Var finns jobben? Bedömning för perioden maj 2008 maj 2009

Var finns jobben? Bedömning för perioden maj 2008 maj 2009

Inledning Var finns jobben? har från och med sommarens publicering fått ett nytt utseende och innehåller framdeles enbart sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. Mer detaljerade yrkesprognoser finns att hitta i Arbetsförmedlingens vägledningsapplikation Yrkeskompassen, som lanserades i februari 2008: http://yrkeskompassen.arbetsformedlingen.se. Där visas arbetsmarknadsläge och framtidsutsikter för närmare 200 yrken. Tjänsten är utvecklad främst i syfte att vara ett stöd för alla som står i begrepp att göra ett yrkesval. Yrkeskompassen är också en hjälp för personer som arbetar med vägledning. Yrkesprognostexterna har författats av Nicklas Andersson, Erica Gelis, Andreas Nygren, Torbjörn Israelsson, Anders Pekkari, Linda Pärlemo, Tord Strannefors och Hans Tydén. Kort om metod Yrkesprognoserna bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar inom yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknad. Dessa bedömningar har gjorts med hjälp av intervjuer med närmare 13 000 privata arbetsgivare, intervjuer med landets kommuner och landsting, samt den kunskap som inhämtas i den dagliga verksamheten. Bedömningen består av två komponenter: arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera och Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande ett år framåt i tiden, det vill säga fram till maj 2009. Utöver detta gör Arbetsförmedlingens Analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser (se vidare Arbetsmarknadsutsikterna, som publiceras två gånger per år) som har bäring på analysen över hur arbetsmarknadsutsikterna i olika yrken utvecklas det närmaste året. De långsiktiga utblickarna på fem och tio års sikt tas fram av Analysavdelningen och baseras på beräkningar av arbetsgivarnas kommande rekryteringsbehov i relation till tillgången på utbildad arbetskraft inom olika yrken. Det är inte möjligt att göra långsiktiga bedömningar för yrken där antalet sysselsatta är för få då det statistiska underlaget inte blir tillförlitligt. Dessutom kan förutsättningarna förändras snabbt inom små yrken. Därför finns inte långsiktiga prognoser för alla yrken i Yrkeskompassen. De långsiktiga bedömningarna är konjunkturneutrala då det är omöjligt att exakt veta hur konjunkturläget ser ut enskilda år i framtiden. enligt Arbetsförmedlingens metod För att kvantifiera rekryteringsläget inom ett visst yrke används ett så kallat bristindex. Detta är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för detta yrke, där bedömningarna indexerats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att 2

det är mycket hård konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är liten om det är stor brist på sökande 1. Vi har valt att klassindela yrkena enligt följande: För de yrken som fått ett bristindex från 3,7 och uppåt råder mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). På yrken med värden från 3,3 till 3,69 föreligger det liten konkurrens om jobben. Inom yrken belägna inom intervallet 2,9 till 3,29 råder det balans mellan arbetssökande och lediga jobb. Yrken inom intervallet 2,5 till 2,89 kännetecknas av stor konkurrens om jobben (visst överskott på arbetssökande). Om bristindex ligger lägre än 2,5 råder mycket stor konkurrens om jobben. I det följande redovisas diagram över olika yrkens bristindex inom respektive yrkesområde. 1 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet förmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Viktningen sker mot befolkningens storlek inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som fås om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 3

Datayrken Efterfrågan på datayrken har stigit snabbt under de senaste åren, vilket medfört att arbetslösheten minskat kraftigt för alla datayrken. Det har därmed blivit allt svårare för arbetsgivare att få tag på kvalificerad arbetskraft. Det är i första hand högskoleutbildad arbetskraft som efterfrågas och ofta söks någon som både har utbildning och erfarenhet. Dessutom har intresset för datautbildningar på högskolenivå minskat kraftigt sedan millenniumskiftet, vilket innebär att området kommer att kännetecknas av brist på arbetskraft under det närmaste året och lång tid framöver. Till terminerna för 2008 års utbildningar märktes en viss ökning av antalet sökande till datautbildningarna. Uppgången är emellertid liten och antalet utbildningsplatser ligger fortfarande på en för låg nivå för att motsvara arbetsmarknadens behov framöver. Det innebär att möjligheterna att hitta ett jobb för datautbildade bedöms bli goda på fem till tio års sikt inom datayrken som kräver högskoleutbildning. Under det närmaste året kommer datakonsultverksamheten att gå in i en lugnare tillväxtfas vilket bland annat sammanhänger med en dämpning av både industri- och byggkonjunkturen. En annan anledning till dämpningen av antalet anställningar är att tillgången på efterfrågad arbetskraft är mycket begränsad. Antalet sysselsatta beräknas dock öka under det kommande året. Datayrkena är nära sammanflätade. Området har kännetecknats av stora förändringar och nya yrkesbenämningar dyker upp. Det är svårt att skissera vilka yrken som expanderar mest i ett mer långsiktigt perspektiv. Den som funderar på att arbeta inom datayrken bör satsa på att först genomgå en längre grundläggande datautbildning på högskolenivå, vilken sedan utgör grunden för en mängd olika datayrken. Systemerare, systemutvecklare inom datayrken Programmerare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) 4

