Kathrine Peippo. Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2007 Institutionen för ABM Handledare: Susanna Fahlström

Institutionen för ABM Biblioteks- och informationsvetenskap Bibliotekarien den goda smakens försvarare? En undersökning av folkbibliotekens inköp av skönlitteratur Kathrine Peippo Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2007 Institutionen för ABM Handledare: Susanna Fahlström Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 352 ISSN 1650-4267

Inledning...2 Ämnesval... 2 Syfte och frågeställningar... 3 Begrepp och definitioner... 3 Smak... 4 Populär- och kvalitetslitteratur... 4 Litteraturgenomgång och tidigare forskning... 5 Begreppen smak och smakfostran... 6 Värdering av litteratur... 8 Bibliotek och populärlitteratur... 10 Bibliotekens inköp av skönlitteratur... 11 Bibliotekarierna och skönlitteraturen... 16 Biblioteket och användarna... 19 Teoretiska utgångspunkter... 20 Pierre Bourdieus teorier... 20 Metod... 23 Hermeneutik... 24 Metodbeskrivning, källmaterial, urval och avgränsningar... 24 Undersökningsdel...28 Bakgrund... 28 Folkbibliotekens framväxt i Sverige... 28 Synen på bibliotekarierna och kvalitetsurvalet... 30 Intervjuerna... 32 Presentation av informanterna... 32 Inköpsrutinerna... 32 Recensionernas inflytande... 34 Låntagarnas inflytande... 34 Begreppet litterär kvalitet... 36 Litterär smak... 38 Viljan att påverka... 39 Sammanfattning av intervjuerna... 40 Tidskriftsgenomgången... 41 Mediaurvalsprinciper... 41 Ansvaret för kvalitetslitteraturen... 42 Jackie Collins och FLN-litteratur... 46 Låntagarstyrda inköp... 50 GÖK-projektet... 51 Inköpsdebatten och censurfrågan... 54 Marknadskrafternas påverkan... 55 Sammanfattning av tidskriftsgenomgången... 57 Diskussion och analys...58 Sammanfattning av diskussion och analys samt slutsatser... 64 Sammanfattning...66 Käll- och litteraturförteckning...67 Otryckt material... 67 Tryckt material... 67 Elektroniskt material... 73 Bilagor...74

Inledning Ämnesval Urvalet av skönlitteratur på våra svenska folkbibliotek är en källa till intensiv debatt. Vilka böcker som köps in och inte köps in och vilka kriterier urvalet sker efter är några frågor som diskuteras. En del anser att folkbiblioteken bara skall ha kvalitetslitteratur medan andra anser att biblioteken skall anpassa sitt utbud av skönlitteratur efter låntagarnas efterfrågan. De bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek gör ett urval av vilken skönlitteratur som skall finnas på biblioteket. Det finns ett flertal faktorer som påverkar urvalet, bl.a. skönlitterära kvalitetskrav, låntagarnas efterfrågan och bibliotekets ekonomiska förutsättningar. Inget folkbibliotek kan köpa in all skönlitteratur som ges ut, det finns det varken ekonomiska eller lokalmässiga möjligheter till. Bibliotekariernas egen litteratursyn och smak är också en faktor som kan ha en påverkan på urvalet. I den här uppsatsen vill jag undersöka hur bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek ser på sin roll i urvalsprocessen av skönlitteratur till biblioteken och deras syn på sin egen litterära smak. Begreppet god smak och smakfostran har jag tidigare behandlat i God smak ett omöjligt begrepp? (2005) där jag undersökte begreppen med inriktning mot konst, arkitektur, inredning, formgivning och design utifrån ett antal texter som handlade om smak, skönhet, form och estetisk fostran. Där konstaterar jag att begreppen god och dålig smak samt estetisk fostran är problematiska begrepp. 1 Jag vill i denna uppsats granska begreppen smak och smakfostran ur ett biblioteksvetenskapligt perspektiv med folkbiblioteken och bibliotekariernas roll i fokus. När de svenska folkbiblioteken växte fram under 1900-talets första decennier var folkbildningstanken viktig och folkbiblioteken hade en fostrande uppgift. Man skulle tillhandahålla skönlitteratur av hög 1 Peippo, Kathrine, 2005, God smak ett omöjligt begrepp?, s. 128. 2

kvalitet och motverka spridningen av undermålig litteratur. Folkbiblioteken skulle ha en smakfostrande funktion och lära folket vad som var god litteratur och bibliotekarierna hade en smakfostrande roll. Tanken att folkbiblioteken skall tillhandahålla högklassig litteratur och verka folkbildande lever fortfarande kvar i viss mån. Syfte och frågeställningar Inköp och urval av skönlitteratur på folkbiblioteken ger upphov till en rad olika intressanta frågor. Jag vill i denna uppsats fokusera på bibliotekariernas egen litteratursyn och litterära smak och undersöka om det är en faktor som påverkar urvalet av skönlitteratur. Har den personliga smaken en betydelse och reflekterar i så fall bibliotekarierna över detta? Jag vill även undersöka om den smakfostrande tanken är helt förlegad på folkbiblioteken idag eller om det finns spår kvar av dessa tankesätt. Vill dagens bibliotekarier få sina låntagare att läsa bättre skönlitteratur? Ser de på sig själva som smakdomare och/eller smakfostrare? Syftet med uppsatsen är att undersöka bibliotekariernas syn på sin litterära smak och hur de ser på sin roll i urvalsprocessen av skönlitteratur för vuxna till biblioteken. De frågeställningar som jag skall undersöka är följande: Hur påverkar bibliotekariernas egen litterära smak inköpen av skönlitteratur? Hur ser bibliotekarierna på det litterära kvalitetsbegreppet? Hur ställer sig bibliotekarierna till den smakfostrande traditionen? Hur ser debatten ut bland bibliotekarierna om dessa frågor i biblioteksfackpressen? För att finna svar på dessa frågeställningar skall jag intervjua ett antal bibliotekarier samt genomföra en genomgång av artiklar hämtade ur biblioteksfackpressen. Begrepp och definitioner I detta delkapitel går jag igenom några av de begrepp och definitioner som förekommer i uppsatsen. 3

