Slotten som historisk scen

ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN annons FRÅN KUNGL. HOVSTATERNA ANNONS Slotten som historisk scen Program på de Kungliga slotten h.m. konungen 40 år som statschef Föredrag temakvällar visningar utställningar musik barnaktiviteter 2013

Innehåll Riksmarskalken om kulturarvet sid 3 Biljetter och bokning sid 6 Föredrag på Kungliga Slottet sid 7 H.M. Konungen 40 år som Statschef sid 10 Föredrag på Kungliga Slottet sid 13 Nyfiken på Kungliga Slottet sid 16 Nyfiken på Hovstallet sid 22 Föredrag på Gripsholm sid 25 Nyfiken på Drottningholm sid 28 Program på Ulriksdal sid 31 Slott- och parkvandringar sid 32 Minnesutställning på Rosersberg sid 34 Ny visningsvåning på Tullgarn sid 35 Musiken på de Kungliga slotten sid 36 Barnens slott sid 38 Upptäck Slottsboden sid 40 Kalendarium 2013 sid 41 2

Välkommen till de Kungliga slotten och programåret 2013 Riksmarskalken om det Kungliga kulturarvet: Titeln på årets programbroschyr är»slotten som historisk scen«med pluralform på slott, ty i år vill vi lyfta fram alla de aktiviteter föredrag, temavisningar, konserter, utställningar och mycket mer som under året bedrivs vid samtliga Kungliga slott: Drottningholm, Gripsholm, Tullgarn, Rosersberg, Strömsholm, Ulriksdal, Kina, Rosendal och Haga. Liksom på Kungliga Slottet finns också här unika arkitektoniska och kulturhistoriska sevärdheter; väl värda ett besök eller två! Mångfacetterat, föränderligt och tillgängligt Det Kungliga kulturarvet är mångfacetterat och föränderligt. Mångfacetterat därför att det består av så många olika delar. Det är dels det fysiska kulturarvet i form av föremål som möbler, tavlor, textiler och konsthantverk men också miljöer med intakta, tidstypiska inredningar. Det mest uppenbara fysiska kulturarvet är förstås de Kungliga slotten själva: med sin arkitektur, hantverk och materialval, omgivande parker och trädgårdar. Ja, också deras omsorgsfulla placering i det omkringliggande landskapet är en del av kulturarvet. Här finns så mycket att se! Till exempel utsökta och omsorgsfullt bevarade textiler för fest och vardag: gobelänger, gardiner, möbel tyg, bordsdukar och servetter. Och på Hovstallet i Stockholm finns inte bara hästar, bilar, vagnar och slädar utan också seldon och uniformer för skilda tillfällen och årstider. De liksom så mycket annat av det Kungliga kulturarvet är inte bara rent museala föremål utan också bruksföremål som underhålls och renoveras för att kunna användas vid till exempel högtidliga audienser, statsbesök och på Nationaldagen. Och när lädret i remtygen trots all noggrann rengöring och smörjning efter varje användning till sist måste bytas var hundrade år (ty oftare är det inte) skickas de till The Royal Mews i London, ty där besitter man den främsta kunskapen om hur dessa bäst skall renoveras. 3

Eller när Karl XI:s drabanter de vilka så taktfast marscherar i sina hjorthudskyller och bröstharnesk behöver nya stövlar så anlitar Husgerådskammaren en från England inflyttad skomakare i Småland som kan den svåra konsten att tillverka dessa stora kragstövlar i tjockt, svart läder (han arbetade tidigare för The Household Cavalry). De ursprungliga stövlarna var järnskodda på insidan för att hindra att soldaternas fötter skadades, skulle en häst råka trampa fel. En sådan för betraktaren osynlig järnskoning behövs inte idag för de sedan länge avsuttna drabanterna, men också nytillverkade kragstövlar förses med en likadan järnskoning på insidan. Det är bara ett exempel på trofastheten mot det historiska arvet. Ögonblick av frusen tid I sin arkitektoniska utformning och inredning uppvisar också de Kungliga slotten en mångfacetterad bild av skilda epokers stilideal. Många av dem som till exempel Gripsholms Slott har genomgått omfattande tillbyggnader och renove ringar allt sedan medeltiden. Här speglas olika epokers smak och stilideal. På Gripsholm kan man se de inredningar som tillkom under Gustav Vasas och hans söners tid, liksom de delar som anpassades för Gustav III tvåhundra år senare. Kungen och hans hov brukade tillbringa julhelgerna här, och Gustav III:s lilla hovteater i ett av tornrummen är en återspegling av den betydligt större Drottningholmsteatern (en arkitektonisk pärla åstadkommen genom en skicklig perspektivförskjutning och illusionsmakeri). På Gripsholm har också den oskarianska tiden lämnat sina avtryck i slottets inredningshistoria. Ja, att vandra genom Gripsholms Slott är en tidsresa från medeltid till 1800-tal. Och detta kontrasteras verkningsfullt mot vår egen tid tack vare Statens porträttsamling på den översta slottsvåningen. Här finner nutiden sitt uttryck i de nya hedersporträtt av kända, nu levande svenskar som läggs till samlingen varje år. En annan aspekt på det Kungliga kulturarvet är att det vid varje tidpunkt är ett uttryck för sin samtids förnämsta smak och främsta hantverk. (Smakidealen och det skickliga hantverkskunnandet var som regel hämtat från utlandet.) De Kungliga har i alla tider haft möjlighet att utnyttja de främsta arkitekterna, konst närerna och hantverkarna. För den konst- och arkitekturhistoriskt intresserade är därför dessa slott och deras inredningar alltid intressanta: stilhistoriska ögonblick av frusen tid. Det är också värt att begrunda att de Kungliga slotten och deras inredningar vid varje tid kom att utgöra ett ideal för sin samtid, och att dessa ideal kom att långsamt diffundera genom hela samhället. Först var det adeln som sökte följa de Kungliga exemplen på sina egna slott, gårdar och herresäten, och med tiden nådde dessa ideal i enklare form också borgerskapet och allmogen. Ja, det är ju allmänt bekant att vår svenska stuga med sin Faluröda färg och vitmålade knutar, fönsterbågar och dörrfoder något som blev vanligt först under sent 1800-tal är ett försök att imitera renässansens röda tegelslott med sina ljusgrå sandstensinfattningar kring hörn, portaler och fönster. Kanske kan vi också i 1800-talets moraklockor se en förenklad version av de gustavianska uren? Ett enkelt urfodral med det klassiska allmogeverket»a.a.s., Mora«som i dag står som arvegods i så många svenska hem är 4

