Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Relevanta dokument
± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Åtgärdsområde 138 Målenån

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Huvudåtgärdsområde 001 Nissans övre del

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Vad finns att berätta om denna rapport?

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Kalkningar i Gnosjö kommun

Kalkning och försurning i Jönköpings län

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Kalkspridningsplan för Anråse å

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Planering av våtmarkskalkning

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Åtgärdsområde:Hagbyån

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Meddelande nr 2016:09. Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Manual Nationella Kalkdatabasen

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Kalkningar i Emån, Mörrumsån och Svartån

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Kräftprovfisket 2005

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Vad finns att berätta om denna rapport?

Rönne å vattenkontroll 2009

Kalkplan Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017

Ätrans recipientkontroll 2012

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Rymman respektive Dyvran

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Utvärdering av elfisken i Gislaveds kommun Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman

Referensgruppsmöte JordSkog

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Försurning och kalkning i Jönköpings län

Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Transkript:

Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf Styrpunkt +. _ *, Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske Nätprovfiske Vattenkemi > Målvattendrag utlopp Provpunkts ID Brohultasjön " %, Yta (km: 7,3 - Allsarpasjön Kalkade sjöar Åtgärdsområde Kalkade våtmarker Målområden - Vattendrag Målområden - Sjöar Tätorter Länsgräns Mossjö, Allsarpasjön ± Svinasjö Skärshultasjön Lindösgöl,5 Kilometer

Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Beskrivning Åtgärdsområdet ingår i Lagans vattensystem och omfattar ett 7 km² stort område med några få sjöar. Området ligger mellan sjön Rusken och samhället Stockaryd. De största sjöarna i området är Allsarpasjön och Mossjö. Längs Allsarpasjöns östra strand ringlar en av kommunens största rullstensåsar fram. Öster om rullstensåsen är ett våtmarkskomplex beläget som består av en öppen sluttande mosse som övergår i gungfly där den får kontakt med sjön. I den södra delen av området finns några små sjöar/gölar. Omgivningen består annars av skogsmark med inslag av myr- och odlingsmark. Motiv och mål I norra delarna av åtgärdsområdet finns häckande storlom. Lake finns i Allsarpasjön. Allsarpasjön och Mossjö ingår i Allsarpasjöns fiskevårdsområde. Tabell: Målområden ID Målområde Motiv Skydds -status DelområdeAllsarpasjön Allsarpsjön Upplåtet fritidsfiske, storlom, lake, mört (försurningskänslig Förekomst av försurningskänsliga arter Mört Kemiskt mål (, Försurning Innan kalkningen påbörjades 99 låg -värdet i tillflödena till Allsarpasjön på cirka 5,. Beräkningar visar att sjön skulle klara måluppfyllelse utan kalkning. Äldre beräkningar visade dock att kunde sjunka till 5, utan kalkning. Viss försiktighet vid revidering av kalkmängder bör iakttas. Övrig påverkan Kvicksilverhalten mättes 993 i Mossjö och visade på en hög halt (,75 mg Hg/kg vv. Tabell: Ekologisk status H=Hög, G=God, M=Måttlig; O=Otillfredställande, D=Dålig Sjö/vattendrag Ekologisk status Botten fauna Fisk Kiselalger/ Växtplankton Närings ämnen Försurning Allsarpasjön G - G - - G Kalkning Kalkningsåtgärderna i området har utförts genom sjö- och våtmarkskalkning. Kalkningen påbörjades 99 men har sedan 99 endast utförts genom sjökalkning. Kalkningsstrategi har varit att kalkning av samtliga sjöar genomförs årligen (. Vid revideringen inför 7 gick Mossjö över till att kalkas varje år och kalkningen i Allsarpasjön upphörde. justerades kalkmängden i Mossjön genom en liten minskning. Från 5 är kalkningen vilande i åtgärdsområdet. Tabell: Planerad kalkdosering 5- och försurningsbedömning per målområde ID Målområde Delområde Allsarpasjön Areal (ha Längd (km Aro (ha Avrinning: l/s/km Arealdos (kg/ha/år doserare sjö våtmark Totalt Volymdos (g/m3 Lägsta Allsarpsjön 73 5,,, okalk d Tabell: Genomförd och planerad kalkning (spridda mängder 7-, planerade mängder 5-7

Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Delområde Allsarpasjön Huvudman: Sävsjö Statsbidragsprocent: 5 SjöID Namn Koordinater Oms -7 - -9 - - - -3 - -5 - -7 Metod Kalkmedel tid (år Sjökalkning 93 Lindösgöl 3393 3, 937 Gastagölen 33 9377 Tångagöl 33 9 937 Skärshultasjön 35 93 3 3 3 3 3 3 3 3 9375 Mossjö 375, 5 5 5 5 937 Allsarpasjön 357, BÅT Summa Sjökalkning 3 3 3 3 Totalt: 3 3 3 3 Effektuppföljning Tabell: Planerad effektuppföljning ID Lokal Koordinater Undersökning Frekvens Nästa Kategori Delområde Allsarpasjön 5 Allsarpasjön helsjö 357 Nätprovfiske / Mål 933 Mossjö Helsjö 375 Nätprovfiske okänd 53 Bäck till Allsarpasjön Lindhem 375 77 Vattenkemi Aluminium / 5 Styr 5 Allsarpasjön utlopp 357 Vattenkemi3 / 5 Mål 7 Brohultasjön utlopp 355 3 Vattenkemi3 / 5 Styr 53 Bäck till Allsarpasjön Lindhem 375 77 Vattenkemi3 / 5 Styr 3 Mossjön ned 35 5 Vattenkemi3 / 5 Styr Resultat vattenkemi -målet för Allsarpasjön är uppfyllt. Allsarpasjön slutade kalkas 7 på grund av sin korta omsättningstid. Trots det klarar den -målet. Lokalen Brohultasjön utlopp ligger nedströms åtgärdsområdet och provtas för att provtagningen på lokalen "Allsarpasjön utlopp" ibland inte är representativt för sjön, då vattnet kan rinna "baklänges". Analys av oorganiskt aluminium påbörjades 9 i Bäck till Allsarpasjön. 5 Allsarpasjön utlopp 3 Mossjön ned 99 7 Brohultasjön utlopp,,,, 99 53 Bäck till Allsarpasjön Lindhem,,,, 99,,,, 99,,,,

Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3-5 53 Bäck till Allsarpasjön Lindhem Al labilt (ug/l 3 Diagram: Vattenkemi Teckenförklaring: Blåa fyrkanter =, blå streckad linje = -målet, gröna ringar = alkalinitet, blåa ringar = oorganiskt labilt aluminium, röd linje = gränsvärde för aluminium Resultat bottenfaunaundersökningar Inom åtgärdsområdet har bottenfauna tidigare undersökts i den bäck som rinner till Allsarpasjön på lokalen Strömsdal. Bottenfaunan på denna lokal var inte någon målpunkt, men undersöktes sju gånger mellan åren 9 och. Vid undersökningen 5 var artantalet lågt. Antalet sländarter var få och tåliga mot försurning. Av försurningskänsliga grupper saknades bäckvattenbaggar, iglar och snäckor. Musslor fanns och en signalkräfta noterades för första gången. Lokalen bedömdes 5 vara starkt försurningspåverkad, liksom. Från 99 till var lokalen betydligt påverkad av försurning (. Vid den senaste undersökningen hade den försurningskänsliga gruppen bäckbaggar tillkommit på lokalen. Även låga tätheter av en mer känslig nattslända noterades. Med utgångspunkt för dessa fynd bedömdes lokalen till att vara betydligt påverkad av försurning vilket är en förbättring jämfört med tidigare år (3. Bäck till Allsarpasjön, Strömsdal Försurningspoäng 99 99 5 Diagram. Försurningsindex bottenfauna enligt Henriksson och Medin 99. >7 poäng = Obetydlig försurningspåverkan, -7 p = Måttlig, - p = Betydlig och < p Stark eller mycket stark påverkan. Resultat elfiskeundersökningar Inga elfiskeundersökningar genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. Resultat nätprovfisken Inom åtgärdsområdet sker nätprovfiske i två sjöar, Allsarpasjön och Mossjö. Allsarpasjön har varit föremål för nätprovfisket vid två tillfällen vilket skett och. Totalt fångades arter vid undersökningen vilka utgjordes av abborre, benlöja, braxen, gädda, mört och sarv. Beståndet av mört bedömdes som rikligt, men småvuxet där flera olika åldersklasser fanns representerade. Tillgången på -åriga individer var låg, men berodde med största sannolikhet på hög mellanartskonkurrens då sjön dominerades av abborre jämte mört. Sammantaget visade mörtbeståndet inga tecken på reproduktionsstörningar. Sjön bedömdes opåverkad av försurning (. Vid provfisket fångades inga årsyngel av mört, men beståndet ser i övrigt välmående ut och försurning utgör troligtvis inte något hinder för reproduktion i sjön. Inga åldersprover togs, men troligtvis var mörtarna av de lägre åldersklasserna fjolårsyngel eller ett år äldre. Föryngringen hos abborre var god och drygt % av fångsten utgjordes av årsyngel. Sjön bedömdes även denna gång som opåverkad av försurning (5. Mossjön är provfiskad vid ett tillfälle,. I sjön fångades två arter, abborre och mört. Tabell. Genomförda nätprovfisken i åtgärdsområdet.

Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Sjö nr Sjönamn Koordinater Datum Antal fångade arter F/A (g alla arter F/A (st mört Minsta mört (mm 937 Allsarpasjön 357-7-7 79,3 937 Allsarpasjön 357-7-5 99 3, 9 9375 Mossjö 375-7- 39 5,9 5 Resultat övriga undersökningar Inga övriga undersökningar genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. Biologisk återställning Förslag till förändringar Beräkningar indikerar att måluppfyllelsen troligen kan klaras utan kalkning i Allsarpasjön. Kalkningen kan från 5 läggas vilande i åtgärdsområdet. Effektuppföljningen får visa om eller när kalkningen behöver återupptas. När kalkeffekten ebbat ut och risken för återförsurning är över kan åtgärdsområdet avslutas och effektuppföljningen upphöra. Referenser Unger S. Kalkningar i Sävsjö kommun -. Länsstyrelsen meddelande 3:5 Unger S, m.fl. Kalkningar i Lagan och Helgeån. Länsstyrelsen meddelande 7:3 3 Henricsson A. Medins Biologi AB. Bottenfauna i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande 9:9 Nydén T. Provfiske i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande :9 5 Alenius B. Nätprovfiske i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande :33