ÖVERSIKTSPLAN 2011 KRISTIANSTADS KOMMUN LÄS, TÄNK & TYCK TILL OM FRAMTIDEN I DIN KOMMUN! SAMRÅDSHANDLING GODKÄND FÖR SAMRÅD AV KOMMUNSTYRELSEN 2010-10-20
Medverkande i Översiktsplanen Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott: Bengt Gustafson, M (ordf), Heléne Fritzon, S (v ordf), Ingrid Karlsson, C, Nils-Arne Bidsell, M, Barbro Kärrstrand, FP, Anders Svensson, S, Annelie Karlsson, S Byggnadsnämndens presidie: Börje Emilsson, C (ordf), Bengt Albinsson, S (v ordf) Tjänstemän: Göran Persson, kommundirektör, Jenny Moberg Persson, kommunledningskontoret Håkan Karlsson, kommunledningskontoret Politisk arbetsgrupp Byggnadsnämnden: Börje Emilsson, C (ordf), Bengt Albinsson, S (v ordf), Gösta Rickardsson, FP Lennart Malmgren, M Leif Larsson, S Medverkande tjänstemän Stadsbyggnadskontoret: Ylva Pershaf, stadsarkitekt Kristina Mohlin, planeringsarkitekt Jeanette Petersén, planeringsarkitekt Dan Janérus, planeringsarkitekt Charlotte Svensson, landskapsarkitekt Daniela D Krizanec, planeringsarkitekt Karoline Lindén, planeringsarkitekt Annelie Göransson Kommunledningskontoret: Göran Persson, Kommundirektör, Jenny Moberg-Persson, Strategi och utveckling, Patrik Lindblom, Strategi & utveckling, Birgitta Brännström Forss, Folkhälsostrateg, Fredrik Lager, Landsbygdsfrågor, Miljö- och hälsoskyddskontoret: Ulrika Hedlund, Kommunekolog, C4 Teknik: Michael Dahlman, vattenfrågor Regionmuseet: Katarina Ohlsson, Bebyggelseantikvarie Med flera tjänstemän från olika verksamhetsområden. Projektledare: Karin Fagerberg, FOJAB arkitekter (2009). Daniela D Krizanec, Stadsbyggnadskontoret (2010). Översiktsplanens handlingar Denna planbeskrivning Strategisk mark- och vattenanvändningskarta Fyra hänsynskartor (blå, grön, röd och brun) Översiktsplanen ersätter följande program Åhus 2024 (KF 03-12-03) Nästa Önnestad (KF 04-06-08) Program/planer som gäller jämte översiktsplanen Kristianstad växer - fördjupad översiktsplan för staden (KF 09-06-09) Det växer längs kusten! Program för kustens utveckling - från Åhus till Juleboda (KF 09-02-09) Program för Ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjutfält (BN 10-08-31) Fördel Yngsjö, Program för Yngsjö bys framtida utveckling. (KF 05-11-15) Utredningar som sker parallellt med översiktsplanearbetet Vindbruksplan - tematiskt tillägg till översiktsplanen Program för bostadsutveckling längs Furubodavägen Fördjupning av Det växer längs kusten : grönutredning Program för bostadsutveckling i Skepparslöv VA-plan 2
FÖRORD Välkomna att ta del av detta samrådsförslag till ny översiktsplan för Kristianstads kommun och välkomna att lämna synpunkter på förslaget! Översiktsplanen ger det långsiktiga perspektivet för kommunens utveckling. Den är en arena för diskussion om kommunens framtid, en plattform för strategiska beslut men också ett verktyg som stöd för ställningstaganden i det dagliga arbetet i kommunen. En väl förankrad översiktsplan ger långsiktighet och stabilitet inför beslut om offentliga och privata investeringar. Det är därför viktigt att planen är väl förankrad politiskt och bland kommuninvånarna. Översiktsplanen skall också vara ett levande dokument där nya ställningstaganden kan göras när verkligheten förändras. Mycket har hänt sedan den nu gällande översiktsplanen antogs 1990. Vi blickar nu framåt och skaffar oss en beredskap för de kommande årens utveckling. Kristianstads kommun har många förutsättningar för en positiv utveckling. En stark och attraktiv stadskärna, många mindre tätorter med god tillgång till service, en tätortsnära