Konferens Sociala Innovation Konferensen Social Innovation i Halland var en del av projektet Social Innovation Halland som ägs och drivs av Coompanion Halland, med finansiering från Region Halland. Konferensen skulle tydliggöra begreppen social inno vation och samhällsentreprenör. Begreppens definition är: Social innovation står för innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Det kan vara allt ifrån klimathot till finanskris, segregation, arbetslöshet, åldrande befolkning och utanförskap. Samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap är entreprenörer som löser samhällsutmaningar på nya sätt genom att kombinera entreprenörskapets logik med ett samhällsnyttigt mål. Öppnande av konferensen Kajsa Wik (verksamhetsledare för Coompanion Halland som även är ansvarig för Mikrofonden Halland) öppnade konferensen och hälsade alla välkomna. Coompanion anser att social innovation och samhällsentreprenörskap är ett viktigt redskap i att hitta lösningar på de många utmaningar som samhället står inför. HANNA SIGSJÖ MÖTESPLATS SOCIAL INNOVATION Först ut var Hanna Sigsjö verksamhetsledare på Mötesplats Social Innovation (MSI Sweden) på Malmö Högskola. Hon har lång erfarenhet av sektorsövergripande innovationsarbete i gränslandet mellan akademi, privat, offentlig och ideell verksamhet. MSI Sweden skapades genom ett samarbete mellan Malmö Stad, KK stiftelsen och Malmö Högskola. Hanna talade om tidigare sociala innovationer som skapats i historien - BVC, Bibliotek, Dagis, och senare fenomen såsom Wikipedia, Missing people och Urban gardering. Alla dessa är sociala innovationer skapade pga av ett behov fanns i samhället som inte samhällsstrukturen löste utan att samhällsentreprenörer själva tog tag i arbetet med att bygga upp dem. Hon gav ett utmärkt exempel på en innovation kallad Specialisterne i Danmark som har som mål att skapa 1 miljon jobb åt autistiska personer. Dessa personer har specialistkunskap som inga andra kan mäta sig med vad gäller matematik och beräkning t ex. Därmed söker ITföretag och teknikföretag den kompetensen hos dem. MSI Sweden har som mål att identifiera och kartlägga tidigare sociala innovationer i historien samt att hitta/skapa 100 nya sociala innovationer idag. Exempel på några av dessa nya innovationer är: IT-guiden internetcafé som kopplar samman invandrar ungdomar som är bar på internet med svenska pensionärer/äldre som vill lära sig mer om internet. Handiscovery hyr ut semesterboenden till rullstolsbundna Fritidsbanken bibliotek av fritidskläder och utrustning till privatpersoner.
Min och Elisabets vy. MSI har identifierat behovet av kunskap och möten/samarbeten för att sociala innovationer ska kunna skapas. Därför experimenterar MSI i olika så kallade CO-labs för att skapa nya innovationsmodeller De tar fram nya metoder i olika lab i kooperation med andra aktörer. Innovation skapas i mötet mellan behov och lösning på ett problem i samarbeten mellan idéburen sektor och privat affärsverksamhet. Exempel på olika partnerskap där innovation skapats är mellan Yalla och IKEA Yalla syr och utför andra hantverk åt IKEA. Hotellbranschen i Malmö samarbetade med flyktingar och matchade invandrare till hotellbranschen pga. av en brist i deras bransch på arbetskraft. 90 % har fått jobb. Off2Off återbruk är en organisation som samarbetar med Ragnsells för att återvinna mer av det som slängs. MSI tar in kunskap från andra länders sociala innovationer och sammanställer den dvs. gör den tillgänglig och ser om det går att applicera i det svenska systemet. Andra exempel på Social innovation är Kollaborativ ekonomi t ex Tidsbanken och Swop (bytessidor på internet för arbete och varor). Regeneration ät ännu ett exempel -det är ungdomar som arbetar med att sätta guldkant på äldres tillvaro sysselsätter 800 ungdomar idag. En förlängning av det är bostadsförmedling hos äldre - ungdomar som flyttar in hos äldre. Detta löser bostadsbrist för unga och brist på socialt umgänge hos äldre. Neighborhood Economies är ytterligare ett exempel Stadsbruk/Stadsjord (odling i städer - HSSL), Samarbeten mellan städer och landsbygd(hssl), system som stöttar den lokala ekonomin i ett område såsom Kamelcenter i Angered (www.kamelcenter.se). Sammanfattningen av Hanna blev att vi står inför stora samhällsutmaningar och för att möta dessa med lösningar måste vi: Dela kunskap Inleda nya samarbeten
