LANTMÄTERIET Utarbetad av Gäller från Godkänd av Version Carina Fredriksson, säljstödssamordnare 2012-01-01 Åsa Sjödin, funktionschef 1.5 Senaste ändring 2014-0 6-1 3 ANVISNINGAR FÖR VIDAREFÖRÄDLARE Del 1; Anvisningar för kommersiell vidareförädlares tillhandahållande av geodata (fastighets- och geografisk information) till slutanvändare.
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 2 (11) 1 INLEDNING 3 2 VAD MÅSTE VI FÖRHÅLLA OSS TILL? 3 3 PARTNERSUPPORT 4 4 VIDAREFÖRÄDLARE 4 5 SLUTANVÄNDARE (SLUTKUND) 5 5.1 Slutanvändare (slutkund) 5 5.2 Avtalsvillkor för slutanvändare 5 5.2.1 Kommersiell slutanvändning 6 5.2.2 Icke kommersiell användning 6 5.2.3 Forskning, utbildning och kulturverksamhet 6 5.2.4 Offentlig användning 7 KLM-kommuner och GSD-Fastighetskartan 8 Kommunal verksamhet med gränsöverskridande inriktning, kommunalförbund och liknande förbund 8 Offentliga organisationers/aktörers visning av Lantmäteriets kartor i webbapplikationer och appar inom ramen för offentlig användning 8 5.2.5 Villkor för följdprodukt/avtalsvillkor för specifik användning 9 6 PROVA PÅ 9 7 AVGIFTER 9 8 GEODATASAMVERKAN (datadelning) 9 9 LAGRING UTANFÖR EES ELLER I MOLNTJÄNST 10 10 ANVÄNDNING AV GEODATA I PROJEKT 10 11 EU-PROJEKT 10 12 ÄNDRINGSDOKUMENTATION 11
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 3 (11) 1 INLEDNING Anvisningar för vidareförädlare är en samling dokument vars syfte är att hjälpa dig som vidareförädlare att upprätta och tolka avtal samt ge praktisk information inför beställning och leverans av Lantmäteriets geodata. Dokumentet omfattar inte geodesi och historiska kartor. Anvisningar för vidareförädlare består av sex delar. Del 1; Allmän del beskriver förutsättningar och beslut som gäller generellt för samtliga informationsslag. Del 2; Fastighetsinformation, Del 3; Geografisk information och Del 4; Bild- och höjdinformation, beskriver vad som gäller specifikt för respektive informationsslag. I Del 5; Följdproduktion och extern användning redogör för de förutsättningar, villkor och avgiftsberäkning som gäller för framställning och spridning/ tillgängliggörande av olika typer av följdprodukter. Del 6; Geodatasamverkan (Datadelning) beskriver detaljerat vad som gäller för tillhandahållande av data till parter i Geodatasamverkan. Anvisningar för vidareförädlare omfattar inte uppgifter om satellitbilder ur satellitdatabasen Saccess. För information om Saccess, se Lantmäteriets hemsida www.lantmateriet.se. 2 VAD MÅSTE VI FÖRHÅLLA OSS TILL? Anledningen till att Lantmäteriet sätter upp villkor, och restriktioner samt tar ut avgifter för användning av geodata beror på de lagar och förordningar som styr verksamheten. Lantmäteriet ska, i sitt uppdrag från Staten, bevaka Statens rättigheter och säkerhet avseende den geodata som tillhandahålls till marknaden. Tillhandahållandet av geodata finansieras i stor utsträckning av avgifter. Lantmäteriet fullföljer sitt uppdrag med stöd av de lagar som redovisas nedan. Upphovsrättslagen geodata som utgör verk eller katalog/tabell (databas) i den betydelse som anges i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk äger skydd enligt nämnda lag, vilken som förtydligande inkluderar närstående rättigheter till upphovsrätten såsom databas-/katalogskydd. Upphovsrättigheterna tillkommer Staten och de förvaltas av Lantmäteriet. Geodata, som tillhandahålls från Lantmäteriet ägs av Staten men Lantmäteriet, division Informationsförsörjning, ansvarar för att förvalta dessa data och se till att de kommer till nytta i samhället. Geodata kan inte säljas eller överlåtas med äganderätt eller fri förfoganderätt utan den som vill använda geodata betalar enbart för rätten att använda geodata. Därför upprättas licensavtal med upplåtelser av rättigheter för användning. Sådant licensavtal innehåller de villkor som reglerar den specifika användningen av aktuell geodata. Lagen om skydd för landskapsinformation - "Lägesbestämd information om förhållanden på och under markytan samt på och under sjö- och havsbotten", så kallad landskapsinformation, får i vissa fall inte lagras i databaser eller spridas förrän tillstånd lämnats enligt lagen om skydd för landskapsinformation (1993:1742). I vissa fall krävs alltså tillstånd för att upprätta databaser och sprida geografisk information.
