Rapport Grodans år. I samarbete med

Rapport Grodans år I samarbete med

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Svenska groddjur och deras hotbild... 1 Grodor i trafiken... 2 Grodans år och Grodguiden... 3 Resultat från rapportering... 4 Lösningar... 11 Skyltar... 11 Grodtunnlar... 11 Ideell hjälp... 11 Fortsättning på projektet... 12 Referenser... 13 Utgiven av Naturskyddsföreningen 2014

1 Sammanfattning Under år 2014 bedriver Naturskyddsföreningen projektet Grodans år i samarbete med Artdatabanken. Projektet går i första hand ut på att stärka den ideella övervakningen av groddjur genom att förmedla verktyg som underlättar rapportering. Som ett resultat har mobilappen Grodguiden tagits fram, i vilken man direkt kan rapportera fynd av groddjur till Artportalen. Grodans år syftar även till att uppmärksamma svenska groddjur och informera om biologi, ekologi, hot och åtgärder. Förhoppningen är att dessa satsningar ska bidra till en större kunskap om groddjuren och var de befinner sig, samtidigt som intresset för dem stärks. Inledning Globalt sett är groddjuren en hotad grupp. Minst 160 arter har dött ut de senaste åren och ytterligare en tredjedel av arterna riskerar att gå samma öde till mötes. Amfibier är därmed den djurgrupp på jorden som minskar mest drastiskt. I Sverige drabbades groddjuren hårt när landskapet omformades, först genom sjösänkningar under mitten av 1800-talet, sedan genom omfattande dräneringar i åkermark och skogar från 1950- till 1980-talet. Som ett resultat försvann stora arealer våtmark och antalet groddjur minskade markant. Numera är alla grodor, paddor och ödlor i Sverige fridlysta. Den minskande trenden har vänt och antalet arter ökar igen tack vare omfattande naturvårdsinsatser för att restaurera och skydda våtmarker. Trots det finns fortfarande en tydlig hotbild och flera av arterna är klassade som sårbara. Idag domineras hoten främst av uttorkning av leklokaler, predation från fisk och biltrafik som påverkar lekvandringarna. Svenska groddjur och deras hotbild I Sverige finns 13 arter av groddjur, varav två är salamandrar, tre är paddor och åtta är grodor: Större vattensalamander, Triturus cristatus. Livskraftig (LC) enligt svenska rödlistan. Globalt sett livskraftig (LC) men minskande (IUCN). Mindre vattensalamander, Lissotriton vulgaris. Ej med i svenska rödlistan. Globalt sett livskraftig (LC). Klockgroda, Bombina bombina. Livskraftig (LC) enligt svenska rödlistan. Globalt sett livskraftig men minskande (IUCN). Lökgroda, Pelobates fuscus. Nära hotad (NT) enligt svenska rödlistan. Globalt sett livskraftig (LC) men minskande (IUCN). Vanlig padda, Bufo bufo. Ej med i svenska rödlistan. Livskraftig (LC) enligt IUCN.

