LightLab Sweden AB (publ) Delårsrapport januari - juni 2008 I mars tillträdde en ny styrelse i LightLab Sweden Arbetet med att utveckla energisparlampan har intensifierats. Inriktningen är att öka livslängden och minska energiförbrukningen genom nya elektronikkomponenter och ett anpassat lyspulver En operativ plan har lagts fast för hösten 2008. Förutom att energisparlampan är i fokus koncentreras bolagets resurser till tre närliggande områden, där flera kommersiellt intressanta produkter identifierats Under våren 2008 har organisationen i dotterbolaget i Taiwan utökats. Utvecklingsresurserna i Taiwan stärks ytterligare under hösten I maj inrättades ett vetenskapligt råd med internationellt erkända forskare Resultatet för perioden uppgick till -5,8 (-4,1) MSEK Likvida medel per 30 juni uppgick till 13,9 (4,3) MSEK LightLab Sweden AB (publ) utvecklar och kommersialiserar en unik metod att framställa miljövänligt, energisnålt ljus utan kvicksilver, bly och andra miljöfarliga ämnen. Tekniken bakom LightLabs lampa är tillämpbar i flera andra applikationer, som var för sig representerar en betydande potential på sina respektive marknader. Det lägger grunden för en bredare forsknings- och utvecklingsportfölj, som kontinuerligt utvärderas. LightLab Sweden AB (publ) har ca 4 200 aktieägare i mer än tio länder. www.lightlab.se 1
Operativ plan fastlagd Styrelsen och VD har i samverkan med extern expertis genomfört en översyn och analys av bolagets utvecklingsprojekt, patent, marknadsförutsättningar och resurser. Genomlysningen har resulterat i tydliga prioriteringar. Förutom att energisparlampan är i fokus koncentreras bolagets resurser även till CCFL, elektronik för bl a energisparlampor och röntgen, tre områden som förklaras nedan. Dessa områden hänger intimt samman med framtagandet av energisparlampan. En operativ plan för hösten 2008 är fastlagd. Den innebär att bolagets utvecklingsresurser i Taiwan ökar omgående. Gjorda prioriteringar och utökning av bolagets resurser sker med avsikt att förkorta tiden fram till proof of concept samt att ytterligare förstärka verksamhetens patentportfölj för bolagets huvudprodukter inom ovan angivna områden. LightLabs energisparlampa fokus på elektronik och lyspulver Under våren har en ny metod för beläggning av lyspulver på glasets insida provats. Den ger en snabbare och effektivare beläggning än tidigare metoder, vilket samtidigt resulterar i ett jämnare och starkare ljusflöde, som ökar energieffektiviteten och livslängden. Därefter har utvecklingsarbetet inriktats på att förbättra elektroniken i syfte att öka energieffektiviteten. Den nya elektroniken i energisparlampan kan göras mindre och ökar dessutom livslängden på lampan. Arbetet med att ta fram ett anpassat lyspulver, som förbättrar lampans prestanda, fortsätter. LightLab har kontinuerliga kontakter med stora tillverkare för utveckling av ett lyspulver anpassat till energisparlampan. Stor vikt har även lagts vid att optimera tillverkningen av både lampan och de ingående komponenterna. Produktionsanpassningen fortgår och blir allt viktigare i takt med att ambitionerna för livslängd och energieffektivitet väntas förverkligas. Nya prioriterade produktområden Flera nya kommersiellt intressanta applikationer av LightLabs teknik och komponenter har identifierats. De tre som bolaget beslutat att för närvarande utvärdera vad gäller teknik och kommersiell potential är: Elektronik för styrning av energisparlampor m m. LightLab fokuserar på en enskild komponent, som bedöms ha stor potential. CCFL-rör (Cold Cathode Fluorescent Light) används bl a för bakgrundsbelysning