Plats för projektsymbol. Sverige under IT attack

Relevanta dokument
Att Säkra Internet Backbone

Denial of Services attacker. en översikt

Gemensam myndighetsdialog för verksamhetsåret 2010

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Kärnteknisk händelse

Hälsoläget i.se Anne-Marie Eklund Löwinder kvalitets- och säkerhetschef

Kvalitet i DNS. Lars-Johan Liman Autonomica AB OPTO-SUNET, Tammsvik 1. Vad är dålig kvalitet i DNS?

Säkerhet i gränsrouting

Plats för projektsymbol. Nätverket för svensk Internet- Infrastruktur

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att:

Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv

DNS-test. Patrik Fältström. Ulf Vedenbrant.

ÖVERGÅNG TILL KOMMUNIKATIONSTORGET 2.0

Stockholms skärgård uppdrag och samarbete. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Hur påverkar DNSsec vårt bredband?

INCIDENTRAPPORT FÖR DRIFTSTÖRNING VÄSTBERGA DATACENTER, ZON 1

Anders Berggren, CTO. Säker, betrodd e-post

DIG IN TO Nätverkssäkerhet

Tilläggs dokumentation 4069 Dns

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke

Plats för projektsymbol. Tjänsteknutpunkt PILOT

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Förutsättningar för övningar och praktiska prov avseende drift av Internet i Sverige oberoende av funktioner utomlands

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS. Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Säker e-post Erfarenheter från Swedbank

Nätverkslagret - Intro

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

We re Still running Rocksolid Internet Services

Grundläggande datavetenskap, 4p

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Erfarenheter från IRTverksamhet. Einar Hillbom UMDAC Umeå Universitet

SeniorNet Huddinge Öppet Hus

Icke funktionella krav

! " #$%&' ( #$!

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Särklass bästa DDoS skyddet

DNS. Linuxadministration I 1DV417

Kartläggning av internetrelaterade hot. Fjärde kvartalet 2004

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

INTERNET SOCIETY. Internetdagarna

5 frågor som hjälper dig i valet av redundant lösning

Datasäkerhetsmetoder, sista träffen. Lite återkoppling på utkasten

Svensk författningssamling

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

DNSSEC och säkerheten på Internet

Att hantera överbelastningsattacker 1

Robusta nät Just do IT! Mikael Westerlund, CTO

Anmälan om svar på remiss Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) Remiss från Justitiedepartementet

Startguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365

Nätsäkerhetsverktyg utöver kryptobaserade metoder

DNSSEC DET NÄRMAR SIG...

Datasäkerhet. Hur ska vi göra för att skydda våra datorer mot virus och andra hot?

Konfigurationer Videooch distansmöte Bilaga till Tekniska anvisningar

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Vägledning RSA EM-hot. Metodstöd vid genomförande av RSA m.a.p. EM-hot

AB2 Q2-kampanj SOH O Förlängning: Kampanj BB

Så är vi redo om krisen kommer

Rapport om routinganalys för Post och Telestyrelsen I samband med flytt av knutpunkt från Stockholm-A till Stockholm-C. Bilaga 5

Internetdagarna 1-2 november 2004

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Instruktion för installation av etikettskrivare 2.31

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om???

PROJEKTSPECIFIKATION / FÖRSTUDIE MALMÖ HÖGSKOLAS CAMPUS NÄT

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

Laboration 4 Rekognosering och nätverksattacker

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Risk-och sårbarhetsanalyser Sekretess

Datakommunika,on på Internet

Mediebranschen hot, risker och sårbarheter. Studiedag Kultur i väst, 16 maj - Erik Ryd

GIS-samordning på länsstyrelserna.

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0

SaaS and Web Services 8.3.0

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA

Datasäkerhetsmetoder, sista träffen. Social engineering Lite återkoppling på utkasten

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Remissvar Strategi för ett säkrare Internets Infrastruktur N2004/8306/ITFoU

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Länsstyrelsens organisation

MINNESANTECKNINGAR. SUNETs Tekniska Referensgrupp. Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande)

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011

Switch- och WAN- teknik. F7: ACL och Teleworker Services

Brandväggs-lösningar

Manual Komma igång med Softphone-klient

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om???

TCP/IP och Internetadressering

I föreliggande promemoria redovisar Post- och telestyrelsen det arbete som bedrivits med anledning av handlingsplanen för ett säkrare Internet 1.

