Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI

Relevanta dokument
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Framtida klimat i Stockholms län

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Mälarens och havets vattennivåer i framtiden ett samspel med betydelse för den fysiska planeringan

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Klimatscenarier för urbana regioner. Sten Bergström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Klimat och hydrologi

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Klimatkorrigerad investeringsstrategi

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion

Framtidsklimat i Hallands län

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Hydrologiska framtidsfrågor

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Johan Andréasson, Hanna Gustavsson och Sten Bergström. RAPPORT NR Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Framtidens översvämningsrisker

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatanalys för Örebro län

Regional klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län - Risker för översvämningar och höga flöden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Johan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren. Rapport Nr Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län - för dagens och framtidens klimat

Gunn Persson, Elin Sjökvist, Hanna Gustavsson, Johan Andréasson och Kristoffer Hallberg Rapport Nr Klimatanalys för Västmanlands län

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatanalys för Blekinge län

Gustavsson H., Andreasson J., Eklund D., Hallberg K., Persson G., Sjökvist E. och Tengdelius Brunell, J.

Klimatanalys för Skåne län

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

DAMMSÄKERHET. Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring - metodutveckling och scenarier Rapport 11:25.

Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret

Fuktcentrums informationsdag

Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern slutrapport

Klimatanalys för Uppsala län

Regional klimatsammanställning Stockholms län

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Hydrologins vetenskapliga grunder

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag


Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Hydrologi, grunder och introduktion

Simulering av möjliga klimatförändringar

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Vad händer med klimatet?

Klimatanalys. Värmlands län

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Vattenflöden kring Helgeandsholmen

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Framtidsklimat i Uppsala län

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Analys av översvämningsrisker i Karlstad

Transkript:

Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI

2.0 1.5 1.0 0.5 1924 2000 Mälarens nivåer 0.0-0.5 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01 1000 750 500 250 Mälarens tappning 0-250 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01

Stockholm våren 1924

Tillståndet på bärigheten som Slussen ser ut idag. Röd färg markerar konstruktion i mycket dåligt skick, gul färg markerar dåligt skick och grön färg markerar konstruktioner som håller ytterligare några år. 5 mars 2012

2012-03-05 Projekt Slussen - Syfte med en ny reglering För detaljerad beskrivning se: Andreasson, J. och Gustavsson, H. (2010) Förslag på Mälarens framtida reglering Slutrapport fas 3. SMHI-rapport nr. 2010-16. 7

2012-03-05 Syfte och hänsynstaganden Minska risk för översvämningar Minska risk för Låga vattenstånd Förhindra saltvatteninträngning Årstidvariationer Vattenhastigheter Flöden vid Riksbron 8

Foto: Johan Andréasson 2009

Regleringen är en kompromiss mellan många intressen Vattenförsörjning Sjöfartens behov Jordbruket Naturmiljö och biologisk mångfald Fysisk planering och exploatering Infrastruktur Rekreation och kulturmiljö Fiske

1976-2005 Ny reglering vs dagens

Aktuella klimatanalyser Projekt Slussen Vänern och Göta älv Arvika Foto: Arvika kommun 13

Regional klimatsammanställning Stockholms län Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg, Sandra Martinsson, Signild Nerheim och Lennart Wern

Utsläpp Global klimatmodell Regional klimatmodell Regionala klimatdata Framtidens flöden Hydrologisk modell Regn och snö Avdunstning Markfuktighet Omskalning med DBS-metoden Avrinning

Använda klimatscenarier Nation Institut Scenario GCM RCM Upplösning Period SMHI A1B ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(2) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2100 SMHI B1 ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CNRM RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CCSM3 RCA3 50 km 1961-2100 CNRM A1B ARPEGE Aladin 25 km 1961-2050 KNMI A1B ECHAM5(3) RACMO 25 km 1961-2100 MPI A1B ECHAM5(3) REMO 25 km 1961-2100 C4I A2 ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2050 HC A1B HadCM3(Q0) HadRM3 25 km 1961-2100 C4I A1B HadCM3(Q16) RCA3 25 km 1961-2100 METNO A1B BCM HIRHAM 25 km 1961-2050 METNO A1B HadCM3(Q0) HIRHAM 25 km 1961-2050 DMI A1B ECHAM5(3) HIRHAM 25 km 1961-2100

