Utbildningsinspektion i Eda kommun Gunnarsbyskolan och Bysjöskolan Dnr 53-2006:1619 Utbildningsinspektion i Gunnarsbyskolan, förskoleklass, grundskola årskurserna 1 9 och obligatorisk särskola samt Bysjöskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av rektorsområdet...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Gunnarsbyskolan den 17 och 18 oktober samt Bysjöskolan den 19 oktober 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Eda kommun samt Gunnarsbyskolan och Bysjöskolan, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. 1
I Gunnarsbyskolan och Bysjöskolan intervjuades rektor, biträdande rektor, lärare, elevvårdspersonal och elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i flertalet klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av rektorsområdet Gunnarsbyskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 100 Förskoleklass 41 Grundskola 450 Obligatorisk särskola 22 Bysjöskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 22 Förskoleklass 7 Grundskola 34 Gunnarbyskolan är en nybyggd F 9 skola i Charlottenberg - centralort i Eda kommun. Bysjöskolan är en mindre F 5 skola belägen vid Bysjön cirka fem kilometer söder om Charlottenberg. Organisatoriskt tillhör Gunnarsbyskolan och Bysjöskolan samma rektorsområde med gemensam skolledning bestående av rektor och biträdande rektor samt en pedagogisk ledare för grundsärskolan. I Gunnarsbykolans lokaler, som invigdes hösten 2004, bedrivs utbildning i två förskoleklasser, grundskolans årskurser 1 9 och tre grundsärskoleklasser samt skolbarnsomsorg i form av fritidshem för barn i åldrarna sex till tolv år. I Bysjöskolans lokaler, som utgörs av fyra friliggande villor från 1988, bedrivs utbildning i förskoleklassen och grundskolans årskurser 1 5 samt skolbarnsomsorg i form av fritidshem för barn i åldrarna sex till elva år. Antalet elever med utländsk bakgrund uppgick vid inspektionstillfället till nio i Gunnarsbyskolan. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Gunnarsbyskolan och Bysjöskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten vid Gunnarsbyskolan och Bysjöskolan generellt sett är allsidig och varierad. Skolorna har en väl fungerande skolledning och organiseringen av verksamheten stödjer elevernas kunskapsutveckling. De flesta lärare har föreskriven utbildning och goda kunskaper om det pedagogiska arbetet. Barnen i Gunnarsbyskolans och Bysjöskolans förskoleklasser ges möjligheter till utveckling och lärande som en grund för 2
fortsatt skolgång. I huvudsak erbjuder skolorna en utbildning som uppfyller statens krav utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Gunnarsbyskolan följer inte de bestämmelser som gäller vid betygssättning i ämnet matematik (7 kap. 8 grundskoleförordningen). - Skolorna har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolorna bör arbeta vidare med att förtydliga kursplanemålen för eleverna. - Den systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling bör vidareutvecklas och bedömningar göras även i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. - Gunnarsbyskolan bör skapa bättre rutiner för gemensamma diskussioner och analyser kring betyg och bedömning. - Skolornas kvalitetsredovisningar bör förbättras när det gäller resultatredovisning och beskrivning av åtgärder för ökad måluppfyllelsen. - Skolan bör arbeta för att lärarnas ämneskompetens bättre utnyttjas. - Eleverna i Bysjöskolan bör ges tillgång till fungerande datorutrustning. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Skolan skall, enligt läroplanen, klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Det åligger skolan att följa upp elevernas kunskapsutveckling och utvärdera resultaten i relation till de nationella målen. I skolans uppdrag ingår även mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling. Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära, strategier för det egna lärandet, tillit till den egna förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med andra, inta ett kritiskt förhållningssätt, förmåga att lyssna, diskutera samt se helheter och sammanhang. Inspektörerna bedömer att barnen i Gunnarsbyskolans och Bysjöskolans förskoleklasser ges goda möjligheter till utveckling och lärande som en grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassernas lärare konkretiserar och arbetar med målen att sträva mot i läroplanen. Eleverna vid båda skolorna berättar att de i skolan inte pratar så mycket om vad de förväntas kunna och vilka mål de skall uppnå, och vid lärarintervjuerna framkommer det att lärarna försöker att hitta ett bra sätt att informera eleverna om läroplanens och kursplanernas mål men att de inte alltid lyckas. Inspektörerna bedömer att skolorna bör arbeta vidare med att förtydliga kursplanemålen för eleverna. 3
Skolorna följer upp elevernas resultat, särskilt i ämnena svenska, engelska och matematik och i båda skolorna genomförs de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik för årskurs 5. Resultaten från de nationella proven för årskurs 5 år 2006 visar att cirka 12 procent av eleverna inte uppnått målen i svenska, engelska och matematik. Övrig kunskapsuppföljning är inte systematiserad varför måluppfyllelsen i övriga ämnen inte går att utläsa i den dokumentation som skolorna redovisar. Enligt lärarna följer de kontinuerligt elevernas kunskapsutveckling inom ramen för den ordinarie klassrumsundervisningen. Inspektörerna bedömer dock att den systematiska uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling bör vidareutvecklas och bedömningar göras även i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. När ett betyg sätts efter det att ett ämne eller ämnesblock har avslutats, skall betyget bestämmas med hjälp av de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Betyget Godkänd skall därvid motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha uppnått i ämnena i slutet av det nionde skolåret. Av tabell 1 nedan framgår att 27 procent av eleverna i årskurs 9 i Gunnarsbyskolan inte uppnått målen i det nationella ämnesprovet i matematik läsåret 2005/06. Ingen av dessa elever hade heller fått betyget godkänd i höstterminsbetyget 2005 i matematik. Som framgår av tabell 2 hade emellertid samtliga elever fått lägst betyget godkänd i slutbetyget läsåret 2005/06. Vid lärarintervjun framkom att skolan valt att, trots tidigare bedömningar, ge alla elever lägst betyget godkänd för att underlätta deras tillträde till gymnasieskolans yrkesförberedande program. Inspektörerna bedömer att skolan i betygssättningen i matematik valt att inte följa de bestämmelser som gäller för betygssättning. Tabell 1. Andel elever vid Gunnarsbyskolan som har uppnått målen i de nationella ämnesproven i årskurs 9 läsåret 2005/06. Antal elever: 75 Nationella ämnesprov Svenska Engelska Matematik Läsåret 2005/06 93 % 95 % 73 % Källa: Gunnarsbyskolan Tabell 2. Andel elever vid Gunnarsbyskolan som fått lägst betyget godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik i slutbetyget läsåret 2005/06. Antal elever: 75 Slutbetyg Svenska Engelska Matematik Läsåret 2005/06 100 % 97 % 100 % Källa: Gunnarsbyskolan och Skolverket Av tabell 3 nedan framgår att Gunnarsbyskolans faktiska meritvärde 1 år 2006 var 206,5 vilket kan jämföras med meritvärdet i riket som var 206,8. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 2 för läsåret 2005/06 var Gunnarsbyskolans faktiska meritvärde högre än det modellberäknade värdet, 206,5 jämfört med 191. 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där betyget Mycket väl godkänd ger 20, Väl godkänd 15 och Godkänd 10. Därefter summeras de 16 bästa betygen och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan således ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 4