2 Strandpadda, Epidalea calamita. Sårbar (VU) (rödlistan). Globalt sett livskraftig men minskande (IUCN). Grönfläckig padda, Bufotes viridis. Akut hotad (CR) enligt svenska rödlistan. Ej med i IUCNs rödlista. Lövgroda, Hyla arborea. Livskraftig (LC) enligt svenska rödlistan. Globalt sett livskraftig men minskande (IUCN). Vanlig groda, Rana temporaria. Ej med i svenska rödlistan. Livskraftig (LC) och stabil i IUCNs rödlista. Åkergroda, Rana arvalis. Ej med i svenska rödlistan. Livskraftig (LC) och stabil i IUCNs rödlista. Långbensgroda, Rana dalmatina. Sårbar (VU) enligt svenska rödlistan. Globalt sett livskraftig men minskande (IUCN). Ätlig groda, Pelophylax esculentus. Livskraftig (LC) enligt svenska rödlistan. Livkraftig men minskande enligt IUCN. Gölgroda, Pelophylax lessonae. Sårbar (VU) enligt svenska rödlistan. Grodor i trafiken Under 1900-talet byggdes vidsträckta vägar i samband med att bilen fick sitt genombrott. Hur det påverkade djurlivet blev tydligt först kring 60-talet och de flesta av de tidiga studierna fokuserade på hur däggdjur påverkades, även om amfibier och reptiler var bland de första olycksoffren som påträffades. Groddjuren är i regel beroende av flera livsmiljöer. Själva reproduktionen sker i akvatisk miljö. Därutöver behövs ett födosökshabitat och ett övervintringshabitat. Detta gör dem känsliga för förändringar, särskilt i form av barriärer som hindrar dem från att vandra mellan miljöerna. Stora vägar tenderar att utgöra sådana hinder och kan i värsta fall utplåna en hel lokal population. Tusentals grodor och paddor dör under sina höst- och vårvandringar mellan lekdammar och vinterviste när de måste korsa trafikerade vägar. Groddjur som passerar vägar har generellt en hög trafikdödlighet eftersom de är relativt långsamma och särskilt aktiva när siktförhållandena är dåliga, såsom vid regn eller mörker.

3 Grodans år och Grodguiden Projektet "Grodans år" syftar till att stärka den ideella övervakningen genom att öka intresset för groddjur och ta fram bättre redskap för rapportering. Mobilappen Grodguiden har tagits fram av Naturskyddsföreningen och Artdatabanken för att förmedla ett sådant verktyg. I den finns fakta, bilder och ljud från de svenska groddjuren, samt nycklar som används för att artbestämma. Via en karta kan man sedan hitta sin position och rapportera vart observationen av ett groddjur har skett. För att kunna rapportera sitt fynd via appen måste användaren först skapa ett konto på Artportalen dit alla fynd rapporteras. Artportalen är Sveriges största webbaserade system för att rapportera och söka fynd av svenska djur, växter och svampar. Även andra produkter har tagits fram i samband med projektet; bland annat vykort, affischer och en folder som ska marknadsföra mobilappen. Ett annat inslag är att medlemmar och andra intresserade har kunnat lämna in rapporter på Naturskyddsföreningens hemsida. I rapporten fyller personen bland annat i platsen där observationen av groddjur har skett, antal djur som sågs och om de var levande eller döda. Bara under våren har det kommit in 108 rapporteringar, vilket visar på att det finns ett intresse för ideell övervakning av groddjur. På Naturskyddsföreningens hemsida finns information att läsa om appen, groddjuren och hur man kan hjälpa dem: www.naturskyddsforeningen/kvack. Figur 1 a och b. Mobilappen Grodguiden innehåller fakta om de svenska groddjuren och hur man artbestämmer dem. Där kan användaren också rapportera sitt fynd till Artportalen via en karta som läser av positionen.

4 Resultat från rapportering Totalt har det kommit in 108 rapporeringar om sammanlagt 1300 groddjur (både levande och döda) under kampanjen Grodans år. Detta innefattar endast rapporteringar som Naturskyddsföreningen fått in via hemsidan. Fynd via mobilappen är alltså inte medräknade. De flesta rapporteringarna gällde observationer som skett under våren, men några gällde även fjolåret eller var generella för ett tidsspann (till exempel att det varje år har funnits en viss art på platsen). Flest groddjur observerades i april i år. Tabell 1. Många groddjur rapporterats under våren. Flest groddjur sågs under april månad. Månad Antal grodjur Mars 343 April 621 Maj 307 I rapporterna uppges flera vägar där grodor, paddor och salamandrar blir överkörda. Några städer och orter som omnämns flera gånger är Göteborg (7 ggr), Nacka (5 ggr), Halmstad (4 ggr), Tyresö (4 ggr), Ulricehamn (2 ggr), Falun (2 ggr) och Karlskrona (2 ggr). Tyresö är den plats där flest har observerat groddjur som korsar vägar. Andra platser utmärker sig i stället för det höga antalet groddjur. En man i Klagstorp i Skövde räknade till nästan 300 överkörda grodor på en väg som passerar mellan två dammar. På nästa sida finns en sammanställning över rapporterade platser där groddjur körs över, och andra ställen där det finns ett stort antal groddjur. Resultaten kan inte likställas med en inventering. Tätorter där många människor bor naturnära, och där det finns ett naturintresse, kan vara överrepresenterade medan andra områden kan ha förbisetts. I majoriteten av fallen specificerar rapporterna inte heller vilka arter det gäller. Däremot kan observationerna utgöra en grundstomme att bygga vidare på, med inventeringar och eventuella åtgärder som följd.