landsbygd med unika boendekvalitéer. Kommunen har ett differentierat näringsliv med goda förutsättningar för tillväxt inom olika branscher. En utbyggd infrastruktur ger allt bättre möjligheter till ytterligare integration med övriga delar av Öresundsregionen. Kristianstads roll som delregionalt centrum i nordöstra Skåne innebär också ett särskilt ansvar för tillväxt och utveckling. Vi ser fram mot en spännande dialog om de övergripande principerna för framtida utveckling av bebyggelse och markanvändning i Kristianstads kommun. Förslaget till översiktsplan lämnas nu för samråd. Efter samrådstiden sammanställs inkomna synpunkter, planförslaget revideras och ställs sedan ut på nytt för att därefter antas av kommunfullmäktige. Göran Persson Kommundirektör 3
1. INLEDNING 7 SAMMANFATTNING 8 PLANENS AVGRÄNSNING 8 KOMMUNENS MÅL 8 TRETTON STRATEGIER 9 GEOGRAFISKA OMRÅDEN 9 PLANENS KONSEKVENSER 10 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR 10 PROCESSEN I KORTHET 11 2. UTGÅNGSPUNKTER 13 VISIONER OCH MÅL 14 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING 15 VÅRA FÖRUTSÄTTNINGAR 18 UTMANINGAR 20 ÖVERSIKTSPLANEN - EN SAMMANVÄGNING 20 STÄRKT POSITION I REGIONENS UTVECKLING 21 FRÄMJA STAD OCH LANDSBYGD I BALANS 23 ATTRAHERA FLER BOENDE OCH VERKSAMMA 23 3. STRATEGIER 25 BALANSERAD BEFOLKNINGSTILLVÄXT 26 VÄXANDE OCH LEVANDE LANDSBYGD 30 MÅNGFALD AV BOSTÄDER 34 VÄLFUNGERANDE KOMMUNIKATIONER 38 BRED KOMMUNAL SERVICE 44 BEHOV AV ALLMÄNT VATTEN OCH AVLOPP 48 EXPANSIVT NÄRINGSLIV 52 VÄXANDE HANDEL 54 STARK TURISTDESTINATION 56 HÅLLBART SKOGS- OCH JORDBRUK OCH FISKE 58 EFFEKTIV OCH FÖRNYELSEBAR ENERGIFÖRSÖRJNING 62 GOD FOLKHÄLSA 66 SÄKER HANTERING AV FRAMTIDA VATTENNIVÅER OCH EROSION 70 4. GEOGRAFISKA OMRÅDEN 77 LANDSBYGD 78 MOSAIKBYGDEN 79 KRISTIANSTADSSLÄTTEN 81 SPRICK- OCH SJÖLANDSKAPET 83 ÅHUSKUSTEN 85 BULLERFRIA FRILUFTSOMRÅDEN 90 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN 92 BASORT ARKELSTORP 94 BASORT DEGEBERGA 102 BASORT FJÄLKINGE 110 BASORT TOLLARP 118 BASORT ÅHUS 126 4
BASORT ÖNNESTAD 136 LINDERÖD 144 KRISTIANSTADS STAD 152 5. RIKSINTRESSE & NATUR- OCH KULTURMILJÖER 157 NATURVÅRD OCH REKREATION 158 KUSTZON AV RIKSINTRESSE 169 RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET 169 NATURA 2000-OMRÅDEN 170 NATURRESERVAT 171 BIOTOPSKYDD 171 NATURVÅRDSAVTAL 171 LÄNSSTYRELSENS NATURVÅRDSPROGRAM 172 KOMMUNAL NATURVÅRDSPLAN 172 DEN KOMMUNALA NATURVÅRDSFONDEN 173 KULTURMILJÖVÅRD 174 RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRD 175 LANDSKAPSBILDSSKYDD 182 FORNMINNEN OCH BYGGNADSMINNEN 183 KULTURMILJÖPROGRAM 184 ÖVRIGA RIKSINTRESSEN 185 RIKSINTRESSEN FÖR TOTALFÖRSVARET 185 RI VÄG OCH JÄRNVÄG 187 TÄKTVERKSAMHET 187 RIKTLINJER FÖR TÄKTVERKSAMHETER 188 6. MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 191 RISK FÖR ÖVERSVÄMNING, EROSION OCH HÖJD GRUNDVATTENNIVÅ 192 VERKSAMHETER MED RISKER OCH STÖRNINGAR FÖR OMGIVNINGEN 192 MILJÖKVALITETSNORMER 194 FÖRORENAD MARK 196 DAGVATTENHANTERING OCH BEHOV AV ALLMÄNT AVLOPP 196 SKYDD AV GRUNDVATTEN 197 RADON 198 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT 198 7. KONSEKVENSER 201 BESKRIVNING AV MILJÖKONSEKVENSER 208 DE 16 MILJÖMÅLEN 210 ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 215 UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING 216 SOCIALA KONSEKVENSER 216 EKONOMISKA KONSEKVENSER 219 ATTRAKTIVITET OCH TILLVÄXT 219 KOSTNADER FÖR KOMMUNAL SERVICE 221 8. FORTSATT PLANARBETE 225 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? 230 PROCESSEN 231 AKTÖRER OCH INTRESSENTER 231 SKEDEN, INFLYTANDE OCH FÖRANKRING 231 ARBETET MED BASORTERNA 232 RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK 189 ENERGIFÖRSÖRJNING 190 VINDKRAFT, TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLANEN 190 REFERENSER: 233 5
