MÅLPROGRAM FÖR ÅLÄNDSK IDROTT

MÅLPROGRAM FÖR ÅLÄNDSK IDROTT ÅLANDS IDROTT

MÅLPROGRAM FÖR ÅLÄNDSK IDROTT ÅLANDS IDROTT

www.alandsidrott.ax

INNEHÅLL Idrott för alla 6 Idrottens ledare 8 Idrottens utbildning 10 Idrottsanläggningar 12 Idrottens ekonomi 14 Barn- och ungdomsidrott 16 Jämställd idrott 18 Tävlingsidrott 20 Idrott för personer med funktionsnedsättning 22 Ren idrott 24 Idrottens resevillkor 26 Åland i nationell och internationell idrott 28 5

Idrott för alla Idrottsrörelsen är den största folkrörelsen på Åland. Idrotten bidrar till en bättre folkhälsa med alla positiva effekter det innebär för den enskilda individen och för samhällsekonomin. Idrotten ska erbjuda alla en positiv och utvecklande fritidsmiljö. För att lyckas måste idrotten ständigt utvecklas och förbättras till både form och innehåll. Framtidens föreningar behöver fler ledare som delar på ansvaret, det ställer högre krav på föreningarna. Behovet av fler anställda inom idrotten har ökat för att allas möjlighet att utöva idrott på olika nivåer skall kunna tillgodoses. Kommunerna bör uppmuntras att söka samarbete mellan idrottsinstruktörer, fritidsledare och övriga anställda inom idrotten samt de ideella ledarna. Det skapar möjlighet att entusiasmera och organisera idrotts- och motionsverksamheten i stad, på landsbygd och i skärgård. Idrottens kraft består av alla ideella ledare och all verksamhet som finns ute i föreningarna. Det är en styrka att i en och samma rörelse kunna organisera aktiviteter för barn, ungdomar och vuxna på bredd-, motions-, tävlings- och elitnivå. Idrotten erbjuder en mångfald där alla intresserade kan hitta sin plats. 6

Målsättning: Skapa förutsättningar för motions-, bredd- och tävlingsidrott. Handlingsplan Stärka det ideella ledarskapet genom utbildning och stöd. Arbeta för att öka den åländska befolkningens intresse för och möjlighet att utöva idrott. Verka för en strukturerad utbyggnad av idrottsanläggningar. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Arbetar med långsiktiga strategier och handlingsplaner. Arbetar för ett samarbete över gränser. Ålands Idrott Stöder förbund och föreningar genom att skapa nätverk lokalt, nationellt och internationellt. Stöder förbund och föreningar med ledarförsörjning. Specialidrottsförbund Arbetar med idrott på alla nivåer, från barnidrott till vuxenidrott, från motionsnivå till elitnivå. Idrottsföreningar Erbjuder verksamhet på olika nivåer genom lustfylld aktivitet och social gemenskap. 7

idrottens ledare Med idrottsledare avses tränare, styrelsemedlemmar, funktionärer och andra stödpersoner inom idrotten. Nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar deltar under någon period i en eller flera idrottsaktivteter. De behöver kompetenta ledare som kan hjälpa till att påverka och fostra dem enligt idrottens värderingar. Därför är det viktigt att ledarna ständigt erbjuds möjlighet att få ny kunskap och inspiration. Ledarna uppmuntrar i sin tur de aktiva, både ungdomar och vuxna, till att i öka kunskapen om sin idrott. Då kan de ta större ansvar för sin egen träning, vilket underlättar ledarnas arbete och höjer kvaliteten i verksamheten. Många ledare är verksamma kortare perioder och delar på ledaransvaret. Detta ställer högre krav på föreningarnas och förbundens organisation för att säkerställa kontinuitet i verksamheten. 8