IPv6- Inventering. Västkom Västra Götalands Län

Första året med EU:s fond för inre säkerhet (ISF)

Transkript:

Sverige under IT attack

Dagens beroenden I takt med att fler och fler använder Internet för fler och fler tjänster ökar också beroendet och förväntningarna på att Internet skall finnas och fungera Attacker mot sårbarheter i samhället kommer att koordineras eller samverka med attacker på IT infrastruktur Idag är det mycket svårt att få ett samlat grepp om samband och beroenden Hur stor skada kan samhället lida, och hur snabbt? Vi skall försöka visa på ett antal scenarion som snabbt utvecklar sig och där det krävs nya modeller för försvar och beredskap Hela förloppet är kanske inte sannolikt men varje enskild incident är möjlig

00.00 Fredagen den 23 februari 2007 Veckan innan Stockholms sportlov

00.00 I nästa dags morgon tidning publiceras material som kommer att uppfattats som stötande av vissa av världens befolkningsgrupper Materialet läggs under natten ut på tidningens web-plats

01.00

01.00 Materialet uppmärksammas av de första opponenterna På chat-sidor och debattforum i andra tidszoner postas länkar, och diskussionerna går snabbt heta Tidningen börjar ta emot e-post som kräver att materialet skall tas bort och att en ursäkt publiceras

02.00

02.00 Tidningens externa mailsystem slutar fungera på grund av lasten från inkommande e-post Bland e-posten finns också hot om attacker mot tidningens website Den inkommande e-posten innehåller en modifierad trojan som inte tidigare upptäckts En intet ont anande nattredaktör klickar på en länk i ett inkommande e-post-meddelande Inom loppet av några minuter har trojanen spritt sig till stora delar av tidningens redaktion Extremister inom de grupper som känner sig kränkta kontaktar likasinnade i Sverige och anser att något måste göras

03.00

03.00 Tidningens interna e-post system börjar bli långsamt Flera användare av tidningens interna system upplever problem med deras datorer. Data saknas även på centrala servrar Genom ett tidigare oupptäckt säkerhetshål i den databasserver som tidningen använder har stora mänger data raderats slumpvis Tidningens personal upptäcker att deras hemsida är utsatt för en defacement attack Systemansvariga kontaktas

04.00

04.00 Anställda på tidningen har problem att komma åt deras website och även andra siter på Internet I diskussionsforum på Internet erbjuds 15 kontokortsnummer i utbyte mot login på tidningens routrar IT-ansvariga märker att antalet besökare är onormalt hög, men ser inget anmärkningsvärt

05.00

05.00 Tidningens web-plats är nu helt onåbar IT ansvariga söker efter trafikmönster som matchar en DDoS attack, ICMP paket, TCP SYN, mönster i sourceadresser eller förfalskade sourceadresser IT ansvariga hittar inget utom onormalt mycket frågor från hela världen IT ansvariga kontaktar sina Internetoperatörer De verifierar stora volymer av data mot tidningens webplats Abuse-avdelningarna hos Internetoperatörerna kan inte hitta något mönster i attackerna heller Filtrering är omöjligt I diskussionsforum framförs åsikter om att Sverige som nation bär ansvar De som surfar in på regeringens websida möts av en hackad version

06.00

06.00 Tidningens primära Internetoperatör detekterar att en av deras länkar till en upstream-operatör är överbelastad Detta tar ut BGP sessionen varvid trafiken flyttar till tidningens sekundära operatör Den sekundära operatören upplever också problem De Svenska operatörerna ber sina upstream-operatörer om hjälp med filtrering Då trafikmönster saknas blockerar de större operatörerna all trafik mot tidningens webplats Regeringens websida börjar bli i det närmaste onåbar

07.00

07.00 Sprängladdningar exploderar vid XXX Stora delar av Mälardalen blir strömlöst Telestationer, operatörernas driftscentraler och datahallar går över till backupdrift Lika så banker och andra kritiska system

08.00

08.00 GPS mottagare slås ut med störsändningar Navigationssystem slås ut Blåsljusmyndigheternas kommunikationssystem Tetra slutar fungera Vissa delar av mobilnätet kan också sluta fungera Internetoperatörerna jobbar febrilt med att stoppa DDoS attacker mot central infrastruktur Trafiken är omöjlig att urskilja och fler och fler Svenska Internettjänster blockeras hos de stora operatörerna för att säkra trafik till de delar som fortfarande fungerar

08.00 Kidnappade routrar runt om i världen annonserar det IP prefix som tillhör regeringen.se och trafiken riktas om till en helt annan plats Den IP adress som pekas på för MX för regeringen.se annonseras från en annan plats och e-post från omvärlden leds om.