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 4 (11) Tillstånd kan krävas: vid spridning av kartor i större skala än 1:100 000 samt andra sammanställningar av landskapsinformation, vid upprättande av databas med landskapsinformation. Det är Lantmäteriet som ger dessa tillstånd, enligt förordningen om skydd för landskapsinformation (1993:1745). Om du känner dig osäker på om du behöver tillstånd är du välkommen att kontakta oss via telefon eller e-post. Vi hjälper dig gärna. Spridningsgranskning - Enligt förordningen (1993:1745) får kartor i större skala än 1:100 000 och andra sammanställningar av landskapsinformation (databaser) inte spridas utan medgivande av Lantmäteriet, Kart- och Bildsekretess, 801 82 GÄVLE. Personuppgiftslagen (PUL) och Fastighetsregisterlagen - Med personuppgifter avses enligt personuppgiftslagen (1998:204) all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Personuppgifter i fastighetsregistret får lämnas ut enligt bestämmelser i lagen (2000:224) om fastighetsregister (FRL). I de fall då geodata innehåller personuppgifter erinras kommersiell vidareförädlare om att behandling av personuppgifter ska ske i enlighet med bestämmelserna i personuppgiftslagen. Ansvar och skadestånd - I skadeståndslagen (1972:207, 3 kap 4 ) har lagts till en bestämmelse om ansvar för information som lämnas ut från myndighet. Kommersiell vidareförädlare måste vara noga med att upplysa slutanvändare om att produktens innehåll, med avseende på t.ex. noggrannhet och aktualitet, överensstämmer med produkternas specifikationer och beskrivningar samt inte ge garantier om informationens användbarhet. Till exempel så har redovisade fastighetsgränser i GSD-produkterna ingen rättsverkan. Bestämmelser om ansvar och skadestånd för information finns även i lagen om fastighetsregister (13 ) och i personuppgiftslagen (48 ). 3 PARTNERSUPPORT Partnersupport är en grupp med uppgift att stödja vidareförädlare, t.ex. vid tolkning av innehållet i dessa anvisningar samt i övrigt vara vidareförädlarens kanal in till Lantmäteriet. E-post: partner@lm.se 4 VIDAREFÖRÄDLARE Lantmäteriet har tre typer av vidareförädlare, kommersiell vidareförädlare, kommersiell vidareförädlare med begränsade rättigheter samt enkel vidareförädlare. Dessa tre varianter av vidareförädling ger inte i något fall vidareförädlaren rätt att använda geodata för egen intern användning eller eget bruk. Vidareförädlare får genom sina respektive avtal, rättigheter att i varierande grad tillhandahålla geodata till slutanvändare. Kommersiell vidareförädlare får i vidareförädlaravtalet rätt att teckna slutkundsavtal och tillhandahålla geodataprodukter vidare till slutanvändare. Den kommersielle vidareförädlaren ska i alla sådana affärer inkludera licensavgifter från Lantmäteriet enligt gällande taxa för aktuellt geodata eller enligt vad som anges i särskilt följdproduktavtal. Alla slutkundsavtal ska redovisas och licensavgifterna ska betalas in till Lantmäteriet enligt vad som anges i Anvisningar för vidareförädlare för aktuell geodata.
