VMR virkesmätning och redovisning. VMRs verksamhet samt statistik över virkesmätningen

VMR virkesmätning och redovisning VMRs verksamhet samt statistik över virkesmätningen 2007

VMR virkesmätning och redovisning VMR är skogsnäringens forum för virkesmätningsoch redovisningsfrågor. VMR verkar för en gemensam, enhetlig, rättvis, relevant och effektiv virkesmätning och virkesredovisning samt för effektiv infrastruktur inom angränsande delar av råvaruflödet. VMRs verksamhet finansieras via virkesmätningsföreningarna vilka även utser ledamöterna i rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet). Verksamheten inom VMR kommer till uttryck genom att: Representera skogsnäringen i virkesmätnings- och virkesredovisningsfrågor. Aktivt delta i nationell och internationell standardisering. Utveckla internationella kontakter för samarbete inom virkesmätnings- och redovisningsområdet. Inventera och koordinera, samt i förekommande fall även initiera och driva, utvecklingsprojekt inom virkesmätning och virkesredovisning. Utarbeta och rekommendera virkesmätningsinstruktioner. Auktorisera virkesmätningsföretag. Godkänna mätningsteknisk utrustning (typgodkännanden). Förvalta och utveckla koder och nomenklaturer. Utforma normer för kontroll av virkesmätning. Ansvara för kontrollkommissionens verksamhet och begärda kontroller. Medverka vid framställning av informationsmaterial och läromedel. Arrangera konferenser och seminarier vid behov.

INNEHÅLL Sammanfattning 2 1 Arbetsformer, arbetsgrupper etc 3 1.1 VMR-rådet och VMR-avdelningen 2007 3 Ledamöter och funktionärer 3 Organisationsutredningen Mätning och redovisning 3 Ledningsgrupper 4 Utvecklingsgruppen 4 1.3 Information om mätning och redovisning 4 1.4 Inte nationellt 4 Lettland 4 USA 5 1.5 Virkesförbrukningsstatistik för år 2006 6 2 Frågor rörande kontroll och auktorisation 6 2.1 Kontrollkommissionen 6 2.2 Begärda kontroller 7 Begärd kontroll på båtlast 7 2.3 Auktorisation av virkesmätande företag 7 3 Utveckling av mätning och redovisning 8 3.1 Råvara för trämekanisk industri 8 Ny instruktion för sågtimmermätning VMR 1-07 8 Dubbelklassning och prislistekonvertering 8 Informationsmaterial 8 Diskussion angående VMR-rekommendation för värdereduktion pga avverkningsskador 8 Fastvolym sågtimmer automatisk fub-mätning 8 Ändyteanalyser 9 3.2 Råvara för massa/pappersindustri 10 Massavedskommittén 10 Harmoniserad importmätning 10 Torrhaltsprovtagning med kedjefräs på massaved 11 Kamerastödd travmätning 11 3.3 Mätning av biobränslen 12 Biobränslekommittén 12 Kamerastödd inmätning av GROT 12 Torrhaltsmätning av bränslesortiment 12 3.4 VMR-instruktioner för mätning med skördare 12 3.5 Logistik och virkesredovisning 13 Utskick av mätbesked 13 4 Statistik från virkesmätningsföreningarna 2007 14 Tabell 1 Virkesvolym per mätmetod 15 Tabell 2 Virkesvolym per stickprovsmetod 16 Tabell 3 Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp 16 Tabell 4 Virkesvolym per mätplatstyp 17 Tabell 5 Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer 17 Tabell 6 Kvalitetsfördelning (VMR-klasser) för stockmätt barrsågtimmer 18 Tabell 7 Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll 19 Tabell 8 Funktionskontroll variation mellan mätplatser 20 Tabell 9 Kostnader för mätning 20

Sammanfattning VMR-rådet och VMR-avdelningen Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet) sammanträdde fyra gånger under 2007. Magnus Norrby var rådets ordförande. Organisationsutredning Mätning och redovisning Sedan några år har behovet av en brett förankrad målbild inom virkesmätning och redovisning samt angränsande områden som virkesflöde, fiberegenskaper, produktionsteknologi diskuterats. Under början av 2007 fattade Skogsindustrierna och LRF beslut om fortsatt utredande med hjälp av tremannagruppen Magnus Norrby, Sågverken Mellansverige (ordf), Bertil Larsson, SCA, och Anders Svensson, Södra. Under hösten godkändes arbetsgruppens förslag till organisationsförändringar vilket inkluderade att VMR-rådet ersätts med nya rådgivande organ och att VMR-avdelningen delas i två avdelningar; en VMK-avdelning för kontrollfrågor och en VMU-avdelning för utvecklingsfrågor. Avsikten är att organisationsförändringarna ska kunna implementeras under 2008. Sågtimmer Under 2006 fastställde VMR-rådet en ny mätningsinstruktion för sågtimmer med fyra klasser för tall och två klasser för gran. Instruktionen avspeglar virkesmarknadens krav på råvaran samtidigt som den möjliggör en rationell och objektiv inmätning. Den gavs beteckningen VMR 1-07 och avsikten var att den skulle införas under 2007. På grund av problem orsakade av storm och barkborrar i södra Sverige beslöt VMF Syd och VMF Qbera att skjuta på införande till 1 januari 2008. VMF Nord valde då att skjuta på införandet till 1 augusti 2008. Intresset för att mäta och redovisa sågtimmer i m 3 fub-volym istället för m 3 to-volym har ökat. VMR-avdelningen beskrev under hösten i ett PM principer för fub-mätning i 3Dmätram. Diametern registreras då för varje dm längs stocken vilket är samma princip som vid mätning i skördare. Under slutet av året genomfördes inledande tester för typ- respektive installationsgodkännande. Massaved Under hösten 2006 påbörjades en utredning med rubriken Harmoniserad mätning av importerad massaved. Utredningen godkändes av VMR-rådet i maj 2007. I utredningen föreslogs bland annat att mätning av importved bör baseras på mätning med stockmätta stickprov, varvid 72-mätning (vägning med stickprov) bör vara huvudspåret. Kamerastödd mätning Inom VMF Nords område finns sedan några år system för kamerastödd mätning av biobränslesortimentet grot (grenar och toppar). Virkesmätaren gör då vissa av bedömningsmomenten via bilder istället för från mätbryggan. Försöken utvidgades under 2007 till travad massaved. Kamerastödd mätning kan bana vägen för flexiblare bemanning, eller i vissa fall helt obemannad inmätning. VMR-instruktioner för mätning i skördare VMR-rådet godkände i början av året två instruktioner för skördare; en för kvalitetssäkring av skördarnas längd- och diametermätning samt en för betalningsgrundande virkesmätning med skördare. Instruktionerna bygger på att skördarförarnas egenkontroll övervakas och kontrolleras av en tredjepartsrevisor. För att få betecknas VMR-godkänd måste revisorn vara VMR-auktoriserad, t ex komma från en virkesmätningsförening. Manualer för revisorsarbetet framtogs under året under VMF Qberas ledning. 2

