rapport 2011/3 elfiskeinventering och biotopvårdsåtgärder i Bredforsenområdet 2011

Relevanta dokument
DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

RAPPORT 2012/3 DELRAPPORT 1

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2009/18 DELRAPPORT 1 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2009

rapport 2009/8 fiskinventering i fyrisån 2009 Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Restaurering Ramsan 2017

RAPPORT 2015/6 DELRAPPORT 4. Biologisk mångfald vid nedre Dalälven

rapport 2010/2 elfiskeinventering i Bredforsenområdet 2010 samt förslag till åtgärder för att förbättra harrbeståndet

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

RAPPORT 2014/10 DELRAPPORT

RAPPORT 2011/4 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2011

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

RAPPORT 2013/10 DELRAPPORT

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Nytt utlopp för sjön Linden

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

Ranån Rapport över gjorda åtgärder

Elfisken Vojmån 2010

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Provfiske i Taxingeån 2015

l JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

rapport 2014/4 Fiskundersökningar i Fyrisån samt aspmärkningsstudie i Funboån 2013

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Flottledsåterställning i Bureälven

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Undersökningar i Fyrisån 2010 Fisk och stormusslor

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län.

Hammarskogsån-Danshytteån

Beskrivning av använda metoder

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Inventering Ullisbäcken 2016

Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN Meddelande 2006:16

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Maskinrestaurering i Leån 2014

Öring en art med många kostymer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Elfiskeundersökning Piteälven

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Transkript:

rapport 2011/3 elfiskeinventering och biotopvårdsåtgärder i Bredforsenområdet 2011 Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult

Innehåll Förord 3 Inledning 5 Undersökningsområdet 5 Metoder 7 Resultat och diskussion 7 Biotopvårdsåtgärder 8 Övriga åtgärder för att gynna harrbeståndet 9 Slutsatser och ytterligare åtgärdsförslag 9 Tackord 11 Författare Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Foto Författarna Kartor Gustav Johansson Produktion och Layout Upplandsstiftelsen Kontakt upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 Hemsida www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen 2012

förord Bredforsen i Dalälven är belägen på gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län, strax väster om Söderfors. Efter byggandet av Söderfors vattenkraftverk har beståndet av framförallt strömlevande harr minskat kraftigt. Behovet av åtgärder för att förbättra situationen för strömlevande fisk är därför mycket stort. Upplandsstiftelsen har sedan 2009 elfiskeinventerat strömsträckorna i Bredforsen för att få en bild av beståndet av strömlevande fisk. Första årens resultat visar att det synnerligen skyddsvärda harrbeståndet är mycket svagt. I denna rapport sammanfattas resultaten från 2011 års verksamhet som innefattar biotopvårdsåtgärder samt elfisken. Arbetet har finansierats av Upplandsstiftelsen, Fortums Miljöfond och Söderfors-Hedesunda Fiskevårdsförening. Björn-Gunnar Lagström Naturvårdschef 3