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 5 (11) Kommersiell vidareförädlare som tecknat partneravtal med Lantmäteriet har också rätt att teckna licensavtal med vidareförädlare i andra led. Lantmäteriet ska godkänna sådant avtal. Kommersiell vidareförädlare som tecknat följdproduktavtal med Lantmäteriet har rätt att framställa och sprida/tillhandahålla förädlad produkt som innehåller geodata eller som är beroende av geodata för sin framställning. En kommersiell vidareförädlare kan ha ett eller flera följdproduktavtal. Kommersiell vidareförädlare med begränsade rättigheter får, genom sitt vidareförädlaravtal med Lantmäteriet, endast rätt att teckna avtal med slutanvändare om användning av de geodata som ingår i följdprodukt. Kommersiell vidareförädlare med begränsade rättigheter kan inte ingå partneravtal. Enkel vidareförädlare erhåller ett tillstånd s.k. medgivande från Lantmäteriet om att framställa och sprida/tillgängliggöra en viss typ av följdprodukt. Exempel på enkel vidareförädling är att framställa tryckt kartprodukt, använda geodata som illustrationer i rapporter och liknande samt publicera kartbild med fast storlek på Internet. Mer om handläggning av avtal framgår av delarna 2-6 av Anvisningar för vidareförädlare. 5 SLUTANVÄNDARE (SLUTKUND) 5.1 Slutanvändare (slutkund) En slutanvändare (slutkund) motsvaras av ett organisations-/personnummer, eller då det är fråga om koncern två eller flera bolag som ingår i samma koncern. 5.2 Avtalsvillkor för slutanvändare Lantmäteriet, liksom övriga informationsansvariga myndigheter som ingår i geodatasamverkan, tillämpar fyra användningskategorier för slutanvändning av geodata: offentlig användning, kommersiell slutanvändning, icke kommersiell användning samt användning för forskning, utbildning och kulturverksamhet. Observera att det är användningen och inte användaren som avgör vilken användningskategori som är aktuell. Detta innebär att t.ex. en kommun kan använda geodata både enligt villkoren för offentlig användning och enligt villkoren för kommersiell slutanvändning beroende på uppgiftens natur. Om så är fallet behöver kommunen licens för båda dessa användningsområden. Licens för offentlig användning för sina myndighetsuppgifter och licens för kommersiell slutanvändning för sin konkurrensutsatta verksamhet. Lantmäteriet har sammanställt dessa villkor i fyra bilagor. De fyra bilagorna är: Licensvillkor för offentlig användning, Licensvillkor för kommersiell slutanvändning, Licensvillkor för icke-kommersiell användning och Licensvillkor för forskning, utbildning och kulturverksamhet. Licensavtal som vidareförädlare upprättar med slutanvändare ska klart ange vilken användningskategori som avtalet avser och innehålla villkor för aktuell användning. Antingen ska aktuella villkor integreras i avtalet eller så kan bilagan bifogas med tydlig hänvisning till aktuell användningskategori. Aktuell version av respektive bilaga återfinns på lantmateriet.se under För återförsäljare.
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 6 (11) Villkor för aktuell användning ska medfölja vidareförädlarens avtal med slutkund oavsett om avtalet är ett som undertecknas av parterna eller inte. 5.2.1 Kommersiell slutanvändning Villkoren för kategorin för kommersiell slutanvändning ska tillämpas med avseende på verksamhet som bedrivs i kommersiellt syfte i varierande associationsformer (aktiebolag, kommanditbolag, handelsbolag, enkelt bolag, ekonomisk förening, Europeisk ekonomisk intresse förening (EEIG), vissa stiftelser etc.). I denna kategori ingår även statliga myndigheters affärsverksamhet och kommunal affärsverksamhet som ska bedrivas på affärsmässig grund eller enligt affärsmässiga principer. Bolag ingående i en koncern kan använda samma licens. Med koncernbolag avses bolag som ingår i en koncern. Koncern avgränsas enligt reglering i 11 aktiebolagslagen (2005:551). Med koncern likställs annan företagsgrupp av motsvarande slag i vilken moderorganisationen är, en svensk juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller kommun, landsting eller kommunalförbund. Företagsgrupp av motsvarande slag avgränsas enligt reglering i 21 kap 2 aktiebolagslagen (2005:551). Bolag som ska omfattas av koncernlicensen ska framgå av licensavtalet. I det fall moderbolaget äger rätt att teckna firma för samtliga bolag som omfattas av koncernlicensen räcker det med en sammanställning av vilka bolag som omfattas av licensavtalet. Samtliga koncernbolag som omfattas av avtalet ska dock ha egen kopia av licensavtalet för kännedom om innehållet däri. I det fall moderbolaget inte äger rätt att teckna firma för alla ingående bolag, ska varje bolag underteckna licensavtalet. 5.2.2 Icke kommersiell användning Villkoren för kategorin för icke kommersiell användning ska tillämpas på verksamhet som inte bedrivs yrkesmässigt eller med kommersiellt syfte. Verksamheten kan bedrivas för ideella ändamål, till exempel verksamhet i ideella i föreningar eller för privat bruk. 5.2.3 Forskning, utbildning och kulturverksamhet Villkoren för kategorin för forskning, utbildning samt kulturverksamhet ska tillämpas med avseende på verksamhet som rör formell utbildning, icke-kommersiell forskning samt kultur- och biblioteksverksamhet. Forskning, utbildning samt kulturverksamhet som ligger under statlig eller kommunal verksamhet och där den statliga eller kommunala myndigheten löst en licens för offentlig användning eller är part i geodatasamverkan, får använda den geodataprodukt som licensen omfattar och behöver inte teckna en separat licens för sådan användning. Med formell utbildning avses grundskola, gymnasium och högskola/universitet som kan bedrivas i kommunal regi men även som privatskola eller friskola. Även folkhögskolor är att betrakta som formell utbildning. Med icke-kommersiell forskning avses vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå.
