LÄRARFORTBILDNINGEN 2010-2011 Göteborgs Universitet 10 november 2010
Projektgruppen Mikaela Zelmerlööw, projektledare Anna-Mia Bergkvist Connie Sauerland Zillén Daniel Lundström Ebba Wallin Björn Berglund, statsbidragsenheten Magnus Saltveit, statsbidragsenheten Kontakt: lararfortbildning@skolverket.se
Utgångsläget Sverige under medel i matte Medelmåttiga i naturvetenskap Bättre i läsning Men kunskaperna sjunker Nästan alla börjar i gymnasiet men alltför få går ut Social bakgrund betyder relativt mycket för studieframgång och tenderar att betyda än mer (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)
McKinsey Vad är det som gör att vissa länder är framgångsrika? Varför lyckas vissa reformer? Varför misslyckas de flesta reformerna? Studien bygger bl a på en analys av de 10 bästa skolsystemen enligt PISA och på en granskning av några länder som förbättras kraftigt. Totalt 25 skolsystem. (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)
I framgångsrika skolsystem: Svårt att komma in på lärarutbildning Bra lärarutbildning, bra introduktion, bra fortbildning Rätt insatser för varje elev (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)
Regeringens åtgärder inom tre områden 1. Lärare och skolledare - högre kompetens 2. Inspektion, utvärdering, betyg, skriftliga omdömen, nationella prov 3. Tydligare styrdokument (kursplaner, skollag ) (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)
Högre lärarkompetens Ny lärarutbildning Fortbildning genom lärarlyftet (längre kurser ) VAL Högre krav på att lärare har rätt utbildning (idag sker 50% av undervisningen av obehöriga ) Karriärvägar för lärare, forskarskola (lektorer..) Introduktion Legitimation Speciallärare (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)
Många lärare saknar erforderlig ämneskompetens Andel utan lärarexamen för skolform/årskurs och utan utbildning i ämnet: Grundskolan åk 1-5: 40 % Grundskolan åk 6-9: 58% Gymnasieskolan: 68% Källa: Statskontoret, 2007:8 (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)
Kunskaper i ämnet för rätt nivå Endast den som har utbildning i ämnet för berörd årskurs får undervisa (inte i huvudsak!) Om sådan lärare saknas får annan lärare användas under högst 6 månader eller beslut av rektor Om lärare utan rätt utbildning ska användas längre än 6 månader ska beslut om detta fattas av styrelsen för utbildning Nya regler gäller för befintliga lärare från 2015 (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)
Fortbildning av lärare och förskolepersonal (Budget prop 2010/11:1) Förskolelyftet Rektorslyftet Lärarlyftet II Övriga satsningar bl a: Reformimplementering Entreprenörskap Åtgärdsprogram mot mobbning Läsa, skriva, räkna (basfärdigheter) Ma, Naturvetenskap, Teknik Lärlingsutbildning
Lärarfortbildningen 2012-2014 Lärarlyftet II Snävare målgrupp Minskad budget Anpassas till Lärarlegitimationen
Lärarlyftet II Effekten av de skärpta behörighetskraven för lärarna i den nya skollagen kan bli successiv och långdragen. Lärarlyftet II syftar till att alla elever ska få sin undervisning av behöriga lärare, dvs. lärare som har såväl goda ämneskunskaper som god ämnesdidaktisk kompetens för den nivå och i det ämne läraren undervisar. (Prop 2010/11:1 s 161)
Lärarlyftet II kriterier att delta Lärare med lärarexamen som är anställda utan tidsbegränsning För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa i ämnet eller enligt planen i framtiden undervisa i ämnet utan att ännu ha rätt utbildning för detta (Prop 2010/11:1 s 161)
Lärarlegitimationen Prop. Legitimation för lärare och förskollärare 2010/11:20 Förordning om Behörighet Utformning? Skolverket kommer att få uppdraget Vidareutbildning
Vad kan man göra lokalt? Inventera hur många lärare som inte har examen (oklart hur många det är!) Inventera kompetensen hos lärarna och hur många som saknar utbildning för den undervisning de bedriver Kompetensutvecklingsplan Använd lärarlyftet (medel finns avsatta t o m 2011) (Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet)
Vad har lärarna studerat genom Lärarfortbildningssatsningen?
