Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Relevanta dokument
Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011 ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com

Sveriges elva folkhälsomål

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Strategiskt folkhälsoprogram

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Folkhälsoplan

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Från Vision till mål?

Folkhälsa i Bollnäs kommun

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Folkhälsostrategi

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Hälsoplan för Årjängs kommun

Prioriterade Folkhälsomål

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

En god hälsa på lika villkor

mötesplats mitt i Dalarna!

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Hälsosamma Skinnskatteberg

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan Härnösands kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

Ohälsa vad är påverkbart?

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Folkhälsopolicy 4 KS

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN Falköpings kommun

Folkhälsoplan

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Folkhälsoutskott 13/2-2018

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa Sid 1

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Hälsopolitiskt program och handlingsplan

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Det här ska jag prata om idag:

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsa för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Transkript:

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1

Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa genomförda åtgärder Föreslå framtida åtgärder 2011-04-18 Sid 2

Mål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Elva målområden som vägledning 2011-04-18 Sid 3

Frågor som påverkat rapportens struktur och innehåll 1. Hur få till ett användbart beslutsunderlag av en komplex materia? (cirka 20 underlagsrapporter) 2. Hur tydliggöra vad samhälleliga förutsättningar är? 3. Kan vi presentera något nytt som kan ge ökad tyngd åt folkhälsofrågorna? 2011-04-18 Sid 4

De tre strategiska områdena Goda livsvillkor (målområde 1, 2, 3 och 6) Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor (målområde 4-10 och delar av 6) Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (målområde 11 och 6) 2011-04-18 Sid 5

Rekommendationer till framtida åtgärder Baspaket Tilläggspaket Övergripande rekommendationer Ytterligare åtgärder i underlagsrapporter 2011-04-18 Sid 6

DPSIR modell för analys av åtgärder exempel narkotikabruk Drivkrafter Illegal verksamhet Värderingar Normer och lagar Utbildningsnivå Ekonomiska villkor Påverkansfaktorer Tillgänglighet Attityder och beteenden Sociala relationer och individfaktorer Tillstånd Narkotikabruk Åtgärder/styrmedel Ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel Effekt/hälsoutfall Dödlighet Sjukdomar och skador 2011-04-18 Sid 7

Strategiska området: Goda livsvillkor MO 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar MO 1 Delaktighet och inflytande MO 3 MO 6 Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 2011-04-18 Sid 8

Rekommenderade åtgärder: Goda livsvillkor Ge barn och unga en bra start i livet och noga följa utvecklingen. Skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla, främst genom möjligheter till arbete och genom de sociala trygghetssystemen. Stärka möjligheterna till delaktighet och inflytande för i första hand ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre. Utveckla och ge en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor. 2011-04-18 Sid 9

Strategiska området: Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor MO 7 MO 5 Miljöer och produkter Skydd mot smittspridning MO 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa MO 4 Hälsa i arbetslivet MO 10 Matvanor och livsmedel MO 9 Fysisk aktivitet 2011-04-18 Sid 10

Rekommenderade åtgärder: Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Ta mer hänsyn till hälsa i samhällsplaneringen Verka för hälsofrämjande arbetsmiljöer Erbjuda skolhälsovård och ungdomsmottagningar som främjar sexuell och reproduktiv hälsa Främja ett utbud av mat där människor kan välja alternativ som är bra för deras hälsa. 2011-04-18 Sid 11

Forts. Ge berörda aktörer förutsättningar att kraftsamla utifrån tydliga mål och roller kring gemensamma frågor genom: Nationella strategier för: 1. SRHR 2. Fysisk aktivitet och matvanor 3. Skadeförebyggande arbete

Strategiska området: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel MO 11 Alkohol MO 11 Tobak MO 11 Spel MO 11 Dopning MO 11 Narkotika 2011-04-18 Sid 13

Rekommenderade åtgärder: ANDT och spel Satsning på att göra lagar och regelverk mer aktuella, tillsyn och kontroll, stävja illegal verksamhet. Prishöjningar genom skatt, begränsad marknadsföring. Metoder för att begränsa tillgänglighet och för tidig upptäckt av riskbruk m.m. Utveckling av och ökad tillgänglighet till behandling. 2011-04-18 Sid 14

Övergripande rekommendationer Användning av metoder för att synliggöra folkhälsa i löpande arbetet: HKB och uppföljning och utvärdering Länsstyrelser nya uppdrag Tydligare roller och samverkan: Nationell samordningsgrupp för myndigheter, departement m.fl. Utreda lagfäst plankrav för kommuner 2011-04-18 Sid 15

Varför är cirklarna inte gröna? - hinder och vägar förbi Det finns hinder i samhället som gör att handlingsalternativ som ger god hälsa och lägre samhällskostnader inte alltid blir ett förstahandsval. Hindren kan göra att ett hälsofrämjande och förebyggande arbete går långsamt. Hinder finns främst inom Goda livsvillkor och för grupper med särskilda behov. 2011-04-18 Sid 16

Exempel på hinder 1: Incitamenten saknas satsningar från en aktör blir vinster för andra

Exempel på hinder 2: Budgetsystemen kortsiktiga och endast för en aktör

Exempel på hinder 3: Kortsiktighet svårt att klara kostnadspuckeln

Cost-of-illness-beräkningar: Hur mycket kostar ohälsan? Målområde Indirekta kostnader Direkta kostnader Övrigt Totalt 5. Miljöer och produkter 24 800 9 000 9 600 43 400 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 950 2 400-3 350 9. Fysisk inaktivitet 6 000 830-6 830 10. Matvanor och livsmedel 14 000 3 900-17 900 11. Alkohol 10 700 2 300 4 200 17 200 11. Narkotika 2 100 7 500 12 000 21 600 11. Tobak 6 800 2 500-9 300 Totalt 65 350 28 430 21 600 119 580 2011-04-18 Sid 20

Motiv till att förbättra folkhälsan Alla människors rätt till hälsa alla har inte samma förutsättningar till hälsa. Ohälsa ger stora samhälleliga kostnader minst 120 miljarder per år. Sambandet hälsa och ekonomisk tillväxt. Sverige har åtagit sig att arbeta med hälsa genom olika policybeslut. 2011-04-18 Sid 21

Framtidens folkhälsa allas ansvar Centrala myndigheter Länsstyrelser Landsting och regioner Kommuner Ideella organisationer Näringsliv Arbetsgivare Den enskilde medborgaren 2011-04-18 Sid 22

Sammanfattande slutsatser Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar minst 120 miljarder per år kostnader som till stor del är onödiga. Viktigast att göra: Ge barn och unga en bra start i livet och satsa på hälsofrämjande livsmiljöer. Gemensamma mål och kraftsamling behövs. Riv hindren i form av stuprör och kortsiktiga beslut! Alla har ett ansvar alla kan bidra. 2011-04-18 Sid 23

Framtidens folkhälsa kan bli en vinst för alla 2011-04-18 Sid 24