Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet! Styrning och ledning för social hållbarhet - utvecklingsområden Vad händer härnäst? Beröringspunkter och samverkansmöjligheter med nätverket
Introduktion till Mötesplatsen och centrala begrepp Mötesplatsens uppkomst Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL och Folkhälsomyndigheten Invigning (februari 2014) och nationell konferens (maj 2014)
Varför en mötesplats? Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn Hela samhället måste delta i arbetet för en hållbar utveckling
Viktiga utmaningar Utmaningar Hållbar utveckling med påfrestningar inom ekonomi, miljö och det sociala området Åldrande befolkning, urbanisering, utarmning av glesbygd, skillnader i hälsa Att hantera dessa Livscykel och helhetsperspektiv från barn och ungas uppväxtvillkor, arbetsliv och sysselsättning till äldres villkor Jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv bör genomsyra Förebyggande och hälsofrämjande insatser bör prioriteras
Vad gör vi och har gjort? En årlig nationell konferens 2014 Från kunskap till handling 2015 Social hållbarhet för alla? Temaseminarier 2014 Invigning 2014 Mät och förstå din samtid och framtid 2014 Näringslivets roll för social hållbarhet 2015 Globalt till lokalt. Det hänger ihop! 2015 Kunskap till handling 2015 Seminarium i Almedalen med Gabriel Wikström
Vad gör vi och har gjort? Etablerat mötesplatsens webb www.mötesplatssocialhållbarhet.se Processutvärdering av arbetet inom Malmökommissionen, Östgötakommissionen och i Västra götalandsregionen rörande social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa.
WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser 3. Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
Lokalt och regionalt engagemang för social hållbarhet
Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)
Göra jämlikt är att göra skillnad Det är hög tid att konfrontera skillnaderna i hälsa och deras orsaker för att förhindra en utveckling mot ökad social oro, konflikter och utanförskap och mot negativ påverkan på miljö, klimat och samhällsekonomi. Arbetet för ökad social hållbarhet kan inte längre fokusera på lika för alla utan på att göra skillnad på att se människors behov och förutsättningar. Det är viktigt med generella insatser, men de måste anpassas så att de bättre motsvarar olika människors behov Samling för social hållbarhet, SKL 2013
Fem rekommendationer och 23 åtgärder 1. Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning 2. Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 3. Ge alla barn och unga en bra start i livet 4. Ge alla förutsättningar till egen försörjning 5. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Kommuner, landsting, regioner, stat, EU, idéburen sektor, näringsliv och högskola/universitet bidrar till att göra jämlikt och därmed göra skillnad!
Det finns ingen mirakelmedicin! Gör något, gör mer, gör det bättre! Om vi är intresserade av att bryta trenden mot ökande hälsoskillnader är det rimligen så att svaret inte står att finna i någon ännu oupptäckt faktor som lätt kan åtgärdas, utan att det är många små förändringar och förbättringar inom en rad olika program och policyområden som krävs. Då krävs modet att fråga inte bara vad vi gör bra, utan också vad vi gör som har liten eller motsatt effekt, vad vi gör för lite av och vad vi kan lära av andra. Professor Olle Lundberg, CHESS
Bikupa 1: Social hållbarhet ett mångfacetterat begrepp När någon säger att ett samhälle är socialt hållbart. Vad innebär det för dig? Vilka samhällsfrågor bör följaktligen klassificeras som sociala hållbarhetsfrågor?