Smak På 1600-talet fick ordet smak sin metaforiska betydelse, innan dess hade ordet smak enbart betecknat smaksinnet, d.v.s. smak gällande mat och dryck. Nu uppstod diskussionen om god smak var en medfödd förmåga eller om den kunde förvärvas. Man diskuterade också gränsdragningen mellan folk med god smak och dålig smak. 2 Ordet smak beskrivs i en nutida ordbok som en åsikt om vad som är t.ex. vackert, bra eller passande. 3 En annan förklaring av ordet är: omdöme ifråga om skönhet, stil etc. 4 Ordet smakdomare förklaras som: person vars omdömen i smakfrågor många lyssnar till 5 och domare i en smakfråga. 6 Ordet smakfostran förklaras som: fostran med avseende på smak(utveckling). 7 Ordet smakfostrare används om person eller i utvidgad eller bildlig användning, om något sakligt som har avseende på eller söker bibringa smakfostran. 8 I uppsatsen använder jag begreppet smak i betydelsen en uppfattning om vad som är bra och som man tycker om. Med begreppet smakdomare avser jag en person som dömer i smakfrågor och begreppet smakfostran står för att man vill fostra någons smak till det bättre. Populär- och kvalitetslitteratur I Nationalencyklopedin förklaras ordet populärlitteratur som: litteraturgenre som kan sägas föra vidare redan före romantiken etablerade litterära traditioner, där fasta mönster i berättarteknik, stil, personskildring och värderingsnormer är viktigare än originalitet. 9 Orden kiosk-, massmarknads-, trivial- och underhållningslitteratur nämns som synonymer till ordet populärlitteratur. 10 En kritik mot populärlitteratur som ofta framförts är att den är onyttig och passiviserande och att den dessutom är omoralisk och förledande, särskilt för unga. Speciellt kvinnor har kommit att förknippas med populärlitteratur eftersom man ansåg att det främst var lättledda personer som löpte risk att fastna för den dåliga litteraturen. 11 2 Valeri, Renée, 1996, Om smak och estetik en bakgrund, s. 9f. 3 Natur och kulturs svenska ordbok, 2001, uppslagsord: smak. 4 Malmström, Sten, Györki, Iréne & Sjögren, Peter A., 1996, Bonniers svenska ordbok, uppslagsord: smak. 5 Malmström, Györki & Sjögren, 1996, uppslagsord: smakdomare. 6 Ordbok över svenska språket utgiven av svenska akademien, 1981, uppslagsord: smakdomare. 7 Ordbok över svenska språket utgiven av svenska akademien, 1981, uppslagsord: smakfostran. 8 Ordbok över svenska språket utgiven av svenska akademien, 1981, uppslagsord: smakfostrare. 9 Nationalencyklopedin, uppslagsord: populärlitteratur, http://www.ne.se (2006-12-01). 10 Nationalencyklopedin, uppslagsord: populärlitteratur, http://www.ne.se (2006-12-01). 11 Öhman, Anders, 2002, Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia, s. 9, 12. 4

Ulf Boëthius ger sju olika definitioner på vad populärlitteratur är. Den första utgår från publiken, d.v.s. populärlitteratur är det som den breda massan läser. Den andra definitionen beror på produktions- och distributionsförhållandena. Populärlitteratur är masslitteratur, d.v.s. litteratur som massproduceras i långa serier. Böckernas förmodade syfte utgör den tredje definitionen. Populärlitteratur är i detta fall detsamma som underhållningslitteratur. Den fjärde definitionen utgår ifrån sättet att läsa litteraturen. Populärlitteratur uppstår när läsaren har en lustfylld inställning till texten, man läser för att få förströelse eller njutning. Enligt den femte definitionen är populärlitteratur lättläst litteratur som inte ställer några krav på språklig eller estetisk skolning hos läsarna. Den sjätte definitionen är normativ, populärlitteratur är litteratur med en stor läsekrets som är estetiskt och/eller moraliskt undermålig. Vad som definieras som populärlitteratur eller inte beror på objektiva kriterier. Den sjunde definitionen är smaksociologisk, populärlitteratur är litteratur med en stor läsekrets som anses vara estetiskt och/eller moraliskt undermålig. Det är i detta fall subjektiva bedömningar som avgör vad som är populärlitteratur. 12 Kvalitetslitteratur, som ofta anses vara motsatsen till populärlitteratur, är det betydligt svårare att hitta definitioner av. På Kulturrådets hemsida kan man läsa om det statliga litteraturstödet som fördelas av Kulturrådet. En av målsättningarna med stödet är att det skall säkra tillgången till ett brett urval av kvalitetstitlar men man förklarar inte vad som avses med detta. 13 I en rapport utgiven av Kulturrådet Kulturbarometern i detalj: Tema litteratur och bibliotek (1990) definierar man däremot begreppet: Kvalitetslitteratur inkluderar dels s.k. klassiker, dels böcker av stort litterärt värde, dvs. böcker av författare som biograferats eller nämnts i normgivande litteraturhandböcker och sådana som uppmärksammats eller fått sådan dagspresskritik att deras verk ansetts böra föras till denna kategori. 14 Litteraturgenomgång och tidigare forskning Den här uppsatsen behandlar svenska folkbibliotek och i min genomgång av tidigare forskning har jag begränsat mig till främst svensk och nordisk forskning. De danska och norska folkbiblioteken liknar till stor del de svenska och därmed är även dansk och norsk biblioteksforskning relevant för min uppsats. 12 Boëthius, Ulf, 1995, Populärlitteraturen finns den?, s. 17ff. 13 Kulturrådet, http://www.kulturradet.se/print.php?realm=237&pid=781 (2006-12-08). 14 Kulturbarometern i detalj: Tema litteratur och bibliotek, 1990, s. 19. 5

Den svenska biblioteksforskningen inom området består till stor del av magisteruppsatser och jag har därför ansett att forskningsgenomgången bör kompletteras med nordiskt material. Tidsmässigt har jag begränsat mig till forskning och litteratur som ej är äldre än från 1970. I denna genomgång av litteratur och tidigare forskning har jag valt att fokusera på det som jag anser vara intressant utifrån min uppsats ämnesområde. Jag redogör därför ej för samtliga forskningsresultat i de nämnda undersökningarna, utan endast för de resultat som jag anser berör mitt område. Begreppen smak och smakfostran Den brittiske filosofen Hugo A. Meynell granskar begreppet smak i En fråga om smak? (1997) och diskuterar den filosofiska estetikens klassiska problem, d.v.s. om estetiska värderingar bara är subjektiva värderingar eller om ett verk kan besitta objektiva värdeegenskaper som är oberoende av subjektivism. Meynell framlägger en teori där han hävdar att god estetisk kvalitet sammanfaller med ett verks förmåga att skänka tillfredställelse. 15 Han föreslår en distinktion mellan de egenskaper som konstituerar estetiskt värde och de som endast bidrar till estetsikt värde. Denna distinktion är analog med distinktionen mellan beskrivning och värde. 16 Meynell menar att ett verks förmåga eller avsaknad av att ge tillfredställelse inte bara handlar om känslouttryck. Estetiska omdömen av t.ex. en kritiker handlar om att urskilja estetisk känslighet och teknisk kunskap, något som denne har lärt sig bl.a. genom sin erfarenhet. 17 Även Juan Wilhelmi har fördjupat sig i denna fråga inom estetiken. I Smak eller värde. En filosofisk undersökning av litterära omdömen (1999) hävdar Wilhelmi att både objektivistiska och subjektivistiska teorier är otillfredsställande och ensidiga och att de ger en felaktig bild av de estetiska omdömenas karaktär. Lösningen på problemet är inte en kompromiss mellan objektivitet och subjektivitet utan att vi måste frigöra oss helt ifrån dikotomin och de två huvudidéer som ligger bakom den, d.v.s. att ett konstverk kan betraktas som ett objekt och att estetikens uppgift är att fastställa konstens väsen. 18 Wilhelmi menar att: [E]tt konstverk är en levande skapelse, som bland annat uttrycker en attityd gentemot den värld i vilken vi lever. Att fälla ett estetiskt omdöme kräver således både kunskap om de 15 Meynell, Hugo A., 1997, En fråga om smak?, s. 22. 16 Meynell, 1997, s. 38. 17 Meynell, 1997, s. 40. 18 Wilhelmi, Juan, 1999, Smak eller värde. En filosofisk undersökning av litterära omdömen, s. 51f. 6