5 Plats Observation Blekinge län Karlskrona. Nättraby kyrka. Karlskrona/Nättraby. Dalamadsvägen. På 50-vägarna som går längs båda sidor av Nättrabyån såg min sambo och jag för ett par veckor sedan mängder med grodor. Tyvärr var det ju också väldigt många överkörda. På en av vägarna finns varningsskylt men inte på den andra. Vår och höst korsar massor av grodor vägen. Skåne län Höör kommun. Klippan. Hästhagen 392. Landskrona. Barsebäcksvägen. På vägen mellan Höör och Jularp räddade jag för några år sedan ett 50-tal paddor som försökte ta sig över vägen. Senast jag var där pågick vägarbete på platsen. Vägen breddas betydligt. Jag talade med en av arbetarna och berättade om paddorna. Jag tyckte att man skulle passa på och bygga en paddtunnel medan man ändå grävde, men de sa att det var för sent. Cirka 1 km från oss finns en större damm där paddorna måste gå över vägen och många blir överkörda. Paddor och salamandrar i mängder korsar vägen och många blir överkörda Lomma. Habo Ljung. På Södra Västkustvägen som går mellan Lomma och Bjärred i höjd med alkärret fanns ca 50 vanliga paddor, de flesta överkörda. Sjöbo. Sandåkravägen. Tomelilla. Tosterup 126. Vellinge. Fyrvägen. Varje år korsar grodor och paddor Sandåkravägen, i utkanten av Sjöbo tätort, för att nå sina lekplatser i närheten av Åsum/Tolånga ån. Denna väg är tätt trafikerad, vilket resulterar i en masslakt. Hundratal levande och överkörda paddor. Hittade också 4-5 st stor vattensalamandrar samt runt 20 grodor. Alla på vägen söder om Krågekärret som i sin tur ligger söder om Tosterups slott. Det är mycket vanligt med groddjur på denna väg.

6 Ystad. Cellogatan, Svarte. Ystad. Östra kustvägen. Brukar vara gott om paddor som rör sig mot sköndalsdammen/svarteån och Charlottenlunds-ån som kan ses i trädgårdarna i Svarte.. På en relativt kort sträcka av vägen var det väldigt många paddor, 50-80 stycken kanske. Ängelholm. Möllevägen 29. Varje vår när grodorna vaknar så ska dom över en traffikerad väg ner till en damm, vilket resulterar i 100-tals överkörda. Hallands län Halmstad. Vildshärad. Kungsbacka. Långkullevägen 5. Laholm. Värestorps Kvarn. Väröbacka. Dammvägen. 2 paddor överkörda på vägen. Vid regn är det helt omöjligt att inte köra på en groda/padda. Här finns både grodor (vanlig), paddor och större vattensalamandrar. Det passerar en mindre väg som går mellan dammen och vår gård och periodvis är där väldigt många på vägen under kvällstid. Tyvärr blir många överkörda. Fler än 10 stycken salamandrar som vandrade över vägen. Många påkörda. Kronobergs län Växjö. Krokvik. Kör söder ut från Växjö. Sväng höger efter Bramstorp - mot Krokvik. I en skarp högerkurva finns en göl på höger sida och en hästhage på vänster sida. Precis i anslutning till svängen ligger en liten gård med ladugård. Grodorna och ev paddorna går över vägen utmed hela gårdens ägor. Vissa tider på våren o hösten går det inte att undvika att köra över dem - så det finns ju många. Det finns även andra grodstråk närmare Ingelstad.

