om denna visar att riskbilden ändras kan åtgärder behöva vidtas. Föreståndaren ch berörd persnal deltar lämpligen i riskbedömningen. Observera att Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2014:43) m kemiska arbetsmiljörisker ckså kräver riskbedömning vid hantering av kemiska riskkällr. Bilaga 1: Referenser ch litteraturförteckning MSB:s föreskrifter m brandreaktiva varr Väteperxid, SÄIFS 1999:2 Organiska perxider, SÄIFS 1996:4 Ammniumnitrat, SÄIFS 1995:6 Lågnitrerad nitrcellulsa, SÄIFS 1989:5 Standarder ch handböcker Räddningsverkets handbk m explsinsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser ch vätskr, ktber 2004 Klassning av explsinsfarliga mråden, SEK Handbk 426 (2011, ny versin väntas 2016). Innehåller eurpastandarden SS-EN 60079-10-1. Elinstallatiner i explsinsfarliga mråden, SEK Handbk 427. Innehåller eurpastandarderna SS- EN 60079-14 (2008) ch SS-EN 60079-17 (2007). SS-EN 14470-1 (2004) Brandsäkra förvaringsskåp för labratrier Del 1: Säkerhetsskåp för brandfarliga vätskr. SS-EN 14470-2 (2006) Brandsäkra förvaringsskåp för labratrier Del 2: Säkerhetsskåp för gasflaskr. SS-EN 14175-1 (2003) Dragskåp Del 1: Termer ch definitiner SS-EN 14175-2 (2003) Dragskåp Del 2: Krav på utförande ch funktin SS-EN 14175-3 (2004) Dragskåp Del 3: Typprvning SS-EN 14175-4 (2004) Dragskåp Del 4: Mätmetder för installatins- ch peridisk kntrll SS-EN 14175-5 (2006) Dragskåp Del 5: Rekmmendatiner för installatin ch underhåll SS-EN 14175-6 (2006) Dragskåp Del 6: Dragskåp med variabelt luftflöde SS-EN 14175-7 (2012) Dragskåp Del 7: Dragskåp för hög syra- ch värmebelastning Augusti 2016 Enheten för säker hantering av brandfarliga ämnen www.msb.se 0771-240 240 7 (7)