1 Arbetsformer, arbetsgrupper etc 1.1 VMR-rådet och VMR-avdelningen 2007 Ledamöter och funktionärer Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet) sammanträdde fyra gånger under 2007; i februari, maj, augusti och november. Magnus Norrby var ordförande och Jan Gustavsson vice ordförande. Vid februarimötet anmäldes Mikael Zachrisson som ordinarie ledamot för kategorin övriga skogsägare. Vid majmötet anmäldes följande förändringar avseende rådsledamöter: VMF Nord: För kategorin sågverk anmäldes Anders Ringsell, Sågab, som ordinarie ledamot med Jörgen Näslund, Martinssons som suppleant. VMF Qbera: För kategorin sågverk anmäldes Mats Sigvant som suppleant. VMF Syd: För kategorin sågverk anmäldes Mattias Oscarsson, Såg i Syd som ordinarie ledamot med Henrik Asplund, Såg i Syd som suppleant. VMR-avdelningen bestod av Lars Björklund, tf avdelningschef, och Christina Lundgren, analytiker. Under hösten 2007 bestod VMR-rådet av följande ledamöter: Ordinarie Thomas Agrell, Sydved Bengt Algotsson, Mellanskog Kristian Areskog, SCA Mats Boström, Norra Skogsägarna Jan Gustavsson, Södra Skog (v ordf) Sven-Erik Gustavsson, Sveaskog Sven Johannesson, Stora Enso Magnus Norrby, Sågv. Mellansv.(ordf ) Mattias Oscarsson, Såg i Syd Anders Ringsell, Sågab Mikael Zachrisson, Skogssällskapet Suppleanter Lennart Strömberg, Sydved Rune Dehlén, Orsa Besparingsskog Åke Forsgren, Metsäliito Olov Söderström, Norrskog Anders Svensson, Södra Skog Jan Koch-Schmidt, Sveaskog Lennart Stenquist Stora Enso Mats Sigvant, Weda Skog Henrik Asplund, Såg i Syd Jörgen Näslund, Martinssons Thomas Thuresson, Närkes Häradsallm. Adjungerade Lars Björklund, VMR/SDC Torbjörn Johansson SDC Christina Lundgren, VMR/SDC Urban Olsson, VMF Syd Anders Rixon, VMF Qbera Birger Risberg, VMF Nord Organisationsutredningen Mätning och redovisning Sedan några år har behovet av en brett förankrad målbild inom virkesmätning och redovisning samt angränsande områden som virkesflöde, fiberegenskaper, produktionsteknologi diskuterats. Formellt beslut om utredningen Mätning och redovisning fattades av Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna under sommaren 2006. En första fas av arbetet genomfördes under hösten 2006 under ledning av Linda Hedlund, LRF Skogsägarna. Under början av 2007 fattade Skogsindustrierna och LRF beslut om fortsatt utredande med hjälp av tremannagruppen Magnus Norrby, Sågverken Mellansverige (ordf), Bertil Larsson, SCA, och Anders Svensson, Södra. Utredningsdirektivet omfattade: VMR-avdelningens roll och styrning VMR-rådets funktion och styrning Utvecklingsfrågor inklusive samordning med SDC 3

Under hösten godkändes arbetsgruppens förslag till organisationsförändringar vilket inkluderade att VMR-rådet ersätts med nya rådgivande organ och att VMR-avdelningen delas i två avdelningar; en VMK-avdelning för kontrollfrågor och en VMU-avdelning för utvecklingsfrågor. Avsikten är att organisationsförändringarna ska kunna implementeras under 2008. Ledningsgrupper Lars Björklund deltog i de koordineringsmöten som med ca två månaders intervall hålls mellan cheferna för de tre virkesmätningsföreningarna och SDC (VD-gruppen). Utvecklingsgruppen Utvecklingsgruppen består av virkesmätningsföreningarnas utvecklingsansvariga samt VMRs utvecklingschef. Utvecklingsgruppens huvudsakliga arbetsområde ligger inom mätmetoder, mätmetodik och mätningsteknik men även framtagande av informationsmaterial och läromedel ingår. Utvecklingsgruppen kan beskrivas som en fast arbetsgrupp vilken med ett proaktivt arbetssätt bereder och utreder ärenden samt, i vissa fall, svarar för implementering av gemensamma utvecklingsprojekt. Utvecklingsgruppen bestod under 2007 av Lars Björklund och Christina Lundgren från VMR, Johan Adolfsson VMF Syd, Fredrik Hansson VMF Qbera, Torbjörn Näslund och Hans Weslien VMF Nord samt Svante Wikner, SDC. Utvecklingsgruppen höll fyra möten under året. Ledamöterna sammanstrålade dessutom i flera andra sammanhang. 1.3 Information om mätning och redovisning VMR informerar om sin verksamhet via hemsidan www.virkesmatning.se. Hemsidan kan också nås via SDCs hemsida www.sdc.se, eller via portalen www.skogssverige.se. Från hemsidan kan bland annat mätningsinstruktioner och informationsmaterial hämtas. Under 2007 koncentrerades arbetet på information om den nya instruktionen för sågtimmermätning, VMR 1-07. Bland annat kompendium för virkesmätare, OH-bilder och en fyrsidig broschyr. Ronny Pettersson, Stockholms Universitet fortsatte arbetet med Virkesmätningens historia. Resultatet ska bli en rikt illustrerad bok. Figur 1. Broschyren om sågtimmerinstruktionen VMR 1-07 1.4 Inte nationellt Lettland Sedan ca 10 år är VMF Qbera engagerat i Lettland via dotterbolaget VMF Latvia. Under de senaste åren har lettiska organisationer tagit över 50 % av ägandet och en lettisk motsvarighet till VMR har skapats. Denna lettiska motsvarighet till VMR anordnade i november ett virkesmätningsseminarium i Riga med flera svenska företag bland deltagarna. 4