Ämnesindelning lärarfortbildning Reguljära kurser: 9857 st (44,6 %) Köpta kurser: 9293 st (42 %) Uppgift saknas: 2958 st (13,4 %) Totalt: 22108 st 17
Ämnesindelningar Språk inkl engelska - alla språkkurser exkl svenska Estetiska ämnen - bild, musik och andra estetiska ämnen. NO - naturvetenskap/naturkunskap, kemi, fysik, biologi SO - samhällskunskap/statsvetenskap, religion, historia, geografi osv. 18 Exempel på övriga ämnen: drama, ekonomi, filosofi, genus, hållbar utveckling, litteraturvetenskap, ledarskap/skolutveckling, psykologi, ämnesövergripande ämnen
19 Reguljära och köpta kurser ht 2007-vt 2010
20 Köpta kurser vt 2007- ht 2010
21 Reguljära kurser ht 2007- vt 2010
22 Reguljära kurser 2007
23 Reguljära kurser 2008
24 Reguljära kurser 2009
25 Reguljära kurser vt 2010
Statsbidragsutnyttjande 2009
Statsbidragsutnyttjande 2009 24 kommuner utnyttjade 0 % (Aneby, Arvidsjaur, Berg, Burlöv, Dorotea, Finspång, Gagnef, Hylte, Härjedalen, Karlsborg, Klippan, Laxå, Lessebo, Ljusnarsberg, Orsa, Perstorp, Sorsele, Storfors, Strömstad, Torsås, Valdemarsvik, Åre, Åtvidaberg, Överkalix) 7 kommuner utnyttjade mellan 1-10 % 18 kommuner utnyttjade mellan 11-25 % 63 kommuner utnyttjade mellan 26-50 % 69 kommuner utnyttjade mellan 51-75 % 49 kommuner utnyttjade mellan 76-90 % 42 kommuner utnyttjade mellan 91-100 % 18 kommuner utnyttjade mellan 101-173 % (Danderyd, Heby, Hofors, Håbo, Ljusdal, Mellerud, Mullsjö, Mölndal, Nora, Ovanåker, Ragunda, Tranås, Trosa, Täby, Upplands-Bro, Varberg, Vellinge, Värnamo)
50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Statsbidragsutnyttjande vt 2010 Utnyttjandegrad våren 2010 28% 28% 30% 30% 31% 32% 32% 33% 33% 35% 35% 27% 13% 16% 18% 9% 8% 22% 24% 25% 26% 44% Fristående m fl Jämtland Norrbotten Gotland Skånelän Västerbotten Västmanland Kronoberg Södermanland Dalarnas_län Gävleborg Blekinge Kalmar_län Värmland Östergötland Västra_Götalands_län Örebro_län Västernorrland Stockholms_län Jönköpings_län Halland Uppsala_län Kommuner i:
Deltagande i lärarfortbildning hösten 2007- våren 2010 Antal lärare Andel i köpt utbildning Antal hp per lärare Hösten 2007 772 0,0 15,9 Våren 2008 2 078 38,1 16,6 Hösten 2008 4 356 50,1 16,6 Våren 2009 4 394 49,5 15,5 Hösten 2009 4 701 50,0 16,0 Våren 2010 4 187 u.s. 15,0 12 455 42,8 26,1
Deltagande tidigare- o senarelärare perioden hösten 2007 våren 2010 Antal Andel kvinnor % Andel i köpt utbildning % Antal hp per lärare 6 867 92 48 23,6 Tidigarelärare Senarelärare 5 588 75 37 29,2
Deltagandet inom olika personalkategorier, hösten 2007- våren 2010 Personalkategori Antal lärare Andel i köpt utbildning % Antal hp per lärare Grundskollär. 4 259 44 27 Lärare allm ämn 1 346 33 30 Speciallär./-ped. 967 45 25 Mellanstadielär. 1 055 48 25 Lågstadielärare 1 009 50 24 Lär. Prakt/estet. 1 004 40 29 Förskollärare 754 53 21 Fritidspedagoger 448 40 25 Lär. i yrkesämnen 359 39 26 Övriga 639 34 26
Deltagande inom olika skolformer, hösten 2007 våren 2010 Skolform Antal lärare Andel i köpt utbildning % Antal hp per lärare Grundskola 8 156 45 26 Gymnasieskola 1 840 32 30 Särskola 530 45 23 Förskoleklass 469 54 21 Fritidshem 373 44 22 Komvux 244 39 27 Svenska f inv. 141 41 27 Specialskola 42 26 20 Särvux 24 38 22 Övriga 634 33 26
