Rapport fra n Nationella Lokala Ekonomidagarna

Transkript

1 Rapport fra n Nationella Lokala Ekonomidagarna Rapport från Nationella Lokala ekonomidagarna i Alvesta augusti En annan ekonomi lokal och hållbar. Dag 1 Ekonomisk teori möter lokal praktik Själva konferensen startade kl med inledning av Terese Bengard tillsammans med Åsa Dahlström ordförande i HSSL/Kronoberg. Coompanion Först ut bland föreläsarna var Kristina Herngren VD för Coompanion Sverige. Kristina berättade först kort om Coompanions ändamål som organisation att starta företag i kooperativ form alltså med en delad ägande struktur såsom ekonomiska föreningar eller AB drivna med ett brett ägande. Vidare föreläste hon om sharing economy eller kollaborativ ekonomi. Exempel på detta är AirB&B som på nätet förmedlar boende hemma hos privatpersoner genom en gemensam internetsida eller mobilapp. Men denna typ av Sharing economy eller Kollaborativ ekonomi är enligt Coompanion odemokratisk. Dessa företag har fortfarande en gammal ägandestruktur dvs de bidrar ej till en distribution av värdet som skapas genom delat ägarskap. Coompanion uppmanar därför alla att istället gå med i liknande plattformar på internet som sysslar med kollaborativ ekonomi som har kooperativ företagsform, alltså en gemensam ägandestruktur. Exempel på sådana kommer senare i denna rapport. Cirkulär ekonomi Sen föredrog miljövetaren Joacim Rosenlund om Cirkulär ekonomi - till skillnad från lineär ekonomi. I cirkulär ekonomi försöker man att i alla steg i produktionen av en produkt att tänka hållbart från materialval vid produktion till återvinning när produktens tjänat ut sin funktion. Avfall ses som en resurs. De främsta saker man tänker på i kretsloppet är: Produktens livslängd ska göras för att hålla länge! Rätt val av material Produkten måste kunna lagas Återanvändning Återvinning av olika material i produkten Innovation & uppfinningsrikedom Sociala kooperativet Macken Sedan talade Fredrik Bergman om kooperativet Macken som startade i Växjö men som sedan spridit sig som projekt runt om i landet. Kooperativet startade i ren ilska över vad som slängs och över arbetslösheten. De driver olika former av verkstäder i anslutning till tippar och återvinningsstationer där de reparerar bland annat cyklar. De arbetar med arbetsförmedlingen med arbetslöshetsåtgärder för arbetssökande. Projektet har även utvecklats till att ta undervisa svenska i praktisk miljö för SFI.

2 Fredrik berättade hur projektet kraftigt motarbetats av kommunerna, SFI, av avfalls företag och andra företag kort och gott av alla. Den privata sektorn vill ha kvar sin vinst på avfallssidan. Den offentliga sektorn sätter käppar i hjulen eftersom kooperativet inte kan konkurrera i offentliga upphandlingar eftersom det inte finns några regler kring sociala företag vad gäller detta. Det finns inga regler alls kring sociala företags skyldigheter och rättigheter hur skall de då kunna konkurrera eller ingå i utvecklingsprocesser med andra? Kommunen driver egna caféer i Växjö och konkurrerade på så vis ut kooperativets café. Kommunen ville därmed också behålla sin vinst trots att kommuner inte får driva näringsverksamhet. Kommunalt stöttade arbetsmarknadsåtgärder konkurrerar ut subventionerad verksamhet detta gör att kooperativet aldrig lyfter från marken och bär själv. Enligt Fredrik är Sverige mera likt Sovjet än någonsin. Det finns en politisk vilja, men politikerna rår inte på tjänstemännen. För att få en utveckling av nya modeller för upphandling för att sociala företag även ska kunna vara med, så har han nu startat en branschorganisation för sociala företag i Sverige. En dialog mellan alla avfallsföretag, kommuner och sociala företag förs nu för att komma vidare med det arbetet. Vad gäller allt som slängs berättade han att en invandrare kallad Amir som är hantverkare sagt honom att 70 % av alla diskmaskiner han såg slängdes på tippen bara hade ett enkelt fel fett i pumpen. Byt pump och maskinerna var ok igen. Han nämnde även att kunskapen till de gamla hantverken börjar dö ut i Sverige, eftersom svenskarna som kunde dessa hantverk snart inte finns kvar. Men de invandrare som kommer hit kan fortfarande dessa saker som t ex att bygga jordkällare. Nordregio Efter en fikapaus med nätverkande föredrog Åsa Ström Hildestrand från Nordregio om pappersmassafabriker som blivit kluster för nya innovationer från träindustrin. Forskare och företag samarbetar och utvecklar helt nya produkter från träindustrin som skulle kunna ge mycket nya jobb på landsbygden i framtiden. Bland annat berättade hon om en slags träprodukt som blir till fiskefoder på Island. Nordregio arbetar i övrigt med statistiska sammanställningar över nordisk utveckling för företag, innovation etc. Qvinnovindar Så föresläste Wanja Wallemyr ordföranden i Qvinnovindar ekonomisk förening, som reagerat på hur ojämn fördelning ägandet har mellan könen. Detta ville hon ändra på och startade en förening 2008 för enbart kvinnor som ville investera i vindkraft. Tillsammans köpte de först 1/31 av ett verk 1 miljon kronor varav kr i kontantinsats. Det gick så bra att de investerat i 2 vindkraftprojekt till (äger ¼ verk i ett ensamt verk 3 miljoner i kontantinsats och 1/16 av ett helt projekt kallat Knuts kulle). Hennes erfarenhet är att det är svårare för kvinnor att få lån till investeringar. För inte så länge sedan startade hon upp ett 4:e projekt - en förening till för grön innovation. Genom hennes initiativtagande har det kvinnliga ägandet och förvaltandet ökat en del i alla fall i Sverige och hon var ett lysande exempel för kvinnor som vågar ta efter. Wanja berättade också att hon varit i Turkiet och inspirerade genom sitt exempel i investeringar i förnybar