I Lettland driver statsskogsbruket på för att få en enhetlig mätning inom landet. Ur svenskt perspektiv var förhoppningen att mötet skulle kunna bidra till utvecklingen av mer enhetlig östersjöhandel. USA Lars Björklund, VMR, och Fredrik Hansson, VMF Qbera besökte i oktober staten Washington i nordvästra USA. Huvudanledningen var att hålla föredrag vid en konferens anordnad av Timber Measurement Society, en organisation för virkesmätningsfolk i västra USA och Kanada. Titeln på föredraget var Automatiserad virkesmätning. I anslutning till konferensen gjordes studiebesök. Mätningen genomförs som hos oss till största delen av icke vinstdrivande mätningsföreningar och i den nordvästra delen av USA fanns fem stycken sådana föreningar. Därutöver fanns även ett par Virkesmätning AB. Föreningarna/företagen jobbar till viss del i olika geografiska områden, men konkurrensen är fri så man går över varandras gränser lite hur som helst. I huvudsak finns tre olika kategorier mätare. Först taxerarna som sortiments- och volymbestämmer en avverkningstrakt eftersom mycket virke säljs som rotposter. Den andra kategorin är virkesmätare som mäter timret stock för stock och den tredje är kontrollmätare. Stockmätning sker antingen på bänk eller direkt på bil, och när man talar om stock är det snarare stammar eftersom medellängden är anpassat till lastbilarnas kapacitet så de vanligaste längderna ligger på ca 12 meter. Kvalitetsklassningen i köpled 1 följer en regelbok framtagen av Northwest Log Rules Advisory Group. Många menade att dessa regler var anpassade till old growth och därför tämligen meningslösa för det virke som huvudsakligen levererades. Den sortering som ibland görs för köpled 2, exempelvis vid export, var avsevärt mer detaljerad. Vad gäller forskning om virke och virkesmätning framstod den som fragmenterad även om den delvis samordnades i form av nätverk. University of Washington satsade mycket på akustisk mätning av virkets hållfasthet. Figur 2. Mätstation vid sågverk i USA. Stockmätning på lastbil. 5

1.5 Virkesförbrukningsstatistik för år 2006 VMR har sedan 1985 på branschens uppdrag insamlat, bearbetat och redovisat statistik över virkesförbrukningen i landet. Rapporteringen bygger på frivilligt inlämnade uppgifter från samtliga företag inom massa-, pappers- och skivindustrin samt, med några få undantag, alla sågverk med en produktion överstigande 1000 m 3 sågad vara per år. Massaindustrins totala råvaruförbrukning exklusive returfiber ökade under 2006 med ca 0,6 miljoner m³fub till 46,7 miljoner m³fub. Sågverken förbrukade 37,8 miljoner m³fub, en ökning med 0,8 miljoner m³fub. Importen av rundvirke fortsatte sin nedåtgående trend från rekordåret 2004. Detta sammantaget gör att den skattade bruttoavverkningen ökade till ca 94 miljoner m³sk. 3 4 2 1 Region 1: Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län samt landskapet Jämtland. Region 2: Landskapet Härjedalen, Gävleborgs, Dalarnas, Västmanlands, Uppsala och Stockholms län. Region 3: Örebro, Värmlands och Västra Götalands län utom den del av Västergötland som ingick i gamla Älvsborgs län. Region 4: Södermanlands län samt de övriga delar av Götaland som inte ingår i region 3. 2 Frågor rörande kontroll och auktorisation 2.1 Kontrollkommissionen Sedan 1996 har VMR ansvarat för den så kallade kontrollkommissionen. I denna ingår förutom VMR virkesmätningsföreningarnas kontrollchefer samt en representant för Skogsstyrelsen. Kommissionen har till uppgift att likrikta mätningen inom och mellan mätande företag genom att kalibrera föreningarnas interna kontroll samt att fortlöpande granska och föreslå förbättringar i tillämpade instruktioner och tolkningsanvisningar. Vid rådsmötet i augusti 2006 fick VD-gruppen i uppdrag att utreda kontrollkommissionens arbetsformer. Under 2007 diskuterades bland annat om kommissionens uppgifter skulle kunna separeras tydligare från VMRs ansvar för auktorisation av virkesmätningsföreningar. Kommissionens uppgifter skulle då kunna vara att genomföra kalibreringsövningar, granska mätbestämmelser, utforma undervisnings- och informationsmaterial etc. VMRs roll som auktoriserande organ skulle kunna ges former som mer liknar de som finns inom olika former av certifiering. Det beslöts dock att avvakta den pågående organisationsutredningen innan beslut om förändrade arbetsformer tas. Under 2007 sammanträdde kontrollkommissionen fem gånger. På dagordningen stod bland annat tolkningsfrågor rörande VMR 1-06 (massavedsinstruktionen) och VMR 1-07 (sågtimmerinstruktionen). Under hösten var instruktionen för sektionskuberad fub-volym (mätramsfub) den fråga som tog mest tid i anspråk. 6

2.2 Begärda kontroller VMR administrerar begärda kontroller vilket innebär att någon av parterna i en mätning begär en noggrann kontroll. Sådana kontroller genomförs av två kontrollmätare varav en från en annan VMF. Under 2007 begärdes 15 kontroller, sju avseende sågtimmer, sex avseende massaved samt en avseende sågverksflis. Därtill en kontroll av bilvägsmätning som omfattade både sågtimmer och massaved. Kontrollkommissionen påpekade att formerna för korrigering av mätresultat när den begärda kontrollen avser kvantitet (transportörskontroll) var oklara. Mot denna bakgrund beslöt VMR-rådet att korrigeringen alltid ska omfatta såväl kvantitet som värde. För detta talade också att merarbetet för att kunna göra värdebestämningen, dvs att bestämma kvalitet, är litet i jämförelse med det totala arbetet vid en begärd kontroll. Begärd kontroll på båtlast Nuvarande VMR-instruktion för begärd kontroll (Normer för kontroll och uppföljning av mätning, VMR 1996) är svår (omöjlig) att tillämpa på båtlast med massaved. Behovet av sådan kontrollmöjlighet har påtalats från flera håll och under 2007 utarbetades ett förslag för detta. Förslaget inkluderade dels alternativet när båtlasten vederlagsmäts (med stockmätta stickprovstravar) i mottagande hamn, dels alternativet när vederlagsmätning gjorts vid lastningen. Instruktionen godkändes av VMR-rådet i februari 2008. 2.3 Auktorisation av virkesmätande företag Parterna på den svenska virkesmarknaden har sedan lång tid via VMR auktoriserat virkesmätande företag. VMR-auktorisation innebär att mätningen av virke skall utföras i enlighet med dels de föreskrifter som Skogsstyrelsen utfärdar med stöd av virkesmätningslagen, dels de instruktioner som VMR rekommenderar. Företagen är också skyldiga att tillämpa VMRs normer för kontroll av mätning vilket bland annat innebär att mätningsarbetet ska granskas av kontrollkommissionen. Första och hittills enda gången auktorisation tillämpats utanför Sveriges gränser gäller VMF Latvia som auktoriserades 2003. Under 2007 kom dock förfrågningar från flera företag i östersjöregionen. Mot denna bakgrund diskuterade VMR-rådet frågan och kom fram till att följande grundkriterier skulle kunna vara grunden för auktorisation utanför Sverige: Virkesmätning görs enligt VMRs rekommendationer. Mätningen avser virke som exporteras från eller importeras till Sverige, dvs aktörer på den svenska virkesmarknaden inblandade. Långsiktighet i punkterna 1 och 2. Detta skulle kunna leda fram till två kategorier av auktoriserade företag: 1. Virkesmätningsföreningar i Sverige 2. Mätningsbolag i andra länder vilka mäter virke som exporteras till Sverige Frågan ajournerades därefter i avvaktan på organisationsutredningen. Under 2007 aktualiserades även frågan hur VMR-avdelningen ska förfara när företag eller person anmäler intresse för auktorisation. VMR-rådet enades om att VMR-avdelningen inledningsvis ska sekretessbelägga handläggningen. Om den inledande intresseanmälan följs upp av en formell ansökan ska en sådan behandlas av VMR-rådets ordinarie ledamöter. 7

3 Utveckling av mätning och redovisning 3.1 Råvara för trämekanisk industri Ny instruktion för sågtimmermätning VMR 1-07 Under 2006 fastställde VMR-rådet en ny mätningsinstruktion för sågtimmer med fyra klasser för tall och två klasser för gran. Instruktionen avspeglar virkesmarknadens krav på råvaran samtidigt som den möjliggör en rationell och objektiv inmätning. Den gavs beteckningen VMR 1-07 och avsikten var att den skulle införas under 2007. På grund av problem orsakade av storm och barkborrar i södra Sverige beslöt VMF Syd och VMF Qbera att skjuta på införande till 1 januari 2008. VMF Nord valde då att skjuta på införandet till 1 augusti 2008. Dubbelklassning och prislistekonvertering Den dubbelklassning av kontrollstockar som inleddes 2006 avslutades under våren. Då hade ca 15000 stockar mätts enligt VMR 1-99 och VMR 1-07. Som komplement till dubbelklassningen framtogs ett excel-baserat hjälpmedel för prislistekonvertering. Informationsmaterial Mycket arbete ägnades åt informationsmaterial rörande den nya sågtimmerinstruktionen. Själva instruktionen utgör ett separat dokument vilket ersätter delar av VMR 1-99 (VMR 1-99 är ett samlingsdokument för de flesta då gällande VMR-instruktionerna). Som komplement till instruktionen framtogs: En fyrsidig broschyr En inplastad kortversion av instruktionen En OH-bildserie omfattande 40 bilder En uppdaterad version av kapitel 4 i Kompendium i virkesmätning Därtill bidrog VMR-avdelningen med underlag till presentationer i olika facktidningar. Diskussion angående VMR-rekommendation för värdereduktion pga avverkningsskador VMR 1-07 inkluderar en partivis bedömning av avverkningsskador (dubbskador samt fälloch kapsprickor) med fyra klasser (ja eller nej för respektive skada). Flera aktörer framförde att man ville ha en VMR-rekommendation för värdereduktion enligt det nya klassningsschemat, dvs motsvarande vad som finns i VMR 1-99. VMR-rådet beslöt dock att tills vidare ej ge någon sådan rekommendation. Beslutet grundades på: Osäkerhet om skadornas ekonomiska betydelse för sågverken. Risken att mätningen/bedömningen på enskilt parti blir så osäker att den ej bör vara betalningspåverkande. I många fall ska en eventuell värdereduktion ej beröra säljaren av virket i köpled 1 (skogsägaren). Innan systemet hunnit tas i drift råder stor osäkerhet kring virkets fördelning på avverkningsskadeklasser. Fastvolym sågtimmer automatisk fub-mätning I slutet av 2005 fick de två större svenska tillverkarna av mätramar; RemaControl och Sawco, VMR-godkännanden för sina respektive utrustningar för automatisk diametermätning (stockens toppdiameter)under bark. Den nya mättekniken, som utnyttjar den s k trakeideffekten med laser, ersätter den manuella bedömningen av barktyp i stockens toppände. Utvidgas zonen för automatisk mätning av diameter under bark till hela stockens längd blir det möjligt att bestämma stockens fastvolym under bark (fub-mätning) utan schablonmässiga barkavdrag. Intresset för att mäta och redovisa sågtimmer i m 3 fub-volym istället för m 3 to-volym har ökat och VMR-rådet bad under 2006 VMR-avdelningen att bevaka frågeställningen samt skaffa sig insikt i hur de olika mätramstillverkarna beräknar sektionskuberad volym. Detta med målsättningen att sektionskuberad underbarksvolym ska bli tillgänglig som handelsmått. 8

Figur 3: Princip för diametermätning under bark med hjälp av trakeidmetoden. Laserljuset sprids mer i veden än i barken. Genom att via bildanalys mäta linjens bredd och intensitet kan ved och bark separeras. Metoden ska nu användas för sektionsmätt fub-volym. Under 2007 fattade Södra Skogsägarna beslut som innebar att man vid samtliga sina sågverk ville tillämpa automatisk fub-mätning med början i januari 2008, dvs vid samma tidpunkt som den nya mätningsinstruktionen för sågtimmer, VMR 1-07, tas i bruk. Automatisk fubmätning har ej tidigare tillämpats i Sverige varför mätningsförfarande och kontrollformer måste fastslås. Vissa paralleller kan göras till mätning i skördare där en sektionskuberad m3fub används. Standarden för mätning och datatransferering vid mätning i skördare (Stanford) har dock ingen definition av denna m3fub. Från Skogforsk, som ansvarar för Stanford, har påpekats att man gärna ser att mätningsorganisationen tar fram definitioner som sedan kan införas även i Stanford. VMR-avdelningen beskrev under hösten i ett PM principer för fub-mätning i 3D-mätram. Principerna diskuterades med kontrollkommissionen, utvecklingsgruppen, de mätningstekniska kommittéerna samt med mätramstillverkarna, se utdrag ur PM nedan. Under slutet av året genomfördes inledande tester för typ- respektive installationsgodkännande. Utdrag ur VMRs PM om automatisk fub-mätning: Måttställen för diameter vid automatisk fub-mätning Vid automatisk fub-mätning på sågtimmer ska stockarna sektionsmätas med 1 dm sektionslängd. Med början från stockens rotända (grovända) blir måttställena 5, 15, 25 cm etc från stockändan fram till sista sektionen. Den sista sektionen anpassas så att den blir mellan 10-19 cm lång och även denna sektion mittmäts. Diametermätningen utgår från stockens rotända. Räknat mot toppändan görs bortfiltrering av utbuktningar genom att ej tillåta stigande diameter. Detta är samma princip som gäller vid mätning i skördare. Figur 4: Måttställen för diameter vid sektionsmätt m3fub. Barkavskav illustrerar grundförutsättningen för att den automatiska diametermätningen under bark ska fungera att det finns barkavskav på stocken. Illustrationen hämtad från PM om fub-mätning. Ändyteanalyser Teknik för ändyteavläsning kommer sannolikt att vara en viktig del i en framtida helt automatiserad sågtimmermätning. På ändytorna kan exempelvis diameter på och under bark, märgplacering, årsringsbredd, röta, kapsprickor, kärnved, färgmärkning och trädslag bli föremål för automatisk detektering. 9