en återspegling av de konstfullt dekorerade ur av stockholmsmästare som till exempel Petter Ernst; ur vilka i slutet av 1700-talet mätte tidens gång i de kungliga gemaken. Här skapas historia Det Kungliga kulturarvet är också föränderligt. Ja, mottot för verksamheten vid de Kungliga slotten är inte bara de kulturhistoriska museernas klassiska devis»bevara, vårda, visa«. Nej, med Margareta Nisser-Dalmans ord, överintendent för Husgerådskammaren, så skapas här också historia. Ty varje dag som medlemmarna i Kungafamiljen genomför sina många program så läggs ett nytt blad till den svenska monarkins historia. (För att se bredden och omfattningen av Kungafamiljens program, se www.kungahuset.se/aktuellt.) Och när vi genom för de högtidliga audienserna med den fyrspända sjuglasvagnen, beriden eskort, musikkår och spel ur försvarsmusiken, kavaljers kuskar, grenadjärvakt ur livgardet, kabinetts- och kammarherrar (alla i sina histo riska uniformer) så vidmakthåller vi och återskapar i nuet det historiska arvet (för en film om högtidliga audienser, se www.kungahuset.se/audienser). Ja, på samma sätt när vi dukar till middag i Karl XI:s galleri vid Kungliga familjehögtidligheter, statsbesök, representationsmiddagar eller Kungens Nobelmiddag så används här textilier, glas, porslin och bordsdekorationer som kommer från skilda epoker i monarkins historia men som nu får tjänstgöra och bidra till att skapa nuet (för förberedelserna inför Prinsessan Estelles dop, se www.kungahuset.se/dopet). Det Kungliga kulturarvet är som sagt också föränderligt. Dels utgör det som redan har sagts ögonblick av frusen tid, återspeglingar av sin samtids ideal, vilka pietetsfullt bevaras och vårdas, dels så omtolkas det ständigt av sin samtid. Det har ju sagts att»historia är en dialog mellan nutid och det förgångna om framtiden«, och det gäller också det Kungliga kulturarvet. Ny forskning nya arkivfynd, teoretiska perspektiv och tolkningar omdefinierar ständigt och fördjupar vår kunskap om det Kungliga kulturarvet. Ett aktuellt exempel är Bo Vahlnes nyutkomna, magnifika bok»frihetstidens inredningar på Stockholms Slott: Om bekvämlighetens och skön hetens nivåer«. Se den i våra slottsbodar! Ett tillgängligt kulturarv Men hur göra allt detta synligt för besökarna? Ja, dels söker vi göra det genom visningar och tillfälliga utställningar på de Kungliga slotten, dels genom denna serie med föredrag och temavisningar som löper över hela året. Varför inte börja med att bläddra i denna broschyr och sedan också se på Kungahusets nya applikation»kungliga Slotten«? Den kan laddas ner gratis från AppStore (Se www.kungahuset.se/app). Och har Du inte möjlighet att besöka oss: gå in på Kungahusets webbplats! Där finns både aktuella nyheter, intervjuer, fördjupningar och arkivmaterial. Sedan ett år är Kungahuset också på Facebook. Välkomna att ta del av det Kungliga kulturarvet! H.E. Riksmarskalken Professor Svante Lindqvist 5

Biljetter och bokning Förbokning Biljetter till samtliga bokningsbara evenemang, bokas från och med 8 januari per tel 08-402 61 30, vardagar kl. 9.00 12.00 Obs! Förboka i tid för att säkra din plats, en del evenemang kan komma att bli fullbokade. Förbokade biljetter hämtas ut inom en vecka (därefter förfaller bokningen) i Kungliga Slottets biljettkassa, skyltat Biljett & Information. Undantag! Föredragen på Gripsholms Slott kan även förbokas, köpas och hämtas på Gripsholms Slott. Information per tel 0159-101 94, vardagar kl. 9.00 16.00 Biljettförsäljning Biljettförsäljning och uthämtning av förbokade biljetter till samtliga bokningsbara evenemang: Kungliga Slottet, skyltat Biljett & Information, från och med 8 januari, under slottets ordinarie öppettid: 2 jan 14 maj, 16 sept 30 dec: tis sön kl. 12.00 16.00 sommarsäsong 15 maj 15 sept: dagligen kl. 10.00 17.00 Eventuellt kvarvarande biljetter kan köpas i samband med aktuellt evenemang (undantag för parkvisningarna) vid aktuell mötesplats, se nedan. Biljettpris till förbokningsbara evenemang: 130 kr Ordinarie entréavgift till övriga evenemang, såsom utställningar, skollovsprogram etc, se priser på www.kungahuset.se/kungligaslotten Mötesplatser Kungliga Slottet: entrén till slottet från Yttre borggården Hovstallet: huvudentrén, Väpnargatan 1 Gripsholms Slott: entrén till slottet från inre borggården Drottningholms Slott: (föredraget) entrén till slottet Slott- och parkvisningar, sommarslotten: se sid 31 33 6

Föredragsprogram på Kungliga Slottet Lördagen den 2 februari kl. 13.00 I kungliga svarvkammare och konstkammare Konsten att svarva hölls högt i den europeiska hovkulturen. Komplicerade föremål svarvade av elfenben var eftertraktade samlingsobjekt och många furstar övade koncentration och tålamod i svarvkammaren. Dagens föredrag handlar om svarvare och svarvade konstföremål på de Kungliga slotten. Merit Laine Intendent Kungl. Husgerådskammaren Lördagen den 9 februari kl. 13.00 Enväldets ideal Idealen som präglade Karl XI:s och Karl XII:s miljöer förändrades radikalt under 1690-talet. Tessin d.y. var den drivande kraften och det nya slottet i Stockholm bara ett av hans projekt. Två årtionden senare var nederlaget i Stora Nordiska kriget ett faktum och det karolinska enväldet existerade inte längre. Tessins nya hovkonst blev ett kort, men lysande mellanspel. Lars Ljungström Förste intendent Kungl. Husgerådskammaren Lördagen den 16 februari kl. 13.00 Resan till Egypten drottning Victorias fotografiska liv Drottning Victoria var en hängiven och skicklig amatörfotograf. 1890 92 gjorde hon två Egyptenresor som resulterade i 3 300 fotografier av hög teknisk och konstnärlig kvalité. Vi följer med på färden med hjälp av fotografierna där motiven är allt från unika bilder av pyramiderna och folkliv till medresenärer. Tillsammans besöker vi sedan utställningen med samma titel som föredraget. Kerstin Hagsgård Intendent Kungl. Husgerådskammaren 7

Föredragsprogram på Kungliga Slottet Lördagen den 23 februari kl. 13.00 Frihetstidens inredningar Kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade med sina fyra barn, samt uppvaktning och betjäning, in i det nya Stockholms slott i december 1754. Fil.dr. Bo Vahlne berättar, med utgångspunkt från sin nyligen utgivna studie, om den bekvämlighet och skönhet rummen skulle uppvisa, i första hand för de publika sammankomsterna. Bo Vahlne Överintendent F.d. chef för Kungl. Husgerådskammaren Lördagen den 2 mars kl. 13.00 Fransmännen som smyckade slottet 1693 anlände tre franska skulptörer till Stockholm för att ta tjänst hos kung Karl XI, med uppgift att delta i inredningsarbetena på det nya slottet. Totalt kom ett femtontal franska hantverkarfamiljer till Stockholm mellan åren 1693 1713. Linda Hinners berättar utifrån sin doktorsavhandling om deras professionella verksamhet och sociala tillvaro i Stockholm kring sekelskiftet 1700. Linda Hinners Intendent Nationalmuseum Lördagen den 9 mars kl. 13.00 Le Cordon Bleu det blåa bandet Kungl. Serafimerorden instiftades 1748 och dess blåa band kopierades efter de stora riddarordnarna i Europa. Färgen blått förknippas med kunglighet men är också jungfru Marias färg. De suveräna ordnarna med sina upptagningsceremoniel anknöt alltid till ett helgon och religionen som ett led i betonandet av riddarnas skyldigheter gentemot fattiga och sjuka. Tom Bergroth Amanuens Kungl. Maj:ts Orden 8