Beräknad utveckling av årsmedeltemperatur i Stockholms län Historiska observationer visas som staplar. Observerade värden större än referensperiodens medelvärde visas som röda staplar och lägre värden visas som blå staplar. Skuggningarna avser uppifrån och nedåt, maximivärdet, 75:e percentilen, medianvärdet (svart linje), 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedeltemperaturen från samtliga klimatberäkningar.

Beräknad utveckling av årsnederbörden i Stockholms län

Ändring av 100-årsflödet från 1963-1992 Resultat från pågående projekt finansierat av Elforsk till 2021-2050 till 2069-2098 Medelvärde av 16 klimatberäkningar Medelvärde av 12 klimatberäkningar

Förändrad säsongsdynamik i tillrinning

Ändrad medeltillrinning

Vinter Vår Sommar Höst

Aktuella bedömningar av havsnivåhöjning sedan IPCC Datum Källa Referensperiod Höjning till ungefär år 2100 Januari 2007 IPCC AR4 1980-1999 18-59 cm (exkl. isdynamik) Hösten 2008 Holländska Deltakommittén 1990 55-120 cm April 2009 Rummukainen och Källén 2009 det kan röra sig om en meter under de närmaste 100 åren Juni 2009 Ministry of Natural Resources and 1980-1999 75 (65-100) cm Juni 2009 September 2009 November 2009 Environment, Vietnam UK Climate Projections science report (Lowe et al., 2009) 1980-1999 11,6 75,8 cm runt Storbritannien och Irland 2000-2100 80 cm Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap i Norge Copenhagen diagnosis 1980-1999 at least twice as much as projected by Working Group I of the IPCC AR4 November 2009 November 2009 Februari 2010 Februari 2011 it may well exceed 1 m NOAA by the end of this 3 4 fot (90-120 cm) century Netherlands Environmental 1990-2100 55-110 cm (40-105 Assessment Agency PBL m.fl. lokalt för Holland) Australian Department of Climate 1990-2100 1,1 meter Change Københavns Klimatilpasningsplan 2010-2110 100 cm

Vattenståndsändring / Landhöjning (cm) Stockholm 100 80 60 Global vattenståndshöjning 40 Nettoändring 20 0-20 -40 Landhöjning -60 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 År

Några viktiga slutsatser Idag är riskerna för att Mälaren skall svämma över oacceptabelt höga Stigande havsvattenstånd kommer på lång sikt att vara det stora Förändring av dimensionerande vattenstånd i slutet på seklet under framtidsproblemet antagandet för att Mälaren havet stigit och Stockholm 50 cm Den planerade kapacitetens livslängd styrs helt av vilken bedömning om framtida havsvattenstånd som görs. 2067-2096 Saltsjön 3,58 m under referensperioden jämfört med 4,08 m under scenarioperioden Saltsjön 4,08 m under referensperioden jämfört med 4,58 m under scenarioperioden Medel -17 cm 5 cm Max 1 cm 20 cm Min -36 cm -17 cm Den planerade utökade kapaciteten klarar en havsnivåhöjning på ca 50 cm (netto) och kommer då att skydda Mälaren från översvämningar de kommande 50-100 åren Normala havsvattenstånd Höga havsvattenstånd Regleringen kan dock komma att behöva ses över tidigare för att motverka låga vattenstånd i framtiden

Medel av årets största dygnsnederbörd

Antal dygn med nederbörd > 10 mm

29

Water Sluices (Gate)

Shipping Navigation Sluice S-1 31

Hälsning från St. Petersburg Rosa Mikhailenko, operativ chef för barriärens drift, skickade nedanstående meddelande till SMHI: On the 27th at 22:40 we started closing the barrier and at 23:40 the barrier was closed till morning. Thanks to the accuracy of YOUR forecast which was the FIRST and the earliest one, we prevented the possible, 309th, flood in St.Petersburg.

