Av Agaton
Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Hon är gammal och hon har stora tänder. Vi går på Skrivskolan. En dag såg vi en konstig dörr uppe på plan 2.
Kapitel 2 Brevet En dag när jag skulle gå upp och äta på skolan gick jag till den magiska dörren. Då kom det ett brev ut från springan. Jag tog upp brevet och läste. Det stod: Snälla hjälp mig ut! Jag är inlåst! Hälsningar ÖB
Kapitel 3 - Nycklarna Nu var jag tvungen att få tag i nycklarna till dörren. Någon där inne behövde min hjälp. Jag gick förbi städerskornas kontor. Då såg jag att städerskan satt vid datorn och hade en konstig nyckel bredvid sig. De måste vara nyckeln till den magiska dörren! Jag såg en boll och sprang och hämtade den. Jag kastade den förbi städerskans kontor så att det blev en duns i golvet. När städerskan gick och tittade vad det var, sprang jag fram och tog nyckeln. Sedan sprang jag upp på plan 2 och satte in nyckeln i nyckelhålet och vred sakta, sakta om den.
Kapitel 4 En annan värld När jag hade vridit upp såg jag något helt annat än jag hade tänkt mig. Det var jättestora träd ända upp till molnen och massa blommor. Jag sprang ner till alla blommor och kastade mej i dom. När jag hade legat där en liten stund så började de regna. Då såg jag ett litet hus. Jag sprang till huset och öppnade dörren. Jag gick in och väntade tills det skulle sluta att regna. Det regnade så länge så att jag somnade.
Kapitel 5 En annorlunda vän Nästa dag när jag hade vaknat så gick jag ut. Då stod det en konstig filur mitt framför mej. Han hade lurvig vit päls och stora ögon. - Var det du som gav mej brevet? frågade jag. - Ja det var jag, sa han. - Men vad behövde du hjälp med då? - Jag behöver hjälp. Alla mina böcker är slut!! - Oj vad tråkigt. Jag kan hjälpa dej. Förresten vad heter du? sa jag. - Jag heter ÖB. Vad heter du? frågade han. - Jag heter Henke, sa jag. Var bor du? - Jag bor i en liten stuga nere vid dammen. Kom vi går dit!
Kapitel 6 Mitt uppdrag Rätt som det var kom jag på hur jag skulle göra. I morgon ska jag gå och hämta: 2 varmkorvar (så att jag kan lura iväg bibliotekarien) Jag sa hej då till min kompis. Jag sprang genom skogen och över ängen där alla blommorna fanns.
Kapitel 7 Tillbaka i skolan När jag kom tillbaka till dörren så klev jag in i skolan. Jag gick till köket och hämtade två varmkorvar. Jag la mina varmkorvar vid dörren. Då kom Ludde springandes. Jag berättade allt som hade hänt och han visste hur vi skulle göra. Jag gick och hämtade de två varmkorvarna vid dörren. Då gick vi till bibloteket och jag la ut en av varmkorvarna. När bibliotekarien såg korven gick hon dit. Då kastade jag den andra korven på golvet. Då gick hon till rektorn och sa att det var några korvar som låg där. Då passade jag på att ta några böcker. Jag tänkte lägga dem i en plastpåse. Fast var finns plastpåsen? Efter en stund fick jag syn på en plastpåse. Jag sprang och hämtade den och hämtade böckerna. När jag hade gjort det sprang jag till dörren.
Kapitel 8 Sanningens ögonblick När jag gick in i världen så tänkte jag på vem det var som hade tagit böckerna. Efter en stund så gick en konstig person där nere på ängen. När jag gick närmre såg jag att han hade massa böcker i sin jacka. Jag frågade: - Är det du som har tagit alla böcker? - Nej. - Men varför har du massa böcker i jackan? sa jag. - Inte vet jag, sa han. Fast jag trodde inte på honom. När jag blundade så sprang han iväg. Då sprang jag efter. Han hade för bråttom så han tappade alla böcker. Då tog jag snabbt upp böckerna och bytte ut dem mot de böcker som jag hade hämtat på skolan. Han gick med på det. Sedan gick jag till Öb och berättade allt som hade hänt. Han tackade mig och vi sa hej då till varandra!
Kapitel 9 Slutet Dagen efter satt jag på lektionen och tänkte på allt som hade hänt. Då såg jag att vaktmästaren gick och skrubbade golvet. Efter en stund kom bibliotekarien och halkade på det blöta golvet. Då sprang jag dit och hjälpte henne. När jag var där och hjälpte henne så såg hon att hennes nyckel var borta. Då erkände jag att jag tog nyckeln. Då sa hon: - Var det du som tog nycklarna? - Ja, jag hjälpte dem som var bakom dörren. - Åh, vad bra. Det kan bli vår hemlis. - Ja, okej, sa jag. Sedan gick jag till min vän och tog med honom hem och fikade. Då berättade jag allt som hade hänt.