Skapa systemförändringar Ta fram nya affärsmodeller där mänskliga de resurserna tas till vara på ett effektivt sätt Framtidsfrågor inom social innovation är: Nya samarbeten mellan olika branscher Nya affärsmodeller Innovation med brukare Social innovation handlar inte bara om att skapa nya metoder och verktyg, utan om Rethinking values att omvärdera resurser, framför allt mänskliga resurser, mänskliga sociala värden. EVA TERNEGREN COOMPANION GÖTEBORGSREGIONEN Sen följde ett föredrag av Eva Ternegren som är diplomerad rådgivare på Coompanion Göteborgsregionen. Ett av hennes specialområden är offentlig upphandling och idéburet offentligt partnerskap (IOP). Hon föreläser och utbildar myndigheter och förvaltningar i hur sociala hänsyn kan tillämpas Hon började med att förklara var Sociala hänsyn är i upphandling. Det innebär att avtalet skall ge samhällsnytta, detta kan t ex vara: Etisk handel och CSR Corporate social responsability såsom att ej ha barnarbete, ha bar arbetsvillkor, bra miljö etc. Skapa anställningar, ha arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter, Social integration anställning av personer som står utanför arbetsmarknaden Lika möjligheter för män som kvinnor på arbetsplatsen Beaktande av hållbarhetskriterier etc. Hur får vi in social hänsyn i upphandling? Genom Kontraktsvillkor. Villkoren skall vara uppfyllda då kontraktet skrivs på. På så sätt får företagen en chans att arbeta med sig själva och lägga om rutiner/policies. En del upphandlingskontrakt med sociala hänsyn har gjorts t ex: Örebro - krav på praktikplatser Botkyrka krav på trainee platser Göteborg krav på nyanställningar och lärlingsplatser Malmö - vita jobb I Göteborg hjälpte det inte att enbart lägga in kravet på sociala hänsyn i diverse styrdokument. Då skrev de in i kommunens budget att minst 50 % av upphandling at ska vara med social hänsyn då började det hända i praktiken.
Resultatet i Göteborg (har inte börjat verka i praktiken mer än ca 1-2 år) var 160 nya anställningar och många fler i pipeline. Jobb som skapades var inom It-teknik, administration, städ, trädgård, etc. Reslutatet har även varit bra för företagen: framtida kompetensförsörjning, större chans till mångfald, ökat marknadsföringsvärde genom att visa sitt CSR, ändå är svenskt näringsliv fortfarane skeptiska. Jula och Volvo är några av de företag som varit med de är positiva. IOP - idéburna offentliga partnerskap Vidare talade Eva om IOP- idéburna offentliga partnerskap. IOP samarbeten skapas när en organisation med voluntärer och andra mervärden vill driva en verksamhet eller ett projekt, som fyller en funktion i samhället där det finns en brist, samt samarbeta med offentlig sektor. Ett IOP får inte konkurrera med annan verksamhet och gör inte det genom att ha mervärden som den privata sektorn inte kan erbjuda. Båda parter måste bidra i finansieringen av verksamheten. Verksamheten skall drivas under en längre period t ex 2-4 år. Avtalen är en slags mellanform mellan föreningsbidrag och upphandling. I Göteborg tog dessa partnerskap fart när kommunjuristen sa ja. Det strider inte emot: Kommunal lag, LOU (lagen om offentlig upphandling) eller Statsstöds regler. Exempel på IOP är när Göteborgs kommun och ideella organisationer såsom Göteborgs kyrkliga stadsmission andra startade samarbeten för att möta det enorma behovet av boenden till ensamkommande barn som uppstod 2015. Organisationerna skapade HVB boenden med aktiviteter som engagerar många fritidsvoluntärer och familjevoluntärer etc. Ett annat exempel är Region Skåne och Skåne stadsmission som startade hälso- och sjukvård för hemlösa. Det är en uppsökande verksamhet, ej tidsbokning, innefattar mycket voluntärer med kontakt med den världen. En privat aktör hade inte haft dessa mervärden. Av 4,2miljoner får IOP t 3,8 milj från regionen. Ytterligare ett exempel är Alingsås Bräcke diakoni som vill driva ett äldreboende. Diakonin har många mervärden, voluntärer och egen vårdcentral. Denna IOP är mer tveksam eftersom det tangerar konkurrens med andra företag, men samtidigt kommer äldreboendet erbjuda många mervärden som inte ett vanligt äldreboende kan, därför ser det nu ut som att det kommer att gå igenom. Kort Paus Sen följde 3 goda exempel på samhällsentreprenörskap och social innovation. 