tekniker med vilka konstverket skapats, och en förståelse för den inställning som konstverket uttrycker. 19 När det gäller estetiskt-litterära omdömen menar Wilhelmi att dessa är sammankopplade med förståelsen av det litterära verket. Det måste finnas en samklang mellan författarens motiv till att skriva en bok och vad läsaren söker i boken. Dessutom krävs att läsaren utvecklar sin teknik att läsa. Han påpekar att: Olika typer av fiktioner kräver olika typer av läsart, för att läsaren ska kunna tillägna sig och uppskatta verket ifråga. 20 Den amerikanske sociologen Herbert J. Gans har undersökt kultur, klass och smak ur ett amerikanskt perspektiv i Popular Culture and High Culture. An Analysis and Evalution of Taste (1999). Boken gavs ut för första gången 1974 och upplagan från 1999 är en reviderad och uppdaterad version. Gans har gjort en sociologisk undersökning av populärkultur och finkultur och analyserar relationen och konflikten dem emellan. Han studie är ett försvar för populärkulturen och han argumenterar för kulturell demokrati. Han hävdar att de som anser att populärkultur inte är kultur har fel och säger: popular culture is, like high culture, a taste culture, chosen by people who lack the economic and educational opportunities of the devotees of high culture. 21 Gans hävdar att det finns ett flertal olika smakkulturer. Like other sociologists, I see the nonelite sectors of society not as a mass but as classes or strata. Consequently, I also see a number of popular cultures. I call them as well as high culture taste cultures, because each contains shared or common aesthetic values and standards of tastes. Aesthetic is used broadly, referring not only to standards of beauty and taste but also to a variety of other emotional and intellectual values that people express or satisfy when they choose content from a taste culture. 22 Gans menar att relationen klass och kultur är komplicerad. Han påpekar att ålder, kön och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar vårt val av smakkultur likväl som vår klasstillhörighet. Vi begränsar oss inte heller till endast en smakkultur utan kan tillhöra flera. Gans skriver att: people do not limit their choices to one culture. For example, those who choose from the higher cultures also continue to indulge in the lower cultures. 23 19 Wilhelmi, 1999, s. 152. 20 Wilhelmi, 1999, s. 63. 21 Gans, Herbert J., 1999, Popular Culture and High Culture. An Analysis and Evalution of Taste, s. xiv. 22 Gans, 1999, s. 6f. 23 Gans, 1999, s. 9. 7

Idéhistorikern Per Sundgren har granskat begreppet smakfostran. I Smakfostran. En attityd i folkbildning och kulturliv (2001) undersöker han begreppet och hur det har förändrats över tiden. Sundgren menar att den smakfostrande attityden utgår från förutsättningen att det finns god och dålig smak och att någon vet vad som är god respektive dålig smak och därmed är i stånd att fostra andra som inte vet detta. 24 Den smakfostrande attityden är starkt moraliserande, inte minst i inställningen till populärlitteraturen som anses hota samhällsordningen genom att förföra ungdomen och uppmuntra till osedlighet. Enligt Sundgren har den smakfostrande kultursynen spelat en dominerande roll för folkbildning och kulturpolitik i Sverige under en lång tid och det var först i början av 1960-talet som den smakfostrande kultursynen kom att ifrågasättas. Han menar att smakens relativisering är den viktigaste förändringen i det estetiska idealet under 1900-talet. Begreppet smakfostran har blivit omöjligt att använda men de estetiska värdeskalorna har inte avskaffats. Sundgren menar dock att bara för att smak numera ses som något subjektivt och att begreppet smakfostran inte längre används är attityden inte försvunnen. Behovet att rangordna finns fortfarande kvar i vårt moderna samhälle. Som sorteringsinstrument på kulturområdet finns numera kvalitetsbegreppet. 25 Värdering av litteratur Begreppen god och dålig litteratur och vad som egentligen avses med dessa begrepp har Lennart Skaaret undersökt i sin doktorsavhandling God och dålig litteratur. Gymnasister och deras lärare om två berättelser (1971). Skaaret har låtit litteraturlärare och gymnasieelever läsa två berättelser som de har fått värdera som god eller dålig litteratur. Han har sedan försökt kartlägga vilka värderingskriterier de använder för litteratur. 26 Försökspersonerna fick analysera texterna utifrån kategorierna händelseförlopp, personskildring, miljöskildring och språk. Resultaten visar att elevgruppen värderar händelseförlopp och personskildring som de viktigaste kategorierna i 24 Sundgren, Per, 2001, Smakfostran. En attityd i folkbildning och kulturliv, s. 1. 25 Sundgren, 2001, s. 3f, 72. 26 I undersökningen ingick 23 lärare och 124 gymnasieelever från årskurs 2. Berättelserna som de läste var två kärleksberättelser; Åka karusell som utgör ett avsnitt ur Bo Widerbergs roman Hösttermin och Leka blindbock som Skaaret karaktäriserar som en typisk veckotidningsnovell. Samtliga lärare kategoriserade Åka karusell som god litteratur och Leka blindbock som dålig litteratur medan elevernas bedömningar skilde sig åt. 8