Exempel på vad olika aktörer säger att det betyder Det finns vanligen två utgångspunkter för att bedöma hållbarhet. Det första handlar om systems förmåga att fungera. Sociala system, som samhällen, ska ha en förmåga att lösa problem som människor hamnar i. Den andra utgångspunkten handlar om relationen mellan olika enheter. När den enes framgång eller välfärd bygger på andras utnyttjande brukar omdömet bli att det inte är hållbart. (Sören Olsson, professor i socialt arbete, 2012)
Exempel på vad olika aktörer säger att det betyder En individ har behov, fysiska som psykologiska, och egna mål/drömmar. Att tillgodose alla människors möjlighet till att uppfylla behov är vad social hållbarhet handlar om. I den processen blir begrepp som välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och tillit centrala. Vad det innebär i praktiken varierar dock beroende på vilken kontext man befinner sig i. (KTH)
Allt hänger samman! Demokratiutveckling, asyl- och flyktingfrågor, icke diskriminering, mänskliga rättigheter, social sammanhållning, folkhälsa, jämställdhet, trygghet, urban utveckling, glesbygdsfrågor, minoriteternas rättigheter, ungdomar och äldres villkor, ANDT, arbete och försörjning, utbildning, trygga uppväxtvillkor, trygg ekonomi, SRHR, tillgänglighet, normkritik, HBTQ, kultur- och fritidsutbud, bostads och boendemiljö etc. etc. etc.
Bikupa 2: Att hantera olika perspektiv Demokratiutveckling, asyl- och flyktingfrågor, icke diskriminering, mänskliga rättigheter, social sammanhållning, folkhälsa, jämställdhet, trygghet, urban utveckling, glesbygdsfrågor, minoriteternas rättigheter, ungdomar och äldres villkor, ANDT, arbete och försörjning, utbildning, trygga uppväxtvillkor, trygg ekonomi, SRHR, tillgänglighet, normkritik, HBTQ, kultur- och fritidsutbud, bostads och boendemiljö etc. etc. etc. Är det ett problem eller en styrka att vi arbetar med många likartade frågeställningar parallellt? Vad innebär detta för våra organisationers styr- och ledningssystem?
Ledande ekokommun med Hälsans bestämningsfaktorer hållbara beteenden Samhällstjänster av högsta kvalitet Blomstrande näringsliv Skola där alla kan komma vidare God folkhälsa Ekonomisk bärkraft Entreprenörskap Omsorg och vård utifrån individens behov och önskemål Attraktiv och hållbar livsmiljö Socialt stöd när det behövs Attraktivt boende Bra infrastruktur
BR/TR SH ANDT mål 4 ANDT mål 1 ANDT mål 7 ANDT mål 2, 3 ANDT mål 4, 5, 6 SH BR/TR SH TR BR/TR
Hälsans bestämningsfaktorer i CEMR 19 26 13 12 24 28 17+ 22 27 14 11 20 13 18 16
Utvecklingsområden (1) Kunskap till handling Vilka faktorer främjar respektive hindrar att arbeten för social hållbarhet får genomslag? Mät och förstå din samtid och framtid Hur mäter vi och följer upp social hållbarhet idag och imorgon? Globalt till lokalt glokalt Hur drar vi nytta av internationella överenskommelser/strategier och hur får dem genomslag i den lokala kontexten? Näringslivets roll för social hållbarhet Hur ser vi nyttan med näringslivet och får till stånd en fungerande samverkan mellan näringslivet och det offentliga?
Utvecklingsområden (2) Samverkan med civilsamhällets organisationer Hur ser vi på civilsamhällets organisationers och hur etableras samarbeten mellan civilsamhällets organisationer och det offentliga? Nationellt kunskapsstöd Hur kan den nationella nivå bäst utveckla ett kunskapsstöd som är i linje med lokala och regionala behov? Kommunicera social hållbarhet Hur kommunicerar vi på bästa sätt social hållbarhet som av många upplevs som ett mycket diffust begrepp? Fler utvecklingsområden?
Bikupa 3: Samverkan Vilka beröringspunkter finns mellan nätverken och Mötesplats social hållbarhet? Finns det anledning/behov att samverka inom någon särskild fråga?
Vad händer härnäst? Temaseminarium 20 november: Civilsamhällets roll för social hållbarhet Workshop 11 december: Social hållbarhet i staden. Hur kan det nationella arbetet bäst samordnas (Med nationell plattform för hållbar stadsutveckling) Workshop vinter/vår 2016: Mät och förstå din samtid och framtid Nationell konferens maj/juni i Göteborg: FN:s hållbarhetsmål