Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna

Relevanta dokument
Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Basprogram Systemteknik

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Energiodlare och användare tillsammans

Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion G

En utlokaliserad energiproduktion

Att odla SALIX. i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark

* * * * * Bioenergigårdar i ett nytt landskap Lägesrapport. 1. Inledning. Övergripande om projektet. ringförframtiden * * 1.1

Remissyttrande Jo2007/1715. Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Förbränning av energigrödor

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Delrapport 8. Bioenergigårdar

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

Energigårdens verksamhet 2009

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Basprogram Systemteknik

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

PROJEKT. Panncentraler

Energigrödornas ekonomi

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energieffektivisering i växtodling

Kraftproduktion med Biobränsle

Vass till biogas är det lönsamt?

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Vi tror på kraften i förnyelsebar energi

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Östersund 17 september 2013

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Brikettering av biomassa från åkern

Landvinningar och forskningsbehov inom biobränsleförädling och småskalig bränsleomvandling till värme och el

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Slamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP)

1.1 START. Hans Nilsson. tfn: +46-(0)

skogsbränsle för klimatet?

Utvecklingscentrum Uddetorp Ett utvecklingscentrum i Västra Götaland för utveckling av stråbränslen, rest- och biprodukter från jord och skog

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

biogasanläggningar WR20

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Klosettvatten till energigrödor

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

BIOENERGI NORD- ASKA, SLAM, AVFALL

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

BESTÄLLAR- GRUPP. för att minska miljöoch hälsopåverkan från konstgräsplaner Sebastian Dahlgren Axelsson

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Forsknings- & utvecklingsprogram Bilaga 1: Forskningsutmaningar

Miljöredovisning 2014

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON,

Halmaska i kretslopp

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson

Hvam seminaret 22/ Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

IBC Euroform Förbränningsdagar 16 april Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Compraser Labs Verksamhetsbeskrivning

DOM meddelad i VÄXJÖ

Aktuella projekt och initiativ i regionen

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Ökad takt behövs för att nå målen

Tomelilla kommun. Granskning av styrning och uppföljning av sociala investeringar

Biogas och miljön fokus på transporter

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen

Förutsättningar för nya biobränsleråvaror

Värmenergi. Kriterier Bra Miljöval Revision verksamhetsåret Revisionsår. 2. Licenstagare. 3. Licensuppgifter

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Förslag till innovationsagenda inom Energi för LRF

Konkurrensfördelar och kommunikation kring småskalig biovärme Eva Andersson, Lantmännen Agrovärme

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp


Yttrande över rapporten Herbicidtoleranta grödors påverkan på vissa miljökvalitetsmål

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Transkript:

Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna eller Så här gjorde vi för att komma fram till de projekt som fick stöd initialt KanEnergi Sweden AB

Mål 1. Ge pengarna till rätt projekt effektiv användning av medel 2. Tydliggöra inom vilka områden som ansökningar önskades effektiv administrativ process 2

Odlare Forskningsmiljöer Koordinering Energiföretag Industri Helhet Odling Skörd Logistik/lagring Förbränning Utsläpp Askhantering

Processen 1. Förberedande arbete 2. Initieringsarbete 3. Ansökningsrunda 4. Uppföljning och kvarstående luckor 4

O D L I N G S K Ö R D Frågeställningar: Intresse & attityd hos odlare Odlingsareal och -förutsättningar Skördetider Specialmaskiner Teknikutveckling Växtförädling Styrmedelsutformning Socioekonomiska aspekter Organisatoriska frågor Aktörer: Bönder Lantbruksorganisationer Maskintillverkare Växtförädlingsföretag Kommunal/regional planering Myndigheter F Ö R Ä D L L A G R I N G Frågeställningar: Komprimeringsmetoder Alternativa lagringsmetoder Systemstudier; leveranssäkerhet, miljöbelastning m.m. Kvalitetskontroller Additiv Pelletering Malningsteknik Aktörer: Lantbruksföretag Distributörer Maskintillverkare Energiföretag Myndigheter F Ö R B R A S K A Frågeställningar: Förbränning av olika grödor Beläggningsproblematik Korrosionsproblematik Additiv Driftstrategier Sambränning ism elproduktion Anläggningsdesign Totalekonomi i energikombinat Begränsning av NOx-utsläpp Återföring av flyg- och bottenaska Rening av tungmetaller Askans påverkan på åkermark Lämpliga grödor för askspridning Fosfor-kartläggning Pelletering/granulering av aska Aktörer: Lantbruksorganisationer Energiföretag Utrustningstillverkare Myndigheter