Tack för uppmärksamheten!

Tidplan 2011 Detaljplanen för Slussen antas 2012 Ansökan om tillstånd lämnas in 29 januari 2013-2020 Byggnation upp till torgplan 2020 Driftsättning ny reglering 2022 Färdigställande av övrig bebyggelse

Projekt Slussen

Motstående intressen gör frågan politiskt känslig Säkerhet för infrastruktur och bebyggelse runt Mälaren Säker vattenförsörjning för 2 miljoner människor Transportapparaten i Stockholms innerstad Miljövärden och biologisk mångfald längs Mälarens stränder Jordbrukets behov Sjöfartens behov Kommersiella intressen Bevarare mot förnyare (kultureliten engagerad) Det pågår diverse lobbyverksamhet där klimatfrågan åberopas och missbrukas

Sammanfattning tillrinning Vattenföringens säsongsvariation går mot en flödesregim med högre flöden under höst och vinter och lägre vårflod. Dessa förändringar syns tydligast mot slutet av detta sekel. Det kan bli ökad risk för torka och vattenbrist under sommaren Ingen stor förändring av medelvattenföringen (svag tendens till minskning)

Ändring i 20-års återkomsttid i daglig nederbördsmängd under sommaren (JJA) Signifikanta ökningar i nordöstra Europa Nikulin et al., 2010

Ansvarstagande från SMHI rörande Mälaren och Slussen Rådgivande rörande havets nivåer idag och i framtiden Rådgivande rörande Mälarens nivåer idag och i framtiden Rådgivande rörande tappningskapaciteten Rådgivande rörande ny reglering av Mälaren Mätningar och hydrauliska beräkningar Hydrologisk prognostjänst under byggtiden?

Västerås 1924

Ändring av 100-årstillrinning

Brandrisk HC-HCQ0-25-A1B KNMI-E53-25-A1B SMHI-CCSM3-50-A1B SMHI-E51-50-A1B SMHI-E52-50-A1B SMHI-E53-50-A1B Från delrapportering av etapp 1 av det MSB-finansierade projektet Klimatscenarier Brandrisk HBV (Gardelin, m. fl., 2010).

Brandrisk HC-HCQ0-25-A1B KNMI-E53-25-A1B SMHI-CCSM3-50-A1B HC-HCQ0-25-A1B KNMI-E53-25-A1B SMHI-CCSM3-50-A1B SMHI-E51-50-A1B SMHI-E52-50-A1B SMHI-E53-50-A1B SMHI-E51-50-A1B SMHI-E52-50-A1B SMHI-E53-50-A1B Från delrapportering av etapp 1 av det MSB-finansierade projektet Klimatscenarier Brandrisk HBV (Gardelin, m. fl., 2010).

2012-03-05 Likheter och skillnader 45

Beräknad framtida förändring av dimensionerande vattenstånd i Mälaren enligt 16 klimatscenarier för 2030-2049 och enligt 12 klimatscenarier för 2077-2096. Beräkningarna jämförs mot dimensioneringsberäkningar för perioden 1971-1990. Saltsjöns nivå har varit 0,77 m (RH2000) för perioderna 1971-1990 och 2030-2049 och 1,27 m (RH2000) för perioden 2077-2096.

Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889

% ändring av 100-årsflödet i Ås i Viskan

Stockholm i april 2003

1889 1899 1909 1919 1929 1939 1949 1959 1969 1979 1989 1999 2009 Vattenstånd (cm) Havsvattenstånd Stockholm-Skeppsholmen 1889-2010 Årsmedelvärden Regression 1889-2010 Maxvattenstånd Minvattenstånd 850 800 750 700 650 600 År

2012-03-05 Vinden påverkar Mälarens nivåer Stormen Gudrun +17 cm 52