Våganvändning inom stora dagligvarukedjor

vågar i SWEDAC REP 16:1 2016-01-18 Dnr 2015/2029 Tillsynsrapport 2015 Våganvändning inom stora dagligvarukedjor Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900

Förord Swedac har till uppgift att skydda konsumenterna från oriktiga mängduppgifter bl. a. vid vägning i samband med handel. Swedac utför också stickprovskontroller av produkter som tillverkats enligt EG-direktiv, s.k. marknadskontroll. De flesta vågar som används i detaljhandeln omfattas av direktivet 2009/23/EG 1. I denna rapport presenteras resultat och analys från Swedacs tillsyn av våganvändning i dagligvaruhandeln under hösten 2015. Målsättningen har varit att genom kontroller och kontakter med handlare få en uppfattning om efterlevnaden av regelverket 2, samt att eventuella brister åtgärdas. Rapporten har utarbetats av Mattias Bårström, Swedac, som också har ansvarat för planering och genomförande av kontrollen. 1 Europarlamentets och Rådets Direktiv 2009/23/EG om icke-automatiska vågar 2 Swedacs föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:18) om icke-automatiska vågar, samt Swedacs föreskrifter (STAFS 2007:19) om återkommande kontroll av icke-automatiska vågar 2 (15)

Sammanfattning Syftet med tillsynsaktiviteten har varit att undersöka i vilken omfattning de stora dagligvarukedjorna använder rättvisande och legalt godkända vågar, samt att ta reda på hur våganvändaren ser på sin del av ansvaret för att uppnå detta. Aktiviteten avgränsades till kontroll av vågars märkning ute i 32 butiker anslutna till dagligvarukedjorna Axfood, Bergendahls, Coop och ICA. Vid tillsynen kontrollerades om vågarna var godkänd för det de användes till och var bedömda av överensstämmelse, om de var plomberade, och om de hade kontrollerats återkommande inom föreskrivet intervall. Swedac följer upp att våganvändarna åtgärdar eventuella brister. De besökta butikerna hade sammanlagt 397 vågar som omfattas av Swedacs förskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:18) om icke-automatiska vågar. Av samtliga vågar uppfyllde 83 % de kontrollerade kraven enligt vågdirektivet och Swedacs föreskrifter. I 22 % av de besökta butikerna uppfyllde samtliga vågar dessa krav. Dagligvarukedjornas vågar är typgodkända, men har inte alltid genomgått en fullständig bedömning av överensstämmelse innan de tas i bruk. Vågarna kontrolleras återkommande med två års intervall, men används även då plomberingen har brutits. När butikschefer tillfrågas om vad de anser vara orsaken till att vågar i deras butiker inte uppfyller lagkraven är ett vanligt svar att tillverkare, installatörer, reparatörer eller kontrollorgan inte har följt upprättade avtal. De flesta butikschefer undviker dock att svara på varför vågar som inte uppfyller lagkraven ändå används. Slutsatser från denna studie kommer att kunna användas som underlag i planeringen av kommande tillsyns- och informationsinsatser med syfte att förbättra efterlevnaden av gällande bestämmelser. 3 (15)

Innehållsförteckning 1. Inledning Sidan 1.1 Syfte och mål 5 1.2 Swedacs regler och tillsyn 5 1.3 Finansiering 5 1.4 Tillsyn av våganvändning inom de stora dagligvarukedjorna 5 2. Tillsyn 2.1 Metod 2.1.1 Tillsynsbesök 6 2.1.2 Tillsynsenkät 6 2.2 Omfattning 6 3. Resultat 3.1 Vågar 7 3.1.1 Typgodkända vågar 7 3.1.2 Plomberade vågar 8 3.1.3 Vågar som genomgått återkommande kontroll 8 3.2 Användare av vågar 8 4. Uppföljning och analys 4.1 Kommentarer till resultaten 9 4.1.1 Användare av nya vågar 9 4.1.2 Användning av vågar med bruten plombering 10 4.1.3 Varför används ej godkända vågar? 10 4.2 Slutkommentarer 10 BILAGOR 1 Informationsbrev till butiker 11 2 Information till användare av vågar, SWEDAC INFO 14:8 12 3 Tillsynsprotokoll 13 4 (15)