Teknikyrken Behoven av att anställa utbildade ingenjörer och tekniker har ökat kraftigt de senaste åren. Den starka industri- och byggkonjunkturen har bidragit till den stora förbättringen inom yrkesområdet. Vid konjunkturens inledningsskede fanns en god tillgång på utbildade genom den relativt höga utbildningsvolym som fanns inom teknikyrkena fram till början av 2000-talet. Det har medfört att antalet sysselsatta kunnat öka mera innevarande konjunkturuppgång än vad som är vanligt under högkonjunkturer. Det senaste året har dock tillgången på utbildade tekniker och ingenjörer varit liten och det har funnits ganska få sökande till de lediga jobben. Denna situation består under det närmaste året men efterhand minskar de lediga jobben och det bedöms därför komma att bli något svårare att snabbt hitta ett jobb efter avslutad teknikutbildning. På 5 till 10 års sikt kommer det att bli stor brist på ingenjörer och tekniker. En anledning är att intresset för teknikutbildningar och därmed också antalet utbildningsplatser minskat kraftigt efter sekelskiftet och ligger på en betydligt lägre nivå än vad som motsvarar arbetsmarknadens långsiktiga behov. En annan aspekt är att det finns ett fortsatt behov på marknaden att expandera sysselsättningen i dessa yrken, vilket emellertid motverkas av det låga antalet utbildningsplatser. Det är till och med osäkert om det ens är möjligt att upprätthålla nuvarande sysselsättningsnivå. Elingenjörer och eltekniker Byggnadsing o byggnadstekniker VVS-ingenjörer Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer elektr teletekn Maskining o maskintekniker Civilingenjörer, maskin Civilingenjörer bygg och anl Ing o tekn inom elektr o tele Civilingenjörer gruv o metall Lantmätare Ing o tekn inom gruv o metall GIS/Kartingenjörer Arkitekter Civilingenjörer, kemi Kemiingenjörer och kemitekniker Laboratorieingenjörer Kemister inom teknikyrken 5

Hälso-, sjukvårds- och omvårdnadsyrken Antalet sysselsatta har ökat under det senaste året inom hälso- och sjukvården samt för omvårdnadsyrken. En stor del av ökningen har skett med privat huvudman. För återstoden av 2008 och 2009 planerar inte primärkommuner och landsting att utöka antalet anställda inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen. Det betyder att antalet anställda bedöms bli i stort sett oförändrat under det närmaste året. Bakom dessa tal döljer sig dock ett stort antal rekryteringar inom enskilda yrken. Rekryteringsbehoven förblir emellertid stora på grund av personalavgångar (bland annat pensionsavgångar). Tillgången på arbetskraft blir trots det inte tillräcklig inom flera yrken. Det kommer att ske relativt stora pensionsavgångar framöver vilket kräver omfattande ersättningsrekryteringar. Bristen på arbetskraft gäller i första hand en del yrken som kräver högskoleutbildning, vilket främst beror på att antalet utbildningsplatser under en lång rad av år inte varit tillräcklig många för att motsvara behoven på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är mycket låg för högskoleutbildade inom yrkesområdet. Några exempel är läkare, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Också grundutbildade sjuksköterskor möter en bra arbetsmarknad, även om regionala skillnader förekommer. Efterfrågan på omsorg och, framför allt, sjukvård kommer att öka de kommande tio åren. Demografin det vill säga en påtaglig ökning av yngre pensionärer leder till att efterfrågan på hälso- och sjukvård stiger under de kommande tio åren. Däremot dröjer det ytterligare tio år innan den demografiska effekten slår igenom på allvar inom äldreomsorgen. Arbetsmarknaden inom vård- och omsorgsyrkena bedöms komma att bli god under de kommande tio åren. Efterfrågan påverkas också av medicinska framsteg, vilka förvisso kan påverka personalbehovet både uppåt och nedåt. Hittills bedöms dessa landvinningar ha ökat efterfrågan på personal inom yrkesområdet genom att en rad sjukdomar kunnat behandlas mer effektivt. En annan effekt är att kravet på teknisk kunskap ökat stadigt och det är en utveckling som bedöms fortsätta. Dessa förändringar medför fortsatt stort behov av att rekrytera utbildade på högskolenivå på både kort och lång sikt. Läkare Sjuksköterskor, psyk.vård Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor, akutsjukvård Röntgensjuksköterskor Distriktssköterskor Geriatriksjuksköterskor Barnsjuksköterskor Barnmorskor Tandläkare Sjuksköterskor, med/kirurgi Optiker Psykologer Apotekare Arbetsterapeuter Tandhygienister Receptarier Veterinärer Biomedicinska analytiker Sjukgymnaster inom hälso-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken krav på högskoleutbildning 6