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 7 (11) Verksamheten ska avse forskning där resultaten är av allmänt intresse och blir allmänt tillgängliga eller publicerade. Anmärkning: Utbildningar som bedrivs på kommersiella grunder och som har som affärsidé att anordna riktade utbildningar mot ett enskilt företag eller i syfte att utbilda användare av en specifik programvara eller applikation faller inte inom kategorin formell utbildning. Sådan verksamhet faller under användningskategorin kommersiell slutanvändning. Intern företagsforskning där syftet är att främja den egna affärsverksamheten faller inte inom kategorin icke-kommersiell forskning. Sådan verksamhet faller under användningskategorin kommersiell slutanvändning. Forskning på ideell grund av typ hembygdsforskning eller släktforskning faller inte heller inom kategorin icke-kommersiell forskning. Sådan verksamhet faller under användningskategorin icke-kommersiell slutanvändning. 5.2.4 Offentlig användning Villkoren för kategorin för offentlig användning ska tillämpas på verksamhet som innebär att offentliga uppgifter utförs, förutsatt att de inte kan beskrivas som affärsverksamhet. En utgångspunkt vid bestämmandet av vad som är affärsverksamhet är lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen samt proposition 2009/10:175. Geodata kan anskaffas antingen genom geodatasamverkan (datadelning), via en vidareförädlare eller direkt från Lantmäteriet. Läs mer om datadelning under punkt 8 samt Del 6; Geodatasamverkan (datadelning). Med kommunal och landstingskommunal offentlig användning avses den verksamhet som kommunen, dess myndigheter och landstinget bedriver enligt författning. Stödet kan vara av generell karaktär, t.ex. den kommunala kompetensen i kommunallagen eller ges i en författning för ett visst verksamhetsområde. Detta avser även kommunal och landstingskommunal verksamhet som bedrivs i privaträttsliga former. Kommun och landsting har enligt 2 kap. 7 kommunallagen (1991:900) rätt att bedriva näringsverksamhet som faller inom den kommunala kompetensen under förutsättning att den bedrivs utan vinstsyfte och att den syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster till medlemmarna av kommunen och landstinget. Sådan verksamhet ska anses falla inom begreppet offentlig användning. Utanför begreppet offentlig användning faller användning som sker inom ramen för en statlig myndighets affärsverksamhet (prop. 2009/10:175, sid.155ff.), eller en kommuns affärsverksamhet när denna ska bedrivas på affärsmässig grund. Användning i verksamhet som bedrivs i konkurrens med andra marknadsaktörer och där priset sätts på affärsmässiga grunder utgör typiskt sett kriterier på kommersiell slutanvändning. Vilka kommunala verksamheter som ska bedrivas på affärsmässig grund regleras i speciallagstiftning, se t.ex. lagen (2009:47) om kommunala befogenheter, ellagen (1997:857), fjärrvärmelagen (2008:263) m.fl. Ytterligare information finns att hämta i dokumentet Kommunala verksamheter som omfattas av licensen för offentlig användning som återfinns på lantmateriet.se under För återförsäljare.