FAS 1 Tidsperiod: 1 månad Förberedande arbete 1: Litteratur, kontakt med Värmeforsk, avklaring uppdrag Förberedande arbete 2: Kontakt och evt. möte med centrala potentiella aktörer Resultat av arbetet: Avklarat kunskapsluckor Avklarat helhetspaketet per bränsle Prioriterat åtgärdsförslag Klargjort vilka aktörer som berörs - från odlare till askåterförare (helhet) Förberedande arbete 3: Sammanfattande analys: kunskapsluckor, status, projektmöjligheter mm

Gemensamma frågeställningar: Attityd och affärsmöjligheter hos odlaren Affärsmodeller för odlare/produktion Information (odlare & värmeverk) Anläggningsdesign (stråbränslen) Bränslespecifika frågeställningar: Halm: Kvalitetsaspekter Brikettering Logistik Hampa: Komprimering, pelletering/ brikettering Skördeteknik Logistik Rörflen: Komprimering, pelletering/ brikettering Skördeproblematik Logistik Salix: Etablering Skötsel (växtnäring mm) Teknik för skörd och skötsel Gemensamma frågeställningar : Aska (återföring, förädling, spridning) Askprogrammet! Styrmedel ramförutsättningar för ökad användning

Resultat fas 1 Prioriteringsanvisning: 1: i kolumnen "Kunskap" betyder detta lågt behov av ytterligare kunskap och erfarenhet 1: i kolumnen "Värmeforsk" betyder detta lågt behov av stöd p.g.a att vi vet det mesta eller kommersiellt inte gångbart 4: i kolumnen "Kunskap" betyder stort behov av ytterligare kunskap; stora kunskaps- och erfarenhetsluckor 4: i kolumnen "Värmeforsk" betyder att stöd bör ges och att detta ger möjligheter att inom snar framtid få kommersiella effekter av åtgärden

FAS 2 Tidsperiod: drygt 1 månad Projektinitieringsfas 1: Förnyad kontakt med mest relevanta aktörer, samt finna projektkoordinatörer. Idé/utkast till projekt utvecklas. Projektinitieringsfas 2: Evt möten med aktörer och formulerande av helhetskoncept per bränsle Resultat av arbetet: Avklarat projektförslag per bränsletyp Avklarat projektaktörer och koordinator Allt arbete förankrat hos Värmeforsk och de relevanta projektaktörerna ( commitments ) Helhetsprojekt formulerade på papper per bränsletyp Projektinitieringsfas 3: Formulerande av projektförslag per bränsletyp

FAS 3 Tidsperiod: ca 1 månad Ansökningsfas 1: Klarering med aktuella aktörer, inkl förnyat möte per projekt/bränsle Ansökningsfas 2: Projektifiering, assistans i ansökningsskrivandet Resultat av arbetet: Säkerställd helhetssyn i projektansökningar Assistans i formulerandet av ansökningar Ansökningar per bränsle inlämnat till Värmeforsk Ansökningsfas 3: Projektpresentation, styrgruppsmöte

11

FAS 4 Uppföljningsarbete: Klarering av kvarstående arbete ej täckt av ansökningar Resultat av arbetet: Presenterat projektförslag i styrgruppen Formulerat områden som bör finnas med men som ej täckts in av inskickade projekt

Kost/nyttoeffekt? Värmeforsks styrgrupp vet svaret.. 13

Tack för uppmärksamheten mats@rydehell.se 14