Under 2005 påbörjade doktoranden Kristin Norell vid Centrum för Bildanalys studier kring detta. Under 2007 fokuserades arbetet på bildbaserad årsringsanalys. Som ett led i utvecklingen monterades kamera och avancerad belysning på mätstationen vid Nyby sågverk. Figur 5. Utrustning för automatisk insamling av ändytebilder, Nyby sågverk. Figur 6. Exempel på årsringsdetektering. 3.2 Råvara för massa/pappersindustri Massavedskommittén VMR-rådet tillsatte i maj 2004 en massavedskommitté med uppdraget att arbeta med utveckling av mätmetoder, kvalitetskrav (t.ex. färskhet, fiberegenskaper) och revision av mätningsinstruktionen. Till kommittén utsågs Stefan Björ Stora Enso, Lars Björklund VMR, Håkan Broman Sveaskog, Åke Forsgren Metsäliitto, Jan Gustavsson Södra, Sven-Olov Lundqvist STFI, Magnus Norrby Sågverken Mellansverige, Erik Persson Holmen, och Anders Rixon VMF Qbera. Under 2006 utökades kommittén med Jan Byström, SCA. Kommittén hade under 2007 sex möten. Mest framträdande frågor var harmoniserad importmätning samt uppföljning av den nya massavedsinstruktionen VMR 1-06. Harmoniserad importmätning Under hösten 2006 påbörjades en utredning med rubriken Harmoniserad mätning av importerad massaved. Syftet var att ta fram underlag, dels för beslut om åtgärder för ökad harmonisering av mätningen av importerad massaved, dels för eventuella beslut om andra åtgärder för att säkerställa en likformig och trovärdig mätning av importveden. Till utredare utsågs Göte Bengtsson (före detta VD i VMF Syd). Utredningen presenterades för branschens företrädare i mars 2007 och godkändes av VMR-rådet i maj. 10

Utredningen slog fast att mätningen av importerad massaved i Sverige fungerar i huvudsak väl, men kan förefalla något splittrad genom att ett flertal olika mätmetoder eller kombinationer av metoder tillämpas, med olika lösningar beträffande redovisningen. Därtill föreslogs eller påpekades bland annat: Som ett led i en ökad harmonisering är det angeläget att mätning av importved baseras på mätning med stockmätta stickprov överallt där så är möjligt, varvid 72- mätning (vägning med stickprov) bör vara huvudspåret. Formerna för den långsiktiga kontrollen, uppföljningen och kalibreringen på riksnivån av mätningen av importveden bör fastställas. Vidare bör VMR och VMF snarast möjligt genomföra en tidsbegränsad insats, en kampanj, för att bringa ökad klarhet om huruvida det finns grund för ibland framförda påståenden om skillnader i mätningsresultat mellan olika mätplatser. Bättre information om hur importmätning utförs och om noggrannheten i olika mätmetoder efterlystes, bl a via VMRs hemsida. Utökad information om den svenska importmätningen behövs på svenska och engelska. Torrhaltsprovtagning med kedjefräs på massaved Från flera massabruk efterfrågas en objektiv metod för färskhetskontroll av den ved som levereras till bruken. Vissa har också önskemålet att på sikt övergå till viktbaserad betalning av massaved. Alla bruk kan ha nytta av bättre information om virkets densitet. Sedan lång tid används i Centraleuropa en kedjefräs för torrhaltsprovtagning. En provutrustning installerades under 2005 vid Holmens pappersbruk i Braviken. Inledande tester visade att denna utrustning var för tung att hantera för att vara lämplig vid svenska mätstationer. Under 2007 inleddes inom ramen för ett doktorandprojekt vid SLU tester med en modifierad kedjefräs. Denna är avsevärt lättare och enklare att hantera. Figur 7. Prototyp till ny kedjefräs för torrhaltsprovtagning på massaved. Kamerastödd travmätning I VMRs verksamhetsberättelse för 2006 beskrevs utvecklingen av kamerastödd inmätning (videokameror) av biobränslesortimentet GROT för Jämtkraft AB vid deras mätstation i Östersund. Erfarenheterna var mycket goda och under 2007 kompletterades utrustningen med fler kameror (stillbildskameror) för att även kunna bestämma travmått. Försöken breddades därmed till att även omfatta massaved. En målsättning är att kunna göra bildanalysen vid annan tid eller plats, dvs virkesmätarna ska kunna fjärrmäta vid mätstationer som är för små för att vara bemannade eller under tider då inkörningen av virke är låg. Noggrann kameraregistrering, bredbandsuppkoppling samt stickprov som mäts med dagens metodik ska säkerställa förfarandet. 11

3.3 Mätning av biobränslen Biobränslekommittén VMR gjorde under 2004-2005 en revision av sortimentskoderna för biobränslen. De senaste åren har ett ökat tryck från näringen om framförallt behovet av nya uppdaterade omräkningstal gjort sig påmint vilket lett till att VMR-rådet i augusti 2007 beslöt att inrätta en biobränslekommitté. Följande personer utsågs till kommittén: Nils Nyström Jämtkraft AB Peter Brekke REBIO AB Lars Arvidsson Naturbränsle Magnus Svensson Sydved Energileveranser AB, Karl Sandstedt Göteborg energi Mauritz Nilsson Södra Skogsenergi Patrik Bäckström Sveaskog, Skogsrörelsen, Produktion Lars Björklund VMR-avdelningen Kommittén ska fungera som en bro mellan leverantörer och köpare med målsättningen att öka branschens förståelse för mätnings- och redovisningsfrågor. Exempelvis ska kommitténs identifiera områden och frågor för utveckling. Kommittéledamöterna menade bland annat att det är eftersträvansvärt att så stor andel som möjligt av redovisningen kan gå via SDCs system och att VMF sköter mätningen. Därvid är det särskilt viktigt att utveckla mätningsformer som underlättar för de små kunderna. Kommittén ska också utgöra referensgrupp till ett nystartat SLU-projekt med titeln Omräkningstal och värmevärdesberäkningar för skogsbränslen på dagens svenska marknad. Syftet med detta projekt är att uppdatera dagens sortimentsindelning (dvs de koder som används i virkesredovisningen), att bättre beskriva sortimenten samt att beräkna omräkningstal mellan volym, vikt och värmevärde. Kamerastödd inmätning av GROT Det system för kamerastödd inmätning av GROT som varit i drift i Östersund några år genererade fortsatt goda erfarenheter. Projektering för installation av motsvarande system på fler mätplatser inleddes. Torrhaltsmätning av bränslesortiment VMR gick under 2006 in som delägare i ett projekt koordinerat av Värmeforsk. Projektet syftar till att utveckla metoder och utrustning för automatisk torrhaltsmätning vid leverans av biobränslen. Under 2007 installerades en insticksprob för mätning av torrhalt med Near Infrared (NIR) vid Eskilstuna värmeverk. Proben förs ned i flisskäppan med hjälp av en hydraulisk arm. Inledande testresultat var positiva och systemet förväntas tas i skarp drift under 2008. Innan dess ska VMR bland annat ta fram kontrollrutiner. 3.4 VMR-instruktioner för mätning med skördare Under 2002 tog VMR-rådet principbeslutet att VMR ska arbeta inom hela logistikområdet från skog till industri, samt att VMR ska ta fram en instruktion för tredjepartskontroll av skördarmätning (betalningsgrundande mätning). De senaste åren har arbetet, under Skogforsks ledning, fokuserats på system för kvalitetssäkring av skördarnas mätdata. Under hösten 2006 tillsatte VMR-rådet en arbetsgrupp bestående av Jan Gustavsson, Magnus Norrby, Jörgen Näslund, Sven-Erik Gustavsson och Lars Björklund för att färdigställa VMRs instruktioner. 12