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 8 (11) KLM-kommuner och GSD-Fastighetskartan KLM-kommuner, som inte ingår i geodatasamverkan, ska betala licens- och leveransavgift för GSD-Fastighetskartans topografi. Ingen licensavgift ska betalas för fastighetsindelningen. Däremot ska leveransavgift betalas då sådan uppstår. För KLM-kommuner som ingår i geodatasamverkan regleras alla avgifter genom samverkansavtalet. Kommunal verksamhet med gränsöverskridande inriktning, kommunalförbund och liknande förbund För att få använda geodata i kommunal verksamhet med gränsöverskridande inriktning måste alla parter ha licens för geodata som ska användas, antingen via geodatasamverkan (datadelning), via en vidareförädlare eller direkt från Lantmäteriet. Varje kommun får bidra med geodataprodukter över sin kommun. Saknar någon part licens för geodata som ska användas, måste sådan lösas antingen av kommunen eller av slutanvändaren/kommunalförbundet. Om fastighetsinformation går från kommunens "lager" till förbund är det upp till kommunen att tillämpa PUL, inkl. bedömningen om användningen är förenlig med ändamålet för vilket de fått uppgifterna. Om kommun beställer enbart för att direkt vidareslussa till förbund, eller att kommunen beställer direkt till förbundet, är det en form av tillhandahållande där förbundet ska ändamålsprövas. Detsamma gäller om förbundet själva beställer direkt från Lantmäteriet. OBS att ny ändamålsprövning krävs för användning av fastighetsinformation för annat ändamål än det som angavs då kommunen införskaffade informationen. Offentliga organisationers/aktörers visning av Lantmäteriets kartor i webbapplikationer och appar inom ramen för offentlig användning För visning av Lantmäteriets kartor som bakgrund i applikationer på webb eller i mobila applikationer gäller att: Licensinnehavaren måste tillföra egen information om den egna organisationen eller skapad av den egna organisationen. Att visa någon av Lantmäteriets allmänna kartprodukter utan pålagd egen information är inte tillåtet. Publiceringen ska vara anpassad efter ändamålet med den egna specifika offentliga uppgiften. Visningen får inte omfatta större områden än vad som är relevant för att visa den egna pålagda informationen. Omfattningen ska stämmas av med Lantmäteriet innan visningen görs publik. Funktionaliteten i applikationen får inte vara mer omfattande än vad som behövs för att tredje man ska kunna ta del av den av licenstagaren pålagda informationen. Visningen ska ske online från en källa hos licensinnehavaren. Nedladdning utöver det som krävs för att visa tjänsten är inte tillåten. Att spara data på den egna enheten utöver det som krävs för att titta online kräver alltid en licens hos den som äger enheten och detta ingår inte i licensen för offentlig användning. I de fall där den offentliga uppgiften innehåller information som inte kan läggas på som ett synligt lager över Lantmäteriets kartor eller bilder så är det fortfarande möjligt att skapa
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 9 (11) visningstjänster inom ramen för den offentliga uppgiften. Kontakt måste då tas med Lantmäteriet i varje enskilt fall så att en fungerande lösning kan tas fram. Det kan gälla t.ex. när användaren ska rapportera in lägesbunden information via tjänsten eller få information om företeelser som inte kan eller får visas direkt i kartan. I vissa fall kan det då även bli aktuellt att begränsa åtkomsten till delar av Lantmäteriets information med någon form av behörighetskontroll i form av e-legitimation eller liknande. 5.2.5 Villkor för följdprodukt/avtalsvillkor för specifik användning Framställning och tillhandahållande av geodata i följdprodukt kräver följdproduktavtal. Olika typer av följdprodukter innebär olika villkor och avgifter för slutanvändares användning av de geodata som ingår i följdprodukten. Dessa olika typer av användning har grupperats och för varje identifierad grupp av likartad användning har det upprättats villkor för just den typen av användning. Dessa beskrivs i Del 5; Följdproduktion och extern användning. 6 PROVA PÅ Lantmäteriet erbjuder en möjlighet att under en månad prova på geodatatjänsterna gratis. Detta för att kunna få en uppfattning om hur geodatatjänsterna fungerar. Det krävs att en prova på -licens tecknas. Behöver någon av Lantmäteriets tjänster som innehåller fastighetsinformation beställas måste en ansökan om ändamålsprövning göras. Under prova på -tiden gäller inte de beskrivna servicenivååtagandena. De gäller först vid övergång till skarp användning i produktionsmiljö. Provtiden kan förlängas vid behov. Detta meddelas till geodatasupport@lm.se innan den ursprungliga avtalstiden löper ut. 7 AVGIFTER Avgifter som ska användas vid framräkning av licens- och leveransavgifter framgår av Lantmäteriets föreskrifter om avgifter för geografisk information och fastighetsinformation (LMFS) samt Avgifter och leveransinformation för Lantmäteriets geodata. För följdprodukter där Lantmäteriets geodata ingår i bearbetad form som en del i produkten, regleras följdproduktens storlek i följdproduktavtal. Hur beräkning av licensavgifter sker beskrivs i del 2-5. 8 GEODATASAMVERKAN (datadelning) Lantmäteriet har, tillsammans med ett antal myndigheter, kommuner och andra organisationer som utför offentliga uppgifter, inlett ett samarbete kring användning och tillhandahållande av geodata i den s.k. geodatasamverkan. Mer om geodatasamverkan finns att läsa i Del 6; Geodatasamverkan (datadelning) och på www.geodata.se.