Målsättning: Att uppfylla behovet av kompetenta ledare på alla nivåer och områden. Handlingsplan Lyfta fram värdet och betydelsen av det ideella ledarskapet samt på olika sätt höja den ideella ledarens status. Arbeta för att rekrytera ledare. Arbeta för samarbete mellan idrotterna och deras ledare. Höja kompetensen hos ledare genom att erbjuda behovsanpassad utbildning. Integrera ledarutbildning i föreningarnas verksamhet. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Arbetar med långsiktiga strategier och handlingsplaner. Arbetar för samarbete över gränserna. Ålands Idrott Arrangerar allmänna gränsöverskridande föreläsningar och utbildningar. Hänvisar nya unga ledare till specialidrotter och föreningar. Erbjuder litteratur, test- och träningsutrustning. Specialidrottsförbund Samarbetar med idrottsföreningar genom att arrangera idrottsspecifika ledarutbildningar. Idrottsföreningar Arbetar aktivt för att skapa en större rekryteringsbas av nya ledare och funktionärer. Uppmuntrar ledare och funktionärer att höja sin kompetens. 9

IDROTTENS UTBILDNING Ledarbrist är ett av de största hoten mot den ideella föreningsverksamheten. Olika former av utbildning är verktyg som stimulerar fler att bli ledare och att fortsätta vara det. Föreningarna kan få hjälp i utbildningsfrågor genom Ålands Idrott. Idrottsrörelsens ledare erbjuds utbildning för att kunna ta till sig ny kunskap som möjliggör en kontinuerlig utveckling av verksamheten. En stegutbildning har utvecklats för att de åländska ledarna ska kunna utbilda sig på hemmaplan. Utöver denna stegutbildning arrangerar Ålands Idrott kurser inom olika specialområden enligt medlemmarnas önskemål och behov. Ett starkt idrotts-åland förutsätter att alla ledare har åtminstone en grundläggande ledarutbildning. 10

Målsättning: Att öka kompetensnivån inom idrottsrörelsen. Handlingsplan Erbjuda både grundläggande och behovsanpassad utbildning. Erbjuda mötesplatser. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Samverkar för att möjliggöra lämplig utbildning på olika nivåer. Ålands Idrott Ansvarar för stegutbildningens innehåll samt arrangerar utbildningstillfällen. Arrangerar vid behov specialkurser enligt medlemmars önskemål. Skapar mötesplatser, till exempel Idrottsforum. Erbjuder kompetenshöjande litteratur. Specialidrottsförbund Ansvarar för utbildning inom den egna idrotten. Idrottsföreningar Ansvarar för att ledarna har lämplig utbildning. 11

IDROTTSANLÄGGNINGAR Med anläggningar avses hallar för inomhusidrott, idrotts platser för utomhusidrott och olika typer av banor, skidspår, små idrottshallar och idrottsplatser som kan användas för organiserad idrott och spontanidrott. Både special- och multianläggningar behövs för att öka tillgängligheten. Större anläggningar bör centraliseras för optimalt användande och för att bli mer attraktiva för idrotts turismen. En idrott bör inte begränsas av otillräckliga träningstider, dåligt utrustade anläggningar eller tillgången på anläggningar i närregionen. Möjlighet till spontanidrott ska uppmuntras genom tillgång och närhet till mindre arenor och idrottsplatser. 12

Målsättning: Verka för att ändamålsenliga idrottsanläggningar byggs, placeras och används på ett optimalt sätt. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Verkar för att anläggningar finns i närregionen för att stimulera och möjliggöra fysisk aktivitet och spontanidrott. Anläggningar för både bredd- och specialidrott behöver byggas, anpassas och underhållas för att tillgodose tränings- och tävlingsmöjligheter för alla. Ålands Idrott Ger rekommendationer gällande anläggnings- och redskapsbidrag. Är rådgivande vid upprustning och byggande av nya anläggningar. Handlingsplan Påverka befolkningens möjligheter till idrott genom att aktivt ta del i den fysiska planeringen i landskapet. Utveckla idrottsanläggningar i samarbete med myndigheter. Arbeta för en optimerad användning av anläggningarna i samarbete med kommunernas fritids- och skolförvaltningar. Specialidrotten Samarbetar för ett optimalt utnyttjande av idrottsanläggningarna. Verkar för att anläggningarna är välutrustade och funktionella. Är rådgivande vid upprustning och byggande av nya anläggningar. Idrottsföreningar Samarbetar för att optimalt utnyttja idrottsanläggningarna. Verkar för att anläggningarna är välutrustade och funktionella. Är rådgivande vid upprustning och byggande av nya anläggningar. 13