Lördagen den 16 mars kl. 13.00 I ur och skur att arbeta med de kungliga hästarna Hovstallet spelar en viktig roll vid statsbesök och audienser och det ställs stora krav på hästar, utrustning och personal för att de ceremoniella transporterna ska kunna genomföras på ett säkert och stilfullt sätt. Från unghäst till färdig parad kräver flera års utbildning. Hästarna måste lära sig att gå i par och spann i en ofta högljudd och stressande storstadsmiljö. Sara Thavenius Beridare H.M. Konungens hovstall Lördagen den 13 april kl. 13.00 Drottningen och filosofen mötet mellan Kristina och Descartes En ung drottning Kristina brinner av intellektuell nyfikenhet och på hennes inbjudan reser den framstående filosofen Descartes till slottet i det avlägsna och kalla Stockholm. Vilken filosofi låg till grund för deras möte? Bidrog han till hennes omvändelse till katolicismen? Blev Descartes mördad i Stockholm? Författare Svante Nordin berättar om en unik episod i Sveriges intellektuella historia. Svante Nordin Professor i idéhistoria Lördagen den 20 april kl. 13.00 Musei- och utställningsrum på Kungliga Slottet 1930 2000 Slottets källarvalv rymmer flera museimiljöer från det sena 1900-talet, utställningsrum som ger prov på en helt ny form av historiskt berättande och visuell gestaltning. I Skattkammaren, Livrustkammaren och Museum Tre Kronor möter besökaren en noga regisserad miljö där föremålen träder fram som på en scen och där även byggnadens historia spelar en huvudroll. Rebecka Millhagen Adelswärd Konsthistoriker 9

Carl XVI Gustaf 40 år som Statschef Den 15 september 2013 är det 40 år sedan kronprins Carl Gustaf blev Sveriges Statschef under namnet Carl XVI Gustaf och antog valspråket»för Sverige I Tiden«. Med anledning av jubiléet visas utställningen 40 år på tronen 40 år för Sverige på tre av våra Kungliga slott Kungliga Slottet, Drottningholms Slott och Gripsholms Slott. Kung Carl XVI Gustaf vid trontillträdet den 19 september 1973 i Rikssalen på Kungliga Slottet. Utställningen pågår 13 september 2013 5 januari 2014 på Kungliga Slottet. Utställning på samma tema även på Drottningholms och Gripsholms Slott. Mer information på www.kungahuset.se/kungligaslotten 10

Konung Carl XVI Gustaf Statschef under fyra decennier Den 15 september 1973, endast 27 år gammal, besteg dåvarande kronprins Carl Gustaf tronen och blev därmed Konung Carl XVI Gustaf Sveriges Statschef. Det innebär att Kungen i år har varit Statschef i 40 år. En lång och händelserik tid. Som valspråk valde Kungen»För Sverige I Tiden«. Det var sannolikt både mer framåt blickande och djärvare än vad många insåg då. Med valspråket som ledstjärna har Kungen aktivt följt aktuella ske enden och händelser, både i och utanför landet, och varit en viktig länk mellan historien, nutiden och framtiden. Tidigt och uthålligt miljöintresse Kungens starka engagemang för miljö och natur har funnits med under lång tid. Redan 1972, som Kronprins, deltog Kungen i den första globala FN-konferensen om miljöfrågor som ägde rum i Stock holm. 40 år senare, 2012, deltog både Kungen och Drottningen aktivt i den globala FN-konferensen om hållbar utveckling i Rio i Brasilien. Under åren däremellan har Kungen tagit flera initiativ och deltagit i många aktiviteter inom natur- och miljö området. Ett stort antal studiebesök, resor och seminarier har initierats och genomförts tack vare det starka engagemanget. Scouterna och ungdomar Scoutrörelsen har legat Kungen varmt om hjärtat hela livet. Han stödjer dem fortfarande och sätter ofta på sig scoutskjortan för att delta i deras olika evenemang. Han har också, särskilt på senare år, tagit initiativ till att lyfta fram ungdomars situation och att Scoutrörelsen har intresserat Kungen sedan barndomen. Han blev vargunge 1955, scout 1958 och är idag Förste hedersledamot i Svenska Scoutförbundet och Hedersordförande i World Scout Foundation. Bilden till höger visar en stolt prins vid utnämningen till vargunge med namnet»mowgli«. Till vänster ses Kungen och Drottningen vid firandet av Kungen 50 år som scout. 11

Kungen har årligen mött folkets hyllningar på Kungliga Slottet i samband med sin födelsedag. På den svartvita bilden fyller Kungen 32 år, och håller i prinsessan Victoria som ännu inte fyllt ett år. Kung Carl XVI Gustaf iförd flygvapenuniform. Porträttbild från 1973. stödja dem på olika sätt. Kungen har bland annat skapat stiftelsen Ungt Ledarskap som syftar till att uppmärksamma föredömliga in satser och uppmuntra unga människor i Sverige att utveckla gott ledarskap genom fortsatt per sonlig utveckling. Betydelsen för svenskt näringsliv Kungens stora intresse och stöd för svenska innovationer, svenskt näringsliv och svensk export industri är väl omvittnat av de berörda. Otaliga är de resor, seminarier och besök som Kungen har genomfört för att främja dessa viktiga områden för Sverige och svensk ekonomi. Att omsätta detta i exportfram gångar och arbetstillfällen, eller kontakter som skapats, låter sig inte göras men effekterna kan inte un derskattas. Statschef Kungen är vår Statschef. Enligt grundlagen har Han ett antal konstitutionella uppgifter som inte alltid är så allmänt kända. Dessa har alltid givits högsta prioritet. Under 40 års tid har Kungen lett skiftes- och informationskonseljer, varit ordförande i utrikesnämnden och förklarat Riksmötet öppnat. Han har tagit emot utländska ambassadörer som överlämnat sina kreditivbrev och, till sammans med Drott ningen, både varit värd för och genomfört ett stort antal statsbesök. Listan över uppdragen kan göras lång. Sveriges Statschef har inte bara varit 40 år på tronen. Sveriges Statschef har under 40 år troget verkat och levt för Sverige. Om jag känner vår Konung rätt så kommer Hans pliktkänsla, värv och engage mang att vara»i Tiden«även fortsättningsvis. Kung Carl XVI Gustaf vid firandet av sin 63-årsdag. Mats Nilsson H.M. Konungens Förste hovmarskalk 12