4 Foto: Johan Persson

Inledning Bredforsområdet i Dalälven är beläget på gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län och har strömsträckor med hög potential för strömlevande fisk och övrig vattenlevande fauna. Området är naturreservat som ägs och förvaltas av Upplandsstiftelsen och delvis Natura 2000-område. Innan vattenregleringen, som skedde i samband med bygget av Söderfors kraftstation 1979, var sträckan rik på strömlevande harr och öring. I och med regleringen ändrades förhållandena för dessa arter till det sämre. Ett av målen med styrningen av tappningen genom Bredforsen var från början att se till att det inte drabbade harrbeståndet. Den av Fiskeriverket föreslagna min- och maxtappningen blev dock i domen avsevärt lägre vilket med all sannolikhet påverkat förutsättningarna för harren negativt. Även andra akvatiska organismer, t.ex. bottendjur, som är beroende av strömmande vatten med återkommande fluktuationer i vattenföringen har med stor sannolikhet drabbats. Enligt skötselplanen för naturreservatet är särskilt harrbeståndet skyddsvärt, framförallt med tanke på att det är ett av landets sydligaste. Upplandsstiftelsen (Johan Persson, Tomas Loreth, Per Stolpe och Alexander Masalin) har tillsammans med Hydrophyta Ekologikonsult (Gustav Johansson) under september 2011 genomfört elprovfiske i området. Syftet med provfisket var att se hur fisksamhällets struktur, med fokus på harren, i nuläget ser ut i strömmarna i Bredforsområdet. Årets undersökning jämförs även med de studier som författarna gjorde i september 2009 och 2010 i området. I rapporten beskrivs även de biotopförbättrande åtgärder som utförts under 2011 för att gynna främst harren i området. Arbetet har finansierats av Upplandsstiftelsen, Fortums Miljöfond och Söderfors-Hedesunda Fiskevårdsförening. Undersökningsområdet Elprovfisket utfördes längs den södra stranden av forsen vid Landkvarn, en knapp kilometer nordost om vägbron vid Bredforsen, samt i mindre sidoflöden öster och söder därom (Figur 1). På grund av mycket höga vattenflöden var endast en mycket begränsad del av Bredforsen möjlig att elfiska. Därför genomfördes även elfisken i Tammån under en av inventeringsdagarna (Figur 2). I Bredforsområdet kunde endast två lokaler fiskas vilket ska jämföras med nio respektive fjorton lokaler under 2009 och 2010. Tammån var en av Dalälvens gamla huvudfåror innan Untraverket stod färdigt 1918. Vattendraget är intressant som potentiell öringlokal och möjligen skulle även asp kunna leka i ån. Då Fortum ansökt om tillstånd att bygga nytt kraftverksaggregat vid Untra anser Upplandsstiftelsen att det vore värdefullt att grundligt inventera de akvatiska värdena i ån innan byggnation. I Tammån fiskades tre sträckor (Figur 2), två i Tammsforsen strax nedströms luckan som reglerar större delen av flödet in i ån och en i Hunsöforsen som ligger nedströms Nedre Hunsön. 5

Figur 1. Elfiskeinventerade områden i Bredforsen 2011 (gulmarkerade). Den enda harren fångades i det nordligaste området. Figur 2. Elfiskeinventerade områden i Tammån 2011 (gulmarkerade). Öring fångades i det norra området (Hunsöforsen). 6

Metoder Elfisket utfördes 12 13 september 2011 enligt Fiskeriverkets standard SS-EN 14011. För att täcka så stora ytor som möjligt och på så sätt öka chanserna att fånga nyckelarten harr användes kvalitativt fiske. Detta kräver endast en utfiskning per lokal vilket ger fler provfiskade ytor. Den rådande vattenföringen medförde dock att endast de allra mest strandnära områdena av huvudfåran kunde fiskas av. För fisket användes ett LUGAB L600 elfiskeaggregat. Spänningen var 600 V. Resultat och diskussion Totalt fångades sju arter under provfisket i Bredforsen (Tabell 1) varav en harr på 128 mm. Årets begränsade fiskinventering gör det svårt att dra några slutsatser om beståndsutvecklingen av harr i området eftersom så få lokaler kunde provfiskas. Årets enda elfiskade harr från Bredforsen. Tabell 1. Total fångst vid elprovfiske i Bredforsen 2009, 2010 och 2011. Det bör noteras att antalet provfiskelokaler var avsevärt färre 2011 då fisket begränsades av mycket höga flöden genom Bredforsen. Art 2009 2010 2011 Abborre 102 45 3 Gers 7 1 0 Gädda 3 1 2 Harr 3 4 1 Id 2 3 1 Lake 65 34 2 Löja 2 14 0 Mört 2 11 6 Stensimpa 402 573 8 Öring 21 4 0 Tammån elfiskades i totalt knappt 900 kvm fördelat på tre strömsträckor. Det totala antalet individer (Tabell 2) får anses som lågt med tanke på den relativt stora ytan som avfiskats i en till synes fin strömbiotop. Bottenstrukturen är varierad med en gott om ståndplatser så som djuphålor och skrymslen. Påfallande är dock avsaknaden av skuggande vegetation och som en följd av detta bristen på död ved i vattendraget. Det bör dock påpekas att vattendraget tidigare Art 2011 endast delvis hade besökts av inventerarna, Abborre 25 Gädda 2 varför det kan finnas fler strömsträckor som Lake 2 bör inventeras för att få en heltäckande bild av Löja 3 Mört 16 fiskfaunan i ån. Stensimpa 66 Tabell 2. Total fångst vid de tre elprovfiskade sträckorna Öring 1 i Tammsforsen och Hunsöforsen i Tammån 2011. Tammån är bitvis en riktigt fin strömbiotop. 7