Sökande VT08-HT10 Köpta kurser Kursplatser Antal sökande Sökande/plats VT08 3 447 1 555 0,45 HT08 5 147 3 502 0,68 VT09 4 375 2 187 0,46 HT09 4 045 3 411 0,84 VT10 3 578 2 305 0,64 HT10 3 556 3 979 1,12
Utvärderingar översikt Utvärdering av Lärarfortbildningssatsningen 2007-2011 ht 2007 vt 2008 ht2008 vt 2009 ht 2009 vt 2010 ht 2010 vt 2011 ht 2011 Statskontorets utvärdering Lärosätenas kursutvärderingar (köpta kurser) Webbenkäter lärare (köpta kurser) Dialogseminarier skolhuvudmän Djupintervjuer skolhuvudmän
Statskontorets utvärdering Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare
Statskontorets utvärdering Uppdraget Utvärdera hur satsningen stärkt lärarkompetensen Utvärdera hur deltagande lärare bedömer fortbildningens innehåll och kvalitet Redovisa lärares och skolhuvudmäns uppfattning om fortbildningens relevans Utvärdera Skolverkets hantering av satsningen Utvärdera det riktade statsbidraget som styrmedel Kommentera och föreslå hur en långsiktig utvärderingsmodell kan utformas för att bedöma satsningens effekt på skolans resultat (delrapport)
Statskontorets utvärdering Deltagarna är positiva De flesta av deltagarna anser att kursen bidragit till utvecklade ämneskunskaper Flertalet menar också att kursen stimulerat till en förändrad undervisning Omkring hälften av deltagarna säger sig ha blivit tryggare i sin yrkesroll till följd av fortbildningen Två tredjedelar tror att deras nya kunskaper kommer att bidra till ökad måluppfyllelse
Statskontorets utvärdering Både ris och ros åt Skolverket Köp av kurser Svårt matcha utbud och efterfrågan Kurserna har kompletterat det reguljära utbudet Positiva bieffekter på lärosätena Köpta kurser annat innehåll men samma kvalitet som reguljära Fler platser än sökande höga kostnader per plats Inställda kurser Flera åtgärder har förbättrat situationen Problem med olika terminstider kvarstår Statsbidraget - huvudmännen
Statskontorets utvärdering Möjliga justeringar av satsningen Justering av ramberäkning för att underlätta för de minsta skolhuvudmännen Flexibel användning av ramar för ett mer ändamålsenligt utnyttjande Riktade insatser för att nå även de fristående skolorna
Lärosätenas kursutvärderingar vad fungerar? Generellt är deltagarna på Skolverkets köpta kurser inom Lärarfortbildningen mer än nöjda, både vad gäller innehåll och hur lärosätena organiserat kurserna. Kurser som återkommer termin efter termin utvecklas generellt i mer positiv riktning. Det har varit positivt för lärarna att undervisningen har legat på samma veckodag, det har underlättat för planeringen av tjänstledighet. Positivt att de läser tillsammans med andra lärare och därigenom får extra möjligheter att reflektera över sitt arbete och att utbyta erfarenheter. Deltagarna är också positivt inställda till att kurserna ger högskolepoäng. Positivt för lärarna om undervisningen ligger på samma veckodag, vilket underlättar för planeringen av tjänstledighet.
Lärosätenas kursutvärderingar vad efterfrågas? Lärarstudenterna efterlyser generellt mer feedback på sina inlämnade uppgifter och vill ha fler praktiska tips på hur man kan undervisa. Mer didaktik Mer lärarstöd De lärare som läst på halvtid uppger att de p.g.a. det höga tempot fått lägga ner mer än 50 % av sin arbetstid på studierna.