Tabell 3. Utbildningsresultat vid Gunnarsbyskolan i Eda kommun jämfört med hela riket år 2006. Antal elever: 75 Betygsresultat Gunnarsbyskolan Riket Genomsnittligt meritvärde 206,5 206,8 Andel (i procent) behöriga till gymnasieskolan 97,8 88,8 Andel (i procent) som nått målen i alla ämnen 90,7 75,4 Andel (i procent) som saknar betyg i alla ämnen Källa: Skolverket 5 0 1,0 Inspektörerna bedömer att Gunnarsbyskolan bör analysera betygssättningen och skapa tydliga rutiner för diskussioner om betyg och bedömning relaterad till de nationella målen. Intervjuade elever upplever miljön i skolan som trygg såväl fysiskt som psykosocialt. De känner till att mobbning kan förekomma men känner tillit till att de vuxna i skolan vidtar åtgärder när akuta situationer dyker upp. Föräldrar som intervjuats av inspektörerna ger uttryck för stort förtroende för skolan och menar att deras barn är trygga under skoldagen. Under skolbesöken möter inspektörerna öppna och trevliga elever med ett välkomnande bemötande ett bemötande som bekräftar vad elever, lärare och föräldrar uttryckt om den trygga skolmiljön. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Inspektörerna kunde se att personalen i skolorna har ett respektfullt förhållningssätt till eleverna och deras synpunkter. I Gunnarsbyskolan får eleverna besvara enkäter om lärandemiljön och delaktigheten i det egna lärandet. Vid elevintervjuerna framkommer att eleverna vid båda skolorna i endast begränsad omfattning är delaktiga i det egna lärandet och inspektörerna konstaterar att detta kan utvecklas. Från och med den 1 april 2006 råder ett utryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling
liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Inspektörerna vill vidare uppmärksamma skolan på att det sedan den 15 oktober 2006 finns ett krav enligt förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen, att likabehandlingsplanen skall följas upp och ses över under medverkan av barnen och eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad. För Gunnarbyskolan och Bysjöskolan finns en handlingsplan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan som bland annat beskriver skolornas förebyggande arbete, vilka åtgärder som vidtas i samband med akuta situationer och hur arbetet mot kränkande behandling skall utvärderas. Inspektörerna bedömer dock att det i handlingsplanen saknas rutiner för hur händelser och åtgärder skall dokumenteras (se även Skolverkets Allmänna råd och kommentarer). Se vidare kommunrapporten. I samband med elevintervjuerna framkom att det bland vissa elever/elevgrupper kan finnas de som visar intolerans mot främmande företeelser eller avvikande beteenden. Lärare som inspektörerna talat med bekräftar delvis dessa utsagor, men de berättar samtidigt att skolan aktivt genom olika aktiviteter försöker motverka och bearbeta sådana tendenser. Eleverna får lära sig att arbeta i demokratiska arbetsformer, de deltar i klassråd, elevråd och antimobbningsgrupper. I elevrådet har man kunnat påverka inköp av lekredskap, böcker, spel m.m. enligt vad som framkommer vid elevintervjuer. Inspektörerna bedömer att elevernas deltagande i olika råd och grupper bidrar till deras utveckling. Organisation och arbetssätt i undervisningen Gunnarsbyskolan är organiserad i två förskoleklassavdelningar, tolv åldershomogena klasser i årskurserna 1 6, nio åldershomogena klasser i årskurserna 7 9 samt tre åldersblandade klasser i grundsärskolans årskurser 1 9. Bysjöskolans personal är organiserad i ett gemensamt arbetslag med ansvar för undervisningen i tre åldersblandade arbetsenheter; F 1, 2 3 och 4 5. Gunnarsbyskolan har valt att förstärka utbildningen kring läroplanens värdegrundsfrågor genom att använda delar av utrymmet för skolans val till undervisning i livskunskap. Skolan har förlagt denna undervisning till ett lektionspass per vecka i årskurserna 6 och 8. Båda skolorna har vidare avsatt tid inom skolans för att erbjuda eleverna i årskurserna 4 6 daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Gunnarsbyskolan organiserar undervisningen i ämnet matematik på sådant sätt att elever från två klasser i årskurserna 4 6 bildar tre undervisningsgrupper och elever från tre klasser i årskurserna 7 9 bildar fyra undervisningsgrupper. Undervisningen inom årskursen är nivåindelad efter elevernas prestationsmässiga förutsättningar, men enligt intervjuade lärare kan eleverna byta grupp beroende på ändrade förutsättningar. Nivågruppering efter kunskaps-/prestationsmässiga förutsättningar i ett ämne under en begränsad tid kan vara motiverat utifrån ett pedagogiskt syfte om det 6