IDROTTENS EKONOMI Idrotten bidrar till en bättre folkhälsa med allt positivt det innebär för den enskilda individen och för samhällsekonomin. Därför är det viktigt att alla individer ges möjlighet att idrotta. Kostnaderna för speciellt barn och ungdomar får inte bli för höga. De ekonomiska villkoren bör vara lika oberoende av hemkommun. Den stora ideella arbetsinsatsen som görs inom idrottsrörelsen är ovärderlig och svår att uppskatta i pengar. Det är viktigt att göra tjänstemän, politiker, beslutsfattare och allmänheten medvetna om det. Samhällsstödet till idrotten bör utvecklas i takt med idrottens behov och förutsättningar. Alla samhällsgrupper bör få information och därmed inse idrottens nytta som en stark motot i samhället. 14

Målsättning: Alla ska ha möjlighet att idrotta. Handlingsplan Påvisa idrottens stora samhällsnytta. Kraftfullt verka för ett utökat och behovsanpassat samhällsstöd till idrottsorganisationerna. Verka för lika villkor oberoende av hemkommun. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Arbetar med långsiktiga strategier och handlingsplaner. Ålands Idrott Fördelar idrottens landskapsmedel. Är idrottens remissinstans. Påvisar idrotten som den största folkrörelsen på Åland. Beskriver hur förutsättningarna för idrott ser ut i kommunerna. Specialidrotten Utvecklar en bred verksamhet så att alla kan vara med på sina villkor. Synliggör sin verksamhet i samhället. Idrottsföreningar Utvecklar sin verksamhet så att alla kan vara med på sina villkor. Arbetar för ett utökat ideellt engagemang. Upprättar långsiktiga strategier för verksamhetens fortlevnad när samhällsstödet minskar. 15

BARN- OCH UNGDOMSIDROTT Barn och ungdomar mår bra av att hoppa, leka, springa och röra på sig på alla möjliga sätt. Fysisk aktivitet är viktig för vår hälsa. Vi lever i ett samhälle där även de yngsta har allt mindre naturliga tillfällen till rörelse. Därför är det viktigt att alla vuxna hjälps åt att integrera rolig och allsidig fysisk aktivitet i barns och ungdomarnas vardag. Inom idrottsrörelsen kan vi skapa en bra och mångsidig idrottsmiljö för våra barn och ungdomar och därmed ge dem ett idrottsintresse som varar hela livet. Med barnidrott avser vi idrott till och med tolv års ålder där vi ska ta hänsyn till barnens egna behov och förutsättningar med målet att ge dem en bra grund för fortsatt utveckling. Detta innebär att idrotten ska undvika tidig specialisering och konkurrenssituationer. Samarbete mellan olika idrottsorganisationer är viktig i detta sammanhang. Med ungdomsidrott avser vi åldern 13-18 år. Det är viktigt att idrotten kan erbjuda en kamratlig och trygg social miljö där ungdomarna kan utvecklas och bli delaktiga i utformningen av den egna verksamheten och lära sig ta ansvar för både sig själv och andra. Målet är att hålla ungdomarna kvar inom idrotten på motions-, tävlings- eller organisationsnivå. 16

Målsättning: Idrotten ska erbjuda alla barn och ungdomar en kamratlig och trygg social miljö där de kan utvecklas fysiskt, psykiskt och socialt och bli delaktiga i utformningen av verksamheten och därmed vänja sig vid att ta ansvar för sig själv och andra. Handlingsplan Erbjuda informations- och utbildningstillfällen. Skapa mötesplatser för att utveckla samarbetet mellan olika idrotter. Stöda organisationer att starta aktiviteter där flera idrotter ingår. Samarbeta med och stöda skolor i idrottsfrågor. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Arbetar enligt de gemensamt antagna riktlinjerna för barn- och ungdomsidrotten på Åland. Ålands Idrott Skapar gränsöverskridande mötesplatser som ger möjlighet till idrottsutbyte genom bland annat Plattformen en grundutbildning för ledare, Idrottsforum, idrottsdagar. Erbjuder fortbildning för idrottsledare och lärare. Specialidrotten Anpassar verksamheten enligt idrottens gemensamma mål- och riktlinjer för barn och ungdomar. Erbjuder alla som arbetar med barn- och ungdomsidrott en lämplig utbildning. Idrottsföreningar Anpassar verksamheten enligt idrottens gemensamma mål- och riktlinjer för barn- och ungdomar. Samarbetar med andra föreningar, idrotter, kommuner och skolor. Erbjuder alla som arbetar med barn- och ungdomsidrott en lämplig utbildning. 17

