Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamheten Värmland Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 9,8 procent är företagsamma Vid halvårsskiftet 2010 fanns det 19 619 aktivt företagsamma individer i Värmlands län, vilket är 9,8 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det är en något högre andel jämfört med förra mätningen. I riket som helhet finns det 808 000 personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder företagsamma. Av de företagsamma individerna i Värmland är drygt 5 200 kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder ansvarar alltså 5,3 procent för ett företag, vilket är en klart lägre andel än i riket som helhet (6,9 procent). Även antalet yngre företagsamma (16 34 år) ökar i länet jämfört med för ett halvår sedan. Vid halvårsskiftet fanns 2 425 unga företagsamma personer i Värmland, vilket är 4,0 procent av länets yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är klart högre (5,4 procent). 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,8% 9,8% Sunne är Värmlands mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Sunne kommun har Värmlands läns mest företagsamma befolkning där hela 14,6 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Filipstads kommun där 6,6 procent räknas som företagsamma. Sunne har även länets klart yngsta företagsamhet. Av kommunens yngre population ansvarar 6,0 procent för ett företag. I Storfors och Munkfors kommun är motsvarande notering 2,6 procent, vilket är lägst i regionen. Sunne har även en kvinnopopulation som är högst delaktig i företagandet. 8,3 procent av kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag.

Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre SUNNE 1408 14,6% 8,3% 6,0% ÅRJÄNG 903 12,6% 6,5% 5,0% KIL 973 11,4% 6,4% 3,5% SÄFFLE 1276 11,4% 5,4% 5,0% TORSBY 999 11,1% 6,6% 4,3% EDA 629 10,1% 4,6% 4,6% HAMMARÖ 1066 10,0% 5,7% 4,3% ARVIKA 1813 9,6% 4,9% 3,8% KARLSTAD 5879 9,2% 5,0% 3,8% HAGFORS 840 9,1% 5,6% 3,5% KRISTINEHAMN 1567 8,9% 4,9% 4,1% FORSHAGA 705 8,5% 4,8% 3,5% STORFORS 267 8,4% 3,5% 2,6% MUNKFORS 225 8,3% 4,1% 2,6% GRUMS 559 8,3% 5,0% 3,7% FILIPSTAD 510 6,6% 4,0% 2,7% Företagsamheten ökar med 1 procent Under första halvåret 2010 ökade företagsamheten i länet med 202 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,0 procent. Värmlands företagsamhet ökar således i en något långsammare takt än för riket. Bakom förändringen ligger en stor dynamik. Cirka 1 000 nya individer har tillkommit som företagsamma medan knappt 800 personer har avslutat sin företagsamhet under det senaste halvåret. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb. Antalet företagsamma kvinnor har vuxit något snabbare i länet (1,6 procent) än den totala företagsamheten. Trenden med en högre tillväxttakt av företagsamheten bland landets kvinnor är gemensamt för de flesta av Sveriges län.

Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,2% 1,0% Företagsamheten ökar snabbast i Hagfors Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Hagfors kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 34 individer, vilket ger en tillväxttakt på 4,2 procent. Cirka 10 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Sex av länets kommuner uppvisar en negativ tillväxt av företagsamma individer. Svagaste tillväxten hittas i Årjäng kommun där företagsamheten minskat med 0,6 procent. Även antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Hagfors där tillväxttakten uppmättes till 7,3 procent. I två av länets kommuner har den kvinnliga företagsamheten backat sedan förra halvåret.

Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 30/6 Företagsamma 31/12 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor HAGFORS 840 806 +34 4,2% 11,8% 7,3% SUNNE 1408 1373 +35 2,5% 1,2% 1,6% KRISTINEHAMN 1567 1535 +32 2,1% 5,8% 3,4% ARVIKA 1813 1778 +35 2,0% 5,5% 0,4% GRUMS 559 549 +10 1,8% 9,8% 6,4% EDA 629 618 +11 1,8% 2,7% 4,6% HAMMARÖ 1066 1051 +15 1,4% 9,9% 2,1% KIL 973 962 +11 1,1% 6,3% 1,1% TORSBY 999 991 +8 0,8% 2,9% 4,4% KARLSTAD 5879 5852 +27 0,5% 2,5% 0,2% SÄFFLE 1276 1280 4 0,3% 2,0% 0,0% STORFORS 267 268 1 0,4% 0,0% 3,9% FILIPSTAD 510 512 2 0,4% 9,8% 0,7% FORSHAGA 705 708 3 0,4% 0,0% 0,5% MUNKFORS 225 226 1 0,4% 17,4% 1,8% ÅRJÄNG 903 908 5 0,6% 0,0% 0,4% Allt fler unga är företagsamma Trenden mot ett allt högre deltagande i företagsamheten hos landets ungdomar fortsätter även i denna mätning. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år i Värmland har ökat med 1,0 procent jämfört med första halvåret. Med tanke på den stora generationsväxling som till del redan har påbörjats är ett större deltagande i företagandet hos den yngre befolkningen välkommet. Hagfors kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med nästan 12 procent. Även Hammarö och Grums har en hög tillväxt av unga företagsamma. I Munkfors kommun är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra halvåret och minskningen uppgick till hela 17 procent. Den nedåtgående trenden i Munkfors är oroande eftersom kommunen redan har ett lågt deltagande i företagsamheten hos ungdomarna.

Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1% 0% 1% 2% 1,4% 1,0% Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Sammantaget finns nu 2 425 personer med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är 4 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet företagsamma ungdomar ökat med 3,3 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en något långsammare takt under samma period (+2,3 procent). Det bör påpekas att skillnaderna mellan grupperna är klart högre i övriga riket Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år 2008. Det finns nu 5 231 kvinnor med ansvar för ett företag, vilket är en ökning med 5,0 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten. Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp.

Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. 2008 2010. 5,5% 5,32% 5,0% 5,09% 4,5% Ungdomar 4,0% 3,91% 3,99% Kvinnor 3,5% 3,0% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Högre nyföretagsamhet Under första halvåret 2010 valde 1 003 nya personer att ansvara för ett företag i Värmland. Detta är klart fler än under förra halvåret då 837 personer registrerades som nyföretagsamma. I relation till den arbetsföra befolkningen valde 5,0 personer att bli företagsam per 1000 invånare, vilket är en klart lägre frekvens än som råder i riket (6,6). Av de genuint nyföretagsamma i Värmlands län var 35 procent kvinnor en marginell nedgång från förra mätningen då andelen låg på 36 procent. Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar dock en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret.

Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 5,0 Nyföretagsamheten högst i Sunne Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Sunne kommun uppvisar länets högsta relativa nyföretagsamhet. Totalt har 81 nya individer tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 8,4 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är 16 procent inflyttade från andra kommuner, vilket är en relativt lägre andel i jämförelse med andra kommuner med en hög nyföretagsamhet. Filipstads kommun har länets lägsta nyföretagsamhet. Endast 6,3 nya personer per 1000 invånare räknades som nyföretagsamma i kommunen under det första halvåret 2010. Torsby har Värmlands högsta kvinnliga nyföretagsamhet. Av kommunens kvinnliga population är 6,3 per 1000 invånare nyföretagsamma. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas om dessa personer inkluderades.

Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor SUNNE 68 13 81 8,4 9,8 5,1 KIL 55 9 64 7,5 9,1 4,8 HAMMARÖ 52 23 75 7,0 10,1 5,2 HAGFORS 52 9 61 6,6 7,4 5,8 TORSBY 54 5 59 6,5 7,4 6,3 KARLSTAD 318 76 394 6,2 6,6 4,1 FORSHAGA 39 12 51 6,1 7,4 4,4 STORFORS 16 3 19 6,0 5,1 4,0 KRISTINEHAMN 91 13 104 5,9 8,0 4,5 GRUMS 25 12 37 5,5 6,6 5,1 ARVIKA 81 17 98 5,2 6,7 2,4 MUNKFORS 13 1 14 5,2 1,4 2,3 EDA 26 6 32 5,1 6,0 4,0 SÄFFLE 53 4 57 5,1 7,4 3,1 ÅRJÄNG 34 0 34 4,7 7,1 4,1 FILIPSTAD 26 5 31 4,0 6,3 4,1 Ungdomar står för 35 procent av nyföretagsamheten Av de 1 003 genuint nyföretagsamma i Värmland var 35 procent yngre än 35 år, vilket är en oförändrad andel jämfört med förra halvårets notering. I absoluta tal är däremot dagens notering högre, beroende på den allmänt högre nivån på nyföretagsamheten. Hammarö uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 10,1 nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i Hammarö under det gångna halvåret. Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. I riket som helhet uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än vid förra mätningen.

Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 39% 35% 35% 30% 25% Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar kraftigt jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Värmland uppgick till 351 under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 5,8 ungdomar per 1 000 invånare blivit företagsamma under perioden. Trots den kraftiga ökningen är Värmlands unga nyföretagsamhet klart lägre jämfört med riket som helhet (7,7 per 1000 invånare). Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar kraftigt i denna mätning. Föregående halvår noterades 3,0 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 3,5 kvinnor per 1000 invånare, vilket även det är betydligt lägre än riksgenomsnittet.

Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen. 2008 2010 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 5,8 4,9 3,5 2,5 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Ungdomar Kvinnor Knappt 800 personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas denna företagsamhetsmätning av en hög dynamik. Samtidigt som 1 003 personer blev företagsamma försvann samtidigt 778 personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå studerar vi två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Forshaga kommun försvann 54 personer från företagandet under första halvåret 2010. I relation till befolkningen betyder det 6,5 avslutare per 1000 invånare. Av kommunens avslutare var det en fjärdedel som flyttade ut från kommunen, vilket är en ganska genomsnittlig notering i jämförelse med andra kommuner. Hagfors har Värmlands lägsta frekvens avslutare med 2,9 avslutare per 1000 invånare. Av dessa hade knappt 20 procent flyttat ut från kommunen och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort. Filipstads kommun har länets högsta frekvens av kvinnliga avslutare, vilket är huvudanledningen till kommunens tapp när det gäller den totala kvinnliga företagsamheten.

Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor FORSHAGA 40 14 54 6,5 4,8 4,1 STORFORS 16 4 20 6,3 3,9 2,7 KIL 34 19 53 6,2 4,6 4,1 KARLSTAD 278 89 367 5,8 5,7 4,0 TORSBY 39 12 51 5,7 4,5 3,5 HAMMARÖ 48 12 60 5,6 3,1 4,0 MUNKFORS 8 7 15 5,5 1,4 3,1 ÅRJÄNG 32 7 39 5,4 4,0 3,8 SÄFFLE 49 12 61 5,4 4,0 3,1 SUNNE 38 8 46 4,8 5,1 3,8 FILIPSTAD 26 7 33 4,3 6,3 4,4 KRISTINEHAMN 64 8 72 4,1 2,7 2,9 GRUMS 21 6 27 4,0 1,6 2,1 EDA 14 7 21 3,4 2,4 2,0 ARVIKA 49 14 63 3,3 2,7 2,2 HAGFORS 22 5 27 2,9 0,9 2,0 Sammanfattning Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med 202 personer (+1,0 procent). Värmlands tillväxttakt ligger något lägre än riksgenomsnittet. Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, drygt 1 000 nya individer inträdde i företagsamhet medan cirka 800 personer försvann från densamma. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Hagfors kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 34 individer, vilket ger en tillväxttakt på 4,2 procent. Cirka 10 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Sex av länets kommuner uppvisar en negativ tillväxt av företagsamma individer. Svagaste tillväxten hittas i Årjäng kommun där företagsamheten minskat med 0,6 procent. Antalet unga företagsamma individer ökade under mätperioden. Värmlands ökningstakt uppmättes till 1,0 procent, vilket är något svagare än riksgenomsnittet. Hagfors kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med nästan 12 procent. Även Hammarö och Grums har en hög tillväxt av unga företagsamma. Sunne kommun har Värmlands läns mest företagsamma befolkning där hela 14,6 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Filipstads kommun där 6,6 procent räknas som företagsamma.