Skötare inom hälso-, sjukvårdsoch omvårdnadsyrken krav på gymnasieutbildning Personliga assistenter Undersköterskor Tandsköterskor Vårdbiträden Barnskötare 7

Utbildningsyrken Efterfrågan inom utbildningsyrkena styrs till stor del av elevunderlaget. Antalet barn i förskoleåldern fortsätter att öka, vilket ger jobb åt fler förskollärare. De stora barnkullar som föddes på 2000-talet börjar nu i grundskolan, vilket gör att efterfrågan på grundskollärare med inriktning mot tidigare år kommer att öka. Samtidigt har elevantalet i gymnasieskolan nått sin topp och antalet elever i grundskolans högre åldrar minskar. Till detta skall läggas fortsatta neddragningar av den kommunala vuxenutbildningen. Därmed sjunker även behoven av gymnasielärare och grundskollärare med inriktning mot senare år. Däremot förekommer skillnader i arbetsmarknadsläget framförallt mellan lärargrupperna men även geografiskt. Undantag är yrkena förskollärare och yrkeslärare inom vilka rekryteringsbehoven är stora och där det är stor brist på arbetskraft i nästan hela landet. Antal examinerade från lärarutbildningen har ökat under 2000-talet och tillgången på lärare har därmed generellt sett blivit god. Sedan 2006 har emellertid intresset för att söka sig till lärarutbildningen minskat och fortsätter nedgången kan det komma att påverka arbetsmarknadssituationen inom lärarområdet framöver. Ytterligare en faktor som kan påverka arbetskraftsläget är om behörighetskraven för lärare skärps via lagstiftning. Ett sådant krav kommer att höja behovet av utbildade lärare eftersom en icke obetydlig del av de yrkesverksamma saknar formell behörighet till den undervisning de bedriver. Gymnasielärare i yrkesämnen Förskollärare Specialpedagoger Fritidspedagoger Lärare i prakt-estetiska ämnen Universitets- o högskolelärare Gymnasielärare i allm ämnen Fritidsledare Grundskollärare, senare år Grundskollärare, tidigare år inom utbildningsyrken 8

Administrativa och finansiella yrken Situationen på arbetsmarknaden har varit besvärlig för arbetssökande inom många administrativa yrken under en längre tid. De senaste decennierna har det funnits ett effektiviserings- och rationaliseringstryck som tydligt påverkat arbetsmarknaden för administratörer och minskat det totala antalet sysselsatta inom denna yrkesgrupp. Situationen har emellertid förbättrats något under det senaste året. Överskottet av arbetskraft inom många av yrkena förväntas dock kvarstå det närmaste året, genom att en försvagad konjunktur leder till ett minskat rekryteringsbehov, men också till uppsägningar av anställda. Dessutom är det många som utbildar sig mot yrken som inryms inom detta yrkesområde. Även på fem till tio års sikt väntas det därmed vara överskott på arbetssökande inom en rad administrativa yrken. Ekonomutbildade hade några besvärliga år under inledningen av 2000-talet. I takt med det stärkta konjunkturläget under senare år har situationen förbättrats betydligt för dessa yrkesgrupper och arbetsmarknaden är nu i balans för ekonomutbildade totalt sett. Det finns ett stort antal utbildningsplatser som ger en god tillgång på nyutbildade ekonomer oavsett konjunkturläge. Det är därför troligt att situationen blir besvärligare för dessa yrkesgrupper under de kommande åren. Anledningen till den svårare arbetsmarknaden för arbetssökande är en svagare konjunktur samt ett behov av fortsatta effektiviseringar och strukturförändringar inom företag och myndigheter. Arbetsmarknadssituationen påverkas på både kort och lång sikt av att det utbildas många fler än vad arbetsmarknaden normalt kan svälja inom flertalet ekonomiyrken. På fem till tio års sikt blir det därför en stor konkurrens om de lediga jobben inom vissa ekonomiyrken. Redovisningsekonomer Revisorer Socialsekreterare Kuratorer Jurister Studie- och yrkesvägledare Säkerhets- och kvalitetsinspekt Journalister Organisationsutvecklare Marknadsanalytiker, marknförare Bibliotekarier Personaltjänstemän Informatörer Utredare offentl förvaltn Samhälls- och språkvetare inom administrativa och finansiella yrken krav på högskoleutbildning 9

Läkarsekreterare inom administrativa yrken krav på högst gymnasieutbildning Ekonomiass/löneassistenter Receptionister Kontorssekreterare Vaktmästare Kassörer Telefonister Kontorister 10