JÄMSTÄLLD IDROTT Idrotten är lika betydelsefull för alla och alla är lika betydelse fulla för idrotten. Oberoende av kön, etnisk bakgrund, reli gion eller sexuell läggning ska idrottare och ledare ha samma rättig heter, skyldigheter och möjligheter att utöva och påverka idrotten och dess organisation. En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det gynnar inte demokratin, rättvisan, effektiviteten och utvecklingen att i första hand premiera den ena halvan av befolkningen. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter, talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både för organisationer och individer. Det händer att jämställdhet och jämlikhet förväxlas. Skillnaden är att jämställdhet enbart rör relationen kvinnor och män. Att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det gäller arbete och försörjning, inflytande i samhället, vård av hem och barn samt kroppslig integritet. 18

Målsättning: All och allas idrott skall värderas lika. Handlingsplan Arbeta för att förutsättningarna för utövande av idrott ska vara jämställda. Arbeta för att alla ska ha lika stort inflytande i idrottens beslutande organ. Belysa och informera om jämställdhetens betydelse inom idrotten. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Skapar samma förutsättningar för alla idrottare och ledare. Ålands Idrott Frågor kring jämställdhet ingår som en naturlig del i informations- och utbildningstillfällen. Specialidrotten Skapar lika förutsättningar för alla idrottare och ledare. Idrottsföreningar Behandlar idrottare och ledare jämställt. 19

TÄVLINGSIDROTT Inom barnidrotten är det viktigt att tävlingsresultat avdramati seras och att alla ges möjlighet att delta enligt sina egna förutsättningar. Alternativa tävlingsformer där barnet tävlar mera mot sig själv och sina egna resultat än mot andra bör uppmuntras. Ledare och föräldrar bör uppträda så att de stöder barnen och undviker hets och prestationskrav. I ungdomsåren sker en differentiering vad gäller idrottsliga ambitionsnivåer. För att undvika att ungdomar slutar idrotta är det viktigt att det finns tävlingsformer både för elitsatsande ungdomar och för ungdomar som vill fortsätta idrotta på en lägre ambitionsnivå. Elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten men har stor betydelse för det åländska samhället. Goda tävlingsprestationer och arrangemang ger en positiv bild av Åland och blir därmed viktig reklam för hela det åländska sam hället. 20

Målsättning: Skapa goda förutsättningar för tävlingsidrott. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Medverkar till att barn, ungdomar och vuxna ges möjlighet att bedriva tävlingsidrott utifrån sina förutsättningar och ambitionsnivå enligt idrottens etiska värderingar. Utvecklar tävlingsformer som tar i beaktande barns, ungdomars och vuxnas olika ambitionsnivå. Ålands Idrott Stöder och skapar förutsättningar för föreningarna att arrangera och delta i idrottstävlingar både nationellt och internationellt. Handlingsplan Skapa goda förutsättningar för tävlingsdeltagande enligt individuell prestationsförmåga och ambitionsnivå. Tävlingsidrotten skall utvecklas och bedrivas enligt idrottens etiska värderingar. Stöda elitidrott med samhällsmedel. Specialidrottsförbund Arrangerar och initierar tävlingar. Stöder och skapar förutsättningar för medlemsföreningarna att arrangera idrottstävlingar genom att utbilda ledare Stöder idrottarnas deltagande i lokala, nationella och internationella tävlingar. Idrottsföreningar Utvecklar och arrangerar tävlingar som tar i beaktande barns, ungdomars och vuxnas olika ambitionsnivå. Ansvarar för att ledare har lämplig utbildning inom den egna idrotten. Stöder idrottarnas deltagande i lokala, nationella och internationella tävlingar. 21