Lärosätenas kursutvärderingar några ord om Lärarfortbildningen "Måste säga att det här var det bästa jag fått på tjugo år som lärare. Att äntligen, äntligen få göra en djupdykning. Både praktiskt och tankemässigt. Ha tid för reflektion, diskussion och så hämta in nytt igen Jag kom till kursen för att få tips och idéer om hur jag ska förbättra min undervisning men nu när jag ser tillbaka på året som gått märker jag att jag förändrat mitt sätt att undervisa och att elever som jag tidigare trott att inte haft möjlighet att lära sig läsa nu har tagit ett jättekliv i sin läsutveckling kul! Det är uppenbart (efter min andra lyftskurs) att yrkesverksamma lärare som vet vad läraryrket innebär och är intresserade av sitt kall, får ut mycket av en sådan här satsning.
Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 2072 svarande lärare av 3906 antagna till köpta kurser Stor åldersspridning: 25-62 år Medelålder 46 år Stor spridning av antalet år i läraryrket: 0-42 år Medeltalet arbetade år: 17 år Antal 300 250 200 150 100 50 0 Antal år lärare i olika åldrar arbetat som lärare 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60- Ålder Arbetat 0-9 år som lärare Arbetat 10-19 år som lärare Arbetat 20-29 år som lärare Arbetat 30- år som lärare
Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 Andelen lärare med olika typer av pedagogisk högskoleexamen Förskollärare 16 % Fritidspedagog 6 % Lågstadielärare 12 % Mellanstadielärare 12 % Grundskollärare 43 % Speciallärare/specialpedagog 9 % Lärare i allmänna ämnen 8 % Lektor 0 % Lärare i prakt./estetiska ämnen 8 % Lärare i yrkesämnen 3 % Lärare i modersmål (hemspråk) 0 % Annan 5 % Andel lärare efter de verksamhetsform de undervisar i Förskoleklass 10 % Grundskola 76 % Specialskola 2 % Särskola 7 % Gymnasieskola 11 % Komvux 3 % Särvux 0 % Svenska för invandrare 4 %
Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 Andel av deltagande lärare som uppgett att de förändrat eller kommer att förändra vad de lär ut om sitt ämne eller sitt sätt att lära ut 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har förändrat/kommer att förändra Kommer inte att förändra Vet ej om de kommer att förändra Har förändrat vad de lär ut om sitt ämne Har förändrat sitt sätt att lära ut Har förändrat sitt arbetssätt: 87 % Ökade ämneskunskaper: Ca 75 % Ökad ämnesdidaktisk kompetens: Drygt 60 %
Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 Andel av deltagande lärare som uppgett att kursen innehåller undervisning om vissa moment eller de fått ökad kompetens om dessa Genus betydelse för attityder och resultat Att använda IKT i undervisningen Att möta elever med behov av särskilt stöd 38% 47% 44% 50% 68% 72% Att möta elever med olika kulturell bakgrund 55% 63% Att variera arbetssätt och arbetsformer i undervisningen 89% 91% Bedömning och betygssättning Innehåller momentet 50% 56% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Fått ökad kompetens om momentet
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 I vilken utsträckning är du nöjd med följande? Ange på skalan 1-5 där 1 motsvarar "inte alls nöjd" och 5 motsvarar "mycket nöjd" 28% 39% 39% 36% 43% 40% 32% 38% 3% 15% 24% 20% 20% 1% 7% 7% 5% 2% 2% 2% 5 4 3 2 1 Kursens innehåll Fördelningen mellan ämnesteori, ämnesdidaktik o generella kompetenser Fördelningen mellan campus- och distansundervisning Undervisande lärare
Webbenkäter lärare ht 2008-vt 2009 reflektioner Svagheter Satsa mer på den generella kompetensen kring bedömning och betygsättning Även flera av de andra generella kompetenserna har inte fått den plats i kursinnehållet som eftersträvades Fortfarande strandar många lärares möjlighet till lärarfortbildning på grund av att det är svårt att praktiskt lösa deras arbetssituation Styrkor Kurserna förändrar och påverkar lärarnas framtida undervisning och val av arbetssätt Fördjupade både ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper Glädje och motivation till att studera/studera mer Motivationen för läraryrket ökar och stärks Vikten av att möta andra lärare -skapa kontakter
Dialoger/ djupintervjuer skolhuvudmän Syfte Öka deltagandet Större kunskap om hinder och möjligheter Seminarier 60 kommuner 26 enskilda intervjuer Fristående skolor
Dialoger/ djupintervjuer skolhuvudmän Resultat Ekonomi Styrning och administration Politiska nivån Andra prioriteringar Borta från eleverna