Dnr 43-2014:7618 Bengtsfors kommun kommun@bengtsfors.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av skolformen förskoleklass och grundskola i Bengtsfors kommun
2(12) Dnr 43-2014:7618 Tillsyn av skolformen g»tsk kass c grundskola i Bengtsfors kommun har genomfört tillsyn av Bengtsfors kommun under Våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat I kommunens redovisning, kallad Resultat och analys grundskolan 2014, redovisas resultaten för andel elever som når målen i svenska och matematik för årskurserna 1-4 samt resultaten för andelen som når målen totalt i årskurserna 3-5. För årskurserna 6-9 redovisas måluppfyllelsen i samtliga ämnen. För förskoleklass redovisas inget resultat. Enligt den nationella statistiken för år 2014 som gäller nationella ämnesprov i matematik och svenska i årskurs 3 har eleverna i Bengtsfors kommun lägre resultat i samtliga delprov än riket. När det gäller delproven i matematik har eleverna väsentligt lägre resultat i delproven muntlig kommunikation, positionssystemet, mätning längd och proportionella samband samt huvudräkning. I delproven för svenska har eleverna väsentligt lägre resultat när det gäller läsa enskilt högläsning, läsa enskilt text samtal samt skriva faktatext. När det gäller nationella ämnesprov svenska i årskurs 6 är andelen elever som når betygen A-E 100 procent på alla delprov) förutom skriftlig förmåga där 90 procent av flickorna når minst betyget E medan 82 procent av pojkarna når minst betyget E. När det gäller genomsnittligt betygspoäng för flickorna respektive pojkarna så skiljer det två betygspoängtill flickornas fördel (14 respektive 12). I de nationella ämnesproven i matematik i årskurs 6 når 80 procent av eleverna minst betyget E (flickorna 84 procent och pojkarna 75procent) men här skiljer sig inte det genomsnittliga betygspoängen mer än 0,5 steg till flickornas fördel. I de nationella ämnesproven i engelskan i årskurs 6 är andelen elever som når minst betygssteg E cirka 80 procent. Lägst är det i delprov skriftlig förmåga där andelen som når minst betyget E är 74 procent. Den genomsnittliga
3(12) betygspoängen är för flickor 10,7 och för pojkar 12,7 vilket innebär att det skiljer två steg till pojkarnas fördel. När det gäller nationellt prov i årskurs 9 redovisas det sammanvägda resultatet kommunens kvalitetsarbete och i svenska innebär det att det totala resultatet provbetygspoäng är 11,7 och flickorna fick 13,6 och pojkarna fick 10,0. Motsvarande siffror för matematik var totalt 8,6, och flickorna fick 9,3 och pojkarna fick 8,1.1 engelska var den sammanvägda provbetygspoängen totalt 13,2, (13 för flickorna och 13,5 för pojkarna). I officiell statistik för årskurs sex redovisas andelen elever som nått minst betyget E i alla ämnen. För Bengtsfors del år 2014 var det 59 procent av eleverna som uppnått minst betyget E i alla ämnen. Andelen som fått minst betyget E i alla ämnen utom ett var 18 procent, och elever som inte nått betyget E i flera ämnen var 23 procent. Det finns skillnader mellan pojkar och flickor, totalt rör det sig om två betygspoäng (11,1 jämfört med13,1 till flickornas fördel). Störst skillnad är det i hem- och konsumentkunskap där flickorna har genomsnittligt betygspoäng 15,7 och pojkarna 12,3. I engelska presterar pojkarna något bättre än flickorna (12,7 pojkarna och 11,2 flickorna). I övrigt presterar flickorna bättre eller lika bra som pojkarna. Jämförelsen mellan satta betyg och nationella prov visar inga stora skillnader jämfört med hur resultaten är i riket förutom när det gäller historia där lärarna satt ett högre betyg än vad provresultatet indikerar i 49 procent av fallen, motsvarande siffra för riket är 20 procent. För årskurs 9 är det genomsnittliga meritvärdet 208 år 2014 vilket är högre än föregående år men lägre än rikets resultat som är 215. När det gäller behörighet till gymnasiets yrkesförberedande program når 80 procent av eleverna det medan genomsnittet i riket är 87 procent. Andelen elever som nått minst betyget E i alla ämnen är för Bengtsfors 70 procent och 77 procent i riket. Andelen som nått minst betyget E i samtliga ämnen utom ett är i Bengtsfors 5 procent och i riket 7 procent. Andelen som inte nått minst betyget E flera ämnen är i Bengtsfors 25 procent vilket är en högre siffra än motsvarande siffra som är 16 procent i riket. Vid en jämförelse mellan pojkar och flickor når flickorna genomgående bättre resultat än pojkarna. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 223 och för pojkar 195. Kommunens resultathöjning de senare åren har skett hos flickorna, medan pojkarna sjunker i resultat. Behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program är för flickorna 83 procent och för pojkarna 77 procent. Antal elever