IDROTT FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Funktionsnedsättningar kan grupperas på en rad olika sätt. I organiserad tävlingsverksamhet skiljer man inom handikappidrott på idrottare med rörelsehinder, synskada och utvecklingsstörning. Klassificering i Handikappidrott är en förutsättning för att de aktiva ska kunna tävla på samma villkor. Detta är inte unikt för handikappidrott. Handikappidrott bör erbjuda barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar att idrotta på alla nivåer. Idrott är glädje och möjlighet att utvecklas individuellt efter respektive persons förutsättningar. Ett aktivt liv är en lönsam investering för individ och samhälle. Den fysiska och psykiska styrkan som fås genom att idrotten skapar förutsättningar för ett mer självständigt liv med en högre livskvalitet. Det är viktigt att alla idrottsanläggningar är anpassade för handikappidrott så att alla har möjlighet att utöva idrott. 22

Målsättning: Skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att idrotta enligt sina förutsättningar. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Arbetar för att göra idrotten tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Arbetar med att integrera idrott för personer med funktionsnedsättning med den övriga idrotten där det är möjligt och finns behov. Utvecklar kunskap om idrott för personer med funktionsnedsättning och deras förutsättningar för idrott. Handlingsplan Skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att idrotta. Arbeta för att anläggningar anpassas för personer med funktionsnedsättning. Ålands Idrott Stöder specialförbund och föreningar med utbildning. Avsätter medel för att stöda idrott för personer med funktionsnedsättning. Beaktar förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning vid utlåtanden rörande idrottsanläggningar. Specialidrotten Samarbetar med handikapporganisationer för att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till idrott. Idrottsföreningar Samarbetar med handikapporganisationer för att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till idrott. 23

REN IDROTT Ren idrott handlar om insikt, kunskap och attityd. Ålands Idrott arbetar för en dopingfri sport som är förebild för nästa generations idrottare. Ålands idrott tar tillsammans med hela idrottsrörelsen kraftfullt avstånd ifrån alla former av doping och annat fusk! Tillsammans arbetar vi för att ge våra barn och ungdomar en förståelse och tilltro till vad ärligt sportutövande innebär. Det finns stora och allvarliga brister på dagens kosttillskottsmarknad och uppenbara svagheter i regleringen, liksom i samspelet mellan olika myndigheter. Svagheter som utnyttjas av oseriösa delar av kostillskottsbranschen och som måste åtgärdas. Ren Idrott är en fråga om folkhälsa som berör hela samhället. Handlingsplan Utforma verksamheten så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare såväl på som utanför idrottsarenan. Uppfostra barn och ungdomar om de etiska regler som gäller inom idrotten. Nolltolerans mot all form av dopning och annat fusk. Alla idrottsorganisationer skall ha en drogpolicy. 24

MÅLSÄTTNING Arbeta för en miljö som påverkar attityder och värderingar så att ren idrott är det enda alternativet. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Erbjuder en gynnsam uppfostringsmiljö eftersom idrotten i stort avspeglar samhällets regler, normer och värderingar. Hela idrottsrörelsen arbetar för att ge barn och ungdomar en förståelse och tilltro till vad ärligt sportutövande innebär. Alla ledare skall vara goda förebilder som poängterar de etiska regler idrotten följer. Tar tydligt ställning mot fusk, våld, mobbning, rasism och droger. Ger förebyggande information som på sikt motverkar användandet av dopning och droger. Understöder och utvecklar dopningskontroller. Ålands Idrott Utvecklar samarbete med nationella Antidopningskommissionen och internationella antidopningsorganisationen WADA. Erbjuder fort- och vidareutbildning inom antidopning, droger och rent spel. Hjälper idrottsföreningarna i deras arbete att utveckla en drogpolicy. Specialidrotten Ansvarar för information om antidopning, droger och rent spel inom den egna idrotten. Arbetar med och följer den egna drogpolicyn. Följer upp medlemsföreningarnas drogpolicys. Bedriver verksamheten enligt rent spel. Hjälper sina medlemmar vid ansökan om dispens för användning av läkemedel mot sjukdom. Idrottsföreningar Deltar i den fort- och vidareutbildning som Ålands Idrott erbjuder. Arbetar med och följer den egna drogpolicyn. Bedriver verksamheten enligt rent spel. Hjälper sina medlemmar vid ansökan om dispens för användning av läkemedel mot sjukdom. 25