Försäljningsyrken Arbetsmarknaden för försäljningsyrken har under de senaste två åren varit gynnsam. Antalet arbetstillfällen har ökat och arbetslösheten har fallit. Detta är en följd av en förhållandevis stark konsumtion vilket beror på en god inkomstutveckling för hushållen. Det har också skett en rad nyetableringar av stormarknader och varuhus runt om i landet. Den gynnsamma arbetsmarknaden är på väg att kulminera vilket sammanhänger med att hushållen blivit allt mer pessimistiska avseende den ekonomiska utvecklingen i landet och därför håller hårdare i plånboken. Trots tydligt ökad sysselsättning tillhör försäljningsyrken de yrkesgrupper där arbetslösheten är hög, och den bedöms börja öka igen under det kommande året. Försäljningsyrkena är ofta ingångsyrken på arbetsmarknaden för yngre arbetssökande. Konkurrensen om jobben blir av dessa orsaker stor. För försäljningsyrken som främst påverkas av den ekonomiska aktiviteten inom näringslivet, inköpare och företagssäljare, kommer arbetsmarknaden att försämras något men trots det kvarstår bristen på arbetssökande med efterfrågade kompetenser, till exempel tekniska kunskaper och försäljningsvana. För banktjänstemän väntas en svagare arbetsmarknad medan arbetsmarknaden för försäkringstjänstemän förändras marginellt. En försämring i jobbmöjligheterna förutses även för fastighetsmäklare. Företagssäljare för försäljningsyrken Inköpare Försäkringstjänstemän Banktjänstemän Bilförsäljare Fastighetsmäklare Värdepappersmäklare Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel 11

Yrken inom kundservice, restaurang och annan service Efterfrågan på tjänster inom kundservicearbete, restaurang och annan service har ökat markant under det senaste året. Det har lett till en tydligt ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet för alla yrken inom området. Den pågående ekonomiska utvecklingen tyder på att kulmen i efterfrågan på arbetskraft är nådd. Hushållen har blivit mer försiktiga och konsumtionen väntas därför inte öka lika mycket som under föregående år, vilket ger en negativ effekt på efterfrågan inom yrken inom kundservice, restaurang och annan service. Även näringslivets efterfrågan på dessa tjänster bedöms minska. Detta är ett område som i ett tidigt skede känner av en konjunkturdämpning eftersom hushåll och näringsliv vanligen snabbt väljer bort att köpa dessa tjänster. Det medför att arbetslösheten varierar kraftigt mellan låg- och högkonjunktur. Vi räknar ändå med en viss ökning av sysselsättningen det kommande året, men i avtagande takt. Medelåldern är låg inom flertalet serviceyrken, vilket medför att antalet pensionsavgångar under de närmaste tio åren blir lägre än inom arbetsmarknaden i sin helhet. Många yngre arbetssökande väljer att arbeta inom serviceyrken, åtminstone under en viss tid av sitt yrkesverksamma liv, varigenom konkurrensen om jobben tidvis är ganska stor. Kockar/kokerskor Kriminalvårdare Hovmästare Väktare Servitörer Poliser Tågmästare Brandmän Flygvärdinnor Resebyråtjänstemän Bartenders Reseledare Fotvårdsspecialister Frisörer Hudterapeuter Hotell- o kontorsstädare Friskvårdskonsulenter Köks- o restaurangbiträden Massörer inom kundservice och restaurang och annan service 12

Jord- och skogsbruksyrken Under lång tid har sysselsättningen minskat stadigt inom jord- och skogsbruket men under 2007 skedde en svag ökning med något tusental personer. Samma tendens syns för 2008 och sysselsättningen bedöms öka något även i år, för att sedan plana ut nästa år. Optimismen är stor inom lantbruket inför det kommande året. Lönsamheten har stärkts inom de flesta delar av lantbruket och bedömningen är att efterfrågan på dess produkter stiger under det närmaste året. Nyrekryteringen är begränsad, men trots detta finns rekryteringsproblem för vissa yrkeskunniga djurskötare och säsongsarbetare inom trädgårdsarbete. Rekryteringsproblemen varierar regionalt och säsongsvis. Skogskonjunkturen har varit stark under år 2007 och priserna på skogsråvara har drivits upp på grund av stark efterfrågan i kombination med brist på råvara. Skogsbruket är i hög grad beroende av konjunkturutvecklingen inom skogsindustrin, där en avmattning av efterfrågan kan skönjas i år och nästa år. Bristen på skogsråvara är fortsatt stor och införandet av virkestullar i Ryssland har minskat importen av råvara. En dämpad utveckling på arbetsmarknaden framöver beräknas öka konkurrensen om jobben för många yrkesgrupper inom skogsbruket, men bristen på främst skogsmaskinförare bedöms bli fortsatt hög. Skogsmaskinförare Djurskötare/djuruppfödare Trädgårdsarbetare Skogsmästare Agronomer/hortonomer Jägmästare Lantmästare Parkarbetare Biologer inom jord- och skogsbruksyrken 13

Transportyrken Konjunkturen för transportföretagen nådde sin topp under fjolåret. Efterfrågetillväxten nu och ett år framåt är betydligt svagare än under förra året. Ett fortsatt rekryteringsbehov finns, men nu handlar det nästan enbart om ersättningsrekryteringar. Detta är en följd av dämpningen av efterfrågan på transporter inom industrin, byggverksamheten och handeln. Även ökningen av efterfrågan på persontransporter bedöms avta efterhand. En svag sysselsättningsökning förväntas dock under det närmaste året, men i avtagande takt. Det är inom landtransporter och rederier som bristen på arbetskraft är störst. Bristen på lastbilschaufförer väntas lätta under det kommande året. Den globala bristen på sjöfartsbefäl väntas däremot kvarstå framöver och bristen på matroser kvarstår. Fortsatta personalminskningar är att vänta inom flygtrafiken. Maskin- och fartygsbefäl Lokförare Lastbilsförare Fartygsbefäl Matroser Bussförare Bangårdspersonal Taxiförare Logistiker Flygledare Truckförare Piloter inom transportyrken 14