7 Kalmar län Öland. Löttorp, Borgholm. Hildurs väg, 387 70 Paddor ramlar ner i färistor (de som hindrar kor för att rymma) och kan inte ta sig upp. Just denna paddfälla finns på Byåkersvägen (tvärgata till Gamlebygatan) vid Gamleby/Hörlösa ca. 3 mil norr om Borgholm. Jag har påpekat detta för Länsstyrelsen i Kalmar, men de kan inte göra så mycket mer än att informera bönderna. Jönköpings län Gnosjö. Marieholm. Jönköping (Visingsö). Rökingevägen. Massvis med groddjur ligger påkörda på vägen.de måste tyvärr korsa en trafikerad väg då de ska över till dammen på andra sidan vägen. Har sett flera groddjur, säkert mer än sex st. Både levande och överkörda. Det finns ett kärr som är väldigt uttorkat som grodorna lägger ägg i. Grannarna säger att kärret var stort för bara 10-15 år sedan. Fastighetsverket är kontaktat. Västra Götalands län Partille. Kåbäcksvägen. Skövde. Klagstorp. Sotenäs kommun. Skyttevägen. Varje år under några dagar i april vandrar våra paddor från en bäck bakom ett antal tomter i omårdet till en damm en bra bit bort. Dessvärre innebär det att paddorna under sin väg mot dammen måste passera två bilvägar i villaområdet. Alltså hittar man ett antal ihjälkörda paddor varje morgon under den är tiden. Vi har också märkt att antalet paddor minskat rejält under de senaste år. Nästan 300 överkörda grodor på vägen mellan dammarna. Hela vägen är full och det är likadant varje år. Här vore en faunapassage mycket nödvändig. Jag har flertalet bilder från platsen och på de överkörda grodorna om ni vill ha dem kontakta mig på e-posten. (swensonmartin@gmail.com) Har säkerligen sett över 100 st paddor/grodor och 2 st salamandrar under hela mars månad. Många har varit överkörda.

8 Tidaholm. Lilla gälleberg. Trollhättan. Åkersjövägen. Här finns mängder med grodor på våren och det blir en massaker på vägen. Finns en del dammar/våtmarker väster om vägen där det kryllar av smågrodor på våren. - kanske har de ett stråk österut. Har inte varit där än i år. 50 groddjur på vägarna runt vattnet. Ca 10 överkörda. Uddevalla. Väg 681, från Köperöd längs sjöarna Vassbosjön, Funneshultssjön och Kolbengtserödssjön. Ulricehamn. Hökerum, Tolkabro. Ulricehamn. Hökerum, Vings Torp 121. Här finns grodor och paddor både vår och höst, i sådana mängder att man får kryssa när man kör. Tyvärr går det inte att undvika att köra på dem. Ån Viskan med tillrinnande bäckar i närheten. Dessutom mossmark. Nybyggnation av motorväg R40 pågår alldeles i närheten. Dessutom nyanläggs en tillfartsväg till tätorten Hökerum och just i detta område har groddjur setts såväl levande som döda påkörda av bilar i många år. Den nya avfarten från motorväg 40 mot Tolkabro i Ulricehamns kommun går mitt över och förstör en sankmark full med grodor. Inga medel har tagits för att rädda deras miljö. Östergötalands län Norrköpings kommun. Kvarsebovägen/ Kristina vägen, Det ligger en stor damm på ena sidan av vägen. Så här års samt på sommaren blir paddor/grodor dagligen blir överkörda. Södermanlands län Trosa. Stensunds gård. Varje vår och höst ser jag många paddor som går över vägen till Stensunds folkhögskola i närheten av Stensunds gård mot dammen nära vägen. Jag försöker alltid att rädda så många som möjligt, men tyvärr ser jag även många överkörda.