inte leder till för lågt ställda förväntningar på eleverna. Elevernas resultat skall fortlöpande följas upp varvid organiseringen av undervisningen omprövas. Verksamheten bör bygga på en genomtänkt pedagogisk planering så att varje elev har möjlighet att nå målen för utbildningen och förverkliga sina möjligheter. Inspektörerna bedömer att organiseringen av verksamheten stödjer elevernas kunskapsutveckling men vill samtidigt göra skolan uppmärksam på att noga pröva effekterna av den nivåindelade undervisningen i matematik. Individanpassning och stöd Stödet ges, enligt lärarna, till största delen inom klassens ram och ibland enskilt av skolans specialpedagoger/speciallärare. I Bysjöskolan ges dock stödet alltid inom klassens ram. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som behöver särskilda stödåtgärder enligt en gemensam mall. Vid behov finns även möjlighet att få handledning av personal från kommunens elevhälsoteam. I Gunnarsbyskolan finns en särskild undervisningsgrupp - Växthuset - där elever i behov av särskilda stödåtgärder i årskurserna 6 9 under begränsad tid kan få sin undervisning. Enligt rektorn och merparten av intervjuade lärare, elever och föräldrar får elever i behov av särskilt stöd det stöd de har rätt till. Inspektörerna bedömer att båda skolorna har utarbetade rutiner för att möta elever i behov av särskilt stöd. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Dokumentationen är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Ett arbete för att skapa en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev har påbörjats vid skolorna och skolledningen bedömer att sådana planer kan vara i praktiskt bruk till vårterminen 2007. Inspektörerna bedömer att det vid inspektionstillfället inte fanns en individuell studieplan för varje elev. Skolorna använder olika diagnosresultat och resultaten på de nationella ämnesproven som underlag när elever, lärare och föräldrar vid utvecklingssamtalen skall utvärdera om och hur de nått målen i de behörighetsgivande ämnena. Olika utvärderingar görs också i samband med att temaarbeten avslutas och samtliga elevers läsutveckling följs upp med hjälp av s.k. läsutvecklingsscheman, LUS. Eda kommun har upprättat generella planer i syfte att upptäcka och följa upp elevers kunskapsutveckling i matematik och svenska. Enligt dessa planer skall samtliga elever i årskurserna 1 5 varje läsår genomgå bestämda diagnoser dels för att identifiera elever i behov av särskilt stöd, dels för att bedöma resursbehovet vid olika skolenheter. Inspektörerna vill uppmärksamma huvudmannen på att de olika diagnosmaterialen är framtagna i syfte att diagnostisera enskilda elevers kunskaper och färdigheter på individnivå. Att använda dessa diagnoser på grupp- och organisationsnivå i syfte att identifiera skolornas resursbehov kan te sig både problematiskt och tidsödande. 7
I samband med lärarintervjuerna framkommer det att Gunnarsbyskolan saknar rutiner för gemensamma diskussioner och analyser kring betyg och bedömning. Några lärare har i samband med de nationella ämnesproven bildat små rättningsgrupper för att diskutera likvärdiga bedömningar, i övrigt förekommer ingen samverkan med andra skolors lärare eller fortbildningsinsatser kring nationellt likvärdig bedömning och betygssättning. Inspektörerna bedömer att skolan bör skapa bättre rutiner för gemensamma diskussioner och analyser kring betyg och bedömning. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. skall varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Skolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete utgår från verksamhetsplanerna som beskriver mål, planerade åtgärder, ansvarig och förväntat resultat. I de båda kvalitetsredovisningarna som inspektörerna tagit del av redovisas måluppfyllelsen och vilka åtgärder som bör vidtas för att öka denna. Avsnitten Åtgärder för ökad måluppfyllelse är dock inte särskilt konkreta när det gäller planerade insatser. Även resultatredovisningen uppvisar brister när det gäller redovisningen av resultaten på de nationella ämnesproven. Inspektörerna bedömer att skolorna