en berättelse medan lärarna anser att språket spelar den största rollen för deras värdering och läsupplevelse. 27 Jonas Rasmussen har i sin uppsats Folk i allmänhet har taskig smak. En studie av vanliga läsares kvalitetsvärdering av skönlitteratur (2001) undersökt vad litterär kvalitet innebär för vanliga läsare och hur deras uppfattning skiljer sig från litteraturkritiker och litteraturteoretiker. Skillnaden mellan hans informanter och expertisen är enligt Rasmussen att informanterna är förståelseinriktade i sin läsning och har ett ytligt förhållande till texten. De värderar innehållet i böckerna högst medan expertisen istället fokuserar på texternas språk och form. Rasmussen hävdar att man inte kan dela upp skönlitteratur i dikotomin bra och dålig. Han menar att viss litteratur har kvaliteter som tilltalar vissa läsare medan annan litteratur har andra kvaliteter som därmed tilltalar andra läsare. 28 Den amerikanske professorn i litteraturvetenskap Harold Bloom har skrivit om den litterära kanon. Bloom anser att Västerlandets kanon består av ca 3 000 böcker. Kanon består av författare och verk som har en auktoritativ ställning i vår kultur. För att ett verk skall tillhöra kanon måste det besitta originalitet. Bloom anser också att om ett verk inte inbjuder till omläsning tillhör det inte kanon. Kanon är något föränderligt och är därför ingen statisk lista med författare och titlar. Det är det litterära verket i sig som bestämmer om det tillhör kanon eller ej. Bloom kritiserar dem som försöker göra om kanon utifrån etnocentriska och könspolitiska hänsynstaganden. Han menar att det är endast estetiska kvalitetsnormer som avgör om ett verk tillhör kanon eller ej. 29 Han påpekar också att det inte finns någon absolut mätskala för det estetiska. 30 I uppsatsen Bibliotekariernas litterära kanon (2001) har Tomas Pettersson velat undersöka om det finns en gemensam kanon för folkbibliotekarier och vad den i så fall består av. Han har också undersökt om studenter på bibliotekshögskolan har läst denna litteratur. Resultaten av hans undersökning visar att det finns en gemensam kanon av författare som bibliotekarierna anser att en bibliotekarie bör ha läst. Undersökningen visar också att de studerande på bibliotekshögskolan i allmänhet har läst ca hälften av dessa författare. 27 Skaaret, Lennart, 1971, God och dålig litteratur. Gymnasister och deras lärare om två berättelser, s. 110. 28 Rasmussen, Jonas, 2001, Folk i allmänhet har taskig smak. En studie av vanliga läsares kvalitetsvärdering av skönlitteratur, s. 60f. 29 Bloom, Harold, 2000, Den västerländska kanon. Böcker för skola och eviga tider, s. 44 56. 30 Bloom, Harold, 2002, Hur du ska läsa, och varför, s. 23. 9

Pettersson menar att denna överrensstämmelse inte kan förklaras av slumpen. 31 Han hävdar att det finns en samsyn bland bibliotekarierna om urvalet av författare och verk som man som bibliotekarie bör ha läst och att förtrogenheten med dessa verk är en källa till status i yrkesgruppen. 32 Bibliotek och populärlitteratur Det finns flera magisteruppsatser som handlar om populärlitteratur och bibliotekariernas inställning till denna. Anna Eklund har i Populärlitteratur eller populär litteratur? Fem svenska folkbiblioteks syn på populärlitteratur (2004) granskat hur dagens diskussion kring och attityden till populärlitteratur ser ut på fem bibliotek. På de undersökta biblioteken menar man att den tidigare så fördömande attityden mot populärlitteraturen har kommit att förändras i och med att det folkbildande idealet har förskjutits till ett mer marknadsanpassat tänkande. 33 Eklund menar att termen populärlitteratur inte längre automatiskt förknippas med dålig kvalitet utan att man istället ser populärlitteraturen som uppmärksammad och efterfrågad litteratur. Det finns också bland bibliotekarierna en förhoppning att populärlitteraturen skall fungera som en språngbräda till bättre litteratur. Man betonar att man måste respektera låntagarnas litterära utveckling och att olika slags litteratur fyller olika slags behov. 34 Även Jenny Hedström har undersökt attityden till populärlitteratur men har till skillnad mot Eklund valt att undersöka hur debatten om populärlitteratur har sett ut i dagspressen och i två bibliotekstidskrifter. I Jackie Collins är jättefarlig! Debatten om populärlitteratur 1980-2004 (2005) visar hon att det finns två uppfattningar bland debattörerna, den ena gruppen vill ha skärpta kvalitetskrav på inköpen av skönlitteratur medan den andra gruppen menar att biblioteken är till för alla och därför måste även populärlitteratur finnas där. En del debattörer framhäver att populärlitteraturen kan fungera som lockbete och locka ovana biblioteksbesökare till biblioteket. 35 Hedström menar att debatten om populärlitteratur har lugnat ner sig och blivit mer nyanserad under de 31 Pettersson, Tomas, 2001, Bibliotekariernas litterära kanon, s. 37. Bibliotekariernas litterära kanon består enligt Pettersson av 56 författare samt Bibeln och Koranen. Den består uteslutande av skönlitteratur och över hälften av författarna är svenska. 32 Pettersson, 2001, s. 42. 33 Eklund, Anna, 2004, Populärlitteratur eller populär litteratur? Fem svenska folkbiblioteks syn på populärlitteratur, s. 73. 34 Eklund, 2004, s. 77f, 82. 35 Hedström, Jenny, 2005, Jackie Collins är jättefarlig! Debatten om populärlitteratur 1980-2004, s. 51. 10

senaste åren och att inställningen har förändrats från att vara mycket fördömande till en mer accepterande inställning. 36 I Danmark har debatten inom pressen om bibliotekens skönlitterära urval stora likheter med den svenska debatten. Den danske forskaren Claus Secher redogör för denna i Folkebibliotekerne og den litterære kvalitetsdebat i Danmark (1995). I Danmark var debatten intensiv under 1960-talet och det fanns en generationsmotsättning mellan yngre och äldre bibliotekarier. Bland de yngre fanns det en antipati mot det som de uppfattade som en förlegad syn på litteraturbegreppet och de krävde att olika litterära genrer skulle bedömas utifrån sina egna premisser. 37 Under 1980- och 1990-talen kom debatten mest att handla om de stora nedskärningar som biblioteken utsattes för, men bibliotekarierna fick också utstå kraftig kritik eftersom de ansågs svika kvalitetslitteraturen till förmån för populärlitteraturen. 38 Bibliotekens inköp av skönlitteratur I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet genomförde folkbiblioteksutredningen några undersökningar om bibliotekens inköp och utlåning av skönlitteratur för vuxna och dessa presenterades i rapporten Skönlitteratur på bibliotek. Rapporter från folkbiblioteksutredningen om inköp, lån och läsning (1983). Yngve Lindung har undersökt utgivningen av svensk skönlitteratur för vuxna och 2 500 biblioteksenheters inköp av skönlitteratur under åren 1977 1979. Undersökningen bygger på de inköp som biblioteken gjort via Bibliotekstjänsts (BTJ) sambindningslistor. Dessa motsvarar ca 85 90 procent av bibliotekens inköp. 39 En variabel som Lindung använde sig av var kvalitet och han delade in litteraturen i två huvudgrupper: seriös litteratur och populäreller underhållningslitteratur. Dessa delades i sin tur upp i: böcker av stort litterärt värde, böcker som fått positiv kritik och böcker som fått blandad eller dålig kritik av sambindningens lektörer. 40 Undersökningen visar att den skönlitterära prosan dominerar såväl utbudet som bibliotekens inköp. Den litterära form som har högst inköpssiffra per titel är romanen medan teaterpjäser och lyrik har låga inköpssiffror. 41 Det finns även ett klart samband mellan lektörernas omdömen och bibliotekens inköp. De böcker som får 36 Hedström, 2005, s. 56, 58. 37 Secher, Claus, 1995, Folkebibliotekerne og den litterære kvalitetsdebat i Danmark, s. 151ff. 38 Secher, 1995, s. 157ff. 39 Lindung, Yngve, 1983, Utgivningen av skönlitteratur för vuxna och folkbibliotekens inköp juli 1977 juni 1979, s. 19. 40 Lindung, 1983, s. 29. 41 Lindung, 1983, s. 49f. 11