Föredragsprogram på Kungliga Slottet Lördagen den 21 september kl. 13.00 (BILD F10) Kunglig Höghet Om Kunglig Höghet i titlar men också i hattar, kransar, diadem och kronor och därtill kunglig höjd i baldakiner, pällar och tak berättar författaren Magdalena Ribbing interfolierad av hovjuvelerare Christian Bolin som sjunger tillsammans med sin manskvartett i högan sky. Magdalena Ribbing Författare Christian Bolin Hovjuvelerare Lördagen den 28 september kl. 13.00 Ordensfrågorna under den svensk-norska unionen Frågan om ett eget norskt ordensväsende och användandet av svenska ordnar inom det norska kungariket var under unionstiden föremål för heta och bittra diskussioner, vilka väsentligt bidrog till att försämra atmosfären. När Oskar II inrättade en egen suverän norsk orden var det i praktiken redan för sent och unionsupplösningen ett faktum. Staffan Rosén Vice ordenskansler Lördagen den 5 oktober kl. 13.00 Den glömda historien Det fanns en tid när svenskar uppfattade Sverige som ett runt land, inte avlångt, när St Petersburg hette Landskrona och landets ledning visste mer om läget i Viborg än om hur det var i Örebro. Det är en historia som ofta glöms bort, men ännu för en generation sedan var svenskar beredda att offra livet för den andra halvan Sverige som vi idag knappt känns vid. John Chrispinsson Journalist 13

Föredragsprogram på Kungliga Slottet Lördagen den 12 oktober kl. 13.00 Så byggdes Kungliga Slottet Hur gick det till när den tessinska slottsbyggnaden uppfördes på 1700-talet? Var hämtades byggnadsmaterialet från och hur gick man till väga? Konkret och med detaljskärpa ger civilingenjör Anders Zander oss en spännande inblick i slottets byggnadshistoria med utgångspunkt i material och konstruktion. Anders Zander Kulturarvsspecialist Statens fastighetsverk Lördagen den 19 oktober kl. 13.00 Bilden av Kungahuset Kungl. Hovstaternas informationsavdelning ansvarar för mediearrangemang vid statsbesök, kommunbesök och andra officiella sammanhang. En viktig del av uppgiften är att informera press och allmänhet om Kungafamiljens uppdrag och om kulturverksamheten på de Kungliga slotten. Informationschef Bertil Ternert berättar om hovets mediepolicy igår, idag och imorgon! Bertil Ternert Informationschef Informationsavdelningen Lördagen den 26 oktober kl. 13.00 Riksregalierna symbolik och tradition Riksregalierna är monarkins viktigaste symboler och används vid ceremonier som kröningar, bröllop och dop. Vid Prinsessan Estelles dop låg prins Oskar (II):s furstekrona på en blå sammetskudde invid silverdopfunten. Regalierna är fascinerande och dyrbara konstverk, med en spännande historia som börjar redan på Gustav Vasas tid. Ulla Lind T.f. Förste intendent Ståthållarämbetet 14

Lördagen den 9 november kl. 13.00 Kungl. Husgerådskammaren mer än slevar och kastruller Är Husgerådskammaren ett rum fyllt av köksattiraljer? Nej, Husgerådskammaren är ett samlingsbegrepp för de Kungliga lösöresamlingarna där bland annat möbler, vävda tapeter och konstföremål ingår. I ord och många bilder berättas Husgerådskammarens långa och innehållsrika historia med utgångspunkt i människorna som arbetat där och samlingarna de arbetat med. Margareta Nisser-Dalman Överintendent Kungl. Husgerådskammaren Lördagen den 16 november kl. 13.00 Kunglig kalender Kungen och Kungafamiljen tar årligen emot hundratals förfrågningar om deltagande från myndigheter, organisationer och företag. Förfrågningarna, liksom planeringen av statsbesök, högtidliga audienser och officiella middagar, sköts av Hovmarskalksämbetet. Förste hovmarskalken berättar om arbetet med att planera Kungafamiljens officiella representation och programverksamhet. Mats Nilsson Förste hovmarskalk Hovmarskalksämbetet Lördagen den 23 november kl. 13.00 Att förvalta ett kultur- och naturarv Dispositionsrätten till de Kungliga slotten med tillhörande byggnader, parker och trädgårdar, utgör en viktig förutsättning för att H.M. Konungen ska kunna utöva sin uppgift som statschef. Ståthållaren berättar om ämbetets uppgift att förvalta och förädla det kultur- och naturarv som slotten och ägorna utgör. Gunnar Holmgren Ståthållare Ståthållarämbetet 15

Nyfiken på Nyfiken på är en programserie där vi bjuder in mindre grupper till samtal, visningar och musik i salar, rum och lokaler som sällan eller aldrig visas för allmänheten. Under tjugotvå onsdagskvällar på Kungliga Slottet får vi möta bland andra konservatorer, arkitekter, en hovlakej, en fatbursjungfru och Riksmarskalken som visar tjänsterum och berättar om sina yrkesroller och arbetsuppgifter. Det finns också kvällar då vi på nära håll tittar på föremål ur samlingarna som aldrig annars visas, som Oskar II:s boksamling och den 450 år gamla Jaktmattan i silke, guld och silver. Nytt för i år är att även Hovstallet bjuder in till kvällsvisningar av sin unika miljö och verksamhet (se sid 22), och är du nyfiken på världsarvet Drottningholm så passa på under temadagarna då vi presenterar besöksmål som inte ofta visas (se sid 28). För biljettbokning och besöksinformation, se sid 6. Onsdagen den 30 januari kl. 18.00 19.00 Onsdagen den 6 februari kl. 18.00 19.00 Nyfiken på porslin Husgerådskammarens allmänkonservatorer utför framför allt förgyllningsarbeten, men arbetar även med att bevara andra material som porslin, glas och sten. Vid det här tillfället får vi ta del av deras arbete med det porslin som åter ska pryda väggarna i den så kallade Holländska våningen på Tullgarns Slott. Nyfiken på Jubileumsrummet Vid Carl XVI Gustafs 25-årsjubileum som regent 1998 överlämnade riksdag, regering och Sveriges kommuner skisser till en nyinredning av ett rum på Kungliga Slottet. Resultatet blev Jubileumsrummet, en spännande inredning med föremål av några av vår tids främsta konstnärer och konsthantverkare. Eija Nyman Konservator Kungl. Husgerådskammaren Per Sjödahl Museilärare Ståthållarämbetet 16