I kommunens alla delar skall det finnas goda förutsättningar för att BO, UPPLEVA och VERKA - i by, på slätt, vid kust, i skog, vid sjö och i stad. Så kan viljan i kommunens alla mål och visioner sammanfattas, viljan som legat som grund för översiktsplanens innehåll. 6
1. INLEDNING 7
SAMMANFATTNING PLANENS AVGRÄNSNING I denna översiktsplan ges förslag på utveckling av den fysiska mark- och vattenanvändningen för hela kommunens yta. Planen behandlar frågeställningar som rör de närmsta 15 åren, d.v.s fram till år 2025. För Åhuskusten, Kristianstads stad, Maglehem, Olseröd och Yngsjö by gäller de redan antagna programmen och fördjupningen av översiktsplanen. KOMMUNENS MÅL För Kristianstads kommun finns ett antal uppsatta visioner och mål för kommunens utveckling. Två dokument har här varit styrande: Kokboken (KF 2005) och den efterföljande diskussionen om en befolkningstillväxt till minst 90 000 invånare senast 2025 och strategiplanen Växande landsbygd (KS februari 2008). Dessa har övergripande betydelse för den fysiska mark- och vattenplaneringen. En annan vikig utgångspunkt för arbetet med översiktsplanen är att all utveckling inom kommunen ska vara hållbar för naturen (lokala miljömål, kommunal klimatstrategi), för människan (nationella folkhälsomål) och för ekonomin. I översiktsplanen har kommunens mål och visioner sammanfattats som att det i alla kommunens delar ska finnas goda förutsättningar för att bo, uppleva och verka - i by, på slätt, vid kust, i skog, vid sjö och i stad. TRE UTMANINGAR Tidigt identifierades tre särskilt intressanta perspektiv - utmaningar - som kommunen ska fokusera på: stärka kommunens position i regionen utveckling främja stad och landsbygd i balans attrahera fler boende och verksamheter Utmaningarna är vägledande i arbetet med en rad viktiga och komplexa sektorsövergripande frågor av betydelse för kommunens utveckling. Strukturbild för kommunen i framtiden På en övergripande och strukturell nivå, har de tre utmaningarna bemötts på följande sätt : Kommunen ska värna och dra fördel av sina geografiska förutsättningar i all markanvändning. Ny bebyggelse och annan markanvändning ska bidra till att befästa det unika med platsen. Basorterna (Degeberga, Åhus, Fjälkinge, Tollarp, Önnestad och Arkelstorp) ska stärkas som viktiga servicenoder för omkringliggande landsbygd och orter. Därmed ökar möjligheterna för ett bra boende och levande näringsliv på landsbygden. Staden Kristianstad är en servicenod inom Skåne Nordost och en viktig del i Skånes attraktivitet. 8
Ett antal viktiga vägar och järnvägar ska utvecklas och förbättras för att öka möjligheterna till goda transporter för människor och varor, inom kommunen och inom regionen. Stråken ska förstärkas genom att större nya etableringar koncentreras utmed dessa. Detta sparar viktiga markresurser och bidrar till ett långsiktigt hållbart resande. Genom att bemöta utmaningarna enligt översiktsplanens olika förslag till markanvändning bidrar vi till möjligheterna för att bo, uppleva och verka såväl inom kommunens gränser som i nordöstra Skåne, delar av Blekinge/Småland, Skåne och Öresundsregionen. skåne/öresundsregionen skåne nordost blekinge och småland fortsatt arbete markförvärv bygglov detaljplan I översiktsplanen föreslås ett antal strategier som skapar en