har ett fungerande kvalitetsarbete men att kvalitetsredovisningen bör förbättras när det gäller resultatredovisning och beskrivning av åtgärder för ökad måluppfyllelsen. Ledning och intern kommunikation Gunnarsbyskolans och Bysjöskolans skolledning består av rektor, biträdande rektor och en pedagogisk ledare för grundsärskolan. Rektorn, som är utbildad hushållslärare med lång erfarenhet som lärare och skolledare, har gått igenom den statliga rektorsutbildningen. Den biträdande rektorn, som är utbildad mellanstadielärare med lång lärarerfarenhet, har nyligen tillträtt befattningen. Grundsärskolans pedagogiska ledare är utbildad lärare med lång erfarenhet som folkhögskollärare. Enligt intervjuade föräldrar, elever, och personal är den samlade skolledningen förtrogen med verksamheterna och åtnjuter föräldrarnas, elevernas och personalens förtroende. Rektorn är dock inte känd av de intervjuade eleverna i Bysjöskolan. Betygsdokumentationen följer i alla delar nationella bestämmelser och elevernas betyg är inskrivna i korrekt upprättade betygsdokument och betygskataloger. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolorna har en fungerande skolledning som är förtrogen med verksamheterna. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. 8
Verksamheten i förskoleklasserna omfattar drygt 525 timmar per läsår och anordnas fyra dagar per vecka. I Gunnarsbyskolan erbjuds språkval i årskurs 6 i språken franska, tyska, spanska och engelska. Språkundervisningen är organiserad så att eleverna först måste pröva på språken franska, tyska och spanska inom språkvalet under vårterminen i årskurs 6. Efter prövotiden erbjuds eleverna att studera ett av språken som språkval. Undervisning i svenska som andraspråk anordnas som alternativ till ämnet svenska och rektorn fattar beslut om vilka elever som skall läsa svenska respektive svenska som andraspråk. Enligt intervjuade elever och föräldrar informerar skolan om olika valmöjligheter inom skolformen och om olika gymnasieutbildningar inför valet av gymnasieskola. Lärarna i Gunnarbyskolan och Bysjöskolan är i huvudsak utbildade för den undervisning de bedriver, dock saknar några av lärarna i grundsärskolan specialpedagogisk utbildning. Inspektörerna vill också uppmärksamma skolledningen på vikten av att lärarna tjänstefördelas i enlighet med den ämnesutbildning de har. Vissa brister har noterats i tjänstefördelningen av grundskollärare 1 7 med utbildning i svenska och samhällsorienterande ämnen respektive matematik och naturorienterande ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att lärarnas ämneskompetens utnyttjas bättre. Skolan har avsatt resurser motsvarande cirka 1 000 kronor per anställd och läsår för kompetensutveckling. Intervjuade lärare är i huvudsak nöjda med den kompetensutveckling som erbjuds, även om någon lärare framfört önskemål om ytterligare ämnesfortbildning. Båda skolornas barn och elever har tillgång till skolbibliotek och bibliotekspersonal. Biblioteket i Gunnarsbyskolan är liksom skolan i övrigt mycket välutrustat och bemannat med bibliotekarie under skoltid. Bysjöskolan får regelbundna besök av kommunens bibliotekarier som presenterar och introducerar barnlitteratur för barnen och eleverna. Undervisningslokalerna är ändamålsenligt utformade och utrustade med moderna läromedel, men datorutrustningen i Bysjöskolan är inte ändamålsenlig. Datorerna i skolan är få och har låg kapacitet varför inspektörerna bedömer att datorutrustningen inte kan användas i undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Elevtoaletter och andra gemensamhetsutrymmen är välhållna och fria från klotter vilket bidrar till en god lärandemiljö för eleverna. Skolornas fritidshemsavdelningar, som är inrymda i funktionellt utrustade lokaler, är öppna mellan klockan 06.30 och klockan 18.30 och tillgängliga för alla barn och elever som har rätt till skolbarnsomsorg enligt skollagen. Barnen och eleverna har god tillgång till välutrustade skolgårdar och närmiljöer som inbjuder både till fri lek och ordnade pedagogiska aktiviteter. Datum Ort 2007-06-12 Göteborg Gerhard Eriksson Mats Löwing 9