Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm



Relevanta dokument
Analys av utredningen: Estetiska behandlingar -förslag till rättslig reglering

Kroppsbehandlingar. Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd. Betänkande av Skönhetsutredningen. Stockholm 2015 SOU 2015:100

Yttrande över SOU (2015:100) Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd

SOU 2015:100 Kroppsbehandlingar-Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd

Remiss - Betänkandet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65)

Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Remiss från Socialdepartementet

Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

HUDVÅRDSBRANSCHEN I SIFFROR AUKTORISERAD

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Socialstyrelsens yttrande över departementsskrivelsen Patientrörlighet i EU förslag till ny lag (Ds 2012:6), ert diarienummer S2012/2474

HUDVÅRDS- BRANSCHEN SHR AUKTORISERAD. Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation

Förslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd om laser och intensivt pulserande ljus Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten

Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund

Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5) om allmäntjänstgöring för läkare

Legitimation för hälso- och sjukvårdskurator (Ds 2017:39) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 29 november 2017

Framtida medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) organisation i Stockholms stads äldreomsorg

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Resultat av remiss för begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Redovisning av Övergångsregler för kuratorer i hälso- och sjukvården

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Personalliggare i fler verksamheter

SKRIFTLIG FRÅGA TILL STATSRÅD

Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar; Socialstyrelsens förslag föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden, dnr 40184/2014

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Lag om försäkringsmedicinska utredningar

Socialstyrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag med de synpunkter som redovisas nedan.

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7)

Utbildning och yrket undersköterska. - Bakgrund - Utredningen om reglering av yrket undersköterska - Socialstyrelsens uppdrag - Skolverkets uppdrag

YTTRANDE. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm (S2018/03579/FS)

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Remissvar Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar.

Remiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, (Dnr: /2014)

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Förslag till beslut att godkänna bifogat yttrande som svar till Socialdepartementet. MISSIV LJ 2013/329. Förvaltningsnamn Avsändare

Hemsjukvård 2015 inriktning

Yttrande över promemorian Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer (Ds 2017:39) 18 LS

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

1. Inspektionen för vård och omsorg 2. Polismyndigheten 3. Rättsmedicinalverket 4. Skatteverket

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation. 1. Bakgrund

Yttrande över God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53)

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Remissyttrande för betänkande - Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter

Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Diabetesinstitutet AB

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Konsekvensutredning av förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om lasrar och IPL

Remiss av Betänkandet " På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen SOU 2017:43

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Patientnämndsärende gällande att remiss skickas till privat vårdgivare som inte debiterar enligt offentlig taxa

Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60) Remiss från Finansdepartementet

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Svar på skrivelse från Erika Ullberg (S) om Paolo Macchiarini - Hur ska förtroendet repareras?

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Remiss av förslag till föreskrift

Dare to be perfect. Avancerade injektionsprodukter med hyaluronsyra för naturlig och långtidsverkande behandling av hudens åldrande.

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)

Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och

Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012

Samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län

Personal i omsorg och vård för äldre

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Patientsäkerhet - Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) Remiss från Socialdepartementet

5. Tillgång till vägledning

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet

SOSFS 2001:14 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Omskärelse av pojkar. Socialstyrelsens författningssamling

Personer med utländsk hälso- och sjukvårdsutbildning

Läkarförbundets handbok för medicinskt ledningsansvarig läkare

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Den 1 januari 1992 ändras 4 socialtjänstlagen (SoL) så att socialnämnden inte längre är en obligatorisk nämnd.