Onsdagen den 13 februari kl. 18.00 19.00 Onsdagen den 20 februari kl. 18.00 19.00 Nyfiken på»skaldernas Konung«Oskar II:s boksamling är den största i Bernadottebiblioteket. Kungen läste med pennan i hand och i många av hans böcker kan man se hans expressiva anteckningar. Av samtiden kallades Oskar II «Skaldernas Konung«, han skrev uppskattade dikter och korresponderade med flera av tidens kända författare. Nyfiken på slottets festblommor Blommor bidrar till feststämningen vid middagar och andra evenemang. De kompletterar rummet och matbordet och de flesta skulle nog sakna dem om de inte fanns. I kväll får vi en inblick i hur förberedelser och genomförande av blomsterarrange mang går till, från representations middagar till bröllop och dop. Arvid Jakobsson Bibliotekarie Bernadottebiblioteket Claes Carlsson Hovlakej Hushållet Onsdagen den 6 mars kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Slottsarkitektkontoret I Slottsarkitektkontorets arkiv finns ritningar över slottet från 1600-talet och framåt. Denna skatt ska vi få se delar av ikväll och lära oss mer om den balansgång det är att få slottet, H.M. Konungens officiella residens, att leva och utvecklas utan att göra avkall på kulturhistoriska värden. Berit Edling Slottsintendent Katarina Wiklund Arkitekt Ståthållarämbetet Onsdagen den 13 mars kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Slottsarkivet Slottsarkivet, en avdelning inom Riksarkivet, är inrymt i slottet sedan 1893. Här finns handlingar från hovmyndigheterna och de kungliga slotten, bland annat räkenskaper från det kungliga köket, alla kungliga måltider samt namn på alla som varit anställda vid hovet från 1500-talet till idag. Jan Brunius Förste arkivarie Riksarkivet 17

Nyfiken på Kungliga Slottet Onsdagen den 20 mars kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Fatburen Ikväll ska vi besöka fatburen och lära oss om kallmanglingens historia. Det är fatburens traditionella sätt att behandla damastdukar och servetter som används på till exempel representationsmiddagarna på Kungliga Slottet. Kanske får vi också lite tips på hur man kan behandla egna linnedukar hemma? Liisa Hartikainen Förste fatbursjungfru Ståthållarämbetet Onsdagen den 3 april kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Museum Tre Kronor Vad döljer sig bakom den stängda dörren i Museum Tre Kronor? Vi ska först bekanta oss med historien om det gamla slottet och därefter kika in bakom en dörr som vanligtvis inte är öppen. Klä dig i oömma kläder, det kan bli trångt och smutsigt Kristina Fjällendal Intendent Ola Eriksson Arbetsledare Ståthållarämbetet Onsdagen den 10 april kl. 18.00 19.00 Nyfiken på världens vackraste matta? Slingrande molnband, blommande grenar, djur och människor syns på den så kallade Jaktmattan som utfördes i silke, guld och silver i staden Kashan för ungefär 450 år sedan. Kvällens Nyfiken på ger ett tillfälle att på nära håll få se ett storslaget konstverk som mycket sällan visas för allmänheten. Merit Laine Intendent Kungl. Husgerådskammaren Onsdagen den 17 april kl. 18.00 19.30 Nyfiken på Leo Tolstoy författare ur Oskar II:s boksamling Sophie Tolstoy Regen framför en monolog om sin passionerade farfars farfars farmor Sonya Tolstoy, hustru till den världsberömde författaren Leo Tolstoy som skrev bland annat Krig och Fred och Anna Karenina. Tolstoy var samtida med Oskar II och många av hans verk finns bevarade i kung Oskars boksamling. Sophie Tolstoy Regen Skådespelare 18

Onsdagen den 24 april kl. 18.00 19.30 Nyfiken på vård av kungliga samlingar Ateljéerna möbel- och metallkonservering arbetar för att bevara samlingarna för kommande genera tioner men också med att möjliggöra bruk av utvalda och lämpliga föremål. I kväll får vi se exempel på pågående arbeten. Jan Blåberg Lassi Koivunen Möbelkonservatorer Lisen Tamm Karin Jagare (bild ovan) Metallkonservatorer Kungl. Husgerådskammaren Onsdagen den 18 september kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Slottsarkitektkontoret I Slottsarkitektkontorets arkiv finns ritningar över slottet från 1600-talet och framåt. Denna skatt ska vi få se delar av ikväll och lära oss mer om den balansgång det är att få slottet, H.M. Konungens officiella residens, att leva och utvecklas utan att göra avkall på kulturhistoriska värden. Berit Edling, Slottsintendent Katarina Wiklund, Arkitekt Ståthållarämbetet Onsdagen den 25 september kl. 18.00 19.30 Nyfiken på kunglig militärmusik Mats Janhagen ses ofta med taktpinnen framför musikkåren vid kungliga ceremonier. I afton kommer han leda en mindre enhet ur Arméns Musikkår och spela musik komponerad av bland andra Oskar I och prins Gustaf. Vi får också höra honom berätta om vilka uppgifter en professionell militärmusikkår har idag. Onsdagen den 9 oktober kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Gustaf VI Adolfs bibliotek Konstälskaren och arkeologen Gustaf VI Adolf skapade ett eget bibliotek i sin våning i Kungliga Slottets nordvästra flygel. Rummet med kungens böcker står i det närmaste orört och vittnar om en kulturmedveten monark. Mats Janhagen (bild ovan) Musikdirektör Arméns musikkår Antoinette Ramsay Herthelius Slottsbibliotekarie Bernadottebiblioteket 19

Nyfiken på Kungliga Slottet Onsdagen den 16 oktober kl. 18.00 19.00 Onsdagen den 23 oktober kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Riksmarskalken Riksmarskalken är Hovets högste ämbetsman och chef för Kungl. Hovstaterna. Hans kontor är ett av få rum som haft samma funktion sedan slottet stod klart i mitten av 1700-talet. Ikväll tar den 46:e riksmarskalken emot oss i sitt tjänste rum för att berätta om sitt arbete. Svante Lindqvist Riksmarskalk Riksmarskalksämbetet Nyfiken på det Kungliga stiftet Allt sedan Magnus Ladulås tid på 1200-talet har det funnits inte bara en kyrka på slottet utan även ett eget prästerskap. Under besöket i Slottskyrkan ikväll får vi höra om den Kungliga Hovförsamlingens historia i ord och ton. Michael Bjerkhagen Hovpredikant, Pastor Kungliga Hovförsamlingen Mary Ljungqvist Hén Hovorganist Riksmarskalksämbetet Onsdagen den 30 oktober kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Bernadottebiblioteket I Bernadottebiblioteket förvaras de kungliga boksamlingarna. Här finns ca hundratusen böcker som har tillhört våra Bernadottekungar och deras drottningar. Ikväll visar bibliotekets personal den vackra miljön och berättar om den stora kulturskatten. Onsdagen den 6 november kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Högvakten I afton ska vi besöka Högvaktsflygeln, där Kommendantstaben huserar. Den är också förläggning för innevarande högvakt på Kungliga Slottet sedan 1756. Här finns vaktchefens vaktrum, soldaternas dagrum, logement, kök med matsal och inte minst Carl Michael Bellmans cell i bysättningshäktet. Om väggar kunde tala Antoinette Ramsay Herthelius Slottsbibliotekarie Bernadottebiblioteket Richard Beck-Friis Häll Chef för Kommendantstaben 20