9 Örebro län Örebro. Hjortstorpsv 60/kasernvägen. Har i flera år, sedan kommunen restaurerade våtmarkerna i Rynningeviken, sett massor med överkörda grodor vid denna plats. Har haft kontakt med kommunekolog om tunnel alt att säsongsvis stänga av biltrafiken här (Det skulle gå för privatbilister att köra omvägen väster om skogsområdet och den enda kostnaden skulle vara en omskyltning.) Västmanlands län Arboga. Arboga kanal. Grusvägen som följer Arboga kanal öster om slussarna ner mot Hjälmaren, där ligger det varje år massor med överkörda paddor. Köping. Bergslagsvägen. Sala. Hebo Hede, Möklinta. Under flera års tid har grodor korsat en ganska hårt trafikerad väg, väg 250, och blivit påkörda av bilister. Det är alldeles norr om Kolsva. Massor av grodor blir påkörda varje år. Har meddelat Länstyrelsen för ett par år sedan men jag vet inte vad de gör åt problemet. 8 stycken, både levande och döda. De vandrar där både höst och vår. På vägen mellan Broddbo och Möklinta, precis innan man kommer fram ur skogen vid Hebo, från Broddbohållet. Stockholms län Huddinge. Sjöängsvägen 23. Vi har alltid många grodor kring sjön och en del paddor på tomten också. Vissa kvällar kan man se 10-20 stycken, men också många döda, överkörda, tyvärr. Nacka. Sickla allé. Järfälla. Görvälns Griftegård. Tyresö. Breviksvägen 186. Cirka 100 grodor på den lilla grusvägen som går mellan Sickla slussen och träbron vid Fredells trävaruhus på samma sida som hammarby-backen. Det finns en stor padd-population på Görvälns Griftegård (kyrkogård) i Järfälla. Nu på våren vandrar de övervintrade paddorna ner från skogen till den damm som är vid kapellet. Tyvärr måste de då korsa vägen på kyrkogården. Det är många grodor längs halva ("yttre") brevikshalvön. 20-tal (levande och döda) minst längs bara sträckan mellan cirka breviksvägen 164 - Breviksvägen 187. Betydligt färre detta år än det var för cirka fem år sedan. Men antalet är fortfarande högt.

10 Tyresö. Hästskovägen. Tyresö. Prästgårdsvägen 7 B. Just nu parar sig tusentals grodor i en vattensamling vid en skogsväg mellan Njupkärrsvägen och Hästskovägen. Detta sker varje år på denna plats. Två döda mindre salamandrar på cykelbanan. Tyresö. Sofiebergsvägen/Trädgå rdsvägen. 15 st på vägen från Fornuddsvägen, via bränneribacken, Sofiebergsvägen, trädgårdsvägen vidare på näsbyvägen. Detta är alltså området kring fornudden/sofieberg utmed drevviken. Upplands Väsby. Älvsundavägen. Iaktagelsen är från i fjol. Cirka 20 år tillbaka kunde man hjälpa 30-40 paddor över vägen under en natt. Detta på Älvsundavägen; sträckan mellan Prästgårdsallen och Saturnusvägen. I fjol under de 2 mest gynsamma nätterna, hittade jag 3 paddor på väg till Edsjön. 2 överkörda. Uppsala län Uppsala. Långvägen 1. Många paddor var på vandring i regnet på väg mot lekdammen. Gävleborgs län Söderhamn. Östansjö 580. Både paddor och salamandrar över hela vägen, många påkörda. Dalarnas län Falun. Kniva 155. Det är nya trafikdödade grodor varje vecka på byvägen genom Kniva. Falun. Sågmyravägen. Varje vår och höst får man zick-zacka på vägen för att inte köra över grodorna då de korsar vägen för att komma till Gopasjön. Det fullkomligt vimlar av grodor vissa perioder från Majgårdarna och till Gopasjöns slut vid Sågmyra.