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Yrkande angående yttrande till Socialdepartementet Kroppsbehandlingar. Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, SOU 2015:100

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Transkript:

Avdelningen för regler och tillstånd Socialstyrelsen Dnr 30868/2011 Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm Remiss om estetiska behandlingar - förslag till rättslig reglering Dnr 30868/2011 Sammanfattning Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, hädanefter kallad SHR, är en ideell förening för hudterapeuter i Sverige som bildades 1955. SHR:s främsta målsättning är att ta vara på medlemmars intresse genom att bl.a. anordna fortbildningar. SHR:s målsättning har också varit att utveckla yrket, verka kompetenshöjande och vidmakthålla kvaliteten i inom yrket. Detta görs bl. a. genom att utarbeta, kontrollera och godkänna utbildningar i yrket samt att sätta upp krav för medlemskap så som krav på utbildning, krav på att följa uppsatta etiska regler och krav på att inneha behandlingsskadeförsäkring. SHR har arbetat fram en vision för förbundet. Denna vision skall lyfta fram och spegla hudterapeuternas status som yrke och vara vägledande i SHR:s kommunikation om detta till allmänhet och myndigheter. Utifrån detta har styrelsen fastslagit att SHR:s ansvar är att verka för ett seriöst och kompetent yrkesutövande med ansvarskänsla. Fokus skall ligga på etik, kvalitet samt kundens säkerhet och trygghet. SHR har idag därför fått en betydande roll för hudterapeutyrket och skönhetsbranschen. I samband med att SHR införde etiska regler för sina medlemmar 1999 så reglerades arbetet för dessa. Enligt de etiska reglerna få medlemmar inte gå utanför sitt kompetensområde eller utföra behandlingar av medicinsk karaktär såsom injektioner (t.ex filler och botox). Således har SHR på ett tidigt stadium försökt reglera en del av marknaden för estetiska behandlingar. SHR är positiv till reglering av estetiska behandlingar som innebär en kvalificerad risk för kunden/patienten som föreslås i remissen men anser att alla de behandlingar som omfattas av förslaget inte innebär en kvalificerad risk. SHR menar att en noggrannare kartläggning av behandlingar måste göras och kompetenskrav, risker och riktlinjer måste specificeras för varje behandling. Det finns inte heller någon konsekvensanalys av förslaget vilket är anmärkningsvärt. Vi tycker vidare att det är beklagligt att vi inte har ingått i den referensgrupp som tillsats då vi besitter stor kunskap om flertalet av de behandlingar som föreslås reglering om. Vi anser att hudterapeuter blir orättvist drabbade då de största problem med skador förekommer vid behandlingar som hudterapeuter inte utför. 1

1 Uppdraget och dess genomförande 1.1 Uppdraget Utgångspunkt för uppdraget har varit att undersöka samtliga kirurgiska ingrepp och i princip alla andra typer av behandlingar som görs i kosmetiskt syfte utan medicinsk grund. Utredningen skulle inte omfatta behandlingar som typiskt sett är ofarliga ur ett hälsoperspektiv och som inte omfattar någon form av penetrering eller permanenta ingrepp i huden eller andra organ. SHR anser att man inte lyckats kartlägga alla typer av behandlingar som gör i kosmetiskt syfte, det behövs en noggrannare kartläggning.. SHR undrar vad som avses med penetrering då det finns flertalet behandlingar som penetrerar huden och som inte omnämns i förslaget (ex microneedling). Vad grundar sig förslaget på att alla penetreringar av huden är farliga ur ett hälsoperspektiv. SHR efterlyser en definition av orden penetrering, injicering och invasiv behandling. 1.2.1 Avgränsningar Utredningen har valt att begränsa utredning till behandlingar som kan medföra kvalificerade hälsorisker. SHR menar att denna den indelning av behandlingar som gjorts är för grov. Alla de behandlingar som amfattas av förslaget är inte förenade med kvalificerade hälsorisker. Även för samma metod måste det göras en indelning utifrån hälsorisk beroende på vad metoden används till. IPL behandling måste delas upp i olika indikationer. Hårborttagning med IPL utgör ingen kvalificerad hälsorisk om man jämför med vissa typer av laserbehandlingar. Ändå ingår dessa behandlingar under samma grupp med samma krav på kompetens m.m. Hälsorisker är också olika för olika typer av lasrar. 1.2.2 Begreppet skönhetsbehandlingar/estetiska behandlingar Enligt utredningen avses med estetiska behandlingar inte utseendeförändrade begrepp som är medicinskt motiverande enligt bedömning inom den offentligt finansierade vården t.ex utifrån en patients svåra psykiska besvär av kroppsliga företeelser. Hårborttagning med både IPl, laser och elektrisk nålepilation är en behandling som hudterapeuter sedan många år utfört på remiss från läkare på patienter med hypertrikos. Dessa patienter har en endokrinologisk utredning med sig. Hårborttagning borde därför anses vara en medicinskt motiverad behandling och inte omfattas av förslaget. De hudterapeuter som får ta emot patienter på remiss ska ha genomgått av SHR anordnad fortbildning i nålepilation, IPL och laser vilket också är ett krav från Landstingen. Ingen annan yrkesgrupp har så mycket kunskap och så lång erfarenhet av permanent hårborttagning/reducering som hudterapeuten har. En hudterapeut specialiserad på hårborttagning som arbetar på remiss av Landstinget är väl kompetent att avgöra när och vilken behandling som bör göras. Vad gäller borttagning av pigmentfläckar med IPL/laser så ställer sig SHR bakom förslaget att fläckar ska undersökas av dermatolog före. 2