Onsdagen den 13 november kl. 18.00 19.00 Onsdagen den 20 november kl. 18.00 19.00 Nyfiken på kronprinsessan Margaretas favoritillustratör Den framstående brittiske konstnären Arthur Rackham (1867 1939) uppskattades mycket av kronprinsessan Margareta. I kvällens föredrag får vi veta mer om Rackhams liv och verk. Föredraget inramas av musik, där noterna är lånade ur kronprinsessans notsamling. Merit Laine Intendent Kungl. Husgerådskammaren Nyfiken på textilkonservering Genom aktiv och förebyggande konservering arbetar Kungl. Husgerådskammarens konservatorer med att vårda både bruksföremål och museala textiler som finns på de Kungliga slotten. I ateljén får vi se exempel ur samlingarna och höra hur de arbetar för att bevara dem. Bo Broman Augusta Persson Textilkonservatorer Kungl. Husgerådskammaren Onsdagen den 27 november kl. 18.00 19.00 Nyfiken på Riddarholmskyrkan Riddarholmskyrkan är de svenska kungarnas gravkyrka och Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Kyrkan grundades av Magnus Ladulås 1270 och här finns det enda bevarade porträttet av honom. I afton gör vi en uppstigning till kyrkans vind och ser detta. Det här är inget för höjdrädda. Onsdagen den 4 december kl. 18.00 19.00 Nyfiken på slottets festblommor Blommor bidrar till feststämningen vid middagar och andra evenemang. De kompletterar rummet och matbordet och de flesta skulle nog sakna dem om de inte fanns. I kväll får vi en inblick i hur förberedelser och genomförande av blomsterarrange mang går till, från representations middagar till bröllop och dop. Jonas Rosin Museilärare Ståthållarämbetet Claes Carlsson Hovlakej Hushållet 21

Nyfiken på Hovstallet H.M. Konungens hovstall, granne med Dramaten i centrala Stockholm, är en i högsta grad levande arbetsplats med ansvar för Kungafamiljens vardagliga och ceremoniella transporter. Hovstallet utgör ett viktigt kulturarv, dels genom sina historiska vagnar och seldon som fortfarande är i bruk, dels genom den tradition av klassisk rid- och körkonst och kunglig ekipagekultur som hålls levande där. Allt detta har du som besökare möjlighet att ta del av. Hovstallet med stall, vagnhallar, smedja och garage visas året om i samband med guidade visningar. I år utökar vi verksamheten med att bjuda in till fyra torsdagskvällar där Hovstallets kavaljerskuskar och bilförare lärt och lättsamt berättar om och visar verksamheten på plats i Hovstallets unika miljö. Missa inte heller de populära skollovsaktiviteterna för barn. Ta med dig barn och barnbarn på skattjakt bland Kungens hästar, korvgrillning i smedjan och hinderbana i ridhuset. Ytterligare en chans att besöka Hovstallet ges under den årliga julmarknaden. Dessutom handlar ett av årets föredrag på Kungliga slottet om Hovstallet. Läs mer om program och aktuella datum i Kalendariet från sid. 41 och på www.kungahuset.se/hovstallet 22

Nyfiken på Hovstallet Torsdagen 7 februari kl. 18.00 19.00 Nyfiken på de kungliga selarna Hovstallets stallavdelning står för de kungliga transporterna med häst och vagn. Ikväll får besökarna en inblick i selarnas historia och får uppleva hur de sköts om för att kunna bibehålla sin glans inför framtiden. En kavaljerskusk tar hand om besökarna och visar runt i hovstallets paradselkammare. Kaffe och te finns till försäljning. Torsdagen den 18 april kl. 18.00 19.30 Nyfiken på Bilavdelningen Hovstallets Bilavdelning sköter de motoriserade transporterna i såväl vardag som vid större evenemang. Möt en av bilförarna och få en inblick i på vilket sätt tekniken utvecklats när det gäller transportplanering och bilarnas framdrivning. Kaffe och te finns till försäljning. Förbokning, se sid 6 Förbokning, se sid 6 Torsdagen den 10 oktober kl. 18.00 19.00 Nyfiken på paradvagnarna De kungliga vagnarna har var och en sin unika historia. Hovstallet har idag ett 50-tal vagnar som skall skötas om. Ikväll får besökarna en guidning av vagnhallarna. En kavaljerskusk visar och berättar hur en vagn sköts om i spolhallen före och efter ett uppdrag. Kaffe och te finns till försäljning. Torsdagen den 21 november kl. 18.00 19.00 Nyfiken på uniformer Ikväll får besökarna komma nära de många historiska uniformer som används vid Hovstallet. En kavaljerskusk berättar hur uniformerna sköts om, och vid vilka olika tillfällen de används. Kaffe och te finns till försäljning. Förbokning, se sid 6 Förbokning, se sid 6 23

Möt Musiken på de kungliga slotten Slottskyrkan med gästande körer och egen musikverksamhet; Slottskyrkans Vokalensemble, Slottskören, Nya Prinskvartetten, Hovsångare, Konsertpianist, Hovorganist och orgelkonserter. Musikaftnar i Bernadottebiblioteket Konserter med gregoriansk-, renässansoch barockmusik i Riddarholmskyrkan Bernadottemusik på de Kungliga Slotten www.kungahuset.se/kungligaslotten tel 08-402 61 30 (mån fre kl. 9 12) Hovförsamlingen www.kungahuset.se/slottskyrkan

Gripsholms Slott Föredrag, visningar, musik Gripsholm, på sin udde i Mälaren vid Mariefred, är ursprungligen en försvarsborg från 1300-talet. Namnet Gripsholm påminner om att det var drotsen Bo Jonsson Grip som lät uppföra borgen. Gustav Vasa gjorde anspråk på egendomen och lät omvandla den gamla borgen. År 1545 stod en ny försvarsborg klar. Borgen har en dramatisk historia med fängslade kungar och kungasöner och har spelat en viktig dynastisk roll för Sveriges regenter, inte minst för Gustav III som ville hävda blodsband till Gustav Vasa. Idag är Gripsholm ett fascinerande besöksmål för såväl barn som vuxna. Borgromantiker och konstsvärmare blandas med teater- och inredningsintresserade. Slottsvisningar, familjevisningar och konserter står på programmet, och i år lockar även föreläsningar inom ramen för föreläsningsserien Slotten som historisk scen. Välkommen! 25

