Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Relevanta dokument
Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Fuktbegrepp - definitioner

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Skador i utsatta konstruktioner

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag

Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering.

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

LTH Fuktdag

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2010 Mera fakta, mindre fukt -aktuella forskningsresultat

AKtuellt dec Oktoberseminariet

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess EN INFORMATIONSSKRIFT FRÅN SVERIGES BYGGINDUSTRIER. FoU-Väst

aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukttillskott från uteluft. Entreprenörens egenkontroll.

Miljöministeriets förordning om byggnaders fukttekniska funktion 782/ Byggnadstillsynen i Pargas

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Per Andersson PPS Consulting AB

BBR behöver översättas för praktiskt bruk Byggvägledning 9 Fukt

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Torpargrund och krypgrund

ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Fukt. Diagram 1: Månadsmedelvärden över året för ånghalten i utomhusluften i Sturup, Bromma och Kiruna. Källa: Fukthandboken.

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

Framtidens trähus. Fuktcentrums informationsdag Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell. Bakgrund

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen

Fuktcentrums Informationsdag, Göteborg

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Om ett våtrum är byggt mot

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0

Fuktskador på vindar - kondensskador

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P April 2014

Byggherrens kravformulering för fuktsäkert byggande (fuktsäkerhetsprogram)

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

Fuktberäkning av väggar med framtida klimatdata. Grundfall Lund Exempel Isoplet/RF-krit från Sedlbauer. Fuktsäkra träregelväggar

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

Fuktsäkra konstruktioner

Utredningsprotokoll. Utlåtande

Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr

Innehåll. Förord 3. Innehåll 4. 1 Inledning 9. 2 Fukt och fuktskydd Material 37

Transkript:

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet. (Definition enl. BBR) Alla åtgärder som krävs för att undvika fuktskador! 1

Förutsättningar Förutsättningar Nybyggnad Tillbyggnad Ombyggnad Till- och ombyggnad och kräver kunskap om befintlig byggnad Fukt- och miljöinventering (mögel, deponi, fukt, lufttäthet, konstruktionstyp etc) Hur påverkar en energiuppdatering fuktfunktionen? OBS; en tillbyggnad kan fukttekniskt påverka fuktförhållande i en befintlig betongplatta. Fuktkriterier Missfärgning Fysikalisk nedbrytning Kemisk nedbrytning Biologisk nedbrytning Hälsorisker Hållfasthet Deformation och rörelser Nedsatt isolerförmåga 2

Identifiera fuktbelastningar snö is smältvatten regn slagregn matlagning dusch bad läckande installationer vatten i och på marken växter byggfukt i material luftfukt från människor Diffusion Konvektion Vätsketransport Fuktberäkningar - fuktbelastningar För att kunna göra tillförlitliga fuktberäkningar krävs tillförlitliga data vad avser klimat och fuktkällor. Med vilka klimatdata och med vilka fuktkällor skall fuktberäkningar utföras? Olika konstruktioner är olika känsliga för olika klimat. Det krävs olika dimensionerande klimat för krypgrunder, vindar mm. Ändrat klimat, vad innebär det? 3

Fuktkällor - utomhusklimat sinusvarierat Fuktkällor - utomhusklimat enligt Wufi 4

Fuktkällor solinstrålning och regn enligt Wufi Fuktkällor inomhusenligt EN 13788 5

Anpassa utformningen Anpassa utformningen av byggnadsdelen och val av material till de fuktbelastningar som kan tänkas förekomma på ett sådant sätt att risken för att skador eller andra olägenheter uppstår minimeras. Materialfrågor För att kunna göra tillförlitliga fuktberäkningar krävs tillförlitliga Fukttekniska materialdata. T.ex. Sorptionskurvor, OBS hysterers scanningkurvor Vätsketransportkoefficienter Diffusionsmotstånd, f(rf) Värmeledningsförmåga, f(rf) 6