1. Inledning 1.1 Syfte och mål Tillsynsaktiviteten syftar främst till att undersöka i vilken omfattning de stora dagligvarukedjorna använder legalt godkända vågar vid försäljning av livsmedel till konsument. Ett delmoment är att ta reda på hur våganvändaren ser på sitt ansvar för att uppnå detta, och om respektive butikskedjas organisation har ett fungerande system för att uppnå rättvisande och legalt godkända vägningsresultat. 1.2 Swedacs regler och tillsyn Tillsynen har utförs med stöd av 6 i Lag (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon. Användningen av vågar har bedömt gentemot krav i följande föreskrifter: - Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:18) om icke-automatiska vågar. - Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och (STAFS 2007:19) om återkommande kontroll av icke-automatiska vågar. 1.3 Finansiering Swedacs tillsyn finansieras med avgifter som tas ut vid återkommande kontroll (omverifiering) av vågar. Enligt Swedacs föreskrifter 3 är de kontrollorgan som utför omverifiering av en våg skyldig att betala en avgift om 156 kr per våg till Swedac. Syftet med avgifterna är att de ska täcka Swedacs kostnader för tillsyn av vågar. 1.4 Tillsyn av våganvändare inom de stora dagligvarukedjorna En av slutsatserna från förra tillsynsaktiviteten på icke-automatiska vågar, Märkningskontroll på butiksvågar i Sundbybergs stad, dnr 2015/1240, var att de flesta användare har brister i sin våganvändning. De som använde många vågar hade betydligt fler vågar som inte uppfyllde kraven jämfört med den som använde få vågar. Den totala handläggningstiden för ett tillsynsärende följde inte samma mönster. Tillsynen bedömdes ge störst effekt när den utförs på de största våganvändarna. De största våganvändarna inom dagligvaruhandeln är normalt anslutna till en butikskedja som är verksam i hela Sverige. I denna aktivitet valdes de fyra största dagligvarukedjorna ut för tillsyn. Ett mål med aktiviteten var att ta reda på om respektive organisations arbete med butiksvågar leder till att de vågar som används visar rätt och är godkända. En godkänd våg uppfyller kraven i Swedacs föreskrifter om icke-automatiska vågar, STAFS 2007:18 och 2007:19. 3 Swedacs föreskrifter (STAFS 2014:17) om avgifter vid återkommande kontroll av vågar och bränslemätdon 5 (15)

2. Tillsyn 2.1 Metod 2.1.1 Tillsynsbesök Oanmälda tillsynsbesök genomfördes på butiker anslutna till Axfood, Bergendahls, Coop och ICA belägna i 4 svenska städer, se tabell 1. Andelen besökta butiker motsvarar drygt en procent av respektive kedjas totala antal butiker i landet, enligt Dagligvarukartan 2014 TM. Totalt besöktes 32 butiker. Tabell 1. Under tillsynsbesöket kontrollerades först om butiken sålde varor som förutsatte användning av våg. Därefter kontrollerades att butikens vågar var märkta enligt föreskrivna krav. Uppgifter om fabrikat, typgodkännande, utförd återkommande kontroll, plombering, CE-, M- och zonmärkning inhämtades. I förekommande fall kontrollerades även att kassaregister som kopplats ihop med våg hade testcertifikat. Ett tillsynsprotokoll fylldes i, se bilaga 1. Resultatet från kontrollen togs upp på plats i butik, samt i tillsynsprotokollet som skickades till företaget, tillsammans med Information till användare av vågar, Swedac Info 14:8, bilaga 2. Tillsynsärendet avslutas först efter att våganvändaren har visat att de vågar som denne använder är godkända. Kommunicering med våganvändaren diarieförs. 2.1.2 Tillsynsenkät En enkät skickades med e-post ut till samtliga besökta butiker. Butikschefen eller annan ansvarig gavs möjlighet att svara på hur man i butiken arbetar för att uppnå och bibehålla användning av godkända vågar. Enkätfrågorna återfinns i bilaga 3. 2.2 Omfattning Märkning kontrolleras på totalt 397 vågar. En våg bedömdes antingen uppfylla kraven för användning eller inte uppfylla dessa krav. I denna resultatsammanställning har en våg bedömts inte uppfylla kraven i följande tre fall: - vågen var inte bedömd av överensstämmelse, - vågens plombering var bruten, samt - vågen var inte återkommande kontrollerad inom föreskrivet intervall. 6 (15)

