Fysik Årskurs 7
Förmågor och Kunskapskrav
Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället Genomföra systematiska undersökningar i fysik
Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor. Samtala och diskutera Diskussion Naturvetenskaplig information Använda Information Skiljer på fakta och värdering Ställer frågor och framför åsikter och argument Söka information I diskussion Formulerar ställningstagande För diskussionen framåt Resonerar om relevans och trovärdighet Framställa Text Motiverar Fördjupar Olika källor Andra framställningar Beskriver konsekvenser Breddar Anpassat till syfte och målgrupp
Genomföra systematiska undersökningar i fysik Resonera Jämföra resultat Använder utrustning Genomföra Dokumentation Resultatets rimlighet Mot frågeställningen Säkert Efter givna planeringar Diagram Felkällor Drar slutsatser Effektivt Formulerar egna frågeställningar som går att arbeta systematiskt efter Tabell Förslag till förbättring Kopplar till fysikens modeller och teorier Ändamålsenligt Bild Förslag på nya frågeställningar att undersöka Skriftligt
Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället Kunskaper Resonemang Fysikaliska modeller för partiklar och strålning Resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön Naturvetenskapliga upptäckter Förklara företeelser i vardagslivet och samhället Förklarar Visar perspektiv på fördelar och begränsningar på åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling Förklara Visa på samband krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud, elektricitet Generaliserar kring partiklar och strålning Generalisera användning av fysikens begrepp, modeller och teorier energi materia universums uppbyggnad och utveckling andra fysikaliska sammanhang Visa samband Betydelsen för människors levnadsvillkor
Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. Vårt solsystem, Mått och materia, Värme Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. Undersökningar Systematiskt Formulera - Frågeställning - Planering - Utförande - Utvärdering Mäta storheter - Effekt - Ström - Spänning Dokumentera Källkritik
MATERIA Årskurs 7 HT16
Förklara Visa på samband Kunskaper användning av fysikens begrepp, modeller och teorier energi materia universums uppbyggnad och utveckling andra fysikaliska sammanhang
Mål Förstå vad materia är Veta vad materia är uppbyggd av Veta vad ett grundämne och en kemisk förening är Förstå vad vikt och volym är Förstå att ämnen har olika täthet (densitet)
MATERIA LÄRA SIG MER Veta något om vilken betydelse vattnets ytspänning har för naturen och vårt vardagsliv Veta något om nanoteknik Kunna några teorier om materia
Centralt innehåll Kapitlet i boken behandlar delar av följande centrala innehåll: Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.
Vad är materia? Läs sida 4 Svara på frågorna längst ner.
Materia Runt omkring dig finns material som sten, järn, koppar, plast, gummi m.m. Oavsett vilket material föremålet är gjort av, säger man att det består av materia (kommer från latinet och betyder ämne). Allting som kan vägas består av materia. T.ex. vatten, ved, luft, djur, växter o.s.v. Värme och ljus är inte materia.
Materia betyder ämne eller stoff är uppbyggt av atomer allt som väger och tar plats kan packa ihop sig, sprida sig, ändra form, bli osynlig kan inte förstöras eller nyskapas (blir varken mer eller mindre)
Bestämning av massa (massa=vikt) Du består helt och hållet av materia. Om du ställer dig på en våg och den visar 60 kg = din vikt är 60 kg. Om någon frågar hur stor massa du har = min massa är 60 kg. Inom fysiken används ordet massa istället för vikt när det talas om hur mycket något väger.
Bestämning av massa För att alla viktenheter skulle vara lika världen över bestämde man sig för att 1 liter vatten vid +4 C skulle kallas 1 kilogram (kg). Man införde också större och mindre enheter. T.ex. Ton, gram och milligram.
Mätning av längd I slutet av 1700-talet beslöt fransmännen att konstruera en ny längdenhet. De mätte avståndet från ekvatorn till nordpolen. Den sträckan delade de sedan i 10 miljoner delar. Värdet de fick fram då kallades för 1 meter. Sedan tillverkade man en meterstav av metall som mall för nya stavar. Idag kan man kontrollera metern med hjälp av ljusvågor.
Mätning av längd Det finns olika hjälpmedel för längdmätning. Ska man t.ex. tillverka små detaljer där det krävs exakta mått brukar man använda ett skjutmått eller mikrometer. Andra exempel på mätinstrument är: Tumstock, stållinjal, mönsterdjupsmätare, måttband, ekolod, laserstrålar o.s.v.
Enheter
Vanliga enheter för massa 1 ton = 1000 kg 1 kg = 1000 g 1 hg = 100 g 1 g = 1000 mg Dessa enheter ska ni kunna omvandla både fram och tillbaka! Hur många gram går det på 1 ton? Det går 1000 g på 1 kg. Det går 1000 kg på ett ton. Alltså 1000 x 1000 = 1000 000 g på 1 ton
Vanliga enheter för längd 1 mil = 10 km 1 km = 1000 m 1 m = 10 dm 1 dm = 10 cm 1 cm = 10 mm Dessa enheter ska ni kunna omvandla både fram och tillbaka!
Mål efter avsnitt Förstå vad materia är Veta vad materia är uppbyggd av Veta vad ett grundämne och en kemisk förening är Förstå vad vikt och volym är Förstå att ämnen har olika täthet (densitet) Veta något om vilken betydelse vattnets ytspänning har för naturen och vårt vardagsliv Veta något om nanoteknik Klart Kunna några teorier om materia
Enheter omvandlingar Arbeta ihop två och två. En av er hittar på en enhetsomvandling som den andre ska göra. Byt uppgifter. Kontrollera med er lärare så att omvandlingen blir rätt. Här är några förslag: 15 km = m 300 mg = g 5 dm = m 6 dl = l 3 mil = m 5 l = dm³ 56 ton = kg 8 cm³ = ml 4 kg = g
När vi har arbetat igenom avsnittet Materia ska du känna till hur materia är uppbyggd. känna till vad som menas med ett grundämne. känna till i vilka 3 olika former de flesta ämnen kan förekomma i. känna till hur en gas, en vätska och ett fast ämne är uppbyggt. kunna vilka enheter som hör ihop med massa, volym och densitet. kunna utföra mätningar inom dessa områden och känna till olika metoder som används vid dessa mätningar. kunna beskriv hur man kan bestämma volymen för ett oregelbundet föremål. kunna vad som menas med begreppet densitet. kunna att vattnets densitet och hur det varierar veta när ett föremål flyter kunna bestämma densiteten på ett okänt föremål