Byggnads- och anläggningsyrken Efterfrågan på arbetskraft inom byggnadsyrkena har ökat kraftigt under de senaste åren. Sysselsättningen har stigit avsevärt och arbetslösheten har sjunkit till låga nivåer för olika byggnadsyrken. Detta har inneburit betydligt minskad konkurrens om de lediga jobben för de arbetssökande. Och omvänt har det blivit väsentligt ökade svårigheter för arbetsgivare i stora delar av landet att rekrytera arbetskraft. Under 2007 nådde emellertid byggkonjunkturen sin topp och den stora bristen på arbetskraft inom olika byggnadsyrken upphörde att öka. Byggkonjunkturen bedöms mattas det kommande året, främst pådrivet av en dämpning i nyproduktionen av bostäder. Jobbtillväxten bromsar därmed in och kan komma att upphöra under senare delen av 2008, varefter sysselsättningen kan börja minska nästa år. Arbetslösheten väntas dock ligga kvar på en förhållandevis låg nivå det kommande året även om den ökar något inom vissa regioner. Rekryteringsproblemen blir fortfarande stora men förutses komma att mildras under året. Flera bygg- och anläggningsyrken kommer ändå att tillhöra de yrken på arbetsmarknaden som det blir svårast att finna arbetskraft till under det kommande året och även på fem till tio års sikt. Det beror mycket på strukturella problem: det utbildas för få i förhållande till arbetsmarknadens behov och obalansen mellan olika inriktningar är stor. En stor andel av byggprogrammet avser träarbetare. Byggnadsyrkena är mycket konjunkturkänsliga och konjunktursvängningarna är kraftiga. Det innebär att arbetsmarknadsläget växlar relativt snabbt från hög arbetslöshet till omfattande brist på arbetskraft och tvärtom. VVS-montörer Installationselektriker Byggnadsplåtslagare Anläggningsmaskinförare Betongarbetare Målare Golvläggare Kranförare Murare Plattsättare Anläggningsarbetare Takmontörer Byggnadsträarbetare Glasmästare Grovarb inom bygg o anläggning Fastighetsskötare inom bygg- och anläggningsyrken 15

Tillverkningsyrken Industrikonjunkturen försvagas nu undan för undan. Detta innebär att sysselsättningsnedgången inom tillverkningsyrken ånyo tar fart, efter en viss utplaning under 2007. Anledningen är främst en vikande industrikonjunktur. En svagare konjunktur medför inte bara en allmän dämpning av arbetskraftsefterfrågan utan de strukturella förändringarna tar vanligtvis också fart vilket ofta innebär kraftiga neddragningar av personal inom vissa yrkesgrupper. Detta slår ofta hårdast inom många industriyrken med begränsade utbildningskrav, samtidigt som det råder en fortsatt brist på arbetskraft inom industrins specialistyrken. Bristen på kvalificerad arbetskraft väntas dock avta något framöver av konjunkturella skäl. Inom vissa yrken förekommer både stor brist och hög arbetslöshet, eftersom många tidigare anställdas kompetenser inte längre matchar dagens rekryteringskrav. Det är för få ungdomar som väljer industriella utbildningar, vilket medför att bristen på arbetskraft kommer att kvarstå inom de mest expansiva och kvalificerade yrkena trots att sysselsättningen minskar inom teknikyrken totalt sett. Även på fem till tio års sikt bedöms en förhållandevis stor brist på arbetskraft till kvalificerade industriyrken. inom tillverkningsyrken Lastbilsmekaniker CNC-operatörer Maskinreparatörer Svetsare Tunnplåtslagare Lackerare Styr- och reglermekaniker Driftmaskinister Verktygsmakare Smeder Elmontörer Verkstadsmekaniker Grovplåtslagare Bilmekaniker Linjemontörer, elkraft Gjutare 16

inom tillverkningsyrken forts Gruvarbetare Fordonsmontörer Maskinoperatörer grafisk ind Maskinoperatörer sten o cement Maskinoperatörer trävaruind Processoperatörer kemisk basind Maskinoperatörer gummi o plast Processoperatörer trä o papper Maskinoperatörer kemisk ind Processoperatörer stål o metall Montörer, metall o plast Maskinoperatörer livsmedelsind Maskinoperatörer teko Montörer, el- teleutrustning yrken inom livsmedelsindustrin Konditorer Bagare Styckare Slaktare 17