4(12) som når minst betyget E i samtliga ämnen är för flickor 80 procent och för pojkar 63 procent. Jämförelsen mellan satta betyg och nationella ämnesprov visar inga stora skillnader jämför med hur resultaten är i riket förutom när det gäller ämnet samhällskunskap där lärarna satt ett högre betyg än vad det nationella provet indikerar i 60 procent av fallen, motsvarande siffra för riket är 32 procent. Enligt kommunens redovisning av den enkät kommunen gör i årskurserna 2,5 och 8 varje år svarar 90 procent av eleverna år 2014 i dessa årskurser att det stämmer helt och hållet eller att det stämmer ganska bra att de är trygga i skolan. Kommunens kommentar till siffrorna är att de genomgående höga siffrorna för trygghet i skolan är mycket glädjande men heller inget att ta för givet. I den enkät som gör inför tillsynen svarar eleverna i årskurserna 5 och 9 i nivå med övriga elever i enkätomgången eller något över i årskurs 5, på frågor om studiero. För årskurs 5 är svaren när det gäller trygghet i nivå med övriga elever i enkätomgången. Däremot ger eleverna i årskurs 9 ett lägre värde när det gäller trygghet än övriga elever i enkätomgången.
5(12) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist Senaste datum för redovisning 2015-08-10 s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Bengtsfors kommuns konstaterar i sitt systematiska kvalitetsarbete att utlandsfödda elever har svårt att tillgodogöra sig utbildningen och att de har svårt att prestera i proportion till deras egentliga förmåga samt att kommunen måste satsa på dessa elever bland annat genom att förbättra studiehandledningen på modersmålet. konstaterar också att dessa brister föreligger och att kommunen fått kritik för detta tidigare. Dessutom måste kommunen se till att alla elever tillgång till skolbibliotek utifrån elevernas behov av att förbättra sina resultat och att utvecklas.
6(12) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Bengtsfors kommun att senast den 10 augusti 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och person.almässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Bengtsfors kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt.
7(12) Huvudmannen måste se till att det på samtliga grundskoleenheter finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Huvudmannen ska se till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska elever i grundskolan ha tillgång till skolbibliotek. Enligt läroplanen har rektor ett särskilt ansvar för att eleverna får tillgång till läromedel av god kvalitet och annat stöd t ex bibliotek för att själva kan söka och utveckla kunskaper. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena till skollagen (prop.2009/10:165 s 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbiblioteken spelar en viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Enligt skolförordningarna ska en elev få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det. Enligt de intervjuade rektorerna för grundskolan finns det ett antal skolor som enligt deras bedömning inte har skolbibliotek. Det finns enligt rektorerna ett kommunalt folkbibliotek relativt nära två av skolorna men folkbiblioteket kan inte sägas fylla dessa skolors behov, dels saknas rutiner för ett eventuellt samarbete, dels uppfyller folkbiblioteket inte alla funktioner som ett skolbibliotek ska ha som situationen är just nu. Utbildningschefen delar rektorernas bedömning men tillägger att behovet har uppmärksammats och att det ligger ett utredningsuppdrag till förvaltningen angående skolbibliotek. Enligt de intervjuade politikerna är de medvetna om skolbibliotekssituationen i kommunen och delar rektorer och utbildningschefens bedömning men uppger också att det finns en motion i frågan samt ett uppdrag att utreda skolbiblioteken i kommunen. De intervjuade rektorerna uppger att kommunen har svårt att rekrytera modersmålslärare. De har lyckats i de större språken men i mindre språkgrupper är det svårare. När det gäller studiehandledning på modersmålet ger rektorerna några exempel på att elever som fått ett sådant stöd men enligt samtliga rektorer så får inte alla elever som bedöms vara i behov av studiehandledning på modersmålet sådant stöd. De enstaka insatser som ändå görs motsvarar inte alls behovet säger de. Det finns, enligt rektorerna, planer på att samverka med kommunens vuxenutbildning för att där hitta lämpliga