I de fall en våg inte uppfyllde kraven på mer än en av ovanstående punkter redovisas endast den första av bristerna. Som exempel skulle en våg som inte längre är plomberad och som inte heller har genomgått återkommande kontroll under de senaste två åren redovisas med vågens plombering var bruten. Andra än ovanstående brister har i vissa fall konstaterats och tagits upp med användaren. Dessa redovisas inte i denna resultatsammanställning. Kontrollvägning ingick inte i tillsynsaktiviten. 3. Resultat 3.1 Vågar Totalt 17 % (67/397) av de kontrollerade vågarna bedömdes inte uppfylla kraven för användning (vågarna var inte bedömda av överensstämmelse, plomberade, eller återkommande kontrollerade inom föreskrivet intervall). I figur 1 visas utfallet fördelat på respektive butikskedja. Figur 1 ICA Coop Bergendahls Axfood Vågen uppfyller kraven för användning Vågen är inte bedömd av överensstämmelse Vågens plompering är bruten Vågen är inte återkommande kontrollerad 0 50 100 150 200 3.1.1 Vågar som genomgått bedömning av överensstämmelse En våg som används vid handel ska ha genomgått bedömning om överensstämmelse gentemot kraven i vågdirektivet. En bedömd våg är märkt med det anmälda organets identifieringsnummer. Drygt 5 % (22/397) de kontrollerade vågarna var inte märkta med numret på ett för uppgiften anmält organ. Vågarna var dock typgodkända, CE- och M- märkta. 16 av de 22 vågar som inte var bedömda av överensstämmelse var märkt CE14 eller CE15. 3.1.2 Plomberade vågar En våg som används vid handel ska vara plomberad på det sätt som beskrivs i vågens intyg om överensstämmelse, typgodkännande-intyg eller motsvarande dokumentation. Plomberingen var bruten på knappt 9 % (34/397) av de kontrollerade vågarna. 7 (15)

3.1.3 Vågar som genomgått återkommande kontroll Den återkommande kontrollen är en verifiering av att vågen väger rätt och fortsätter att uppfylla erforderliga krav. En butiksvåg som används vid försäljning av varor till enskild konsument ska, efter att den tagits i bruk, genomgå återkommande kontroll vart annat år. Av de kontrollerade vågarna hade 11 stycken inte genomgått återkommande kontroll inom föreskriven period. Efter tillsynen har Swedacs tolkning av begreppet våg som används vid försäljning av varor till enskild konsument ändrats något till att i praktiken omfatta alla prisberäknande vågar i en butik. Hade tillsynen utförts idag skulle ytterligare några av de kontrollerade vågarna bedömts inte uppfylla föreskrivna krav. 3.2 Användare av vågar I endast 22 % (7/32) av de besökta butikerna bedömdes samtliga vågar uppfylla de kontrollerade kraven i Swedacs föreskrifter. Antalet vågar per butik varierade från tre upp till 34 stycken. I genomsnitt användes två stycken (67/32) formellt ej kodkända vågar per butik. I figur 2 visas antalet kontrollerade vågar per användare (företag), och hur många av dessa vågar som uppfyllde de kontrollerade kraven. Hos 2 av 22 användare var samtliga vågar godkända. Figur 2 120 100 80 60 Vågar Godkända vågar 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 En enkät skickades ut med e-post. Enkäten innehöll frågor om hur man i butiken arbetar för att uppnå och bibehålla användning av godkända vågar. 31 av de 32 besökta butikerna mottog brevet, samt en länk till enkäten. Trots påminnelse svarade endast 8 butiker. Av dessa valde endast 3 stycken att lämna fullständiga svar. Enkätsvaren är därmed för få för att ge en tydlig bild av läget, men tillsammans med de samtal som fördes med ansvariga i butikerna under och efter tillsynsbesöken går det ändå att dra en del slutsatser. Dessa presenteras längre ner med en analys runt orsaken till att ej godkända vågar används. 8 (15)