Frågeställningar

Frågeställningar Vilken myndighet har det övergripande ansvaret vid en storskalig attack? Vem SER attacken? Hur kan jag som användare lita på att den information som myndigheter lämnar ut på nätet faktiskt kommer från den myndigheten? Hur visste jag att www.val.se faktiskt var valresultatet? Hur vet regeringen.se att deras e-post inte hamnar någon annanstans? Ingen av siterna har certifkat och är signerade Internet är idag en live-kanal för omvärlden Information och pålitlighet är ännu viktigare i händelse av kris

Vad kan/bör man göra? Först och främst måste någon ha ansvar, kunskap och beredskap Sverige bör ha som målsättning att klara sig isolerat (på flera nivåer) från omvärlden så länge som möjligt Inget som ligger i intresset hos kommersiella aktörer Informationssystem för kriser? Kris-server park, www.kris.se (iofs redan upptaget)? Aktiveras vid nationella eller regionala kriser, Länsstyrelsen? Distribuerat, anycast baserat/web-cache Nättopologiskt distribuerad Säkra back-up vägar för aktuell information? Bör myndigheter ha rätt att kidnappa populära tjänster vid kris? Skall vara dimensionerat för att hantera alla 3.5M hushåll => 3.5M pps

Vad kan/bör man göra? Viktigt att all myndighets information kommer från signerade källor Nyheten att Forsmark har haft ett reaktorhaveri under NO vind måste gå att dementera som effekt av en kapad expressen.se/aftonbladet.se hemsida genom att titta hos rätt myndighet

Hur ser myndigheternas anslutningar ut idag? Inte helt vetenskapligt Undersökt DNS Undersökt lite statistik kring routing till myndigheternas webplatser Baserat på listan på http://www.sverige.se/upload/adresskort/xls/adresskort_myndi gheter.xls

Myndighets DNS Hur man inte gör.. arn.se:20061021-20.39.05:error:9::too few NS records (1) for zone arn.se mail.arn.se. 3600 IN A 195.7.83.164 Totalt antal myndigheter : 368 Total med web-plats : 306 Siter som inte har.se domäner www.alkoholkommitten.nu www.eudebatt.nu www.mia.eu www.ppm.nu www.kasam.org www.utn.nu

Myndighets DNS Delade URL:er 2 www.esf.se 2 www.psycdef.se 2 www.sadev.se 3 www.kammarkollegiet.se 3 www.sfhm.se 4 www.regeringen.se 6 www.dom.se

Myndighets DNS Mest Frekventa web-hosting 2 159.72.128.133 2 62.13.78.173 skolverket.se 2 83.140.144.60 "magnum.pistol.se"(sadev.se) 2 192.165.5.25 3 194.71.131.90 ingen reverse 2 193.10.58.5 3 195.67.43.211 ingen reverse 2 193.181.235.130 3 213.131.146.2 ingen reverse 2 194.16.220.134 3 217.114.80.109 jarfalla.se+?? 4 130.242.29.103 www.maritima.se 3 2 194.18.73.1 4 130.242.56.18 www.smvk.se 4 2 194.71.213.33 4 195.67.43.222 ingen reverse 5 2 195.7.65.133 4 81.216.70.132 ingen reverse 6 2 212.214.95.72 5 217.114.80.115 krisnatet.se, rsos.se 6 159.190.0.57 Domstolar 7 2 213.131.146.65 7 159.190.0.61 Domstolar 23 147.186.254.17 Polisen

Myndighets DNS DNS Check tester: 15618 DNS Check WARNING: 1740 (11.1%) DNS Check ERROR: 772 (4.9%)

Länsstyrelser Länsstyrelsernas verksamhet omfattar bland annat naturvård och miljöskydd, social omvårdnad, kommunikationer, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor, lantbruk, rennäring (i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län), fiske, jämställdhet mellan kvinnor och män, kulturmiljö, regional utveckling, hållbar samhällsplanering och boende, civilt försvar, krishantering i fredstid och räddningstjänst.