i platta TV- och datorskärmar. LightLab utvecklar ett effektivt, billigt och enkelt formbart katodmaterial till energisparlampan. Detta kan användas som en katod till CCFL med högre energieffektivitet och längre livslängd till betydligt lägre materialkostnader än med dagens nickelkatoder. Röntgen. LightLabs katodmaterial kan även komma att användas i röntgenrör. Tekniken ger en rad fördelar som snabbare respons, lägre energiförbrukning och röntgenbilder där mjukdelar i kroppen återges med högre upplösning. De kommersiellt intressanta applikationer som LightLab utvecklar hänger forskningsmässigt nära samman, vilket bidrar till en hög utnyttjandegrad av tillgängliga resurser. Detta innebär en effektivare utvecklingsprocess än om vart och ett av dessa projekt skulle bedrivas separat. Uppbyggnaden av en forsknings- och utvecklingsportfölj bedöms därför påverka utvecklingen av LightLab lampan positivt. 2
Utveckling av nya lysdioder Inom det EU-stödda projektet NANDOS (Nanophotonic and Nanoelectronic Devices from Oxide Semiconductors) utvecklas nästa generations vita lysdioder baserade på zinkoxid i nanostrukturer. EU har godkänt sex månaders förlängning av projektet och ny avslutning beräknas till mars 2009. Utvecklingen har hittills fortlöpt enligt plan med goda resultat. Dessa nya lysdioder kan komma att revolutionera belysningsmarknaden, då de teoretiskt är enklare och väsentligt billigare att tillverka än dagens lysdioder och dessutom mer energieffektiva. På sikt kan tekniken komma att användas i en lång rad tillämpningar som displayer och belysningspaneler i olika storlekar ända upp till dagens platta TV-apparater. LightLab har rätt att använda resultat från NANDOS-projektet för att utveckla egna produkter utan att betala royalty eller annan ersättning till övriga deltagare. Utvecklingen har också lett till att LightLab inlett samarbete med forskningsinstitutioner för att vidareutveckla tillämpningar inom exempelvis biofotonik och solceller. Samarbete med KTH LightLab har under våren inlett ett samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH, kring ett forskningslaboratorium benämnt Ljuslabbet. Där kommer i första hand att bedrivas forskning och utveckling inom biofotonik. LightLab har även inlett ett samarbete med vetenskapsakademin i Shanghai, som sänder två doktorer i fysik till LightLabs laboratorium vid KTH. Satsningen på biofotonik beskrivs närmare i LightLabs årsredovisning för 2007. Ny styrelse Vid en extra bolagsstämma 11 mars utsågs en ny styrelse. Ordförande är Erik Åsbrink, tidigare finansminister, numera bl a ordförande i Alecta, Svensk Hypotekspension och Återvinningsindustrierna. Övriga nya ledamöter är Björn G. Karlsson, professor i Energisystem vid Linköpings Tekniska Högskola, Matilda Dahl, forskare i företagsekonomi vid Södertörns Högskola, Jan-Olof Hersler, företagskonsult och Christer Lindberg, VD för ALMI Företagspartner i Stockholm. Bo Madsen, VD för LightLab, kvarstår i styrelsen. Vetenskapligt råd Under våren 2008 har LightLab även inrättat ett vetenskapligt Advisory Board bestående av fyra erkänt framstående forskare inom områden som är av väsentlig betydelse för LightLab. Dessa är Eleanor Campbell, professor vid Physical Chemistry, Edinburgh University, Scotland och gästprofessor vid Department of Physics vid Göteborgs Universitet; Ru-Shi Liu, professor vid Department of Chemistry vid National Taiwan University i Taipei; Zhong Lin Wang, Regents Professor, COE Distinguished Professor och Director for Center for Nanostructure Characterization and Fabrication vid Georgia Institute of Technology, Atlanta, USA