Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö = små populationer = utdöendebeneägna Fragmentering ökar utdöenderisk Nya jämvikter nås snabbare för arter med korta livscykler (=snabbare för insekter än för kryptogamer) 1
Exempel, grön aspvedbock Utvecklas under bark på nydöd asp, helst grova stamdelar Ett eller tvåårig utveckling Mer än två - fyra år utan att en nydöd asp skapas = lokalt utdöende Riktigt gamla aspar viktiga, kan underhålla små populationer genom grenbrott och lokala stamskador Gamla lövträd dör ofta när de friställs. Här hade man hellre sett en ordentlig hänsynsyta eller avsättning 2
2) Kvalitén på livsmiljön förändras För många arter ökar förstås kvalitén när träden åldras samt när skapandet av död ved tar fart efter att områden undantas skogsbruk Förutom att granen i sig gynnas blir skogarna tätare och humusskikten tillväxer För bl.a. löv- och tallskogsberoende arter sjunker i allmänhet kvalitén i skyddade områden pga. succession mot granskog. Detta gäller även arter som behöver öppnare skog Exempel, raggbock Utvecklas i grova, solexponerade lågor av tall Flerårig utveckling Tidigare var glesa, upprepat brandpräglade tallbestånd dess typiska miljö Idag finns den mest på hyggen, och särskilt i naturvårdsbrända områden Normalt svaga populationer, hinner oftast ej med att nyttja den lilla mängd grov tallved som finns i det brukade landskapet 3
Exempel, raggbock 18 16 Stem density (m2/ha) 14 12 10 8 6 4 2 0 0 10 20 30 40 Time after disturbance (yr) Larvae present Abounded Exempel, raggbock Vedens kvalité mycket viktig, ved från gamla senvuxna tallar med mycket kärna kan hysa raggbock i över 100 år En 180-årig låga skapad ur en drygt 240- årig tall (född 1586, dog ca 1830). Den hyste raggbock tills helt nyligen Industriskogstallar kan istället vara helt slut redan efter tio år 4
3) Påverkan utifrån För arter knutna till nydöd ved finns den mesta veden i det brukade landskapet (stubbar, grenar, toppar, röjningsavfall) Generalister utvecklar stora populationer i det brukade landskapet Generalister koloniserar även skyddade områden, och tränger därmed med största sannolikhet ut specialister (= rödlistade arter). Fenomenet kallas mass effect i vetenskaplig litteratur (mest studerat hos kärlväxter) Exempel, barkborrar och associerade arter på nydöd tall I brukade landskap dominerar större märgborre Andra barkborrar med blånadssvampar t.ex. mindre märgborre och skarptandad barkborre minskar kraftigt Dessa senare arter finns kvar i isolerade lägen, samt verkar gynnas av naturliga störningar som ger långsam trädmortalitet 5
Större märgborre, dominerar i brukad skog Tomicus piniperda Tomicus minor Ips acuminatus Mindre märgborre, minskar kraftigt i norra halvan av landet Skarptandad barkborre, minskar i hela landet, trängs åt nordväst Båda dessa inympar blånadssvampar som en hel räcka med sällsynta skalbaggar gynnas av Mortalitet hos tall Hyggen, skala > 10 km Cirkel = bestånd Naturskog, skala < 1 km Cirkel = träd 6
Områden med en ursprungligare fauna på nydöd tall. Isolering från skogsbruk viktigt. Delar av norra Svealand och Norrland med ovanligt mycket äldre tallskog (försvinner snabbt), inkl. fjällnära skog Tätortsnära skog med äldre tall, t.ex. Uppsala och Stockholm Skogsmosaiker i myrmarker och hällmarker Norra Öland och Gotland, och framförallt, Gotska Sandön Sju unika arter för landet på tallved. Huvuddelen av landets arter på nydöd tall finns här än idag, t.ex. är det idag Sveriges enda kända lokal för smal skuggbagge. Denna lever på nydöd tallar med blånadssvamp, och hittades tidigare i hela landet 7
Gotska Sandön En förklaring till öns unika skalbaggsfauna har traditionellt varit att en värmereliktartad fauna överlevt pga. ett varmt lokalklimat (?!), samt skogens ursprunglighet Stämmer nog bara delvis, t.ex. är bara mindre delar urskog. Än viktigare är nog storleken på området (drygt 3000 ha tallskog) samt det extremt isolerade läget, vilket hindrar att området koloniseras av trivialarter. Gäller detta enbart faunan på nydöd tall? Knappast, en ensartad insektsfauna dyker upp i de flesta typer av död ved i utarmade landskap (tyvärr även i fina miljöer) Konkurrenseffekter är troliga för arter som studerats närmare t.ex. större svartbagge i björkved, grön aspvedbock i aspved, stor och liten barkplattbagge i granved m.fl. Även för vedlevande kryptogamer och vedsvamp är samma mekanism trolig 8
Slutsatser Kolonisation av trivialarter utifrån kan vara en underskattad anledning till att skyddade områden tappar arter Svårt att konstatera, lättare för insekter som reagerar snabbt, men sannolikt finns liknande effekter för andra taxa Kan motverkas genom olika åtgärder, men framförallt måste en annan störningsdynamik än skogsbrukets tillåtas att dominera i stora sammanhängande arealer. 9
Varför hyggeshänsyn ofta hjälper störningsgynnade arter dåligt Hyggeshänsynen har för liten omfattning och är av för låg kvalité Hyggeshänsynen är alltför utspridd i tid och rum Hyggeshänsynen planeras ej med avseende på artförekomster (schabloniserad enligt certifieringsregler och skogsvårdslag) Övergående livsmiljö, hinner ofta inte utnyttjas innan miljön försvunnit De vedvolymer som uppnås i form av naturvårdshänsyn på hyggen är ej tillräckliga, och kompenserar normalt ej ens för de volymer av äldre ved som körs sönder (i mellanboreal skog) 10
Exempel, större svartbagge Utvecklas i solexponerad björkved, klen som grov Flerårig utveckling Starkt brandgynnad Kräver extrema tätheter av död ved Exempel, större svartbagge 400 Max. antal björksubstrat per hektar 350 300 250 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 Areal (hektar) Nej Ja 11
Realiserad spridningsförmåga, beror på populationsstorlek Potentiell spridningsförmåga ej konstant Spridning hos insekter är kostsam Spridningsförmåga därmed utsatt för stark selektion Fragmentering kan märkligt nog orsaka minskad spridningspotential något som är visat för insektsarter i odlingsmark (det lönar sig inte att ens försöka ) 12