Länsstyrelser 21st totalt 1 193.44.115.10 1 212.85.69.168 1 62.80.203.114 1 62.80.203.130 1 62.80.203.146 1 62.80.203.154 1 80.88.101.39 1 82.99.22.197 1 83.166.8.242 12 62.80.203.178

Länsstyrelser k.lst.se:20061025-07.21.10:info:79::start check k.lst.se:20061025-07.21.10:info:81::found NS sunic.sunet.se for parent lst.se k.lst.se:20061025-07.21.10:info:81::found NS ns1.lst.se for parent lst.se k.lst.se:20061025-07.21.10:info:81::found NS ns2.lst.se for parent lst.se k.lst.se:20061025-07.21.10:error:6:ns2.lst.se:ns not found (NOERROR) k.lst.se:20061025-07.21.10:error:6:ns1.lst.se:ns not found (NOERROR) k.lst.se:20061025-07.21.10:error:6:sunic.sunet.se:ns not found (NOERROR) k.lst.se:20061025-07.21.10:error:9::too few NS records (0) for zone k.lst.se k.lst.se:20061025-07.21.10:error:12::no nameservers authoritative k.lst.se:20061025-07.21.10:info:106::ready with this zone Totalt antal tester: 243 Antal fel: 100 (41%)

Myndighets routing Antal rutter : 115 Totalt antal Paths från route-views: 6808 Unika Paths: 1659 Totalt antal source AS: 42

Myndighets routing Mest populära rutter : 2 130.235.0.0/16, 2 130.238.0.0/18, 2 137.61.0.0/16, 2 192.121.176.0/23, 2 192.36.25.0/24, 2 193.44.0.0/15, 2 194.16.0.0/15, 2 194.71.83.0/24, 2 195.66.32.0/19, 2 212.112.160.0/19, 2 213.180.64.0/19, 2 217.16.192.0/20, 2 217.70.32.0/23, 2 62.80.192.0/20, 2 80.252.160.0/20, 2 81.216.10.0/23, 2 83.241.128.0/17, 3 194.18.0.0/16, 3 194.198.0.0/16, 3 195.198.0.0/16, 3 212.214.0.0/16, 3 212.247.0.0/16, 3 213.131.128.0/19, 4 130.243.0.0/16, 4 159.190.0.0/16, 4 193.11.0.0/16, 4 194.47.0.0/16, 4 195.7.64.0/19,Pi.se 4 62.20.0.0/16,Telia 6 130.237.0.0/16,SUNET 6 192.71.85.0/24,Steria 6 195.67.0.0/16, INFOCARE Service Ab 10 217.114.80.0/20, Elekttropost Stockholm Ab 11 193.12.0.0/14, SWIPNET 12 62.119.0.0/16,Utfors 16 193.10.0.0/16,SUNET 17 130.242.0.0/15, SUNET/NorduNET

Myndighets routing Mest populära source AS per path : 116 1653 SUNET 180 12352 WinEasy 180 21195 DGCSYSTEMS 180 2874 Equant Nordics 264 8195 IONIP 270 16115 UNSPECIFIED (Advantage-e) (OMX) 390 3246 TDCSONG 450 30811 ElektroPost 873 3301 Telia 900 1257 Swipnet 1168 8434 Telenor

Slutsatser

Slutsatser Staten hanterar gemensamma resurser och koordinerar samhällsfunktioner Nu och mer i framtiden, kommer vi att ha Internetbaserad kommunikation och integrering av samhällsfunktioner Vad bör man göra? Informationshantering och informationsgivning skall fungera för alla i händelse av kris Fysisk redundans för samhällsfunktioner Fysisk redundans för användaren Logisk redundans via routing, autenticering, DNS, etc.

Slutsatser Vad bör man göra [forts]. Krissamordning Dokumentera preventiva åtgärder Hur kan Sverige klara sig fristående Hur kan Sverige vidmakthålla resurser internt Extra DNS, redundans, kapacitet Beroenden på autenticeringsnycklar? Hur kan vi göra felsökning av Sverige? Kidnappade rutter, DNS, etc. Hur kan en myndighet upptäcka det? Prober, datainsamling analys? Datakorrellation är mycket viktigare än datalagring

Slutsatser Myndigheter måste ha kontaktstrukturer och kunskap för att få ändringar genomförda (i händelse av kris) NSII har studerat förslag på åtgärdsprogram för myndigheter Ansökt om pengar från Vinnova.. Förhoppningsvis sått ett frö hos vissa myndigheter.. NSII hoppas på dialog och debatt Och framförallt på resultat :-)