Arbetet skedde i nära kontakt med Skogsstyrelsen. VMR-rådet godkände i februari 2007 de två instruktionerna; en för kvalitetssäkring av skördarnas längd- och diametermätning samt en för betalningsgrundande virkesmätning med skördare. Efter att slutjusteringar gjorts trädde instruktionerna i kraft 15 april 2007. Centrala delar i VMR-instruktionerna är krav på skördarens tekniska utrustning, förarnas kunskaper, regelbunden kalibrering, mätning av slumpvis utvalda kontrollträd, öppen redovisning av kalibrering och kontroll via SDC, samt extern kontroll av skördarlagets egenkontroll. Instruktionen för betalningsgrundande virkesmätning avser ej sortimentsfördelad volym. VMR-rådet påpekade dock att förutsättningarna för att utvidga mätningsinstruktionen till att omfatta även sortimentsvis prissättning ska utredas. Som komplement till VMR-instruktionerna utarbetades manualer i samarbete mellan VMF Qbera och VMF Nord. Den ena manualen ska utgöra rättesnöret för revisorerna, den andra ska finnas hos varje skördarlag. Manualerna kan ses som motsvarigheter till Kompendium i virkesmätning. Dvs det bör vara levande dokument där kompletteringar förs in allteftersom behov ses. Vad gäller innehållet i manualerna ansåg VMR-rådet att det på VMRs hemsida endast bör finnas en allmän anvisning om vad som bör ingå i dessa manualer. VMF eller andra mätningsföretag kan sedan välja om de vill samarbeta kring innehållet i manualerna. Rådet menade också att det framöver gäller att finna ett lämpligt gränssnitt mellan nationell harmonisering och företagsspecifikt ägande. 3.5 Logistik och virkesredovisning Utskick av mätbesked Under 2006 uppmärksammades fall där virkessäljare i affärsled 1, dvs skogsägare, haft svårigheter att få ta del av SDCs mätbesked. Vilka som får mätbesked bestäms i virkesordern vilken upprättas av köparen. Mot denna bakgrund fastslog VMR-rådet under 2006 att VMR ska verka för en princip innebärandes att berörda skogsägare ska kunna få information direkt från VMF eller SDC under förutsättning att behörigheten kan säkerställas. Under 2007 fastställdes i samråd med Skogsstyrelsen en VMRrekommendation avseende utskick av mätbesked. VMRs rekommendation avseende utskick av mätbesked Vid mätning av ett virkesparti för likvidunderlag skall leverantör (skogsägare) i första affärsledet alltid erhålla mätbesked från SDC senast en månad efter sista mätning, och minst en gång per år. Mätbesked för virkesparti skall innehålla de uppgifter som fastställts av auktoriserat virkesmätande företag (standardmätbesked) i enlighet med Skogsstyrelsens föreskrifter. Vid avsteg från ovanstående krävs skriftlig överenskommelse mellan leverantör (skogsägare) och köpare som kan avse t.ex motsvarande uppgifter via köparens webbapplikation köparens egen produktion/sammanställning av mätbeskedsuppgifter För att möjliggöra en effektiv uppföljning/kontroll av ovanstående rekommenderat förfarande bör virkesköpskontraktet ha en identifikation som återfinns i VIOL:s förstaledskontraktsinformation. I den händelse köpare avbeställt mätbesked skall SDC meddela detta till det auktoriserade virkesmätande företaget och/eller VMR som, grundat på dessa uppgifter, ska kunna: inhämta mätbesked stickprovsvis från mätbeskedsproducerande part för kontroll. begära av SDC att avbeställning upphävs och att mätbesked produceras, om kontroll visar på bristfällig redovisning. 13

Dessutom protokollfördes ett antal kommentarer till denna VMR-rekommendation: Tillsyn av partsmätning är en fråga för tillsynsmyndigheten. Förtydliganden/ansvar för distribution av mätbesked avseende virkesmätning i skördare bör skrivas in vid kommande revision av VMR-instruktionen för sådan mätning. Personnummer och/eller organisationsnummer i VIOLs kontraktinformation skulle kunna stävja eventuellt missbruk av C/O-adresser. Med formuleringen mätbesked från SDC avses direkt från SDC vilket innebär att sammanställningar från köparen ej är tillfyllest (såvida inte särskild överenskommelse gjorts). 4 Statistik från virkesmätningsföreningarna 2007 Statistiken över virkesmätningsföreningarnas verksamhet 2007 omfattar Virkesvolym per mätmetod Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp Virkesvolym per mätplatstyp Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer Kvalitetsfördelning hos stockmätt kvalitetsfördelat barrsågtimmer Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll Funktionskontroll variation mellan mätplatser Kostnader för mätning I flertalet tabeller redovisas även motsvarande siffror för de fyra föregående åren. Virkesmätningsföreningarna bedriver kontrollverksamhet i form av kompetenskontroll, kontroll av mätutrustning och funktionskontroll. I tabellerna 7 och 8 redovisas resultat av 2007 års funktionskontroller. I tabell 9 redovisas såväl totala kostnader som genomsnittliga kostnader för mätning. Det är viktigt att framhålla att denna kostnadsstatistik måste tolkas och tillämpas med stor försiktighet om syftet är att göra jämförelser mellan föreningar. Anledningen härtill är att kostnaden för mätning starkt påverkas av förhållanden som föreningarna inte råder över. Hit hör tillämpade mätmetoder, sortimentssammansättning, storleken på virkespartierna, kapacitetsutnyttjande av mätanläggningar och graden av öppethållande på mätplatserna. Det bör också påpekas att de redovisade kostnaderna endast utgör en mindre del av de samlade kostnaderna för virkets inmätning. Till dessa skall också läggas bland annat kostnader för fasta anläggningar på mätplatsen, virkeshantering, väntetider för fordon och redovisning av mätning. 14