Höga flöden vid inventeringstillfället i Bredforsen. Figur 3. Områden i Bredforsen där lekgrus placerades ut 24 augusti 2011. Biotopvårdsåtgärder En snorklingsinventering utförd hösten 2010 visade att utbredningen av lämpligt lekgrus för harr i strömmarna runt Landkvarn var mycket begränsad. Under våren och sommaren 2011 inhämtades de myndighetstillstånd som krävdes för att placera ut lekgrus i Bredforsen. I början på augusti detaljplanerades utläggningen som sedan ägde rum den 24 augusti. Sammanlagt 45 ton grus lades ut av två helikoptrar. Gruset bestod av naturgrus i fraktionerna 10 30 mm med inslag av katthuvudstora stenar vars syfte var att binda materialet. Utplaceringen av gruset framgår av figur 3. Efter utläggningen följde en period i mitten av september med så höga vattenflöden i Dalälven att luckorna uppströms Bredforsen öppnades. Högvattnet gjorde att gruset spred sig och antog en mer naturlig placering i strömmarna, något som konstaterades vid ett fältbesök i lågvatten den 15 november. Sammantaget känns hela denna åtgärd som synnerligen lyckad och det ska bli intressant att följa utvecklingen av harrbeståndet under kommande år. Biotopvården har finansierats av samarbetsprojektet med Fortum och Söderfors- Hedesunda Fiskevårdsförening. Grusutläggningen blev mycket uppmärksammad i massmedia med TV-inslag på TV4 Gävle och SVT Uppland. Arbetet beskrevs även i en artikel i Upsala Nya Tidning. 8

Övriga åtgärder för att gynna harrbeståndet Upplandsstiftelsen föreslog skärpta fiskebestämmelser för Söderfors-Hedesunda Fiskevårdsförening. Nedanstående bestämmelser infördes i Bredforsen för 2011: Endast hullingfria krokar är tillåtna. All fångad harr skall återutsättas. Fiskeförbud råder i Bredforsen under perioden 1 april-30 juni. Minken utgör ett stort hot mot många fiskpopulationer, särskilt i strömmande vatten. Under 2011 har därför 6 8 minkfällor periodvis varit utplacerade längs Landkvarnsforsen, dock utan fångstresultat. Minkjakten bör fortsätta runt Bredforsen, helst både med fällor och med andra metoder. Ett team med jägare som långsiktigt kan hålla nere minkbeståndet bör bildas. Utter finns i området och risken för utterfångst i fällorna måste minimeras. Slutsatser och ytterligare åtgärdsförslag För att rädda det hotade och skyddsvärda harrbeståndet i Bredforsområdet föreslås nedanstående åtgärder (utöver vad som redan genomförts). Flera av dessa åtgärder skulle även gynna andra strömlevande organismer i området. Helikoptern släpper ett halvt ton lekgrus med meterprecision i en sidofåra i Bredforsen. 9