11 Lösningar Många av rapporterna som lämnats in under våren beskriver att grodor, paddor och salamandrar blir överkörda när de korsar trafikerade vägar under sina höst-och vårvandringar. Med hjälp av dessa rapporteringar kan landets kommuner hitta de aktuella platserna och åtgärda problemet, genom att exempelvis sätta upp varningsskyltar eller bygga grodtunnlar. Beroende på vilken åtgärd som tas är det viktigt att det görs under en tid på året då groddjuren inte drabbas negativt. Utgrävning av dammar bör till exempel utföras sent på hösten efter att groddjuren lämnat området. Viktigt är också att kontinuerligt miljöövervaka förloppet för att se vilken effekt åtgärden får. Skyltar Genom att sätta upp varningsskyltar kan bilister sakta in och vara uppmärksamma. Ofta är det svårt att väja för grodor, men med låg hastighet minskar risken för överkörning. I vissa fall kan en omledningsskylt behövas som anvisar bilisterna att köra en annan väg under perioden då groddjuren korsar vägen. Grodtunnlar Det finns många sorters grodtunnlar och alla ger olika resultat. Vid anläggande av en grodtunnel är det därför viktigt att studera redan existerande exempel och jämföra det med den tilltänkta platsen. Tunnlar används nämligen olika beroende på vilken art det rör sig om. En studie gjord i Frankrike år 2004 visade till exempel att vattenlevande groddjur i högre grad än landlevande väljer tunnlar, samt att alla arter som var med i studien föredrog tunnlar med jord i framför tomma tunnlar (Lesbarrères m.fl. 2004). Viktigt är att också sätta upp ledstaket som leder groddjuren in i tunneln. Ideell hjälp Personer som bor på platser där trafiken innebär en konflikt för groddjur kan hjälpa till genom att bära dem över vägen de tänker korsa. Naturskyddsföreningens lokala kretsar ordnar ibland sådana event. Under Naturskyddsföreningens Naturvänliga vecka 1, som i år hölls den 3-11 maj, uppmuntrades kretsarna att ordna aktiviteter för att hjälpa grodor och paddor. Ett exempel är Naturskyddsföreningen i Huddinge som ordnade en aktivitet den 23 april för att hjälpa grodor över vägarna, samt sätta upp varningsskyltar. 2 Ett annat sätt att hjälpa groddjur är att anlägga dammar. Områden där småvatten har anlagts har visat goda resultat när det gäller förekomsten av grodor, paddor och salamandrar. 1 Varje vår anordnar Naturskyddsföreningen Naturvänliga veckan för att uppmuntra människor till naturvårdsinsatser, såsom att hjälpa grodor, hävda en äng eller bygga bon för vildbin. Läs via länken: http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/naturvanliga-veckan-aktiviteter-naturen 2 Huddingekretsens hemsida: http://huddinge.naturskyddsforeningen.se/

12 Undersökningar visar att groddjuren föredrar anlagda dammar i lika hög grad som naturliga (Södertörnsekologerna 2008). Fortsättning på projektet Naturskyddsföreningen kommer att fortsätta arbeta för att gynna groddjuren. Grodans årkampanjen varar året ut och kommer att följas upp med en andra rapport i höst.

13 Referenser Beebee T.J.C. 2013. Effects of road mortality and mitigation measures on amphibian populations. Conserv. Biol.27: 657 668. Calluna, med uppdrag av Trafikkontroret. 2012. Groddjursinventering. Hodson, N. L. 1966. Effects of road mortality and mitigation measures on amphibian populations. Conserv. Biol. 27, 657 668. Lesbarrères D., Lodé T. & Merilä J. 2004. What type of amphibian tunnel could reduce road kills? Oryx 38: 220-223. Naturvårdsverket 2012. Om tillståndet I svensk landmiljö. ISBN: 978-91-620-1293-9. Oxley D. J., Fenton M. B., Carmondy G. R. 1974. Effects of roads on populations of small mammals. Journal of Applied Ecology 11:51 59. Stuart S.N., Chanson J.S., Cox N.A., Young A.S., Rodrigues A.S.L., Fischmann D.L., Waller R.W. 2004. Status and trends of amphibian declines and extinctions worldwide. Science 306: 1783-1786. Södertörnsekologerna 2008. Ett rikt och nära djurliv: Miljöövervakning av groddjur i och nära tätort. Rapport2009:1

Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca 180 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Vi står bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se