, se inledningen sidan 2 för förklaring (viktade tal) Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten 2008 2007 2007 2006 2006 2005 Maskinbefäl, fartyg 4,67 3,77 4,21 2,98 3,00 3,20 Läkare 4,53 4,35 4,09 4,09 4,14 3,44 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4,44 4,02 4,14 3,79 3,88 3,64 Operationssjuksköterskor 4,37 4,05 4,28 4,03 3,75 3,65 Gymnasielärare i yrkesämnen 4,32 3,99 3,91 3,67 3,71 3,53 Förskollärare 4,30 4,29 4,47 4,35 4,24 4,04 Lokförare 4,27 3,76 3,57 3,44 3,03 3,34 Akutsjuksköterskor 4,27 4,05 4,23 3,83 3,55 3,74 Elingenjörer och eltekniker 4,24 4,02 3,98 3,43 3,44 3,14 VVS-montörer 4,23 4,42 4,60 4,33 4,15 3,91 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 4,22 4,28 4,21 3,86 3,83 3,34 Systemerare, systemutvecklare 4,22 4,06 3,92 3,31 2,90 2,70 VVS-ingenjörer 4,21 4,11 4,17 3,90 3,49 3,09 Civilingenjörer, elkraft 4,19 3,85 3,99 3,49 3,44 3,32 Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 4,18 3,77 4,01 3,43 3,13 2,86 Lastbilsmekaniker 4,18 4,42 4,27 4,12 3,94 3,86 Programmerare 4,17 4,07 3,90 3,18 2,94 2,51 CNC-operatörer 4,17 4,56 4,39 4,18 3,65 3,28 Maskinreparatörer 4,14 3,91 3,98 3,73 3,61 3,45 Röntgensjuksköterskor 4,13 3,95 4,12 3,61 3,60 3,43 Installationselektriker 4,10 4,26 4,23 4,04 3,81 3,43 Maskiningenjörer och maskintekniker 4,09 4,01 4,17 3,90 3,49 3,09 Svetsare 4,08 4,17 4,37 3,98 3,36 3,42 Lastbilsförare 4,08 4,10 4,26 3,68 3,38 3,06 Civilingenjörer, maskin 4,07 3,90 4,10 3,41 3,32 2,98 Byggnadsplåtslagare 4,06 4,32 4,34 3,89 4,11 3,89 Civilingenjörer, bygg och anläggning 4,05 4,21 4,01 3,64 3,80 3,57 Distriktssköterskor 4,05 3,88 4,15 3,68 3,68 3,67 IT-strateg, IT-analytiker 4,01 3,61 3,64 3,39 3,01 2,73 Geriatriksjuksköterskor 3,99 3,96 3,88 3,64 3,59 3,57 Specialpedagoger 3,96 3,84 4,06 3,65 3,59 3,57 Barnsjuksköterskor 3,95 3,82 4,05 3,66 3,31 3,42 Kockar/kokerskor 3,92 3,73 4,00 3,68 3,48 3,47 Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare 3,91 3,73 3,95 3,70 3,45 3,52 Barnmorskor 3,90 3,80 4,08 3,47 3,62 3,61 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele 3,86 3,57 4,03 3,21 3,09 2,79 Lackerare 3,86 3,89 3,85 3,55 3,52 3,48 18

Styr o reglermekaniker 3,86 3,70 3,67 3,66 3,39 3,24 Fartygsbefäl 3,84 3,77 3,00 2,98 2,98 3,13 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten 2008 2007 2007 2006 2006 2005 Matroser 3,82 3,00 Verktygsmakare 3,81 3,84 3,93 3,64 3,49 3,35 Redovisningsekonomer 3,81 3,95 3,77 3,34 3,27 2,92 Företagssäljare 3,81 3,69 3,73 3,47 3,37 3,37 Driftmaskinister 3,81 3,45 3,40 3,23 3,29 3,04 Anläggningsmaskinförare 3,79 4,13 3,83 3,70 3,38 3,50 Betongarbetare 3,78 4,34 4,20 4,12 4,01 3,71 Bussförare 3,77 3,60 3,83 3,45 3,40 3,12 Smeder 3,76 3,89 3,93 3,64 3,49 3,35 Elmontörer 3,75 3,81 3,94 3,46 3,36 3,29 Förare av skogsmaskiner 3,75 3,48 3,46 3,39 3,30 3,48 Tandläkare 3,75 3,64 3,63 3,63 3,77 3,65 Verkstadsmekaniker 3,74 3,97 Grovplåtslagare 3,73 3,67 3,67 3,47 3,38 3,42 Målare 3,73 3,74 3,96 3,63 3,74 3,52 Golvläggare 3,72 3,91 4,08 3,64 3,87 3,51 Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi 3,72 3,10 3,12 3,08 3,07 3,07 Kranförare 3,71 4,14 3,73 3,44 3,45 3,52 Bilmekaniker 3,70 4,00 3,98 3,62 3,55 3,43 Linjemontör elkraft 3,67 3,68 3,46 3,46 3,54 3,25 Kriminalvårdare 3,63 3,16 3,74 3,57 3,46 3,46 Sjuksköterskor, medicin/kirurgi (grundutbildade) 3,62 3,70 3,79 3,42 3,48 3,16 Fritidspedagoger 3,60 3,62 3,76 3,69 3,59 3,42 Murare 3,59 4,05 3,88 3,88 3,75 3,77 Revisorer 3,59 3,83 3,74 3,51 3,41 3,34 Lantmätare 3,59 3,20 3,40 2,83 3,11 2,93 Plattsättare 3,58 4,04 4,08 3,64 3,87 3,51 Anläggningsarbetare 3,56 3,86 3,98 3,81 3,79 3,45 Optiker 3,54 3,42 3,50 3,53 3,52 3,28 Takmontörer 3,52 3,65 3,83 3,60 3,84 3,47 Bangårdsarbetare 3,51 3,18 2,95 3,07 2,95 3,17 Konditorer 3,49 3,33 3,52 3,25 3,05 3,10 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall 3,49 3,14 3,24 2,99 3,01 3,00 Psykologer 3,48 3,61 3,65 3,23 3,35 3,52 Socialsekreterare 3,47 3,39 3,29 3,29 3,17 3,19 Inköpare 3,47 3,34 3,34 3,18 3,04 2,89 Träarbetare 3,46 4,27 4,15 3,90 3,63 3,54 Bagare 3,45 3,30 3,52 3,25 3,05 3,10 Glasmästare 3,45 3,63 3,80 3,48 3,43 3,14 19