Tabell 1 Virkesvolym per mätmetod Förening Mätmetod Summa Vägning Räkning Stockmätning S Travmätning med bedömn. av fastvolym- % TBF Trav/ skäppmätning T Bedömn. Av travvolym och fastvolym-% BTF Bedömn. av volym BV Virkesvolym 1) i 1000 m³f 2) per mätmetod V Vägning med best. av torrhalt VTH R Alla mätmetoder 2007 Nord 3988 8525 69 9147-2245 4926 1292 30192 28,4 Qbera 12729 18207 2444 4146 170 5278 515 96 43584 41,0 Syd 11423 17202 19 - - 590 3193-32427 30,5 Volym-% Summa 28140 43934 2532 13293 170 8113 8634 Motsvarande: 1388 106204 2006 26141 41072 3658 13750 311 6558 7904 1190 100585 2005 26693 52507 4264 13318 406 6246 7889 948 112271 2004 25544 35714 4096 2003 24442 34005 4713 12891 508 5896 7709 510 92868 12169 558 5691 7761 566 89903 Medeltal 5 år 26192 41446 3853 13084 391 6501 7979 920 100366 Anm: Data från SDC 1) Virkesvolymen avser kvantiteter enligt mätsyftena ordinarie mätning (1), ommätning (2), intern lagermätning (3) och mätning av stickprovsenhet (4). 2) Måttslaget avser volym under bark för rundvirke och motsvarande sortiment medan det för flis, kross, spån och bark etc, avser volym inklusive förekommande bark. 15

Tabell 2 Virkesvolym per stickprovsmetod Denna tabell utgår för verksamhetsåret 2007. Inför kommande år ska utredas hur denna information ska presenteras. Tabell 3 Virkesvolym per mätmetod och sortimentsgrupp VMF Mätmetod Timmersortiment Massa- och fiberved 3) Massaflis Spån, bark, biobränsle Totalt Inmätt kvantitet per mätmetod och sortimentsgrupp i 1000 m³f. 1) Nord Stockmätning S 3855 133 0 0 3988 Travmätning TBF 4014 4344 0 167 8525 Trav- (skäpp) mätn. T 0 0 1 68 69 Bedömning enligt 2669 6478 0 0 9147 metod 5 och 6 Vägning V 90 2155 3712 1214 7171 Räkning R 361 931 0 0 1292 Totalt 10989 14041 3713 1449 30192 Qbera Stockmätning S 12664 65 0 0 12729 Travmätning TBF 2516 15163 0 527 18207 Trav- (skäpp) mätn. T 0 0 1946 497 2444 Bedömning enligt 0 4111 170 35 4316 metod 5 och 6 Vägning V 659 1087 3091 956 5793 Räkning R 10 86 0 0 96 Totalt 4) 15849 20513 5207 2015 43584 Syd Stockmätning S 11423 0 0 0 11423 Travmätning TBF 6790 9311 0 1101 17202 Trav- (skäpp) mätn. T 4 0 12 3 19 Bedömning enligt 0 0 0 0 0 metod 5 och 6 Vägning V 148 290 2297 1049 3784 Räkning R 0 0 0 0 0 Totalt 4) 18365 9601 2309 2153 32428 ÅR Alla 2007 45203 44155 11229 5617 106204 VMF 2006 38822 44889 11288 5585 100585 2005 51438 45077 11672 4054 112272 2004 37180 40377 11267 4047 92871 2003 36163 37820 11403 4518 89903 Medeltal 5 år 41761 42464 11372 4764 100367 Anm: 1) Se not 2, tabell 1 2) Till denna grupp räknas även stolpsortiment och helstammar. 3) Till denna grupp räknas även träddelar och tändsticksvirke. 4) För VMF Qbera och VMF Syd ingår viss volym bemyndigad mätning.

Tabell 4 Virkesvolym per mätplatstyp Mätplatstyp Förening Virkesterminal Övriga Bilväg 2) Industri mätplatser Summa Virkesvolym i 1000 m³f 1) Nord - 2927 27265-30192 Qbera - 2504 40569 511 43584 Syd 35 5191 25916 1286 32428 Summa 35 10622 93750 1797 106204 Motsvarande: 2006 1679 8870 87998 2039 100585 2005 642,4 15277 93196 3156 112271 2004 18 4895 87080 875 92868 2003 15,5 4681 84428 779 88630 Medeltal 5 år 478 8869 89290 1729 100112 Anm: Data från SDC. 1) Se not 2, tabell 1 2) Mätplatstyp 3 (järnväg) och 8 (virkesterminal/upparbetningsplats) ingår. Tabell 5 Medelvolym för stockmätt barrsågtimmer Verksamhetsår Förening 2007 2006 2005 2004 2003 Medelvolym i m³f ub 1) Nord 0,163 0,162 0,163 0,159 0,159 Qbera 0,211 0,209 0,205 0,205 0,203 Syd 0,215 0,217 0,214 0,203 0,202 Anm: 1) Sågtimmer inkl. klentimmer och specialsortiment. 17

Tabell 6 Kvalitetsfördelning (VMR-klasser) för stockmätt barrsågtimmer Förening Bruttovolym 1) 1000 m³f ub Tall Fördelning av volym i % 0 1 2 3 4 5 NK Vrak/ Avdrag Nord 1819 4,5 7,1 15,3 61,1 8,6 3,1 0,3 Qbera 4112 6,0 3,1 19,1 64,5 6,3-1,1 Syd 1029 5,2 1,2 10,7 74,5 7,2-1,1 Förening Bruttovolym 1) 1000 m³f ub Gran Fördelning av volym i % 0 1 2 3 4 NK Vrak/ Avdrag Nord 1848 0,1 14,5 71,7 9,8 3,3 0,5 Qbera 2) 5505 0,3 17,2 69,8 11,4-1,3 Syd 1292 0,2 9,1 76,3 14,9-3,3 Anm: Data från SDC. 1) Statistiken grundas på stockmätning utförd enligt mätsyfte ( 1 ) vederlagsmätning och mätsyfte ( 4 ) stickprovsmätning. 2) Sammanslagna kvalitetsklasser ingår. I vissa fall redovisas sammanslagning av granklasserna 2 och 3 som klass 2, i andra fall redovisas granklasserna 1-3 som klass 3. 18

