Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014 2014-04-24 Syfte och uppdrag Syftet har varit att göra noggrannare inventering av den källmiljö som påverkas av detaljplan för Kullbäckstorp 2:2 m fl, Vällkullevägen i Mölnlycke samt göra en bedömning av hur populationen av gråvingad källbäckslända Nemoura dubitans i området runt Vällsjön påverkas av detaljplanen. Arten är upptagen i den nationella rödlistan (Gärdenfors 2010) som hotad (Sårbar, VU). Arbetet har gjorts av Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult på uppdrag av Michaela Kleman, Härryda kommun under våren 2014. Metod Området besöktes den 2 april 2014. Våren hade varit torr vilket gjorde att vattentillgången i källmiljön var liten. Vid besöket samlades vattenlevande ryggradslösa djur in med håv och tesil som hälldes ut i vit balja, där de sedan plockades in och lades i 70 % sprit. Insamling skedde under ungefär 30 minuter. Några bäcksländelarver togs även hem levande i baljan för kläckning. Använd bestämningslitteratur ses i referenslistan. I GIS (Manifold 8.0) gjordes beräkningar av ytor för lämpliga miljöer för Nemoura dubitans. Resultat I den nedre delen av området rann lite vatten och små vattensamlingar fanns i ett cirka 50 m 2 stort område där det för närvarande fanns lämpliga miljöer för vattenlevande djur. Störst mängd vattenfyllda höljor mellan tuvorna fanns cirka 10 meter öster om diket. Totalt bedömdes cirka 280 m 2 av området (upp till 25 meter från diket) utgöras av lämpliga miljöler för vattenlevande djur vid något blötare förhållanden. Figur 1 och 2. T.v. ses diket nedanför (väster om) källmiljön. T.h. ses källmiljön mot öster. 2014-04-24 Sida 1
Figur 3. Små vattensamlingar mellan tuvorna. Bland mossor som indikerar blötare förhållanden och källmiljöer återfanns källgräsmossa Brachythecium rivulare och skedmossa Calliergon cordifolium. Även källarv Stellaria alsine som indikerar källpåverkad mark växte i en del av området. Bland de insamlade vattenlevande ryggradslösa djuren hittades elva arter (taxa) (Tabell 1). Den eftersökta Nemoura dubitans är svår att säkert bestämma som larv. Flera av de insamlade larverna hade dock karaktärer som stämde överens med Nemoura dubitans (Bilaga). För helt säker bestämning behövs dock ofta vuxna individer. Tyvärr kläcktes endast en individ ut från det hemtagna provet med levande larver. Denna visade sig vara en annan art, en hona av Nemoura flexuosa. Nemoura dubitans har tidigare bestämts säkert genom vuxna individer (Nolbrant 2012) i den större källmiljön cirka 150 meter sydväst om det nu undersökta området. Det innebär att någon helt säker bestämning av Nemoura dubitans inte har kunnat göras i området men flera av de infångade individerna bedöms vara Nemoura dubitans på grund av deras karaktärer. Miljön bedöms även som godtagbar för arten och platsen ligger nära det område där den tidigare säkert påträffats, vilket också gör förekomsten sannolik. Flera av de övriga påträffade arterna är typiska för små vattensamlingar och för källmiljöer. Förekomsten av bäcksländor och nattsländor tyder på att åtminstone delar av området håller vatten under i hela året. 2014-04-24 Sida 2
Tabell 1. Påträffade vattenlevande ryggradslösa djur. Bäcksländor Nemoura dubitans?, gråvingad källbäckslända 3-5 ind. Nemoura flexuosa 3-5 individer (1 vuxen är säkert bestämd) Nattsländor Limnephilus centralis 4 ind. Tvåvingar Chironomidae, fjädermyggor 5 ind. Vattenbrynsbaggar Hydraena palustris 1 ind. Palpbaggar Helophorus obscurus 2 ind. Helophorus strigifrons/laticollis 1 ind. Anacaena lutescens 3 ind. Dykare Hydroporus discretus 1 ind. Snäckor Gyraulus albus ljus skivsnäcka 2 ind. Musslor Pisidium sp. ärtmussla 10 ind. Figur 4. Förekomst av bäcksländor (Nemoura) 2012 (Nolbrant 2012). Gråvingad källbäckslända (Nemoura dubitans) är säkert bestämd genom vuxna individer 2012 i den större källmiljön cirka 150 meter sydväst om det aktuella underökningsområdet. 2014-04-24 Sida 3