strukturell bild av den övergripande markanvändningen. Planens förhållningssätt till kommunens förutsättningar, vilja och utmaningar för framtiden blir styrande för efterkommande arbete med t.ex. detaljplanering, bygglov och markförvärv. TRETTON STRATEGIER Med utgångspunkt i kommunens viljeinriktning och utmaningarna föreslår översiktsplanen 13 strategier för hur en långsiktigt hållbar utveckling av kommunens mark- och vattenanvändning ska uppnås: balanserad befolkningstillväxt, växande och levande landsbygd, mångfald av bostäder, välfungerande kommunikationer, bred kommunal service, utveckling av kommunalt vatten och avlopp, expansivt näringsliv, växande handel, stark turistdestination, hållbart skogs- och jordbruk, effektiv och förnyelsebar energiförsörjning, god folkhälsa, säker hantering av framtida vattennivåer och erosion. balans visioner klimat trender stärka kommunens position i regionen främja stad och landsbygd i balans attrahera fler boende och verksamma styrkor och svagheter hållbarhet mål BO UPPLEVA VERKA värdegrunder tillgång och efterfrågan i by på slätt vid kust i skog vid sjö i stad energi Förutsättningar och vilja styr översiktsplanens inriktning. etc. självbild GEOGRAFISKA OMRÅDEN I översiktsplanen har kommunens yta delats in i följande geografiska områden: landsbygden, basorterna samt Linderöd. För dessa områden har förslag till utveckling tagits fram. För staden Kristianstad och Åhuskusten sammanfattas gällande program och planer. Landsbygden Exempel på riktlinjer som översiktsplanen anger: Mosaikbygden; lantliga boendeformer som hästgårdar och deltidsjordbruk, landsbygds- och naturturism, ökad tillgänglighet till stora besöksmål med kollektivtrafik, ett område i södra delen värnas som bullerfritt friluftsområde. Kristianstadsslätten; ny bebyggelse lokaliseras och utformas med hänsyn till landskapets skala och särskilt känsliga områden, prioritera stabil jordbruksproduktion, områdesbestämmelser vid inplacering av stora ekonomibyggnader i känsliga områden, tydliggöra behov av ridstråk och ridleder i anslutning till hästgårdsetableringar. Åhuskusten; natur- och kulturturism, värna landskapsbilden, sandiga betesmarker hålls öppna. Sprick- och sjölandskapet; turism och rörligt friluftsliv, bevarande och utveckling av småskaligt jordbrukslandskap, bevarande och utveckling av naturbetesmarker, norra delen värnas som bullerfritt friluftsområde. Utöver detta anges några särskilda strandnära områden för landsbygdsutveckling. Urvalet av områdena har vägts mot följande principer; inom områden med service och kollektivtrafik, ny bebyggelse ska kunna lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse, ny bebyggelse ska ligga väl avskilt från strandlinjen, nya privata fastigheter får inte gå ända ner till vattnet och utblickar från landskapet och ut över vattnet ska bevaras. 9
Basorterna samt Linderöd En positiv utveckling i kommunens alla delar möjliggörs genom att basorterna stärks som attraktiva bostadsorter och servicenoder för närmsta omland. Linderöd är ingen basort men behandlas i sammanhanget som en intressant inflyttningsort i ett regionalt perspektiv. Kommunen ska verka för att funktioner som skola, kollektivtrafik, handel och arbetstillfällen finns kvar och stärks. Ett varierat bostadsutbud uppmuntras, liksom attraktiva tomter för boende och verksamheter samt ett väl fungerande cykelvägnät. Gemensamt för samtliga orter är att centrummiljöerna behöver utvecklas för att underlätta för handelsetableringar, stärka orternas identitet och mötesplatser. Teknisk