Fuktsäkerhet Högsta tillåtna fukttillstånd BBR 6:53 Fuktsäkerhet - föreskrift Byggnader skall utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Fukttillståndet i en byggnadsdel skall alltid vara lägre än det högsta tillåtna fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning. Fukttillståndet skall beräknas utifrån de mest ogynnsamma förutsättningarna. Kritiskt fukttillstånd trä Kritiskt fuktnivå för trä med hänsyn till fuktnivå, temperatur och varaktighet. 100 RFkrit [%] 95 90 85 80 >12 veckor 4 veckor 1 dygn 75 Data > 4 veckor: Viitanen (1996) 70 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Temperatur [ C] L-O Nilsson 7

Growth [mm] RF, % Growth [mm] 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010-11-24 Mögelväxt trä utomhus, beräkning med WUFI och WUFI Bio 300 8 250 200 Lund 7 6 5 Kiruna 150 4 100 3 2 50 1 0 0 2 000 4 000 Time [h] 6 000 8 000 0 0 2 000 4 000 Time [h] 6 000 8 000 50 45 40 35 30 25 20 15 Stockholm Mycket stora regionala skillnader i landet. Fuktsäkerhetsprojektering måste rimligen utföras för aktuell ort. Data finns enbart för trä. 10 5 0 0 2 000 4 000 Time [h] 6 000 8 000 Fuktberäkningar - Fuktsäkerhet Fall 4 Parallelltak med cellulosa isol och Vario Duplex år 4 RF o Temp Råspont 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-30 -20-10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Temp, C Isoplet Synlig mögelväxt 4 veckor Synlig mögelväxt >12 veckor Initiell mögelväxt 4 veckor Initiell mögelväxt >12 veckor Serie8 8

Byggnadsdelar Platta på mark med underliggande värmeisolering; kunskap OK Fasader; utveckling pågår Krypgrunder; varning i BBR Uteluftventilerade vindar; varning i BBR, hur gör vi? Spalter ventilerade med utomhusluft kan i dagens hus periodvis vara fuktkällor! Lufttäthet; mycket viktigt! Beprövade och fungerande lösningar Igår? Idag? Imorgon? Isol tjocklek mm I dagens byggnader måste en fuktsäkerhetsprojektering utföras! Max fuktupptagnade förmåga luft i luftspalt g/m³ 50 1.21 100 0.74 200 0.48 400 0.35 600 0.30 800 0.28 Yttervägg lättbetong t=365 mm, åtgärdskostnad fuktskador ca 500 000 SEK per hus 9

Anvisningar till byggskedet Det är viktigt att projektörerna anger de förutsättningar som man antagit för byggskedet samt de kontroller och uppföljningar som skall utföras i byggskedet. Byggprocessen Kostanden för byggtorkning och uppvärmning kan vara mycket hög. När beaktas/ kalkyleras denna kostnad? Torkklimat; standard klimat i TorkaS, 18 0 C, 60 % RF, innebär en daggpunktstemperatur på 9.7 0 C. Att logga, och kontinuerligt avläsa, klimatet i byggnaden och utomhus under byggprocessen samt att ställa krav på högsta tillåtna fukttillskott rekommenderas. 10

Lufttäthet Byggnadens klimatskiljande delar bör ha så god lufttäthet som möjligt. Vindsbjälklag (särskilt viktigt) Bestämning av luftläckage finns i SS-EN 13829 Särskild omsorg hög fuktbelastning, t.ex. badhus stora temperaturskillnader, t.ex. kylhus Källa; fuktsakerhet.se Lufttäthet I samband med nybyggnation. Mätning efter applicering av PE-folie, ofta i samråd med entreprenör. Läckagesökning med spårrök/värmekamera. Uppföljande mätning för att verifiera förbättringarna. Efter färdigställande av byggnad. Resulterar ofta i att vi kallas in i tidigare skede vid nästa bygge. 11

Den lufttäta byggnaden ska andas med hjälp av sitt ventilationssystem Varför ventilera? Lukter Föroreningar CO 2 Fukt v i = v e + v FT v FT max 3 g/m³ SOSFS 1999:25 Foto: Per Westergård Om värmeväxlaren återför fukt v i = v e + v FT / (1 η Fukt ) Mer om detta under eftermiddagen. 12

1

2

3

4

5

6