Besklt 8(12) personer som efter en viss utbildning kan fungera som stöd och studiehandledare i modersmålet. Projektet har dock ännu inte kommit till stånd. Enligt utbildningschefen är nuvarande situation inte bra och den måste förbättras. Ett led i detta är det samarbete som ska ske med vuxenutbildningen samt samverkan med arbetsförmedlingen. Utbildningschefen instämmer med rektorernas bedömning av läget. Enligt de intervjuade politikerna är de medvetande om att kommunen brister i detta avseende. s utredning visar att det inte på samtliga grundskoleenheter finns tillgång till skolbibliotek och att inte samtliga de elever som behöver studiehandledning på modersmålet får sådant stöd eller inte får det i den omfattning de skulle behöva. Motivering till föreläggande som ingripande Bengtsfors kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskifter. Bengtsfors kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Övriga arbetsområden Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik,
9(12) Dnr 43-2014:7618 tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde.
10 (12) På s vägnar Hans Larson Beslutsfattare Kjell Ahlgren Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om skolformen förskoleklass och grundskola i Bengtsfors kommun
11(12) Dnr 43-2014:7618 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmarinen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens
12 (12) Dnr 43-2014:7618 arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om skolformen förskoleklass och grundskola i Bengtsfors kommun Kommunstyrelsen är den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom förskoleklass och grundskola. Kommunstyrelsen har ett utskott för utbildningsfrågor, utbildningsutskottet. Utskottet bereder ärenden som rör utbildningsfrågor och fattar beslut som delegerats till utskottet. I Bengtsfors kommun finns endast en förvaltning och den leds av kommunchefen. Direkt underställd kommunchefen finns en utbildningschef som ansvarar för området BUFK (barn, ungdom, fritid, kultur). Utbildningschefen är även chef över grundskolornas rektorer. Grundskolorna leds av rektorer. Grundskola för årskurserna 1-5 samt förskoleklass och fritidshem finns i Bäckefors (Bäckeskolan), Dals Långed (Ekhagsskolan) och Bengtsfors (Franserudsskolan). Fritidshem finns även i Billingsfors och Skåpafors. Barn som bor i Billingsfors är i första hand hänvisade till Ekhagsskolan i Dals Långed och barn som bor i Skåpafors är hänvisade till Franserudsskolan i Bengtsfors. Grundskola för årskurserna 6-9 finns i Bengtsfors (Bengtsgården). Totalt finns 789 elever inskrivna i grundskolan och 95 elever inskrivna i förskoleklass. På varje skolenhet finns en ansvarig rektor. I elevhälsan i Bengtsfors kommun ingår följande resurser skolhälsovård (skolsköterska och skolläkare), skolkurator, skolpsykolog, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare. Den centrala elevhälsan är ett nätverk av samtliga ovanstående resurser i hela Bengtsfors kommun. De har ett övergripande ansvar att organisera och utforma stöd för barn och ungdomar 1-19 år. Följande verksamheter ingår i den centrala elevhälsans ansvarsområde: förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. På varje skola finns även en lokal elevhälsa. Den lokala elevhälsan har ansvar för eleverna på respektive skola. Skolans rektor har det övergripande ansvaret för elevhälsa inom sin verksamhet. I den lokala elevhälsan ingår skolsköterska, specialpedagog, skolkurator och skolpsykolog. Verksamheterna har även tillgång till skolläkare och verksamheterna samverkar med IFO (individ- och familjeomsorg), BUP (barn och ungdomspsykiatri) och Närhälsan (vårdcentral) med flera.