positiv kritik, såväl seriös litteratur som populärlitteratur, dominerar inköpen medan de böcker som får dålig kritik ej köps in. Populärlitteratur som fått positiv kritik och seriös prosa som fått positiv kritik är överrepresenterade kategorier i relation till utbudet. 42 Populärlitteratur som fått positiv kritik köps in i fler exemplar per titel än andra kategorier som fått positiv kritik. 43 Catharina Stenberg har i en annan rapport genomfört en inköpsundersökning och dessutom undersökt utlåningsstatistiken för skönlitteratur för vuxna. Stenberg har använt sig av en annan kvalitetskodning än Lindung. Hon använder sig av kategorierna: A smal (böcker av litterärt värde med liten läsekrets), A bred (böcker av litterärt värde med stor läsekrets), B allmän (böcker av underhållningskaraktär med god eller tillfredställande kvalitet), B spänning (olika typer av spänningsfiktion) och C (böcker av underhållningskaraktär av dålig kvalitet). 44 Stenberg kommer i sin undersökning fram till liknande resultat som Lindung. Biblioteken köper mest av grupperna A bred och B allmän. I utgivningen i antal titlar räknat är A smal den största gruppen men den kommer först på tredje plats i bibliotekens inköp. Biblioteken köper fler titlar seriös litteratur än underhållningslitteratur men man köper fler exemplar per titel av titlarna i grupperna B. 45 När det gäller utlåningen dominerar underhållning och spänning stort, till ca 70 procent består denna av underhållningslitteratur eller litteratur som inte tillhör den högsta litterära kvaliteten. 46 Inköpsbilden är densamma om biblioteken ligger i en liten eller stor kommun, eller i en kommun med små eller stora medieanslag. 47 Det finns även två danska undersökningar om bibliotekens inköp av skönlitteratur. Claus Secher har gjort en undersökning av de danska bibliotekens inköp av skönlitteratur för vuxna under åren 1974 1984 som han redogör för i Skønlitteraturen og folkebibliotekerne. 4 essays om det skønlitterære bogvalg (1987). Secher anser att bokvalet är en kompromiss mellan kvalitetsbedömningar och den förväntade efterfrågan. Han menar att biblioteken satsar på deckare och spänningslitteratur, på populära översatta kvalitetsromaner, s.k. kvinnolitteratur, och på realistiska folkliga romaner. Experimentellitteratur liksom översatt litteratur utanför det anglosaxiska språkområdet däremot köps 42 Lindung, 1983, s. 54ff. 43 Lindung, 1983, s. 70. 44 Stenberg, Catharina, 1983, Bara underhållning eller livskunskap för frigörelse? Om skönlitteratur på svenska folkbibliotek, s. 97. 45 Stenberg, 1983, s. 116ff. 46 Stenberg, 1983, s. 121. 47 Stenberg, 1983, 125ff. 12

endast in i få exemplar. 48 Han konstaterar att: Bibliotekernes bogvalg har i hele perioden været, men er gradvist blevet mere og mere efterspørgselorienteret. Det er selvfølgelig i høj grad et spørgsmål om bibliotekerne skal købe bøger ind i større tal, som lånerne ikke vil læse. 49 Anne Lise Japsen har genomfört en mera omfattande undersökning än Secher. I Biblioteket og den gode bog. Hvad styrer folkebibliotekernes anskaffelsepolitik? (1992) redovisar hon hur inköpen av skönlitteratur för vuxna såg ut på 243 danska folkbibliotek 1989. Utifrån kvalitet och efterfrågan undersöktes i hur stor grad biblioteken köpt in 114 titlar som delats upp i kategorierna A-titlar, d.v.s. böcker av hög litterär kvalitet, och B-titlar, d.v.s. bestsellers. Resultaten av Japsens undersökning visar bl.a. att mindre bibliotek köper färre titlar och färre exemplar än vad de större biblioteken gör. Det köps in mer litteratur i kategorin B-titlar än A-titlar och de mindre biblioteken köper proportionellt fler B-titlar än huvudbiblioteken. De bredare B-titlarna finns på både huvudbiblioteken och på de mindre biblioteken medan de smalare A- titlarna i huvudsak endast finns på huvudbiblioteken. Hur många exemplar man köper av titlarna beror på efterfrågan. 50 Japsen jämförde också hur efterfrågan på titlarna såg ut på två utvalda bibliotek och hon konstaterar att: Det er iøjnefaldende at B-titlerne er langt mere efterspurgt end A-titlerne. Der er kun et par titler hjemme, og i ganske få eksemplarer, uanset at der er købt i over dobbelt så stort eksemplartal som A-titlerne. 51 Japsen menar att utlåneundersökningen bekräftar bibliotekens inköpspolitik eftersom B-titlar är mer efterfrågade än A-titlar. 52 Japsen konstaterar, liksom Secher, att bibliotekens inköp är en avvägning mellan kvalitet och efterfrågan. Hon menar också att de ekonomiska nedskärningarna har påverkat bibliotekens inköp. Om man tvingas välja mellan två titlar med en smal eller en bred läsekrets så väljer man den breda titeln eftersom efterfrågan är större på den. 53 Det finns flera magisteruppsatser i biblioteks- och informationsvetenskap där författarna har undersökt folkbibliotekens inköp och urval av skönlitteratur. 48 Secher, Claus, 1987, Skønlitteraturen og folkebibliotekerne. 4 esseys om det skønlitterære bogvalg, s. 40. 49 Secher, 1987, s. 41. 50 Japsen, Anne Lise, 1992, Biblioteket og den gode bog. Hvad styrer folkebibliotekernes anskaffelsepolitik?, s. 81f. 51 Japsen, 1992, s. 83. 52 Japsen, 1992, s. 84. 53 Japsen, 1992, s. 112. 13