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 10 (11) 9 LAGRING UTANFÖR EES ELLER I MOLNTJÄNST Vid erhållande av geografisk information är Lantmäteriets rekommendation att lagring av den ska ske på egna medier inom EES-området. Möjlighet finns dock att lagra sådan information även på medier som finns utanför EES. Lagring av geografisk information kan även ske genom att anlita s.k. molntjänsteleverantörer. Licenstagaren har emellertid ett långtgående eget ansvar för att se till att Lantmäteriets immaterialrättsliga rättigheter beaktas och ska agera vid eventuella misstankar om intrång. Lantmäteriet tillämpar en restriktiv hållning till frågan om lagring av fastighetsinformation (bl.a. information från fastighetsregistret) på medier utanför EES eller genom anlitande av molntjänsteleverantörer. Därför är det normalt inte tillåtet. Dock kan sådan lagring tillåtas om Lantmäteriet godkänner detta genom ett särskilt beslut och på de villkor, krav och förutsättningar som Lantmäteriet ställer för att skydda personlig integritet, säkerhet, immaterialrättsliga rättigheter m.m. Motsvarande eller liknande villkor ställs även i den ändamålsprövning som enligt Fastighetsregisterlagen är en förutsättning för att få åtkomst till uppgifter från fastighetsregistret. 10 ANVÄNDNING AV GEODATA I PROJEKT Slutanvändares användning av geodata i projekt regleras enligt gällande modell, d.v.s. antingen via datadelningslicens eller genom slutanvändaravtal. Varje slutanvändare ska ha egen licens för all geodata som ska användas i projektet. För fastighetsinformation krävs ändamålsprövning. 11 EU-PROJEKT Slutanvändares användning av geodata i EU-projekt regleras enligt gällande modell, d.v.s. antingen via datadelningslicens eller genom slutanvändaravtal. Varje slutanvändare ska ha egen licens för all geodata som ska användas i projektet. För fastighetsinformation krävs ändamålsprövning.
L A N T M Ä T E R I E T Version 1.5 11 (11) 12 ÄNDRINGSDOKUMENTATION Senaste ändring Version Typ av ändring 2014-06-13 1.5 5.2.4; Komplettering av text och rubrik som gäller för Offentliga organisationers/ aktörers visning av Lantmäteriets kartor i webbapplikationer och appar inom ramen för offentlig användning. 2014-02-21 1.4 Tagit bort punkten 9 som gällde Utländska kunder eftersom det är samma villkor för geografisk information som gäller för alla kunder oberoende av var i världen de har sin verksamhet (d.v.s. oberoende om en kund är svensk eller utländsk). Hänger ihop med ändringen av villkoren kring Lagring utanför EES eller i molntjänst. Påverkar numreringen av avsnitten därefter. 2014-01-24 1.3 5.2.3; Förtydligande av text under Anmärkning 2013-12-11 1.2 6; Förtydligande av text 2013-12-11 1.2 8; Ändring av text 2013-06-20 1.1 6; Ny punkt Prova på tillagd 2013-06-20 1.1 10; Ny punkt Lagring utanför EES eller i molntjänst tillagd 2013-06-20 1.1 8; Ändring av text 2013-06-20 1.1 Generell aktualisering av text, t.ex. har nyttjande ändrats till användning där så varit möjligt 2013-06-20 1.1 7; Ny punkt. Text om avgifter flyttad från 5.2 till egen punkt 2013-06-20 1.1 4; Avtal har ändrats till Punkt 4 Vidareförädlare 2013-06-20 1.1 5; Ny punkt Slutanvändare (Slutkund) 2013-06-20 1.1 5.2.1; Kommersiell slutanvändning är aktualiserad med anledning av ny text i Samverkansavtal för geodatasamverkan, diarienummer 109-2012/4174 2013-06-20 1.1 5.2.4; Justering av text 2013-06-20 1.1 1 Anvisningar för vidareförädlare ändrat från sju till sex delar 2012-01-01 1.0 Nytt dokument (del 1 av 7)