Tabell 7 Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll VMF Kontroll Antal Medeltal av Avseende Mätplatser Stockar / Partier Kontrollkvot. 1) (systematisk avvikelse) Kvotspridning. 2) (tillfällig avvikelse) Bruttovolym Värde Bruttovolym Värde Stockvis kontroll Träff- % 3) Nord Sågtimmer Manuell mätning 9 2670 + 0,3 % + 1,1 % 8,1 % 27,7 % 71 Autom. mätning 37 37374-0,1 % + 0,9 % 6,5 % 24,8 % 69 Massaved Manuell mätning 18 14340 + 0,2 % + 0,3 % 10,1 % 14,5 % 98 Qbera Sågtimmer Autom. mätning 4) 55 58058-0,3 % + 0,9 % 6,1 % 22,2 % 78 Massaved Manuell mätning 22 6706 + 0,4 % + 0,7 % 8,8 % 11,9 % 99 Syd Sågtimmer Autom. mätning 53 29505 0,0 % + 1,7 % 7,3 % 21,8 % 83 Partivis kontroll Nord Flissållning 7 85 + 0,6 % 0,56 % Qbera Sågbara sortiment 6 70-0,3 % + 3,6 % 4,4 % 7,8 % Flissållning 11 108 0,0 % 0,9 % Syd Sågbara sortiment Massaved i trave 6 537 + 0,1 % + 2,9 % 1,1 % 1,1 % flis/spån i skäppa 2 34-0,2 % 3,2 % Anm: 1) Kvoten mellan ordinarie mätning och kontrollmätning. 2) Kvotspridningen utgör standardavvikelsen för kvoten per stock mellan ordinarie mätning och kontroll. Värdena avser volymviktat medeltal för samtliga aktuella mätplatser. 3) Med träffprocent avses den procentuella andelen stockar som vid ordinarie mätning och kontrollmätning bedömts lika vad avser sortiment, trädslag och kvalitet. 4) Inkluderande ett mindre antal kontrollstockar efter manuell mätning. 19

Tabell 8 Funktionskontroll variation mellan mätplatser Antal mätplatser i olika kontrollkvotsintervall 1) VMF -4-3 -2-1 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Sum Stockvis kontroll Sågtimmer volym N 22 18 40 Q 1 4 24 21 2 52 S 1 7 18 19 6 2 53 Sågtimmer värde N 1 2 5 14 13 4 1 40 Q 1 3 5 18 14 10 1 52 S 4 12 16 9 5 3 4 53 Massaved volym N 6 5 3 1 15 Q 3 5 2 10 Massaved värde N 2 2 7 3 1 15 Q 2 6 1 1 10 Partivis kontroll Massaved volym S 1 1 4 6 Massaved värde S 2 2 1 1 6 Anm: 1) Mätplatser med fler än 300 kontrollstockar eller fler än 30 kontrolltravar. Tabell 9 Kostnader för mätning Totala kostnader i 1000-tal kronor Genomsnittliga kostnader i kr/m³f ub 4) Förening Förvaltning 1) Distrikts- Kontroll 3) Summa Totalt Stockmätning Övrig kostnader 2) mätning Sågtim även manuell Mav bara manuell Nord 8959 67693 3850 80502 2,67 5,23 72,94 1,93 Qbera 13914 138687 5468 158069 3,69 5,65 95,54 2,65 Syd 11383 122782 4961 139126 4,29 4,90 5) 3,73 Summa 34256 329162 14279 377697 Tidigare år 2006 33880 292543 13927 340350 2005 35878 322513 13525 371916 2004 30168 262667 12912 305207 2003 28282 259612 12808 300702 Medel 5 år 32493 293299 13490 339174 Anm: 1) Kostnader för central förvaltning avseende mätning exkl, finansiella intäkter och kostnader. 2) Summa kostnader för mätningsarbete och arbetsledning på distrikten. 3) Inklusive kostnader för kontroll utförd av distriktspersonal. 4) Med genomsnittlig kostnad avses kostnaden för VMFs egna mätare exkl. kostnader för bemyndigad mätning och separata uppdrag dividerad med den av VMF-personalen mätta volymen. 5) Inklusive en mindre volym travmätt sågtimmer. 20

SDC När SDC bildades 1961 var det för att med hjälp av datorisering samordna och rationalisera systemen för virkesredovisning inom virkesmätnings- och flottningsföreningarna i norra Sverige. Den ekonomiska föreningen SDC, Skogsbrukets Datacentral, arbetade framgångsrikt och verksamhetsområdet utökades till hela landet. Idag, 47 år senare, har SDC utvecklats till skogsnäringens IT-företag - ett informationsnav när det gäller produktinformation, lager-förflyttningar och mätpunkter för virkes-, transport- och biobränsleaffärer. Den bearbetade informationen paketerar vi i vissa fall till färdiga produkter och tjänster. I andra fall förädlas och behovsanpassas informationen för integrering i våra kunders egna system. Vår kundtjänstfunktion är ansiktet utåt och ser till att ge snabb och effektiv hjälp och support i användarfrågor. De större integrerade skogsföretagen står idag för hälften av SDCs omsättning. De till antalet största kundgrupperna är köpsågverken och mindre skogsföretag. Transport- och energiföretagen är relativt nya kundgrupper som växt snabbt de senaste åren. Informationsflödet mellan skog och industri blir allt mer betydelsefullt och ställer högre krav på rådatats aktualitet och kvalitet. SDC har kompetens och rutin när det gäller att driva på standardiseringen av informationsutbytet och att medverka operativt som ett informationsnav i svensk skogsnäring. SDC är en ekonomisk förening med ett femtiotal medlemmar. Vidare är köpsågverken anslutna via sina branschorganisationer. Vi är ca 115 anställda och omsätter ca 130 miljoner. Virkeskvantiteter som redovisats genom SDC har de senaste 10 åren ökat från 95 till 141 miljoner m3fub.

VMR VMR är skogsnäringens forum för virkesmätnings- och redovisningsfrågor. VMR verkar för en gemensam, enhetlig, rättvis, relevant och effektiv virkesmätning och virkesredovisning samt för effektiv infrastruktur inom angränsande delar av råvaruflödet. VMR ingår som en del i SDCs organisation. www.virkesmatning.se SDC ek för VMF Nord ek för VMF Qbera ek för VMFSyd ek för Besöksadress: Skepparplatsen 1 Besöksadress: Skeppargatan 1 Besöksadress: Pelle Bergs backe 3 Besöksadress: Slottsgatan 14 Postadress: 851 83 Sundsvall Tel: 060-16 86 00 Fax: 060-16 86 39 E-post: info@sdc.se Hemsida: www.sdc.se Tel kundtjänst: 060-16 87 00 Postadress: Box 4037 904 02 UMEÅ Tel: 090-77 82 15 Fax: 090-77 82 12 E-post: vmf@vmfnord.se Hemsida: www.vmfnord.se Postadress: Box 1935 791 19 FALUN Tel: 023-456 00 Fax: 023-456 09 E-post: info@vmfqbera.se Hemsida: www.vmfqbera.se Postadress: Box 3126 550 03 JÖNKÖPING Tel: 036-34 17 00 Fax: 036-16 52 20 E-post: info@vmfsyd.se Hemsida: www.vmfsyd.se Fax kundtjänst: 060-16 86 58 E-post kundtjänst: kundtjanst@sdc.se