samt Hajime Yamamoto, professor emeritus från Tokyo University of Technology, Engineering and School of Bionics. Förstärkt organisation och utbyggt laboratorium LightLab har under perioden ytterligare förstärkt organisationen i dotterbolaget i Taiwan. Ett antal kvalificerade medarbetare har rekryterats. Ny VD för LightLab Asia är Ben Yang, som tidigare bl a arbetat för Exportrådet med att bistå svenska företag vid etableringar i Taiwan. Beslut har tagits att ytterligare förstärka organisationen under andra halvåret. Utbyggnaden av laboratoriet i Taiwan slutfördes under våren. Det förbättrade laboratoriet, genomförda 3
organisatoriska förändringar och nyrekryteringar har resulterat i ett effektivare forsknings- och utvecklingsarbete. Ett hyreskontrakt med Chalmers Fastigheter AB i Göteborg har tecknats, vilket sedan februari 2008 ger LightLab tillgång till lokaler i forskarhuset och fysiklabbet. Den utökade organisationen innebär att utvecklingen kan hålla ett högre tempo och bedrivas effektivare än tidigare, vilket mer än väl kompenserar de ökade kostnaderna. Vid periodens utgång hade LightLab 10 heltidsanställda, varav 7 i Taiwan. Patentansökningar Under våren har två patentansökningar förberetts. Dessa kommer att inlämnas under andra halvåret 2008 vilket ytterligare stärker LightLabs patentportfölj. Framtidsutsikter Utvecklingen av den kvicksilverfria energisparlampan fortskrider kontinuerligt. Avsikten är att de första testerna av LightLabs teknik skall kunna genomföras i offentlig miljö under 2009. Marknaden för lampor är global och starka krafter vill förbjuda vanliga glödlampor för att minska elförbrukningen och därmed utsläppen av växthusgaser. LightLabs teknik avses att ersätta både glödlampor, lysrör och lågenergilampor. Alla andra lågenergilampor och lysrör innehåller en liten mängd kvicksilver. LightLab lampan innehåller inte kvicksilver och är därför miljövänligt alternativ. Samtidigt pågår utveckling och kommersiell utvärdering av nya produktområden och applikationer. Ledningens och styrelsens bedömning är att flera av dessa områden har en betydande kommersiell potential. Investeringar Under det första halvåret har fortsatta investeringar i LightLab Asia gjorts om sammanlagt 0,2 MSEK. Finansiering och likviditet Under sommaren 2007 genomfördes en emission av aktier som tillförde 13,4 MSEK efter emissionskostnader och under hösten genomfördes en emission av aktier och teckningsoptioner, som tillförde LightLab 8,7 MSEK efter emissionskostnader. Om teckningsoptionerna utnyttjas till fullo tillförs bolaget ytterligare sammanlagt 32,3 MSEK under våren 2009 respektive hösten 2010, vid teckningskurserna om 19 kronor respektive 25 kronor. Likviditeten är, utan beaktande av nyteckning med stöd av teckningsoptioner, säkerställd till och med försommaren 2009 med nuvarande resurser. De likvida medlen uppgick vid periodens utgång till 13,9 (4,3) MSEK. Optionsprogram Bolaget har gett ut två personaloptionsprogram. Det första ger nyckelpersoner möjlighet att tillsammans teckna maximalt 75 000 aktier till en kurs om 7 kronor per aktie. Programmet förutsätter att nyckelpersonerna har kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2008. Det andra personaloptionsprogrammet ger nyckelpersoner möjlighet att tillsammans teckna maximalt 75 000 aktier till en kurs om 25,42 kronor per aktie. Programmet förutsätter att nyckelpersonerna har kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2009. 4