2 Behandlingarna 2.4 Övriga estetiska behandlingar - Hudslipning Hudslipning (Dermabrasio) tar bort överhuden och oftast en del av den underliggande läderhuden. SHR anser att man här bör förtydliga att detta inte rör sig om microdermabrasio som används av hudterapeuter och som endast peelar bort en del av det yttersta lagret av Epidermis (str. Corneum). Denna behandling kan inte anses vara invasiv och medför inte de risker som beskrivs i förslaget. 3 Enkätundersökningar 3.4 Hudvårdssalonger Komplikationer, klagomål, försäkringar. 59% har ansvarförsäkring, 33 % ansvar + behandlingsskadeförsäkring. Här förekommer sannolikt missförstånd om vilken försäkring man har. SHR har som krav för sina medlemmar att de innehar en behandlingsskadeförsäkring. Detta kontrolleras för varje medlem. En ansvarsförsäkring är inte detsamma som en behandlingsskadeförsäkring. Det går inte att dra några slutsatser av de svar som inkommit. Mellan åren 2004-2012 har 65 felbehandlingar inrapporterats till SHR:s försäkringsbolag. Komplikationer och klagomål på SHR:s medlemmar är mycket ovanligt. Detta tyder på att SHR:s medlemmar arbetar på ett noggrant och ansvarsfullt sätt och har en gedigen kompetens. Kompetens hos utförare av laser- och IPL-behandlingar. 68 % utför IPL-behandlingar, 24 % angav kompetens som läkare, hudterapeut sjuksköterska, laserterapeut eller undersköterska som utbildning. Det kan inte stämma att endast 24% av de som tillfrågats har någon form av utbildning i botten och övriga ingen utbildning alls. På grund av enkätundersökningens tveksamma resultat kan inte några slutsatser av denna göras. Enligt SCB finns 3000 personer som arbetar med hudvård, 1600 av dessa är medlem i SHR och har en gedigen utbildning som kontrolleras av SHR. 10 Förslagets närmare innehåll 10.1.2 Behandlingar som ska omfattas av den särskilda lagen. Det bör ankomma på socialstyrelsen att noga studera vilka behandlingar som har kvalificerade hälsorisker och som bör omfattas av den föreslagna lagen. Det måste göras en noggrannare kartläggning över vilka behandlingar som i nuläget finns och även en noggrannare bedömning av vilka som kan medföra kvalificerade hälsorisker. De behandlingar som finns med i förslaget är inte alla förenade med kvalificerad hälsorisk. Det saknas också en mängd behandlingar som faktiskt medför en kvalificerad hälsorisk. 3