4. Uppföljning och analys 4.1 Kommentarer till resultatet Syftet med tillsynsaktiviteten har främst varit att undersöka i vilken omfattning de stora dagligvarukedjorna använder rättvisande och legalt godkända vågar. Resultatet visar att dagligvarukedjornas vågar är typgodkända. Vågarna blev bedömda av överensstämmelse innan de togs i bruk eller genomgick en liknande bedömning inom två är efter att de togs i bruk, vilket resulterade i att de märktes med det anmälda organets identifieringsnummer. Vågarna genomgår periodisk återkommande kontroll vartannat år. Det kontrollorgan som användaren eller användarens representant har avtal med utför kontrollen. Plomberingar bryts ibland i samband med installation, reparation, service eller användning. Vågar används trots bruten plomberingen. Vi vet inte i vilken omfattning butiksvågar genomgår återkommande kontroll på grund av att bruten plombering har uppmärksammats, men ingen av de besökta butikerna gjorde egna kontroller av att de vågar som användes var plomberade. Resultaten visar på två problemområden: - användning av nya vågar, och - användning av vågar med bruten plombering 4.1.1 Användning av nya vågar Av vågar som var CE-märkta 2015 uppfyllde endast hälften (18/35) de kontrollerade kraven, se figur 3. Det handlar om att vågen inte är bedömd av överensstämmelse eller att vågens plombering har brutits innan, under eller efter installationen. En rimlig förklaring är att de vågar som installeras i butikerna tas i bruk direkt, oavsett om de är godkända eller inte. Till viss del kan detta vara ett övergående problem då tillverkarna har börjat ta ett större ansvar för de vågar de släpper ut på marknaden, men problemet kommer troligtvis att leva kvar, förhoppningsvis i mindre skala. Dessutom kommer kraven på övriga ekonomiska aktörer att bli tydligare i och med att 2014/31/EU implementeras från och med den 20 april 2016. Figur 3 Vågar märkta CE 15 Vågen uppfyller kraven för användning Vågen har inte genomgått bedömning av överensstämmelse Vågens plombering är bruten 0 10 20 30 40 4.1.2 Användning av vågar med bruten plombering Den mest utbredda bristen är användning av vågar där plomberingen är bruten. Nästan 9 % av de stora dagligvarukedjornas vågar används trots att de har brutna plomberingar. Även statistik från SP visar att 9 % av de vågar ( 30kg) som fick återkommande kontroll under 2015 (20150101 20151022) hade brutna plomberingar. Ur SP:s statistik går det också utläsa att andelen vågar som behöver justeras vid den återkommande kontrollen 9 (15)