Figur 5. Detaljbild av mängden påträffade bäcksländor (Nemoura) samt källmiljöer. Bedömning av konsekvenser En uppskattning av hur stor andel den aktuella källmiljön utgör av den totala miljön som bedömts lämplig för Nemoura dubitans i helhetsmiljön öster om Vällsjön (Fig. 4) har gjorts. Vid denna jämförelse har de grönstreckade områdena (Fig. 4) som pekats ut vid 2012 års inventering använts (Nolbrant 2012). Det aktuella området som berörs av detaljplanen motsvarar 700 m 2. De övriga större områdena motsvarar 10500 m 2 respektive 4700 m 2. På grund av torr väderlek bedömdes endast 280 m 2 av det område som berörs av detaljplanen för närvarande vara lämpligt för Nemoura dubitans. Eftersom det är troligt att motsvarande reducering av lämpliga miljöer har skett i de övriga områdena på grund av torr väderlek, används arealberäkningarna från 2012. Beräkningarna visar att den yta som täcks av detaljplanen utgör 4,6 % av den totala arealen av lämpliga miljöer i området. Området vid detaljplanen bedöms som inte helt optimalt för Nemoura dubitans eftersom den lämpliga miljön har en liten areal och att området ligger något isolerad drygt 100-150 meter från den större mer sammanhängande lämpliga miljön i sydväst. Eftersom området är en källmiljö med förekomst av både bäcksländor, nattsländor och andra vattenlevande djur och miljön ändå ingår i helhetsmiljön med källmiljöer och våtmarker vid Vällsjön där det förekommer rödlistade arter är det lämpligast att hålla själva utströmningsområdet minst cirka 25 meter från bäcken intakt. Utströmningsområden tillför dessutom rent vatten till nedanliggande vattenmiljöer och det är viktigt att vatten med god kvalitet även fortsättningsvis tillförs. 2014-04-24 Sida 4
Om området inom detaljplanen försvinner bedöms dock inte detta vara ett hot mot eller innebära någon stor påverkan på populationen av Nemoura dubitans som helhet öster om Vällsjön, eftersom arealen är en relativt liten del av den totala arealen och att källmiljön ligger något isolerad. Referenser Glöer, P. & Meier-Brook, C. 1994. Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlussel fur die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund fur Naturbeobachtung. Gärdenfors, U (ed.). 2010. Rödlistade arter I Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Lillehammer, A. 1988. Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscanida and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volume 21. Nilsson, A. N. & Holmen, M. 1995. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Nolbrant, P. 2012. Utbredningen hos smal dammsnäcka Omphiscola glabra, gråvingad källbäckslända Nemoura dubitans och åkergroda vid Vällsjön samt bedömning av hur anläggning av dammar påverkar naturvärdena 2012. Härryda kommun. Wallace, I.D., Wallace, B. & Philipson, G.N. 2003. Case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. FBA no 61 2014-04-24 Sida 5
Bilaga Både långa och korta hår på de yttre delarna av alla tre lår. Långa hår är arrangerade i gles tvärgående rad på ovansidan av låren. (Bakbenet är till vänster.) Framben (t.v.) samt detalj av tarsen. Den första ledens innerdel är böjd (t.h.). Tydlig behåring mitt på cercus-segment 7-10 (t.v.). Kort behåring på bakkanten av tergum-segment 4-7 (t.h.). 2014-04-24 Sida 6