3 energi Turkiets energiminister att satsa storskaligt på solenergi, som nu planerar att göra Turkiet självförsörjande på energi genom enbart satsningar på förnybar energi. Delningsekonomi Efter en bensträckare gav universitetslektorn Erik Rosell en presentation om Delningsekonomi. Han delgav att vi i alla tider sysslat med delningsekonomi. Vi har alltid delat, lånat, gett bort och bytt saker. Det skapar i sig en social gemenskap. Exempel på delningsekonomi är våra bibliotek eller de gamla romerska termerna. Kan vi dela mera? Han visar ett foto från google earth som visar ett bostadsområde där alla trädgårdar har en egen studsmatta. Men delningsekonomi sker mer än förr idag via nätet. Vi delar saker mer än någonsin musik, böcker etc. Alla unga delar allt på nätet idag. Delningsekonomi inger hopp om sänkt konsumtion och mindre avfall. Det finns plattformar med delningsekonomi för: Boende (AirB&B) Bil/transport (samåkningsappar) Arbetsinsatser (ej anställningar) Resurser (ebay) Dessa har delvis fått hård kritik de betalar ej skatt i alla länder de verkar, de har vanliga företagsstrukturer och samlar alltså rikedom till få istället för att ha gemensamma ägandestrukturer. MEN: det finns andra plattformar såsom: Swing bazaar Fritidsbanken (bibliotek av fritidsgrejor) Skjutsgruppen Dessa är kooperativt ägda och har en tydlig samhällstjänstinställning! Gå med i sådana som har kooperativt ägarskap om det alternativet finns för det du söker! Tolgs mobilsamåkning & Nybrukarna Maja Söderberg talade sedan om de kooperativa företag de startat i Tolg. Den mobilsamåkningsapp de startade har nu spridit sig till hela 13 bygder. Något som varit viktigt i utformningen av verksamheten har varit att lyssna på alla invånares systemkrav t ex behovet av 100 % trygghet när man åker eller t ex skickar iväg sin tonåring med någon annan. Därför var ett krav att socknen skulle vara gränsen, eftersom man känner alla inom socknen och då enkelt kan avgöra om man vill skicka sitt barn med någon eller ej. Aktiebolaget för mobilsamåkning fick företagspris och är nu med i en grupp av företag i kommunen för företagsutveckling. Men kommunen vill bara att alla företag ska passa in i en och samma modell istället för att vara öppna för nya modeller. Till exempel lyfte de lågprisflygbolagen som bra exempel på företagsmodeller!? Maja menar att vi måste förstå att företagsmodeller kan och bör se helt annorlunda ut för att vara hållbara och lokala. Efter uppstarten av mobilsamåkningen startade de ett andelsjordbruk (ett CSA: Community supported Agriculture) kallat Nybrukarna. Andelsjordburket arrnederar mark, har 3 deltidsanställda och levererar 20 grönsakslådor per säsong till delägarna från maj till oktober. Grönsakslådorna har varierat innehåll beroende på vad som finns att skörda och levereras en gång i veckan. Maja påminner om att den egentliga betydelsen av ekonomi är hushållning med resurser.