Föredrag på Gripsholms Slott Lördagen den 16 mars kl. 16.00 Sofia Albertina självständig prinsessa En av de bäst bevarade miljöerna från Gustav III:s tid på Gripsholm är hans syster prinsessan Sofia Albertinas svit av rum från 1780-talet. Carin Bergström berättar om sin bok»självständig prinsessa. Sophia Albertina 1753 1829.«Sofia Albertina fick se sin bror Gustav III mördad och sin brorson Gustav IV Adolf avsatt. Trots detta blev hon en viktig länk för Karl XIV Johan mellan den nya och den gamla kungafamiljen. Plats: Rikssalen, Gripsholms Slott Förbokning, se sid 6 Carin Bergström Överintendent F.d. chef för Kungl. Husgerådskammaren Lördagen den 6 april kl. 16.00 Barockteatern genom tidsspegeln Med utgångspunkt i den unika hovteatern berättas den europeiska barockteaterns historia. Scenrum, scenteknik och scenens funktion förklaras i sitt internationella sammanhang och svensk teaterkonst behandlas ur sitt historiska perspektiv. Samtidigt är teatern inte bara ett tekniskt rum. I tider långt innan sociala medier och bästa sändningstid innebar teatern ett socialt medium och centrum för ideologi, debatt och propaganda. Plats: Gustav III:s teater, Gripsholms Slott Förbokning, se sid 6 Anna Josefine Lindqvist Konst- och teatervetare Lördagen den 5 oktober kl. 16.00 Gripsholm och 1700-talets Vasaromantik Under 1700-talet fascinerades man av 1500-talets Vasatid inte minst i kretsen kring Gustav III. Historiska byggnader som Gripsholm fängslade kungens fantasi. På olika sätt kom också detta intresse att påverka såväl hovlivet som inredningarna på slottet. Med utgångspunkt i Gripsholm berättas här om olika uttryck i konsten, litteraturen och arkitekturen för tidens djupgående Vasaromantik. Plats: Rikssalen, Gripsholms Slott Förbokning, se sid 6 26 Mikael Ahlund Intendent Nationalmuseum

Lördagen den 19 oktober kl. 16.00 Kunglig taffel Hovlivets måltider och historien bakom de dukade borden är ämnet för dagen. H.M. Konungens statsmiddagar tillhör höjdpunkterna i nutidens kungliga representation, men måltider under rituella former har alltid ingått i de offentliga ceremonierna. Traditionerna som vuxit fram avspeglas fortfarande i dukningens detaljer. Plats: Rikssalen, Gripsholms Slott Förbokning, se sid 6 Lars Ljungström Förste intendent Kungl. Husgerådskammaren Lördagen den 26 oktober kl. 16.00 Vasahovsmusik på Gripsholm Hovorganist Mary Ljungquist Hén berättar och musicerar tillsammans med lutenist Karl Nylin om musiken på Gripsholms Slott, med fokus kring Erik XIV som själv spelade och komponerade för luta. Karl Nylin turnerar världen över för att föra fram oupptäckt lutmusik. Plats: Rikssalen, Gripsholms Slott Förbokning, se sid 6 Mary Ljungqvist Hén Hovorganist Riksmarskalksämbetet Karl Nylin lutenist gratis App! OM DET KUNGLIGA KULTURARVET "Att värna och vårda kulturarvet är en självklarhet för mig och min familj. Med denna nya applikation hoppas jag att fler kan ta del av vår gemensamma historia. h.m. konung carl xvi gustaf info: laddas ned kostnadsfritt från AppStore, sök på Kungliga slotten 27

Nyfiken på Drottningholm Drottningholms slott är ett självklart besöksmål inte bara för parkfantaster och slottsfrälsta. Här finns något för alla, stora som små. Slottet ritades på 1660-talet av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. på uppdrag av drottning Hedvig Eleonora, gift med Karl X Gustav. Vår nuvarande Kung och Drottning har sin bostad här och slottet och slottsområdet finns med på Unescos världsarvslista. Förutom det magnifika slottet och dess storslagna trädgårdsanläggningar finns exotiska inslag i form av Kina slott och det lilla brukssamhället Canton där drottning Lovisa Ulrika försökte få silkeslarver att trivas trots det bistra svenska klimatet. I år finns ännu fler anledningar att besöka Drottningholm eftersom slottet ingår i programserien Slotten som historisk scen! Söndagen den 17 mars kl. 15.00 Nyfiken på heraldiken som konstform Heraldik är läran om den typ av märken som kallas vapen och deras historia, men framför allt regelverket för hur de utformas och används. Den heraldiske konstnären Henrik Dahlström berättar om heraldikens formspråk genom tiderna på Drottningholm från vapenbilder till varumärken. Rikssalen, Drottningholms Slott Förbokning, se sid 6 28 Henrik Dahlström grafisk formgivare Riksarkivets heraldiske konstnär

Nyfiken på Drottningholm Söndagen den 12 maj kl. 12.00 15.30 Nyfiken på Evert Lundquists ateljé Under denna temadag besöker vi konstnären Evert Lundquists ateljé vid Kina Slott. Ateljén är inrymd i det gamla maskinhuset, som användes för att alstra ström med ångmaskin till det central uppvärmda slottet vid 1900-talets början. På 1950-talet övergick man till växelström och upplät huset som konstnärsateljé. Här arbetade konstnären Evert Lundquist mellan åren 1953 och 1992. I ateljémuseet visas oljemålningar, kolteckningar och torrnålsgravyrer. Under temadagen visas ateljén varje hel- och halvtimme kl. 12.00 15.30. Evert Lundquists ateljé vid Kina Slott, Drottningholm Ingen förbokning Söndagen den 26 maj kl. 11.00 15.30 Nyfiken på Adriaen de Vries I det gamla Dragonstallet på Drottningholmsmalmen visas en unik skulptursamling av den nederländske skulptören Adriaen de Vries (1556 1626). Bronsskulpturerna, som är från 1600-talets början, togs till Sverige som krigsbyten för att så småningom placeras i Drottningholmsparken. I dag har skulpturerna i parken ersatts av moderna bronsavgjutningar och originalen finns samlade i Museum de Vries som innehåller den största samling av de Vries verk i världen. Under denna de Vries-dag visas museet varje hel- och halvtimme kl. 11.00 15.30. Museum de Vries, Drottningholm Ingen förbokning Söndagen den 1 september kl. 11.00, 13.00 och 15.00 Söndagen den 8 september kl. 11.00, 13.00 och 15.00 Nyfiken på Kina Slott Kina Slott är en märklig idyll i den mäktiga landskapsparken på Drottningholm. Drottning Lovisa Ulrika överraskades på sin födelsedag 1753 av kung Adolf Fredrik med ett litet kinesiskt lustslott i Drottningholmsparken. Det var en uppskattad present då hela Europa vid den tiden vurmade för kineserier. De två första söndagarna i september ges temavisningen»under ytan«. Här ges en inblick i tjänstefolkets domäner varvat med historik om det kungliga lustslottet som utflyktsmål för hovet på 1700-talet. Kina Slott, Drottningholm Ingen förbokning 29

Program Sommarslotten Ta en grön paus och gör en tur till sommarslotten i Kungl. Nationalstadsparken Gustav III:s Paviljong, Rosendals Slott och Ulriksdals Slott. Här vandrar du genom rum som en gång sett kungar som Gustav III, Karl XIV Johan, Karl XV och Gustaf VI Adolf. På slotten får du se hur kungarna och deras drottningar inredde sina officiella, och mer privata rum i stilar som var högsta mode när det begav sig. Här finns det bästa av sengustavianskt, empire och det sena 1800-talets nystilar som frimodigt tar för sig av tidigare århundradens inredningsideal. 1900-talet finns representerat i det fantastiska vardagsrummet på Ulriksdal en gåva från svenska folket till kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise. Varför inte ta med picknick? Det finns gott om plats att sitta ner i de lummiga parker som omger sommarslotten. Utöver de sedvanliga sommarvisningarna, har vi i år även glädjen att erbjuda specialvisningar med kunniga ciceroner som leder vägen genom slott och parker! 30