är dubbelt så stor när plomberingen är bruten jämfört med när den inte är det. I vilken mån dagligvarukedjorna arbetar för att minska andelen vågar som används trots bruten plombering är inte utrett. ICA låter kontrollorganet kontrollera kassavågarna varje år. Detta bör rimligtvis leda till fler plomberade vågar, men kedjan sticker inte ut positivt. Det verkar finnas andra faktorer som spelar in. Under denna tillsynsaktivitet klarar sig butiker anslutna till Axfood klart sämst med brutna plomberingar på 20 % av vågarna, medan övriga kedjor ligger på 3-7 % brutna plomberingar. 4.1.2 Varför används ej godkända vågar? Företaget som använder en våg ansvarar för att den är godkänd. En godkänd våg ska bland annat vara bedömd av överensstämmelse och plomberad. Under den här tillsynsaktiviteten har 14 % av de kontrollerade vågarna använts trots att de inte är bedömda och plomberade. När butikschefer tillfrågas om vad de anser vara orsaken till att vågar i deras butiker inte uppfyller lagkraven är ett vanligt svar att tillverkare, installatörer eller reparatörer inte har följt upprättade avtal. De flesta butikschefer svarar dock inte på varför vågar som inte uppfyller lagkraven ändå används. I flera fall säger användarna att de har ställt krav på att vågarna ska uppfylla Swedacs regelverket efter installation, reparation och service. Samtidigt väljer de ofta att inte själva kontrollera att kraven är uppfyllda. Att det ser ut på det här sättet kan handla om att användaren egentligen inte har tillräcklig kännedom om reglerna och inte vet hur hon ska komma fram till om vågarna uppfyller kraven för användning. Det kan också handla om att användarens agerande i praktiken inte kommer att påverkas av vad hon vet. Om användaren får veta att vågar i butiken inte uppfyller kraven i regelverket måste hon besluta sig för hur problemet ska lösas på kort och längre sikt. Är plomberingen bruten kan det, i det korta perspektivet, handla om att sluta använda vågen eller att fortsätta att väga varor över den. I det längre perspektivet, att kalla på kontrollorganet eller vänta på att kontrollorganet ändå kommer ut och gör den periodiska återkommande kontrollen. Att inte själv kontrollera plomberingar utan att istället invänta den periodiska återkommande kontrollen verkar vara ett alternativ som många av våganvändarna inom de stora dagligvarukedjorna har valt. 4.2 Slutkommentarer Tillsynen har gett Swedac information om hur det ser ut i praktiken beträffande efterlevnaden av regelverket bland användare av vågar i dagligvaruhandeln. Erfarenheter och slutsatser kommer att kunna användas som underlag i planeringen av kommande års tillsyns- och informationsinsatser. 10 (15)

Bilaga 1 11 (15)

Bilaga 2 12 (15)

Bilaga 3 Innan en ny våg tas i bruk En våg som används för bestämning av massa i samband med handel ska vara godkänd. En godkänd våg är CE- och M-märkt, samt märkt med det anmälda organets identifikationsnummer. Här visas ett exempel på en godkänd vågs märkning. 1) Kontrollerar ni på butiksnivå att en ny våg som har levererats eller installerats hos er är godkänd att ta i bruk? (Ange endast ett svar) Ja Svara på 1.1 Nej - Svara på 1.2 1.1) Vad innebär er kontroll av en ny våg i butiken och vem utför kontrollen? _ 1.2) Vad är orsaken till att ni inte kontrollerar att en ny våg är godkänd att använda? _ Plombering En våg som används för bestämning av massa i samband med handel ska vara plomberad. Bilden visar ett exempel på hur en plomberingsetikett kan se ut. Våg med bruten plombering får inte användas. 2) Kontrollerar ni på butiksnivå att de vågar ni använder har intakta plomberingar? (Ange endast ett svar) Ja - Svara på 2.1 Nej - Svara på 2.2 13 (15)

2.1) När kontrollerar ni plomberingarna på de vågar ni använder? (flervalsfråga) (Ange gärna flera svar) Innan en ny våg börjar användas Efter service eller reparation Vid följande tillfällen: _ 2.2) Vad är orsaken till att ni inte kontrollerar att plomberingar är intakta? _ Återkommande kontroll Det är viktigt att vågar fortsätter att väga rätt under den tid de används. Därför finns det krav om återkommande kontroll. Den återkommande kontrollen ska göras av ett ackrediterat kontrollorgan. En våg som uppfyller kraven vid återkommande kontroll märks med Swedac:s kontrollmärke för återkommande kontroll. Kontrollmärket åtföljs av organets ackrediteringsnummer, samt månad och år för den genomförda kontrollen. En våg ska alltid genomgå återkommande kontroll om plomberingen bryts. För butiksvågar som används inomhus får det dessutom inte gå mer än två år mellan de återkommande kontrollerna. 3 a) När och hur beställs återkommande kontroll för vågar i er butik? _ 3 b) Följer ni upp att återkommande kontroll utförts enligt er beställning? (Ange endast ett svar) Ja Nej 14 (15)

Korrigerande åtgärder efter Swedacs tillsyn 4) Har ni efter Swedacs tillsynsbesök gjort några ändringar i hur ni arbetar för att säkra rättvisande och legalt godkända vägningsresultat? (Ange endast ett svar) Nej Ja, följande: _ Tack för ditt svar! 15 (15)