DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET BLAND VÄLJARNA OM HUR SKATTEN PÅ PENSIONER FÖRÄNDRATS Skatten på pensioner har stått i centrum i valrörelsens slutskede. I sitt inledande tal vid Slussen i Stockholm den 14 augusti utlovade statsminister Fredrik Reinfeldt skattesänkningar till pensionärerna. Socialdemokraternas Mona Sahlin förklarade dagen efter att Vi tar bort hela klyftan mellan skatten på lön och pension. Skatten på pensioner har visserligen sänkts de senaste åren, men inte i samma utsträckning som skatten på förvärvsinkomster. Det innebär i sin tur att stor oreda uppstått kring skatten på pensioner. Vi visar i en ny undersökning genomförd av SIFO att kunskapen om hur skatten på pensioner förändrats de senaste åren är mycket låg bland svenska folket. Fler tror att skatten har höjts än som tror att den har sänkts. Särskilt bland kvinnor tror många att skatten höjts. Även bland moderata väljare tror nästan lika många att skatten på pensioner har höjts (22%) som tror att den sänkts (26%). Till sist visar vi att det statsfinansiellt är fullt möjligt att jämställa pensionsinkomster med förvärvsinkomster och att det till stor del beror på att de redan genomförda eller aviserade skattesänkningarna tagit oss mer än halvvägs till likställd skatt på pensionsinkomster. Tabell 1 - Skatteförändringar (år som ändringen beslutades) på lön och pension 2006-2010 ÅR SKATTESÄNKNING (LÖN) SKATTESÄNKNING (PENSION) 2006 Jobbskatteavdrag (steg 1) 2007 Jobbskatteavdrag (steg 2) 2008 Jobbskatteavdrag (steg 3) Ändrade skiktgränser (Statlig inkomstskatt) Förhöjt grundavdrag (steg 1) 2009 Jobbskatteavdrag (steg 4) Förhöjt grundavdrag (steg 2) 2010 Förhöjt grundavdrag (steg 3)

FLER TROR ATT SKATTEN HÖJTS ÄN ATT DEN SÄNKTS Enligt en ny undersökning från SIFO, beställd av Skattebetalarnas Förening, är det fler som tror att skatten på pensioner höjts de senaste åren än som tror att den har sänkts. Skatten på pensioner har sänkts i tre steg under 2008, 2009 och 2010 (se tabell 1). SIFO ställde mellan den 2 och 5 augusti följande fråga till 1 000 slumpmässigt utvalda personer: Sedan 2006 har skatterna ändrats på en rad områden. Vet du hur skatten på pensioner har förändrats sedan år 2006? Har den höjts, har den sänkts, eller är den oförändrad?. Totalt svarade 26 procent av de tillfrågade att skatten höjts sedan 2006. Bara 24 procent trodde att skatten på pensioner sänkts (det korrekta svaret), medan 17 procent trodde att skatten på pensioner var oförändrad. Totalt 33 procent av de tillfrågade visste inte eller var osäkra. Uppfattning om skatteförändringar avseende pension, 2006-2010, hela populationen: 33 % 26 % 17 % 24 % Höjts Sänkts Oförändrad Vet ej Källa: SIFO (2-5 augusti), 1 000 telefonintervjuer av slumpmässigt utvalda personer Bland personer i pensionsålder var kunskaperna om hur skatten utvecklats på pensioner bättre än bland allmänheten i stort, även om en något större andel än i totalpopulationen ansåg att skatten på pensioner har höjts. Totalt 34 procent av pensionärerna trodde att skatten på pensioner hade sänkts, samtidigt som 28 procent trodde att den har höjts. Uppfattning om skatteförändringar avseende pension, 2006-2010, 65+ år: 12 % 28 % 26 % 34 % Höjts Sänkts Oförändrad Vet ej

Uppfattningen att skatten på pension höjts är särskilt vanlig bland kvinnor. Totalt 31 procent av kvinnorna anser att skatten höjts, jämfört med 21 procent av männen. När det gäller andelen som anser att skatten sänkts är skillnaden mindre - 23 procent av kvinnorna anser att skatten har sänkts, jämfört med 26 procent av männen. Uppfattning om skatteförändringar avseende pension, 2006-2010, Kvinnor 33 % 32 % 12 % 23 % Höjts Sänkts Oförändrad Vet ej Uppfattning om skatteförändringar avseende pension, 2006-2010, Män 32 % 21 % 21 % 26 % Höjts Sänkts Oförändrad Vet ej