1.Vattenföring Högre vattenföring under våren är högprioriterat. Därför har diskussioner förts med Vattenfall så att lämplig mängd vatten släpps i samband med harrleken på våren. Långsiktigt skulle naturvärdena öka markant genom en ombyggnad av dammen vid Bredforsen så att luckorna kan fjärrmanövreras. Därmed blir det enkelt att släppa överskottsvatten oftare genom Bredforsen istället för att som i nuläget släppa allt genom Fyllningsströmmen. Anledningen till att överskottsvatten släpps genom Fyllningsströmmen är att det här finns fjärrstyrda luckor till skillnad mot dammluckorna vid Bredforsen som fordrar att en kranbil körs ut för att lyfta upp luckorna. Ändring av flödesregimen vid luckan till Bredforsen skulle innebära att den mer liknar en naturlig älvs med flödestoppar både vår och höst. En ökad genomspolning i forsen leder till en effektiv borttransport av slam som annars snabbt täcker bottnarna. En ökad minimitappning är dock självklart det som skulle ge störst positiv effekt för alla strömlevande organismer. 2.Biotopvårdande åtgärder De biotopvårdsåtgärder som gjordes i augusti 2011 måste följas upp under kommande år. Kompletterande åtgärder kan bli aktuella om det bedöms vara nödvändigt. Möjligheterna att helt eller delvis öppna upp spegeldammarna för att öka andelen strömsträckor bör utredas. Därmed kan man minska predationen från gädda som förekommer i de stillastående vattnen i dammarna. Beskuggande vegetation längs strömsträckorna måste lämnas orörd. Död ved i vattnet är en grundförutsättning för strömlevande fisk. Död ved bör ej avlägsnas från vattnet utan snarast tillföras. 3.Regler för fiskets bedrivande Upplandsstiftelsen föreslog skärpta fiskebestämmelser för Söderfors-Hedesunda Fiskevårdsförening. Diskussioner om reglerna bör föras åtminstone vartannat år för att göra förändringar efter utvärdering av resultaten från de årliga elprovfiskena. 10 Upplandsstiftelsen förespråkar, förutom 2011 års bestämmelser, att: Öringar verkar tränga ut harrungar från grundare områden mot djupare och båda arterna har dessutom ett stort dietöverlapp. Därför föreslås att öringutsättningar inte äger rum under åtminstone den kommande femårsperioden till förmån för det svaga självreproducerande harrbeståndet. Fiske i forsarna endast bör tillåtas under perioden 1 juli 30 september eftersom harren leker på våren och öringen leker på hösten. Fiske i sidofårorna bör vara förbjudet eftersom de fungerar som barnkammare för harr och öring. Alla fiskare måste lämna fångstrapporter, även för återutsatt fisk, vilket ger ett bra komplement till resultaten från elfisket. Förslagsvis tar man ut en depositionsavgift som man får tillbaka när rapporten lämnas in.

Informationen om fisk och fiske utvecklas samt att fisketillsynen fortsätter med hög ambitionsnivå. 4.Uppföljning av åtgärder Uppföljningar av insatserna bör ske genom årliga elfisken. Detta är viktigt för att kunna anpassa fiskereglerna samt bedöma om ytterligare åtgärder behövs. Tackord Tack till Joel Berglund och Erik Törnblom på Länsstyrelsen i Uppsala län för att vi fick låna deras elfiskeaggregat. Vi vill även framföra ett tack till Söderfors- Hedesunda Fiskevårdsförening för mycket gott samarbete och anammande av moderna fiskeregler. Avslutningsvis vill vi tacka eldsjälen Anders Söderlund för entusiastiskt och mycket trevligt samarbete. Lekgrusinspektion i november 2011. (Överst till vänster) Det nyligen utlagda lekgruset syns som ljusa fläckar i strömmen. (Överst till höger) Flygbild över Bredforsen. (Stora bilden) 11

Upplandsstiftelsen har tillsammans med Hydrophyta Ekologikonsult under september 2011 genomfört elprovfiske i Bredforsen. Syftet med provfisket var att se hur fisksamhällets struktur, med fokus på harren, i nuläget ser ut i strömmarna i Bredforsområdet. Årets undersökning jämförs även med de studier som författarna gjorde i september 2009 och 2010 i området. I rapporten beskrivs även de biotopförbättrande åtgärder som utförts under 2011 för att gynna främst harren i området. Arbetet har finansierats av Upplandsstiftelsen, Fortums Miljöfond och Söderfors- Hedesunda Fiskevårdsförening. Box 26074, 750 26 Uppsala info@upplandsstiftelsen.se www.upplandsstiftelsen.se