Program på Ulriksdal En tidsresa på Ulriksdal Följ med på en tidsresa på Ulriksdals Slott. Under vår och höst levandegör vi slottets historia med dramatiserade visningar vid sexton unika tillfällen. Den»eviga damen«, en gestalt som alltid har funnits på slottet, ikläder sig tidsenliga roller och ledsagar oss genom historiska rum där slottsherrarna Magnus Gabriel de la Gardie, Karl XV och Oskar II möter varandra och berättar om sin tid på slottet. Passa på att upptäcka Ulriksdal på ett nytt och spännande sätt, då slottet bokstavligen blir en historisk scen! Lördag 18 maj, söndag 19 maj kl. 12.00 och kl. 14.00 Lördag 25 maj, söndag 26 maj kl. 12.00 och kl. 14.00 Lördag 14 sept, söndag 15 sept kl. 12.00 och kl. 14.00 Lördag 21 sept, söndag 22 sept kl. 12.00 och kl. 14.00 Förbokning, se sid 6 Per Sjödahl Jonas Rosin Margareta Sundström Museilärare Ståthållarämbetet 31

Föredrag och parkvandring Ulriksdals Slott Lördagen den 1 juni kl. 13.00 Ulriksdal ett modernt 1600-tals slott Ulriksdals slott har genomgått många moderniseringar sedan 1600-talet. Starka personligheter har satt sin prägel på slottet Karl XV:s ambitioner och samlariver under 1800-talet och 1920-talets moderna inredning för en ung kronprinsfamilj dominerar vid ett besök idag. Många spännande gäster har genom historien besökt slottet, som drottning Kristina och H. C. Andersen. Samling vid entrén till Ulriksdals Slott Förbokning, se sid 6 Micael Ernstell Intendent Nationalmuseum Lördagen den 8 juni kl. 13.00 Skulpturvandring i Orangerimuseet I Ulriksdals slottspark ligger orangeriet byggt av Nicodemus Tessin d.y. i slutet av 1600 talet, en tid då sydfrukter var dyrbara exklusiviteter som förhöjde hovets måltider. Idag är orangeriet platsen för Nationalmuseums samling av svensk skulptur och här finns mästerliga exempel ur Sveriges äldre skulpturhistoria, från Sergels nyklassiska skulpturer utförda i Rom till 1800-talets nationalmonument. Samling vid entrén till Orangerimuseet Förbokning, se sid 6 Linda Hinners Intendent Nationalmuseum Lördagen den 15 juni kl. 13.00 Historisk vandring i Ulriksdals slottspark Från det att Jakob de la Gardie uppförde ett slott vid Edsvikens strand har det funnits någon form av trädgårds- och parkanläggning vid Ulriksdal. Följ med på en historisk parkvandring i slottsparken från senrenässans till modern klassicism. Parkvandringen avslutas med ett besök på Ulriksdals Slottsträdgård där Bosse Rappne berättar om handelsträdgården. Samling vid entrén till Ulriksdals Slott Förbokning, se sid 6 32 Gunnar Björkman Parkchef vid Kungl. Djurgårdens förvaltning Bosse Rappne Trädgårdsmästare

Parkvandring Haga Lördagen den 13 juli kl. 13.00 Gustav III:s Haga park och byggnader Hagaparken, Sveriges kanske förnämsta exempel på en engelsk park, förknippas främst med Gustav III. Kungen hade stora visioner för parken och flera av dem hann också verkställas. Han lät bland annat uppföra Ekotemplet, Turkiska kiosken, Koppartälten och Gustav III:s Paviljong. Slottsarkitekten Jan-Erik Ellfolk och parkchefen Gunnar Björkman tar oss med på en historisk vandring i Hagaparken. Samling vid Koppartälten. Förbokning, se sid 6 Gunnar Björkman Parkchef vid Kungl. Djurgårdens förvaltning Jan-Erik Ellfolk Slottsarkitekt Sommartider på lustslotten Gustav III:s Paviljong i Hagaparken och Rosendals Slott på Djurgården är öppna vid guidade visningar juni aug: tis sön kl. 12, 13, 14 och 15. Mer info: www.kungahuset.se/paviljongen och www.kungahuset.se/rosendal Ulriksdals Slott är öppet vid guidad visning juni aug: tis-sön kl. 12, 13, 14 och 15, Orangerimuseet kl. 12 och kl. 14. Öppet för förbokade gruppbesök året om. Mer info: www.kungahuset.se/ulriksdal 33

Till minne av prins Bertil på Rosersbergs Slott Idrottsprinsen, Motorprinsen och Prince Charming Minnesutställningen på Rosersbergs slott i sommar, visar bilder ur prinsens liv hämtade bland annat ur Bernadottebibliotekets fotoarkiv. Här ses även utvalda privata föremål som är representativa för prins Bertils intressen. Prins Bertil, som föddes 1912 och blev nummer två i tronföljdsordningen, har bland annat kallats Idrottsprinsen, Motorprinsen och Prince Charming. Idrottsintresset grundlades under skolåren och Idrottsprinsen Bertil utmärkte sig bland annat i simning, på skridskor och i höjdhopp. Som vuxen ägnade han sig åt sällskapsporter som boule och golf. Idrottsintresset följde honom hela livet och han valdes 1947 till ordförande i både Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté. Bilar, motorcyklar och snabba båtar var också något som tilltalade Motorprinsen. Redan på barnbilder poserar prinsen sittande i någon av sina trampbilar. I flottan fick han testa motortorpedbåtar. I Paris på 1930-talet körde han sportbil och som marin attaché i London tog han sig fram på motorcykel. Under åren 1947 1993 var han ordförande i KAK, Kungliga Automobil Klubben. Prince Charming blev en goodwill-ambassadör och kom att göra närmre 100 utlandsresor för att marknadsföra Sverige. Med sin representativa förmåga, sin humor och charm öppnade han dörrar för svensk industri. Prins Bertil utbildades till officer i flottan och under andra världskriget tjänstgjorde han som marinattaché vid ambassaden i London. Det var under denna tid prinsen mötte sitt livs stora kärlek, Lilian Craig. Hon kom att stå vid hans sida i trettio år innan de år 1976 gifte sig i Drottningholms slottskyrka. Prinsen avled den 5 januari 1997. Slottet och utställningen visas maj och sept: lör sön; kl. 11, 12, 13, 14 och 15, juni aug: tis sön; kl. 11, 12, 13, 14, 15 och 16. Slottskafé och slottsbutik. Hotell och konferens året om. Se www.kungahuset.se/rosersberg för mer information. 34