Resultat och ställning Koncernen 2008-06-30 2007-06-30 2007-12-31 Antal aktier vid periodens utgång 4 405 112 2 905 927 4 405 112 Aktiekurs, kr 9,90 21,00 8,90 Resultat/aktie, kr 1,31 1,40 2,62 P/E-tal, ggr Neg Neg Neg Eget kapital/aktie, kr 2,90 0,65 4,21 Soliditet, % 80 % 36 % 84 % Koncernresultatet efter finansiella poster uppgick till TSEK -5 767 (-4 070), varav TSEK 1 840 (993) avsåg personalkostnader. Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgick till TSEK 6 204 (-3 071), varav TSEK 1 389 (554) avsåg personalkostnader. Resultatet har under perioden främst påverkats av kostnader för den utökade organisationen i Taiwan samt ökade resekostnader i samband med denna expansion. De ökade kostnaderna bedöms ligga väl inom ramen för LightLabs långsiktiga plan och bidrar till att väsentligt öka den takt i vilken forskning och utveckling kan bedrivas. Redovisningsprinciper Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts i bokslutskommunikén, som i den senaste årsredovisningen. Rapporteringstillfällen Bokslutskommuniké för 2008 kommer att finnas tillgänglig den 27 februari 2009. Alla finansiella rapporter finns tillgängliga på företagets hemsida www.lightlab.se Stockholm 2008-08-29 Styrelsen För mer information, kontakta Bo Madsen, VD LightLab Sweden AB (publ) Telefon 08-442 05 50 Mobil 0706-673 933 Denna delårsrapport har ej varit föremål för särskild granskning av bolagets revisorer. 5
KONCERNRESULTATRÄKNING (TSEK) 2008 2007 2007 Jan-Jun Jan-Jun Jan-Dec Rörelsens intäkter Övriga rörelseintäkter 2 0 226 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader -3 944-3 027-7 970 Personalkostnader -1 840-993 -1925 Avskrivning av materiella Anläggningstillgångar -172-22 -56 Rörelseresultat -5 954-4 042-9 725 Ränteintäkter och liknande resultatposter 238 9 174 Räntekostnader och liknande resultatposter -51-37 -58 Resultat efter finansiella poster -5 767-4 070-9 609 Periodens resultat -5 767-4 070-9 609 6
KONCERNBALANSRÄKNING (TSEK) 2008 2007 2007 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Juni Juni Dec Materiella anläggningstillgångar 600 136 527 Finansiella anläggningstillgångar 5 5 5 Summa anläggningstillgångar 605 141 532 Omsättningstillgångar Varulager 0 0 21 Fordringar 1 423 671 1 232 Kortfristiga placeringar 5 349 3 030 5 007 Kassa och bank 8 590 1 306 15 216 Summa omsättningstillgångar 15 362 5 007 21 476 Summa tillgångar 15 967 5 148 22 008 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 775 1 877 18 530 Långfristiga skulder 1 469 1 469 1 469 Kortfristiga skulder 1 723 1 802 2 009 Summa eget kapital och skulder 15 967 5 148 22 008 Ställda säkerheter inga inga inga Ansvarsförbindelser inga inga inga FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL (TSEK) 2008 2007 2007 Juni Juni Dec Ingående eget kapital enligt balansräkning 18 530 5 904 5 904 Valutakursdifferenser 12 43 458 Periodens resultat -5 767-4 070-9 609 Nyemission 0 0 21 777 Eget kapital vid periodens utgång 12 775 1 877 18 530 7
KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN (TSEK) 2008 2007 2007 Juni Juni Dec Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet -5 595-4 048-9 551 Förändringar i rörelsekapital Minskning/ökning av varulagret 21 0-21 Minskning/ökning av kortfristiga fordringar -191-177 -739 Ökning av kortfristiga skulder -286 462 668 Kassaflöde från den löpande verksamheten -6 051-3 763-9 643 Investeringsverksamheten Förvärv inventarier -217-86 -549 Kassaflöde från investeringsverksamheten -217-86 -549 Finansieringsverksamheten Nyemission 0 0 21 777 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 21 777 Periodens kassaflöde -6 268-3 849 11 585 Ingående likvida medel 20 223 8 165 8 165 Kursdifferenser -16 20 473 Utgående likvida medel 13 939 4 336 20 223 8