Den föreslagna lagen innebär regler om tillståndsplikt m.m. som innebär intrång i den grundlagstadgade näringsfriheten. Därför är det viktigt att framhålla att lagen endast bör omfatta de behandlingar som på grund av de metoder so använts ligger hälso- och sjukvård nära och som medför så stora hälsorisker att de motiverar ett sådant intrång. De behandlingar som idag utförs av hudterapeuter medför inte stora hälsorisker därför motiverar detta inte att begränsa näringen för dessa. Förslaget innebär en begränsning i vad hudterapeuter får göra och till fördel för t.ex läkare vilket innebär en snedvriden konkurrenssituation. Hudterapeuter arbetar oftast som små enmansföretag med små vinstmarginaler. Lagförslaget kommer att ha stor effekt på denna sårbara bransch med kvinnliga entreprenörer. 10.2 Vem som ska få utföra estetiska behandlingar Vid estetiska behandlingar ska läkare eller tandläkare med lämplig erfarenhet av och vidareutbildning för respektive behandling vara den som undersöker patienten före behandling och vara den som väljer behandling I dagsläget finns det inte så många specialutbildade läkare på de behandlingar som traditionellt utförts av hudterapeuter (t.ex hårborttagning) så att en undersökning av läkare innan skulle kunna göras. Detta skulle leda till att näringen för hudterapeueter helt skulle slås ut och patienter med Hypertrikos inte skulle få någon hjälp, alltså en försämrad vård för dessa. Socialstyrelsen bör också bestämma vilka kvalifikationer och erfarenheter som krävs för andra än läkare att få utföra estetiska behandlingar. SHR anser att dessa kvalifikationskrav måste vara olika för alla de olika behandlingar som finns. Det kan inte vara samma kvalifikationskrav på laser och IPl eller vid användandet av olika lasrar. Detta måste specificeras. Det måste också specificeras vad en hudterapeututbildning minst ska omfatta då det idag finns sådana utbildningar av olika längd och innehåll. En hudterapeututbildning ska vara en fullständig utbildning i alla behandlingar som en hudterapeut utför och ge adekvat medicinsk kunskap så som de utbildningar som SHR kontrollerar. 4

Behandlingar med IPL och laser Utredningen bedömer att det före behandling med IPL och laser är mycket viktigt att kunna bedöma om patienten som ska behandlas har någon hudsjukdom som behöver åtgärdas före behandling eller som gör att behandling inte kan utföras. Även om utbildning till hudterapeut idag inte är statligt reglerat trots att utbildningen idag också finns i yrkeshögskolans regi, så finns det ändå en branschlig reglering i och med att SHR kontrollerar och godkänner utbildning. Denna utbildning innehåller omfattande studier i anatomi och fysiologi vilken torde vara tillräcklig för att kunna bedöma om en kund ska kunna behandlas med IPL och laser för överflödig hårväxt. SHR har också etiska regler för sina medlemmar som reglerar att medlem inte får gå utanför sitt kompetensområde utan skicka vidare till den allmänna vården. SHR anser att det måste tas fram riktlinjer för vad som är en tillräcklig hudterapeututbildning och att denna då ska vara tillräcklig för att göra behandlingar med IPl och laser. Hudterapeuten är den som traditionellt har utfört estetiska behandlingar förutom kirurgiska ingrepp. En registrering av yrket så som socialdepartementets behörighetsutredning föreslog skulle ge legitimitet och kontroll över hudterapeutens utbildning och kompetens. Personer som saknar utbildning skulle genom detta förslag inte beredas möjlighet att utföra estetiska behandlingar. 10.7.1 Lokaler och utrustning Lokalernas utseende eller vilken utrustning som behövs kan inte generellt anges utan måste avgöras från fall till fall. I dag ställs högre krav på en hudterapeuts lokaler än en privatläkare som arbetar med estetiska ingrepp. Det bör naturligtvis vara minst lika höga krav på lokaler och utförligt Egenkontrollprogram samt utförlig beredskapsplan vid eventuellt tillbud. Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation 5