MÅNGA AV ALLIANSENS VÄLJARE ANSER ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HÖJTS Uppfattningarna om hur skatten förändrats skiljer sig även åt mellan blocken, men en ansenlig del av väljarna på båda sidor av blockgränsen anser att skatten på pensioner har höjts. Totalt 22 procent av Alliansens väljare och 32 procent av de Rödgrönas väljare uppger att skatten på pensioner har höjts sedan 2006, medan 27 respektive 25 procent anser att den sänkts. Andelen som uppger att skatten har höjts på pensioner är högst bland Centerpartiets och Miljöpartiets väljare, medan den är lägst bland Folkpartisympatisörer. Tabell 2 - Uppfattningar angående skatteförändringar avseende pension uppdelat efter partisympatier Alla M Fp C KD Mp S V Sd Den har höjts 26 % 22 % 15 % 34 % 20 % 37 % 32 % 20 % 22 % Den har sänkts 24 % 26 % 35 % 17 % 35 % 26 % 24 % 33 % 18 % Den är oförändrad 17 % 20 % 21 % 20 % 33 % 12 % 15 % 17 % 36 % Tveksam, vet ej 33 % 32 % 28 % 28 % 12 % 26 % 29 % 30 % 24 % POLITISKA KONSEKVENSER Vår undersökning visar att det råder betydande osäkerhet kring hur skatten på pensioner förändrats de senaste åren, både bland pensionärer och allmänheten i stort. Det kan komma att få konsekvenser i det kommande valet av flera skäl: Pensionärer utgör en inte oansenlig del av väljarkåren (26,5% av den vuxna befolkningen). Att nästan en tredjedel av pensionärerna, eller 7,4 procent av de vuxna i Sverige tror att de fått höjd skatt är därför signifikant ur ett rent politiskt perspektiv. Även de som inte är pensionärer i dag utgår ifrån att de någon gång kommer att gå i pension. Dessutom har de vänner och släkt som är pensionärer. Därför kan uppfattningar om att pensionärerna beskattas på ett orättvist sätt även påverka icke-pensionärers valbeteende. Det gäller särskilt som uppfattningen att pensionärernas skatter har höjts är vanlig inom båda blocken.

PENSIONSINKOMSTER SOM LÖNEINKOMSTER Hur ser då sakargumenten kring skatten på pension ut? Skattebetalarnas Förening anser av flera skäl att skatten på pensioner bör sänkas till samma nivå som skatten på arbetsinkomster. För det första är det bra om löneinkomst beskattas på samma nivå, oavsett när den tas ut. Vi anser att det är rimligt att betrakta pensionsinkomster som uppskjuten lön. Därför bör skatten på pensioner sänkas till samma nivå som skatten på lön. För det andra komplicerar dagens skilda skattesatser ytterligare det redan invecklade jobbskatteavdraget, både ur ekonomisk och ur politisk synvinkel. Ekonomiskt är det önskvärt att förenkla och tydliggöra jobbskatteavdraget för att göra det enklare att förstå vad ändrat arbetsmarknadsdeltagande betyder för privatekonomin. Samma skattesats på pensionsinkomst och löneinkomst vore ett steg mot ett enklare skattesystem. SÄNKT SKATT PÅ PENSIONER I PRAKTIKEN Hur ska då en sänkning av skatten på pension gå till? Är det möjligt att genomföra en sådan reform med hänsyn till belastningen på statsbudgeten? Totalt skulle ett likställande av förvärvs- och pensionsinkomst innebära ett intäktsbortfall på cirka 8,3 miljarder kronor för staten, plus eventuella korrigeringar med hänsyn tagen till de redan genomförda förändringarnas fördelningsprofil, när redan genomförda och aviserade skattesänkningar räknas in. Varje år tar reformen därför med ett sådant upplägg cirka tre miljarder kronor i anspråk av det tillgängliga reformutrymmet. Tabell 2: Budgeteffekter (reformutrymme) per år 2011 2012 2013 2014 Sänkning (Ianspråktaget reformutrymme, mdr) 0 2,8 mdr* 2,8 mdr* 2,8 mdr* Källa: SCB (FASIT), Vårpropositionen 2010. Se Appendix 2 för beräkning. *Exkl. delvis bibehållet utökat grundavdrag - se nedan. Är då cirka tre miljarder årligen en rimlig storlek på en skattereform? Som jämförelse kan vi diskutera jobbskatteavdraget i sin helhet och dess genomförande under 2006-2010. I genomsnitt tog denna reform varje år under mandatperioden 19,5 miljarder av reformutrymmet i anspråk. De 2,8 miljarder per år som krävs för att likställa pensionsinkomster med förvärvsinkomster innebär med andra ord ett relativt begränsat intäktsbortfall för staten. Även om den ekonomiska utvecklingen under kommande år blir svagare än under 2006-2010 är det alltså sannolikt att en skattesänkning på pensionsinkomster är fullt genomförbar.