GIS-/kartingenjörer 3,43 3,17 3,24 3,08 3,07 2,93 Gjutare 3,42 3,20 3,24 3,14 3,10 3,05 Datatekniker (nätverkstekniker) 3,41 3,36 3,23 2,65 2,43 2,28 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten 2008 2007 2007 2006 2006 2005 Apotekare 3,38 3,21 3,23 3,24 3,09 3,19 Djuruppfödare/djurskötare 3,38 3,18 Arbetsterapeuter 3,37 3,27 3,47 3,30 3,32 3,23 Tandhygienister 3,35 3,43 3,54 3,26 3,28 3,44 Taxiförare 3,35 3,52 3,31 3,21 2,81 2,76 Receptarier 3,34 3,14 3,04 3,16 3,13 3,27 Hovmästare 3,33 3,22 3,35 3,19 2,93 2,88 Gymnasielärare i praktiska-estetiska ämnen 3,33 3,09 3,02 3,11 3,20 2,98 Kuratorer 3,33 3,08 3,29 3,29 3,17 3,19 Servicetekniker (data) 3,33 3,17 2,88 2,60 2,28 2,28 Veterinär 3,31 3,26 3,46 3,30 3,38 3,29 Styckare 3,28 3,19 3,31 3,28 3,00 3,19 Servitörer/servitriser 3,27 3,13 3,35 3,19 2,93 2,88 Väktare 3,27 3,26 3,24 3,09 3,24 3,04 Läkarsekreterare 3,27 3,07 2,86 2,46 2,46 2,06 Biomedicinska analytiker 3,27 3,15 3,18 2,94 2,62 2,74 Arkitekter 3,26 3,42 2,80 2,97 3,04 2,84 Försäkringstjänstemän 3,23 3,03 3,35 3,13 3,02 3,11 Civilingenjörer, kemi 3,22 2,87 2,91 2,64 2,83 2,88 Skötare 3,22 2,94 3,16 3,23 3,21 2,90 Polismän 3,21 3,15 3,24 3,35 3,21 3,26 Gruvarbetare 3,21 3,12 3,47 3,12 3,03 3,05 Universitets- o högskolelärare 3,19 2,97 3,05 2,90 2,98 2,96 Logistiker 3,17 3,52 3,51 3,05 3,28 3,04 Fordonsmontörer 3,16 3,34 3,32 3,28 3,16 3,00 Flygledare 3,15 3,00 3,33 3,04 3,05 3,09 Kemiingenjörer och kemitekniker 3,15 3,13 2,78 2,86 2,71 2,74 Banktjänstemän 3,15 3,18 3,06 2,92 2,92 2,84 Trädgårdsarbetare 3,14 2,89 2,79 2,60 2,74 2,90 Gymnasielärare i allmänna ämnen 3,13 Laboratorieingenjörer 3,12 3,02 2,95 2,80 2,74 2,79 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 3,12 3,12 2,64 2,78 2,85 2,76 Jurister 3,10 3,01 2,96 2,96 2,89 2,90 Sjukgymnaster 3,10 3,03 3,41 3,19 3,14 3,22 Studie- och yrkesvägledare 3,10 2,87 2,75 2,67 2,68 2,60 Slaktare 3,09 2,99 3,31 3,28 3,00 3,19 Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 3,08 3,14 3,13 2,82 3,07 3,05 Maskinoperatörer, trävaruindustri 3,08 3,18 3,26 3,04 3,07 2,98 20