4 Paneldiskussion Underpaneldiskussionen kom bl a lokala facegruppgrupper upp där man inom lokalområdet enkelt kan byta, låna, sälja och köpa grejor. I USA finns även en app utvecklad för detta för de som inte har facebook. Efter middagen var det studiebesök på utedansbanan Tyrolen. En riktig nostalgipärla. Det var tävlingar i skytte, sågning och kast med liten boll. Vi fick höra historien om hur ett gäng killar och tjejer startade en förening och köpte den gamla dansbanan som bara stod och förföll. De har verkligen lyckats att bevara den, nostalgirenovera och få igång en verksamhet! De har även gjort ett litet museum om Tyrolens historia. Dag 2 Invandring en resurs för den lokala ekonomin Först ut på söndagen var Asha Ismail Mohamud (styrelseledamot i somaliska riksförbundet, i SIOS samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige och i HSSL). Hon berättade främst om SIOS som är den organisation som samlar alla utländska riksförbund det somaliska, turkiska, iranska etc riksförbunden. I SIOS har man som syfte att enas och uttrycka vilken influens man vill ha i det svenska samhället, vilket är 3 saker: Man vill vara delaktiga i samhället Drivande i utvecklingen av samhället Och bli behandlade på samma nivå dvs med samma respekt som de svenska medborgarna Hon berättade att många invandrare vill bo och verka på landsbygden, men de flesta samlas i städerna trots detta. SIOS vill se en mer jämn fördelning av invandrare runt om i hela Sverige. SIOS hade en plan för detta 2014, dvs innan den flyktingstorm som kom Med den förändrades allt och många fler invandrare de nykomna placerades på landsbygden i mycket högre utsträckning än förr. SIOS är med i landsbygdsnätverket och i HSSL. Hon berättade lite om Somalias historia. Och sedan om det som hon ser invandrare tillför och kan tillföra Sverige om det bara tas till vara på i det svenska samhället nämligen: Ny kompetens Nya sätt att kommunicera på Stimulans kulturellt Språkkunskap Internationella kontakter Flyktingimmigration till landsbygden Susanne Stenbacka, docent i kulturgeografi, talade om flyktingimmigranten och landsbygden ett ömsesidigt utbyte. Hon pratade om landsbygdens styrkor och svagheter. Vackert Fin natur Rehab Minskad stress Sämre arbetsmöjligheter Sämre service Mera inskränkthet

5 Hon har i sin forskning kommit fram till att det som invandrare upplever när de flyttar ut på landet är exakt samma saker som det svenskar som flyttar ut på landet upplever både de negativa sakerna och de positiva. Det som är viktigt på landet är att man mycket snabbare får en identitet än i staden där man är mer anonym. Man får snabbare en roll som person. Lär man känna nyckelpersonerna i lokalsamhället så får man mycket snabbt ett socialt nätverk och folk hejar på en direkt. Röstånga AB Anna Haraldsson Jensen presenterade samhällsinitiativet som blev till projektet och aktiebolaget Röstånga AB. Röstånga hade av kommunen kallats en oslipad diamant. Röstånga har nämligen en fantastisk natur och ett naturreservat men väldigt nedgånga fastigheter. I en del fastigheter fanns en del hyresgäster som var kriminella som ägarna inte brydde sig om huruvida de skötte sig eller inte. Efter 30 år av beteckningen insåg invånarna att kommunen inte skulle göra något åt den oslipade diamanten, utan att det var upp till dem själva startade de en samhällsförening och arbetade med att skapa sammanhållning och komma underfund med vad de ville satsa på i Röstånga startade de ett AB för fastighetsrenovering och förvaltning. Bolagets DNA är att ALLA är välkomna. Även alla på de 2 asylboenden som finns i Röstånga. Bolaget har 400 medlemmar. Renovering av fastigheterna sker helt ideellt. De som inte har tid bidrar med kapital i bolaget. Aktiebolaget startade med kr i startkapital. vilka delades in i aktier a 1 kr. Efter att det kapitalet kommit in sålde de aktier för 500 kr styck och fick 499 kr i riskkapital per aktie. De anser att det är viktigt att vara oberoende av projektpengar för att själva kunna styra utvecklingen i bygden istället för styras av projekt. De köpte först en buss till olika aktiviteter. Sen det lilla fryshuset som de renoverade och hyr ut till konstföreningen. De köpte sedan en fastighet som var brygghus. Eftersom behovet av bostäder var stort köpte de ytterligare 5 fastigheter och började renovera dessa för att göra lägenheter och hyra ut. Bland annat köpte de upp de fastigheter som hade kriminella hyresgäster och satte krav på dem att sluta med sådan verksamhet, annars fick de flytta. De startade integrationsprojekt med de asylsökande som också renoverar ideellt men som då får lära sig svenska i den arbetsmiljön samt får ett arbetsintyg att det snickrat, etc av Röstånga AB, vilket kommer underlätta för dem på arbetsmarknaden om de får stanna. Även odlingsprojekt har startats. De gjorde en lokal ekonomisk analys som visade att 7 kr av 100 spenderades i bygden. 50 % av det som handlades i den lokala mataffären handlades av de lokala invånarna, resten av förbipasserande och turister. De konstaterade att de måste bli bättre på att göra så att det lokala kapitalet stannar i bygden till större del. De ska göra en ny senare och jämföra. Tawfik Ghosheh Sist ut var en intervju med Tawfik Ghosheh som räddat hela 16 speceriaffärer på landsbygden som varit nedläggningshotade, bl a i Kungsäter. Tawfik menade att några av de faktorer som lett till hans framgång är: Rätt sortiment Rätt pris Snygga butiker

6 Rätt frekvens på leverenser i förhållande till försäljningsstatistik Hans planering ger mindre svinn! Pizzeria i butikerna Han planerar nu att starta sitt eget grossistbolag till sina butiker för att slippa ICA och andras Bolags grossistpriser och villkor. Ett stort projekt. Sist fick alla fundera på vad de tar med sig från dessa dagar och på vi lärt oss. En del av allas tankar delgavs i en gemensam redovisning. Vid pennan Gerda Dufwa