DE GENOMFÖRDA SKATTESÄNKNINGARNA OCH PENSIONÄRER MED LÅG INKOMST I praktiken är dock nu lika skatt för pensionärer svårt att genomföra, bokstavligt tolkat. Det beror på att regeringens skattesänkningar riktade mot pensionärer främst varit utformade som utökade grundavdrag, och därför relativt sett gynnat låginkomsttagare ännu mer än jobbskatteavdraget för förvärvsarbetande. Det kommer därför att vara svårt att helt likställa pensionsinkomster med arbetsinkomster, eftersom det inte är önskvärt med höjd skatt för de pensionärer som har lägst inkomster. En viss fördyring av reformen är därför nödvändig, genom att delar av det utökade grundavdraget bibehålls. Exakt hur stor del av det utökade grundavdraget som måste behållas för att fördelningsprofilen på reformen ska vara acceptabel måste därför utredas och diskuteras i större detalj. Fördyringen kommer dock troligtvis att vara av begränsad storlek, särskilt med tanke på att behovet av t.ex. statligt bostadstillägg (som till större delen går till ålderspensionärer) minskar i och med sänkningen av skatten för pensionärer med låg inkomst. SLUTSATS VIKTEN AV TYDLIGHET Det är tydligt att osäkerheten bland väljarna är stor när det gäller hur skatten på pensioner förändrats. Inom båda blocken är uppfattningen att skatten på pension höjts utbredd. Det är också rimligt att anta att de täta utspelen i frågan under valrörelsens sklutskede knappast kommer göra det enklare för allmänheten att avgöra hur läget kommer att se efter valet. Det är därför särskilt viktigt att politikerna, särskilt i valrörelsens slutskede, är tydliga och precisa när de kommer med nya löften på området, både när det gäller vad de g jort och vad de kommer att göra om de vinner valet. Det är också viktigt att förslagen så snart som möjligt förankras inom respektive block, så att risken för att de utlovade skattesänkningarna begränsas eller omintetgörs på grund av politiska låsningar efter valet minskas.

APPENDIX 1 - SIFO-UNDERSÖKNING: Undersökning genomförd mellan 2-5 augusti 2010. Antal intervjuer: 1 000 slumpmässigt utvalda personer. KÖN ÅLDER ALLA MAN KVINNA 15-29 30-49 50-64 65- Den har höjts 26 % 21 % 31 % 21 % 23 % 33 % 28 % Den har sänkts 24 % 26 % 23 % 13 % 22 % 29 % 34 % Den är oförändrad 17 % 21 % 12 % 7 % 18 % 16 % 26 % Tveksam, vet ej 33 % 32 % 35 % 59 % 37 % 22 % 12 % ÅLDER - MÄN ÅLDER - KVINNOR 15-29 30-49 50-64 65-15-29 30-49 50-64 65- Den har höjts 18 % 20 % 26 % 28 % 23 % 27 % 39 % 35 % Den har sänkts 12 % 24 % 33 % 34 % 15 % 21 % 26 % 30 % Den är oförändrad 12 % 21 % 19 % 26 % 1 % 15 % 13 % 19 % Tveksam, vet ej 57 % 35 % 22 % 12 % 61 % 38 % 22 % 17 %

APPENDIX 2 - BERÄKNING AV BUDGETEFFEKTERNA AV LIKA SKATT PÅ PENSIONER För att undersöka effekterna av att införa ett fullt jobbskatteavdrag för pensioner genomförde vi två FASIT (SCB)- simuleringar. -Simulering 1 visar effekterna av att införa ett fullt jobbskatteavdrag för alla i pensionsålder (utan dagens förhöjda avdrag för förvärvsinkomster för personer fyllda 65 år). -Simulering 2 visar de ytterligare budgeteffekter som dagens förhöjda skattereduktion för pensioner i pensionsålder som förvärvsarbetar innebär. -Därefter dras de redan genomförda eller aviserade skattesänkningar på pensioner av för att den slutliga budgeteffekten ska kunna beräknas. (Källa: Vårpropositionen 2010, tabell 7.14) BUDGETEFFEKT Simulering 1 (Samma avdrag för pensioner som för förvärvsinkomster) Simulering 2 (bibehållet utökat avdrag för förvärvsinkomster över 65 år) Redan genomförda eller aviserade skattesänkningar på pensionsinkomst* 17 517 miljoner kr 1 148 miljoner kr - 10 400 miljoner kr Samlad budgeteffekt 8 346 miljoner kr Källa: FASIT (SCB), Vårpropositionen 2010 (tabell 7.14) *OBS! Vissa delar av det utökade grundavdraget måste bibehållas av fördelningspolitiska skäl. Den budgetmässiga nettoeffekten av detta torde dock vara begränsad.