Hur biblioteken utformar och använder sig av sin inköpspolicy har Margareta Nylin granskat i sin uppsats Att köpa eller inte köpa det är frågan! Fyra skånska folkbiblioteks sätt att utforma och tillämpa sin inköpspolicy (1998). Nylin menar att biblioteken har blivit mer liberala i sitt medieurval och att det inte enbart är högklassig litteratur som köps in utan även litteratur som klassas som underhållningslitteratur och populärlitteratur. 54 Det skönlitterära urvalet har blivit mer populärt och mer anpassat efter låntagarnas smak. Det är låntagarnas behov och önskemål som är utgångspunkten för inköpen och inköpspolicyn fungerar som ett rättesnöre som hjälper bibliotekarierna vid inköpen. Genom inköpspolicyn kan man motivera och förklara sina inköp eller uteblivna köp inför låntagarna. 55 Madelaine Gustafsson har i Bokinköp på bibliotek. Om inköpspolitik och låntagarinflytande. En studie av tre folkbibliotek i Södermanland (1999) granskat de urvalskriterier som råder vid biblioteken och vilka slags böcker som köps in respektive inte köps in. Hon har också undersökt vilket inflytande låntagarna har vid bokinköpen. Gustafsson fann att de intervjuade bibliotekarierna inte gav några definitioner på vad som var kvalitetslitteratur respektive populärlitteratur. Vilken genre en bok tillhör var inte viktigt vid beslutet om den skulle köpas in eller inte, utan bokens innehåll avseende språk och handling var det avgörande. 56 Hon anser att bibliotekarierna är lyhörda inför låntagarnas efterfrågan men att BTJ:s sambindningslistor starkt påverkar inköpsbesluten, får en bok dåliga recensioner köps den inte in. Gustafsson hävdar att det är BTJ:s lektörer som styr bibliotekens inköp istället för bibliotekarierna. 57 I uppsatsen Debutanter, fräsiga irländare och manliga amerikanska författare Om urval och inköp av skönlitteratur på svenska folkbibliotek (2002) har Jenny Andersson och Pernilla Zweiacker undersökt vilka faktorer som påverkar urval och inköp av skönlitteratur på biblioteken och vilka inköpskällor man använder sig av. Författarna hävdar att man på biblioteken har fått en mer liberal inställning till vad som är kvalitet och att man nu köper in litteratur som inte ansågs vara rumsren för tio år sedan. 58 Undersökningen visar också att biblioteken köper in mycket litteratur efter låntagarnas önske- 54 Nylin, Margareta, 1998, Att köpa eller inte köpa det är frågan! Fyra skånska folkbiblioteks sätt att utforma och tillämpa sin inköpspolicy, s. 37. 55 Nylin, 1998, s. 26. 56 Gustafsson, Madelaine, 1999, Bokinköp på bibliotek. Om inköpspolitik och låntagarinflytande. En studie av tre folkbibliotek i Södermanland, s. 46. 57 Gustafsson, 1999, s. 76. 58 Andersson, Jenny & Zweiacker, Pernilla, 2002, Debutanter, fräsiga irländare och manliga amerikanska författare Om urval och inköp av skönlitteratur på svenska folkbibliotek, s. 46. 14

mål men att böckerna måste uppfylla en viss kvalitetsgräns för att köpas in. 59 Andersson och Zweiacker frågade också de bibliotekarier som de intervjuade om i vilken utsträckning den personliga smaken påverkar inköpen. Svaret blev att den personliga smaken inte skall få styra inköpen men att detta ändå sker omedvetet. 60 Petter Herbertsson och Hannah Zackrisson har i Förvärvsprocesser Vad köper biblioteken in och varför? En undersökning av förvärv gällande skönlitteratur på Lunds huvudbibliotek och fyra stadsbibliotek (2003) undersökt vilka förutsättningar som påverkar bibliotekens inköp av skönlitteratur. En aspekt som de granskat är vilka kvalitetsprinciper som gäller vid inköpen. De resultat som Herbertsson och Zackrisson fick fram liknar de som Andersson och Zweiacker uppnådde i sin undersökning. Herbertsson och Zackrisson menar att man idag på biblioteken talar om kvalitet mer som en övergripande term och att synen på olika litterära genrer förändrats. Litteratur som tidigare haft en dålig ställning på biblioteken, som t.ex. FLN-romaner (FLN står för Flärd, Lidelse, Njutning), fantasy och deckare, anses inte längre vara särskilt kontroversiell utan köps in till biblioteken. 61 Erica Lhådös uppsats Därom tvista de lärde en analys av kvalitetsbegreppet och dess betydelse för utformandet av bibliotekets inköpspolicy (2003) har en mer teoretisk inriktning än de andra uppsatserna. Lhådö har granskat hur teoretiska diskussioner om det skönlitterära kvalitetsbegreppet kan påverka de skönlitterära bestånden på biblioteken och hon har även undersökt vilka definitioner av kvalitet som man arbetar efter vid inköp av skönlitteratur. Lhådö menar att många biblioteks inköpspolicy har likvärdiga formuleringar där man talar om litterär kvalitet utan att närmare definiera vad som avses. 62 Hon menar att detta beror på att man ute på biblioteken anser att kvalitet är något som bibliotekarierna lär sig bedöma genom åren när man får större erfarenhet. Lhådö anser liksom Gustafsson att BTJ:s lektörer spelar en stor roll vid inköpen och hon frågar sig om bibliotekariernas kunskap egentligen handlar mer om att tolka BTJ:s recensioner än att bedöma det litterära verket. 63 59 Andersson & Zweiacker, 2002, s. 58. 60 Andersson & Zweiacker, 2002, s. 47. 61 Herbertsson & Zackrisson, 2003, s. 64. 62 Lhådö, Erica, 2003, Därom tvista de lärde en analys av kvalitetsbegreppet och dess betydelse för utformandet av bibliotekens inköpspolicy, s. 33. 63 Lhådö, 2003, s. 36f. 15

Bibliotekarierna och skönlitteraturen Helena Strömblad har i Förmedlingen av skönlitteratur på folkbiblioteket (2003) valt att fokusera på bibliotekariernas syn på skönlitteratur och hur den påverkar deras förmedling av skönlitteratur till låntagarna. Hon har också undersökt hur bibliotekariernas litteratursyn påverkar inköpen av skönlitteratur. Resultaten av Strömblads undersökning visar bl.a. att bibliotekarierna har en bred litterär smak och att de läser mycket. De anser att deras smak är något mer avancerad än låntagarnas. Strömblad menar att de har en hög medvetenhet om vad som utmärker en bok av hög kvalitet. Bibliotekarierna anser att låntagarnas inflytande har ökat markant under senare år och att alla inköpsförslag tas på allvar även om litteratur av alltför låg kvalitet inte köps in. Det finns också en uppfattning bland bibliotekarierna att de större biblioteken ställer högre kvalitetskrav på inköpen än de mindre biblioteken. Strömblad hävdar också att samtliga bibliotekarier i hennes undersökning styrs av folkbildningstanken i sitt förmedlingsarbete. De anser inte att man som bibliotekarie skall vara neutral men att man måste respektera allas smak. De anser att det är viktigt att föra ut skönlitteratur till folk och att bibliotekariernas uppgift är att föra den goda litteraturens talan. 64 Linda Henriksson har liksom Strömblad undersökt bibliotekariers inställning till skönlitteratur och litteraturförmedling samt vilken litterär smak de har. I uppsatsen Men när sitter ni och läser alla böckerna? En intervjuundersökning av bibliotekariers syn på skönlitterära kunskaper (2005) får hon fram vissa liknande resultat som Strömblad. Henriksson menar att huvudbiblioteken lägger större vikt vid kvalitet än filialerna vid inköp av skönlitteratur. De undersökta bibliotekarierna har en blandad litterär smak med en avgränsning nedåt mot vad man skulle kunna kalla ren kiosklitteratur. Flera informanter menar att det finns böcker som kvalitetsmässigt är bättre än andra och de vill rekommendera sådana bra böcker till låntagarna. 65 Det finns en doktorsavhandling som behandlar bibliotekarier och litterär smak. Det är Mellom elite og publikum. Litterær smak og litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek (2002) av Jofrid Karner Smidt. Hon har undersökt vad som kännetecknar bibliotekariernas skönlitterära smak och deras syn på skönlitteratur samt hur denna påverkar dem i deras arbete med 64 Strömblad, Helena, 2003, Förmedlingen av skönlitteratur på folkbiblioteket, s. 85. 65 Henriksson, Linda, 2005, Men när sitter ni och läser alla böckerna? En intervjuundersökning av bibliotekariers syn på skönlitterära kunskaper, s. 57. 16