IDROTTENS RESEVILLKOR För att kunna träna, tävla och utvecklas enligt sin egen förmåga, krävs ett idrottsutbyte utanför Åland. Ålands geografiska läge skall inte utgöra ett avgörande hinder för idrottens utveckling. Ålands Idrott arbetar tillsammans med regering och näringsliv för att upprätthålla goda förbindelser med omvärlden. Kostnaderna för idrottsresor skall hållas på en rim- lig nivå och inte utgöra ett avgörande hinder oavsett idrott och prestationsnivå. Ålands Idrott arbetar för att skapa grundläggande samarbetsavtal med alla befintliga researrangörer för hela idrottsrörelsen utan att skapa hinder för separata avtal. 26

Målsättning: Skapa förutsättningar för idrott utanför Åland Handlingsplan Arbetar för att förbättra idrottens resevillkor. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Påverkar samhället och näringslivet att stöda och utveckla reseförbindelser. Ålands Idrott Förhandlar om förmånliga resevillkor för hela idrottsrörelsen. Påvisar idrottsturismens betydelse för Åland. Påvisar idrottens behov av resealternativ. Specialidrotten Skapar förutsättningar att delta i idrottsverksamhet utanför Åland. Samordnar resor när det är möjligt och finns behov. Idrottsföreningar Skapar förutsättningar att delta i idrottsverksamhet utanför Åland. Samordnar resor när det är möjligt och finns behov. 27

ÅLAND I NATIONELL OCH INTERNATIONELL IDROTT Åland har genom sitt geografiska läge och sitt rika idrottsliv alla möjligheter att delta i nationell och internationell idrott. Ålands alla idrottsanläggningar tillåter att större idrottstävlingar arrangeras. Ålands Idrott arbetar tillsammans med Finlands Idrott och Sveriges Riksidrottsförbund för att skapa tävlingsmöjligheter för åländska idrottare från och med ungdomsnivå. Samarbetet med övriga nordiska länder utgörs av ledar- och tränarutbyten, samarbetsorgan och andra möten som är kontaktskapande. Ålands Idrott arbetar långsiktigt för att säkerställa Ålands deltagande i tävlingar som Ö-spel och B7- spel för att stärka den åländska identitetskänslan och för att stärka våra idrottare, ledare och andra vid internationella idrottstävlingar. Handlingsplan Uppmuntra och stöda idrottsorganisationer att arrangera och delta i nationella och internationella tävlingar. Utveckla Ålands deltagande i nordiska idrottssammanhang såsom nordiska samarbetsorgan, möten, ledarutveckling och ledarutbyten. Säkerställa Ålands medverkan i ö-spelen, ungdomstävlingen B7-spelen och liknande internationella tävlingar. 28

Målsättning: Stärka den åländska identiteten genom idrotten och uppmuntra till nationella och internationella kontakter. Vem gör vad? Hela idrottsrörelsen Utvecklar idrotten så att ålänningar ges möjlighet att delta i nationella och internationella tävlingar från och med ungdomsnivå. Arbeta för åländsk representation i nationella och internationella idrottsorganisationer. Ålands Idrott Representerar den åländska idrottsrörelsen i nationella och internationella sammanhang. Arbetar för Ålands deltagande i ö-spelen, B7-spelen och liknande. Stöder sina medlemsorganisationer att arrangera och delta i tävlingar och andra evenemang. Utveckla Ålands deltagande i nordiska idrottssammanhang såsom nordiska samarbetsorgan, möten, ledarutveckling och ledarutbyten. Specialidrotten Representerar sin idrotts intressen gentemot motsvarande specialidrottsförbund nationellt och internationellt. Idrottsföreningar Representerar sin förenings intressen lokalt, nationellt och internationellt. 29

ÅLANDS IDROTT Mariehamns Tryckeri Ab 2013