1. Röstånga Utvecklings AB Nils Phillips är styrelseordförande i Röstånga utvecklings AB (RUAB), ett utvecklingsbolag som ägs av den ideella föreningen Röstånga Tillsammans. RUAB drivs för att utveckla Röstångabygden, men till skillnad från mer traditionella bygdeutvecklingsgrupper drivs de på
en kommersiell plattform. RUAB driver utvecklingsprojekt bland annat inom lokal utveckling och integration. Röstånga hade av kommunen kallats en oslipad diamant. Röstånga har nämligen en fantastisk natur och ett naturreservat men väldigt nedgånga fastigheter. I en del fastigheter fanns en del hyresgäster som var kriminella som ägarna inte brydde sig om huruvida de skötte sig eller inte. Efter 30 år av beteckningen insåg invånarna att kommunen inte skulle göra något åt den oslipade diamanten, utan att det var upp till dem själva. 2008 startade de en samhällsförening och arbetade med att skapa sammanhållning och komma underfund med vad de ville satsa på i Röstånga. Under den tiden skapade de bl a en mellankommunal cykelstig. 2011 startade de ett AB för fastighetsrenovering och förvaltning. Aktiebolaget ägs till 51 % av Röstånga samhällsförening, resten av aktierna såldes ut till alla invånare i Röstånga. På så vis behåller samhällsföreningen makten. Bolaget har 400 medlemmar. Renovering av fastigheterna sker helt ideellt. De som inte har tid bidrar med kapital i bolaget. Det är inte fult att bidra med pengar istället för ideellt arbete! Sparbanken sa nej till alla lån, eftersom de trodde att ett samägt bolag med 400 medlemmar aldrig skulle kunna fungera. Ekobanken sa ja till lånen direkt av samma anledning att det var samägt av 400 personer måste ju fungera! Olika inställning av olika banker. Sparbankerna tror inte längre på kooperativ. De köpte först en buss till olika aktiviteter kulturbuss, bygdebuss. Sen det lilla fryshuset som de renoverade och hyr ut till konstföreningen. De köpte sedan den gamla pizzerian som såldes på exekutiv auktion och gjorde om fastigheten till brygghus. De börjar årsmöten med ölprovning hädanefter, det ger en ökad attraktionskraft för medlemmar att dyka upp. Eftersom behovet av bostäder var stort köpte de ytterligare 5 fastigheter och började renovera dessa för att göra lägenheter och hyra ut. Bland annat köpte de upp de fastigheter som hade kriminella hyresgäster, en dyr och dålig investering rent ekonomiskt men en mycket bra investering socialt. De startade integrationsprojekt med de asylsökande som också renoverar ideellt men som då får lära sig svenska i den arbetsmiljön samt får ett arbetsintyg att det snickrat, etc. av Röstånga AB, vilket kommer underlätta för dem på arbetsmarknaden om de får stanna. Även odlingsprojekt har startats. De kommer inte att benämna något som integrationsprojekt längre, de tycker inte om det namnet. Alla som bor i Röstånga skall få vara med oavsett var de kommer ifrån eller om de för närvarande bor på en flyktingförläggning eller ej. Eftersom de bildade ett AB, så har de inte längre bara en social grund att stå på utan nu även en ekonomisk grund och söker inte projektpengar bara som andra styr vad de skall göra för, utan är fri att utveckla bygden som de själva vill. 2. ASF - Arbetsintegrerande sociala företag Johanna Fredriksson från Coompanion Halland och Falkenbergs kommun berättade om en undersökning av hur ASF och offentlig sektor i Halland ser på behov och utmaningar för fortsatt arbete med ASF i länet.