litteraturförmedling till låntagarna. Hon menar att bibliotekarier intar en slags mellanställning: Bibliotekarer tilhører ikke de gruppene som produserer, utgir og offentlig vurderer litteratur, eller skriver litteraturhistorie, slik som den litterære institusjonens ledende sjikt. Derimot står de i direkte kontakt med publikum, og har mulighet til å påvirke bibliotekets brukere gjennom sin formidling. De vil likevel skille seg på en avgjørende måte fra hovedtyngden av sine lånere ved å ha et profesjonelt forhold til litteratur. Denne mellomposisjonen mellom publikum og det litteraere feltets dominerende sjikt ser jeg som interessant i seg selv. 66 Smidt har använt sig av teoretikerna Mikhail Bakhtin, Jan Mukarovský och Pierre Bourdieu i sin undersökning. Hon har genomfört en enkätundersökning bland 664 bibliotekarier i åldrarna 23 till 69 år och har dessutom gjort nio djupintervjuer. 67 Smidt har bl.a. velat undersöka vilken social bakgrund informanterna har, hur inställningen till att läsa skönlitteratur var i deras barndomshem, hur mycket skönlitteratur de läser och varför de läser, vilka skönlitterära genrer de läser och vad de värdesätter i en roman. Smidts resultat visar att en stor del av informanterna är barn till akademiker och högskoleutbildade men även barn till lantbrukare, fiskare och hantverkare är väl representerade. 68 På frågan om vilka som informanterna ansåg hade påverkat deras smak uppgav 50 procent vänner, 45 procent föräldrarna och 38 procent uppgav att bibliotekarieutbildningen påverkat dem. 69 Undersökningen visar att bibliotekarierna är storläsare; 53 procent läser tre eller fyra böcker i månaden, d.v.s. 36 48 böcker om året. I den norska befolkningen som helhet är det bara sex procent som läser mer än 30 böcker om året. Läsningen av skönlitteratur påverkas av att man vill hålla sig yrkesmässigt uppdaterad, över hälften av informanterna anger att det är ett viktigt skäl till att man läser skönlitteratur men samtidigt uppger 83 procent av informanterna att underhållning och avkoppling är en viktig anledning till att man läser. 70 De egenskaper som man högst värderar i en roman är att den är tankeväckande och känslomässigt gripande. Att en roman är lättläst är den egenskap som anses vara minst viktig. De genrer som man helst läser är romaner från andra kulturer, romaner med inriktning på psykologiska och mellanmänskliga förhållanden 66 Smidt, Jofrid Karner, 2002, Mellom elite og publikum. Litterær smak og litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek, s. 5. 67 Smidt, 2002, s. 105. 68 Smidt, 2002, s. 106. 69 Smidt, 2002, s. 109. 70 Smidt, 2002, s. 111f. 17

och samtidsromaner. I botten av listan hamnar experimentella och modernistiska romaner, romaner som handlar om religiösa spörsmål och bygderomaner. 71 När det gäller inköp av skönlitteratur till biblioteken anser endast 20 procent av bibliotekarierna att låntagarnas åsikter skall väga tyngre än bibliotekariernas kvalitetsvärdering av skönlitteraturen. Det stora flertalet av bibliotekarierna är med andra ord avvisande till idén att låta låntagarnas önskemål styra inköpen. 79 procent av bibliotekarierna är mer eller mindre motståndare till att biblioteken köper in populär serielitteratur. 72 Smidt menar att det inte finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga bibliotekarier när det gäller deras egen läsning av populärlitteratur men att männen är mer liberala än sina kvinnliga kollegor när det gäller inköp av populär serielitteratur. 73 Hon anser också att det finns åldersrelaterade skillnader inom den undersökta gruppen. De aldersrelaterte forskjellene i smak gjelder først og fremst lesning av populærlitteratur, idet de yngre bibliotekarene leser noe mer ukeblad enn de eldre og er mer tilbøyelige til å lese populærlitteratur når de vil slappe av. De er også mer villige til å kjøpe inn populær serielitteratur til folkebibliotekene enn sine eldre kolleger. 74 Bibliotekarierna talar gärna om sin smak i relation till låntagarnas smak och de flesta menar att deras smak inte skiljer sig så väsentligt från låntagarnas. När det gäller sin roll som litteraturförmedlare betonar de att de inte vill missionera eller verka nedlåtande mot låntagarna. 75 Smidt hävdar utifrån resultaten av sin undersökning att bibliotekarierna har en litterär smak som närmast kan beskrivas som en mainstream- eller mellansmak med relativt stor bredd. Deras smak inkluderar bästsäljare med lågt anseende hos den litterära eliten men avgränsar sig tydligt mot populär serielitteratur utgiven på populärlitteraturförlag. Intresset för experimentell litteratur är lågt. Deras preferenser för litteratur kan sägas ligga mellan det höga och det låga. 76 Påståendet att folkbibliotekens restriktiva inställning till populärlitteratur skulle bero på att bibliotekarierna kommer från sociala skikt som har en 71 Smidt, 2002, s. 114ff. 72 Smidt, 2002, s. 128. 73 Smidt, 2002, s. 138. 74 Smidt, 2002, s. 138. 75 Smidt, 2002, s. 314. 76 Smidt, 2002, s. 139. 18