försörjning och IT- infrastruktur är en förutsättning för att orterna ska vara attraktiva. RIKSINTRESSEN I Kristianstads kommun finns det 15 olika riksintressen för naturvård, ett för kustzonen, tre för friluftslivet, 12 för kulturmiljövård, två för totalförsvaret samt ett för värdefulla ämnen och material. Kommunen godtar riksintressenas avgränsning och avser att undvika åtgärder som kan innebära att riksintressena påtagligt skadas. Dock görs följande ställningstaganden för: Mosslunda: Riksintressets avgränsning stämmer inte överens med de faktiska naturvärdena och bör därför revideras. Araslövs farmer: Riksintressets avgränsning och innehåll bör ses över för att bättre överensstämma med de faktiska intresseområdena. Diskussion och samråd pågår kontinuerligt med Försvarsmakten om områdena som ligger inom påverkan från skjutfälten. PLANENS KONSEKVENSER En tydlig intressekonflikt finns mellan å ena sidan behovet av att minska biltrafiken (klimatstrategin) och å andra sidan målsättningen om levande småorter och landsbygd (Strategiplan Växande landsbygd). Ny bebyggelse på landsbygden kan också innebära merkostnader för att erbjuda kommunal service. Ett sätt att begränsa de negativa effekterna är att begränsa ny bebyggelse i småorter och på landsbygden till förmån för basorterna och Kristianstad. En minskad befolkning på landsbygden skulle få negativa konsekvenser både socialt och ekonomiskt. Miljöerna i småorter och på landsbygd innebär många kvaliteter och möjligheter som inte tätorterna kan erbjuda. Planförslaget får därför ses som en kompromiss mellan å ena sidan målsättningen om goda förutsättningar att bo och verka i alla kommundelar och å andra sidan målsättningen om minimerad biltrafik samt att kunna erbjuda kommunal service på ett kostnadseffektivt sätt. MELLANKOMMUNALA FRÅGOR I arbetet med översiktsplanen har ett behov av bättre samordning mellan Kristianstads kommun och grannkommunerna tydliggjorts och till viss del definierats. Kommunen önskar ett tydligare samarbete kring vissa strukturella mark- och vattenanvändningsfrågor. Aktuella frågor att diskutera är: bullerfria områden vinbruksetableringar landskapskaraktärer landsbygdsturism kommunikationer kommunal service i kommungränserna 10
PROCESSEN I KORTHET Arbetet med översiktsplanen påbörjades 2009 efter att ett inriktningsbeslut antogs i kommunstyrelsen. Beslutet gav riktlinjer för vilka mål och visioner som skulle ligga till grund men även hur arbetet skulle bedrivas. Arbetet har utförts av stadsbyggnadskontoret på uppdrag av kommunledningskontoret. Kommunstyrelsens arbetsutskott, byggnadsnämndens presidie samt ett antal tjänstemän har utgjort styrgrupp. Ordförande samt vice ordförande och tre ledamöter från byggnadsnämnden har fungerat som en politisk arbetsgrupp. Ett första förslag till översiktsplan ska samrådas med medborgarna, kommunla förvaltningar, statliga myndigheter och föreningar under hösten 2010. Efter en redogörelse av inkomna synpunkter revideras förslaget och ställs ut på nytt våren 2011 för att slutligen godkännas av kommunstyrelsen och antas hösten 2011 av kommunfullmäktige. Läs mer i kapitlet Vad är en översiktsplan?. Alla kommuner ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens ställningstaganden för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska utvecklas respektive bevaras under lång tid. Vi har valt en tidshorisont fram till 2025. SAMRÅD 2009 2010 UTSTÄLLNING VÅREN 2011 ANTAGANDE HÖSTEN 2011 beslut om samråd i KS beslut om utställning i KS beslut om antagande i KF 11