Skogsmästare 3,07 3,08 2,96 2,97 3,09 2,76 Tågmästare 3,07 3,20 3,04 3,02 2,99 2,97 Truckförare 3,06 3,07 3,18 2,98 2,80 2,46 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten 2008 2007 2007 2006 2006 2005 Bilförsäljare 3,05 3,14 3,05 3,02 2,92 3,00 Processoperatörer, kemisk basindustri 3,04 2,85 3,09 2,73 3,09 2,99 Brandmän 3,04 3,03 3,05 2,94 3,15 3,04 Agronom/hortonom 3,03 3,00 2,77 2,81 3,06 2,68 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 3,01 2,91 2,91 2,87 2,95 2,95 Flygvärdinnor 3,00 2,71 2,96 2,87 2,91 2,78 Jägmästare 3,00 3,09 2,77 2,81 3,06 2,68 Piloter 3,00 2,99 3,00 2,41 2,94 2,95 Ekonomiassistenter/löneassistenter 3,00 3,08 2,86 2,46 2,46 2,06 Lantmästare 3,00 3,00 2,96 2,97 3,09 2,76 Processoperatörer, trä- pappers- och massaindustri 2,99 3,06 3,06 2,92 2,95 2,89 Fastighetsmäklare 2,99 3,20 2,81 2,91 2,85 3,09 Personliga assistenter 2,96 3,08 3,05 3,16 2,80 2,91 Resebyråtjänstemän 2,96 2,73 3,18 3,16 3,09 2,93 Maskinoperatörer, kemisk industri 2,94 3,04 3,05 2,91 2,99 3,23 Fritidsledare 2,94 2,91 3,08 2,91 2,74 2,78 Bartenders 2,93 2,98 3,35 3,19 2,93 2,88 Reseledare 2,92 2,84 2,96 2,91 2,94 2,92 Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,90 3,25 3,13 2,96 3,00 2,93 Undersköterskor 2,88 3,02 3,11 2,99 2,72 2,36 Värdepappersmäklare 2,87 3,16 3,00 3,04 2,67 2,73 Grundskollärare, inriktning mot senare 2,87 2,70 2,71 2,88 2,87 2,81 år Tandsköterskor 2,86 3,14 3,15 2,99 3,17 3,12 Journalister 2,86 2,88 2,83 2,43 2,23 2,20 Grundskollärare, inriktning mot tidigare 2,83 2,75 2,59 2,70 2,78 2,68 år Kemister 2,83 2,77 2,71 2,46 2,65 2,64 Montörer, metall, gummi och plast 2,82 2,97 2,68 2,87 2,75 2,79 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,81 2,99 2,94 3,06 2,94 2,71 Fotvårdsspecialister 2,81 2,85 3,12 3,08 2,93 2,89 Organisationsutvecklare 2,79 2,65 2,89 2,65 2,62 2,73 Frisörer 2,75 3,03 3,12 3,08 2,93 2,89 Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,74 2,58 2,75 2,58 2,50 2,46 Maskinoperatörer, teko 2,74 3,07 Parkarbetare 2,72 2,62 2,72 2,65 2,75 2,75 Montörer, el- och teleutrustning 2,70 3,08 3,09 2,96 2,67 2,64 Bibliotekarier 2,65 2,55 2,68 2,59 2,80 2,75 Hudterapeuter 2,62 2,80 3,12 3,08 2,93 2,89 21

Personaltjänstemän 2,56 2,70 2,75 2,67 2,68 2,60 Försäljare, dagligvaror 2,50 2,40 2,60 2,34 2,35 2,28 Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,49 2,87 3,16 2,91 2,86 3,04 Receptionister 2,48 2,17 2,57 2,22 2,33 2,07 Hotell- och kontorsstädare 2,48 2,57 2,70 2,62 2,47 2,47 Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten 2008 2007 2007 2006 2006 2005 Friskvårdskonsulent (friskvård) 2,47 2,67 3,08 2,91 2,74 2,78 Fastighetsskötare 2,46 2,83 3,02 2,97 2,79 2,65 Informatörer 2,39 2,65 2,83 2,43 2,23 2,20 Köks- och restaurangbiträden 2,36 2,43 2,63 2,54 2,40 2,22 Utredare i offentlig förvaltning 2,35 2,45 2,47 2,42 2,52 2,47 Massörer 2,32 2,76 3,12 3,08 2,93 2,89 Kontorssekreterare 2,30 2,28 2,86 2,46 2,46 2,06 Försäljare, fackhandel 2,29 2,45 2,69 2,40 2,33 2,22 Vårdbiträden 2,29 2,28 2,39 2,32 2,33 2,04 Vaktmästare 2,25 2,36 2,30 2,42 2,35 2,17 Biologer 2,20 2,96 2,77 2,81 3,06 2,68 Kassörer 2,15 2,31 2,57 2,31 2,41 2,43 Telefonister 2,08 2,49 2,55 2,35 2,39 2,34 Samhälls- och språkvetare 2,07 2,34 2,39 2,38 2,32 2,50 Barnskötare 1,99 2,23 2,40 2,31 2,33 2,24 Kontorister 1,82 1,91 2,06 1,87 1,85 1,74 22