habituell motvilja mot populärlitteratur avvisas av Smidt. Hon menar att bibliotekarieyrket inte är dominerat av grupper med högt kulturellt kapital och dessutom menar hon att det inte finns några väsentliga skillnader till inställningen av inköp av populärlitteratur bland bibliotekarier från olika sociala bakgrunder. 77 Biblioteket och användarna De danska forskarna Henrik Jochumsen och Caspar Hvenegaard Rasmussen har i Gør biblioteket en forskel? (2000) gjort en undersökning om hur folkbibliotekens användare ser på bibliotekets funktion, vilka föreställningar de har om biblioteket, hur de använder biblioteket och de har även granskat vilka som använder respektive inte använder biblioteket. Jochumsen och Rasmussen har liksom Smidt använt sig av Bourdieus teorier för att fastställa användarnas livsstilar och deras kulturella kapital. De har utifrån 32 intervjuer delat in användarna i fyra grupper: den nordvästra; den nordostliga; den sydvästliga och den sydostliga gruppen. De menar att det är det kulturella kapitalet som avgör om man är biblioteksanvändare eller inte. I relation til brugen af biblioteket er den kulturelle kapital uden tvivel den vigtigste kapitalform. Dette ses hos vores interviewpersoner i den nordøstlige livsstil, der ud over at være i besiddelse af mest kulturel kapital, også er dem, der både hyppigst og mest varieret bruger biblioteket. Mens vores interviewpersoner i den sydvestlige livsstil, der har mindst kulturel kapital, omvendt bruger biblioteket mindst og til færrest formål. 78 Jochumsen och Rasmussen hävdar att bibliotekarierna tillhör den nordostliga gruppen, d.v.s. den grupp som kulturellt befinner sig längst bort från den sydvästliga gruppen, de som minst använder biblioteket. De säger: Bibliotekarerne er hermed en del af den legitime kultur, der har magten til at definere den gode smag inden for det kulturelle felt. 79 De menar att det finns ett motsatsförhållande i smakpreferenserna hos bibliotekarierna och användarna som tillhör den sydvästliga gruppen. Den goda smaken är en kulturell kod som finns inprogrammerad hos bibliotekarierna, den är en del av deras habitus. Jochumsen och Rasmussen påpekar också att trots dessa skillnader mellan bibliotekarierna och användarna i den sydvästliga gruppen så upplever 77 Smidt, 2002, s. 139. Begreppen habitus och kulturellt kapital tillhör Pierre Bourdieus teoribildning som förklaras närmare i kapitlet Pierre Bourdieus teorier. 78 Jochumsen, Henrik & Rasmussen, Caspar Hvenegaard, 2000, Gør biblioteket en forskel?, s. 151. 79 Jochumsen & Rasmussen, 2000, s. 154. 19

dessa inte att bibliotekarierna på något sätt skulle behandla dem på ett nedlåtande sätt på grund av deras smak. 80 Teoretiska utgångspunkter Pierre Bourdieus teorier Den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930-2002) har utvecklat ett flertal kultursociologiska teorier som jag anser vara användbara i min uppsats. Jag har valt att komplettera de texter som jag läst av Bourdieu med några texter skrivna av andra författare som har skrivit om Bourdieus teorier. Detta har jag gjort för att få en fylligare och mer komplett bild av teorierna. En grundläggande tanke hos Bourdieu är att en individs handlingar alltid är sociala och därmed kollektiva. När en individ befinner sig i och deltager i olika sociala miljöer tillägnar denne sig olika sätt att agera och förhålla sig till saker. Det är handlingsmönstren i vardagslivet som ger den sociala tillvaron dess struktur. 81 Några av de begrepp som Bourdieu använder sig av i sin teoribildning är kapital, fält, habitus, smak och distinktion. Bourdieu anser att det finns fyra sorters kapital: socialt, kulturellt, ekonomiskt och symboliskt. Socialt kapital är de sociala kontakter en individ har, som t.ex. familj, släktingar, umgängeskretsar och relationer. Kulturellt kapital tillägnar man sig genom utbildning och genom att lära sig att behärska kulturens olika fasetter. Ekonomiskt kapital är tillgången till pengar. 82 Symboliskt kapital är det som erkännes, d.v.s. den tilltro, aktning och prestige som vissa människor eller institutioner tillerkänns. Detta erkännande är ej på individnivå utan baseras på gruppers trosföreställningar. 83 Det franska samhället är enligt Bourdieu hierarkiskt uppbyggt. Högst upp i hierarkin finns de som besitter mest kulturellt kapital, som t.ex. professorer och högutbildade kulturpersonligheter, och de med det största ekonomiska kapitalet, t.ex. bankirer och industriledare. Ju längre ner i hierarkin en individ befinner sig desto mindre kapital har denne. 84 80 Jochumsen & Rasmussen, 2000, s. 156. 81 Carle, Jan, 2003, Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion, s. 405f. 82 Carle, 2003, s. 408. 83 Broady, Donald, 1989, Kapital, habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi, s. 1f. 84 Bourdieu, Pierre, 1984, Distinction. A Social Critque of the Judgement of Taste, passim. 20

Relationen mellan utbildningsnivå och klasstillhörighet är mycket viktig enligt Bourdieu. Han använder sig inte av socialisationsbegreppet i sin teori om utbildning utan av reproduktionsbegreppet. I relationen lärare-elev handlar det om att överföra och tillägna sig det symboliska kapital som eleven behöver för att uppnå en hög social samhällsposition. 85 I samhället konkurrerar olika fält om makt och inflytande. Ett fält består av en grupp individer och institutioner som strider för något som är gemensamt för dem. Det finns ett specifikt symboliskt kapital som ligger till grund för trosföreställningarna inom fältet. 86 Ett fält kan sägas bestå av ett nätverk av objektiva relationer mellan olika positioner. Inom detta pågår en kamp om vem som skall ha auktoriteten och om hur fördelningen av kapitalet inom fältet skall ske. 87 Alla som är engagerade i ett fält har vissa gemensamma intressen som är knutna till dess själva existens. Man har en objektiv samhörighet som finns bortom alla stridigheter. 88 En annan viktig egenskap hos ett fält är att det finns saker som anses vara självklara, s.k. doxa, som man inte ens diskuterar. 89 Begreppet habitus förklarar Bourdieu på följande sätt: Habitus är ett dispositionssystem som förvärvats genom en underförstådd eller uttrycklig inlärning, och fungerar som ett system av genererande scheman vilka genererar strategier. 90 Habitus är ett system av dispositioner som finns i människors kroppar och sinnen, som styr deras handlande. Till skillnad mot en vana är habitus kraftfullt generativt och reproduktivt. Materiella och existentiella livsbetingelser, s.k. strukturer, skapar en bestämd habitus och denna i sin tur bestämmer en viss praktik. Praktiken reproducerar i sin tur strukturerna. 91 Det sociala ursprunget är alltid grunden till habitus och uppväxtens livsförhållanden formar ett habitus som följer individen resten av livet. Klass definieras av den specifika habitus som hör samman med den samhällspositionen, d.v.s. det normala kulturmönster som finns hos en specifik grupp med samma ekonomiska vilkor. 92 Bourdieu framhåller också utbildningens betydelse för en individs habitus. 85 Carle, 2003, s. 385. 86 Broady, 1989, s. 2f. 87 Bourdieu, Pierre, 2000, Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, s. 334f.s 88 Bourdieu, Pierre, 1997, Kultur och kritik, s. 129. 89 Bourdieu, 1997, s. 96. 90 Bourdieu, 1997, s. 133. 91 Bourdieu, 1997, s. 148. 92 Borda, Beatriz & Lundin, Susanne, 1986, Vem får grädden på tårtan? Om samhällets subtila maktstrukturer i Pierre Bourdieus sociologi, s. 75. 21