Halland har idag 18 st ASF, ca 100 anställda och 130 sysselsatta. Det är huvudsakligen Ekonomiska föreningar (i annat fall är de ideella, men med ambitionen att kunna bli ekonomiska föreningar). De ska ha en styrelse på minst 3 personer. Personerna i dessa sociala företag arbetar 100 % av sin förmåga, oavsett hur stor eller liten förmågan är. Utvecklingsområden för dessa företag är: 1. Upphandling med social hänsyn och IOP. Finns inga IOP avtal i Halland idag. Av undersökningen framkom att det finns en vilja till IOP, men för lite kunskap om det. 2. Samverkan och samordning kring ASF Hitta nya strukturer Hitta bättre rollfördelning vid frågor Se till att det finns kommunala samordnare Se till att det finns Kontaktperson arbetsförmedlingen 3. Stödstruktur för ASF Måste finnas en tydlig rollfördelning vid stöd för ASF Erbjudas handledarstöd Erbjudas kurser inom affärsutveckling och anbudsförfarande vid upphandling Utmaningarna för ASF är: Att våga göra affärer med ASF i form av IOP Att våga se nyttan med ASF Att få ihop de 3 processerna som pågår i företagen - individ, företag och arbetsträning/rehab. Region Halland avser att fortsätta att sprida information från förstudien och arbetet med de utvecklingsområden som framkommit av förstudien. 3. Förändra radikalt - Laholms kommun Kristina Isaksson är avdelningschef i Laholms kommun och var lokal projektledare i Förändra Radikalt. I Förändra Radikalt tog Laholms kommun ett nytt och innovativt grepp kring problem inom sin LSSverksamhet. Genom att arbeta med tjänstedesign som metod fick de ny kunskap om vad problemet bestod i och kunde prova nya och innovativa lösningar där brukarnas behov stod i centrum. Kristina berättade om sitt projekt "Förändra radikalt" där de försökt förbättra LSS- Ledsagarservicen i kommunen. Utgångspunkten var att det fanns mycket klagomål på LSS. Målet var att öka vårdtagarens livskvalitet. Projektet innebar att de flyttade makten från
organisationen och handläggarna till brukarna, genom att göra timmarna för ledsagarservice mycket mer flexibelt. Metoden de använde var tjänstedesign. Denna metod sker med stark brukarinvolvering (dvs. många intervjuer), sammansatta team och prototyparbete (att testa lösningen i ett litet perspektiv först). De lade myckettid på att förstå och analysera problemet för att verkligen hitta en bra lösning. Resultatet blev en friare ledsagarservice, något fler timmar brukades men lika många sparades på handläggartiden, eftersom färre timmar lades på ansökningar av tillfälligt utökad ledsagartid. Brukarna mådde mycket bättre, upplevde att de kunde göra mycket mer trots att de inte brukade mer än 3 % mer tid än annars. PANELDEBATT Sist gjordes en paneldebatt med alla föreläsare och Coompanion Halland. Där konstaterades att: Mod är viktigt för att social innovation ska kunna skapas! Det finns mycket motstånd och regler att överbrygga och ibland prova utan att veta om det kommer funka. Vad krävs för att vara en bra samhällsentreprenör? Hitta balans mellan uthållighet och otålighet. Vad saknas? Mycket. Det svenska systemet är helt enkelt inte skapat för att stödja samhällsentreprenörer eller att skapa sociala innovationer. Man får inte göra fel med offentliga pengar t ex i ett projekt, men gör man inte fel så gör man inte rätt heller. Tjänstedesign designar tjänster utifrån brukarnas behov och inte efter organisationens behov av att hantera sin handläggning och egen organisering. Avslutning, lunch, mingel och nätverkande.