Mätningsanvisningar. Version Svensk geoprocess. Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 (186) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Lantmäteriet DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING 505-2016/3035 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Wingstedt Kartkonsult/Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Kerstin Johansson (Lantmäteriet) Helen Eriksson (Lantmäteriet) Gunhild Lönnberg (Lantmäteriet) Lena Morén (Lantmäteriet) Marie Malmberg (Falu kommun) Ebba Löndahl Åkerman (Södertälje kommun) Sonja Johansson (Göteborgs stad) i version är resultat från projektet. Projektet avslutade juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. Figur framsida: Jan Wingstedt.

3 (186) Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion För att kunna utbyta användbara data tydligt och effektivt behöver man veta hur data är strukturerat vid leverans (strukturell överensstämmelse med en gemensam modell/standard) samt att man avser samma sak med en viss benämning, t.ex. att en stolpe är samma sak i två närliggande kommuner liksom i en kommun i södra Sverige som i en kommun i norra Sverige samt hos en central myndighet (semantisk överenstämmelse med en gemensam modell/standard). I tillägg behöver man för geodata veta att man har mätt in data på samma sätt, d.v.s. på samma plats på den verkliga företeelsen samt att man representerar den digitalt med samma typ av geometri (hanteras delvis av strukturen i gemensam modell/standard). De geodataspecifikationer som tagits fram i beskriver hur olika verkliga företeelser av intresse ska representeras i olika objekttyper indelat i nio teman, samt vilka krav som gäller på data om dessa vid utbyte, enligt. De nio temana är: Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter Till de teman som är markerade med fet stil har geodataspecifikationerna kompletterats med instruktioner om hur de olika objekttypernas företeelser i verkligheten ska mätas in och representeras geometriskt för att säkerställa användbarhet hos data vid utbyte med andra organisationer än den som skapat data. Instruktionerna kallas och beskrivs temaöverskridande i detta dokument. Ett skäl till det temaöverskridande dokumentet är att effektivisera framtagandet men även att kunna erbjuda ett alternativ till geodataspecifikationerna framförallt riktat till användare av data. Geodataspecifikationerna riktar sig i större utsträckning till systemutvecklare/-förvaltare.

4 (186) För termer och förkortningar, se Bilaga 1. Termer och förkortningar. Detta dokument är i stora delar baserat på befintliga mätningsanvisningar och karthandböcker från följande organisationer: Stockholms stad Göteborgs stad Värnamo kommun Lantmäteriet Handbok i mät- och kartfrågor, HMK Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon, SOSI är tillgängliga som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.

5 (186) Innehåll 1 TÄNKTA ANVÄNDARE OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE 11 2 TEMAN 11 3 GENERELL INFORMATION 12 3.1 geometrimodell 12 3.2 Generella instruktioner om höjd 15 3.3 HMK:s standardnivåer 15 3.4 Från insamling till tillhandahållande 16 4 LÄSANVISNINGAR 16 4.1 på mätningsanvisning Objekttyp X 17 5 MARKDETALJER 18 5.1 Däck 18 5.2 Pelare 19 5.3 Pergola 20 5.4 Skorsten 21 5.5 Terrängtrappa 22 5.6 Utsiktstorn 23 5.7 Fast målställning 24 5.8 Häck 25 5.9 Idrottssarg 26 5.10 Kantstöd 27 5.11 Lekredskap 28 5.12 Linbana 29

6 (186) 5.13 Minnessten 30 5.14 Motionsredskap 31 5.15 Parkbord 32 5.16 Parkbänk 33 5.17 Skidlift 34 5.18 Utomhusdusch 35 5.19 Utomhuskonstverk 36 5.20 Vattenområdesavgränsare 37 5.21 Avbärare 38 5.22 Avkörningsskydd 39 5.23 Brygga 40 5.24 Båtförtöjning 42 5.25 Dykdalb 43 5.26 Kaj 44 5.27 Landsjömärke 45 5.28 Ledverk 46 5.29 Pir 47 5.30 Buskage 48 5.31 Stenblock 49 5.32 Träd 50 5.33 Avloppsanläggning 51 5.34 Bassäng 52 5.35 Brunnslock 53 5.36 Eluttag utomhus 54 5.37 Flaggstång 55 5.38 Fontän 56 5.39 Fundament 57

7 (186) 5.40 Informationstavla 58 5.41 Kopplingsskåp 59 5.42 Luftledning 60 5.43 Högspänningsledning 61 5.44 Mast 62 5.45 Mur 63 5.46 Plank 64 5.47 Räcke 65 5.48 Rörledning ovan mark 66 5.49 Slänt 67 5.50 Stolpe 68 5.51 Stängsel 69 5.52 Stödmur 70 5.53 Återvinningsstation 71 5.54 Cykelställ 72 5.55 Farthinder 73 5.56 Perrong 74 5.57 Pollare 75 5.58 Vägbom 76 5.59 Vägtrumma 77 5.60 Väghinder 78 6 MARKANVÄNDNING 79 6.1 Jordbruk 79 6.2 Betesmark 80 6.3 Skogsbruk 81 6.4 Djuruppfödning 82

8 (186) 6.5 Rengärde 83 6.6 Fiskodling 84 6.7 Bergtäkt 85 6.8 Grustäkt 86 6.9 Gruvområde 87 6.10 Torvtäkt 88 6.11 Russpark 89 6.12 Industriområde 90 6.13 Handelsområde 91 6.14 Parkering 92 6.15 Torg 93 6.16 Urbant grönområde 94 6.17 Bostadsbebyggelse 95 6.18 Kyrkogård 96 6.19 Campingplats/Stugby 97 6.20 Fritids- och idrottsområde 98 6.21 Koloniområde 100 6.22 Kulturområde 101 6.23 Museijärnväg 102 6.24 Motionsanläggning 103 6.25 Motorsportsanläggning 104 6.26 Nöjesanläggning 105 6.27 Hästsportanläggning 106 6.28 Skjutbana 107 6.29 Rekreationsområde 108 6.30 Lekplats 109 6.31 Hundrastplats 110

9 (186) 6.32 Flygfält 111 6.33 Hamn 112 6.34 Järnvägsområde 113 6.35 Vägområde 114 6.36 Gångbanor 115 6.37 Väg 116 6.38 Militärt skjutfält 117 6.39 Begravningsplats 118 6.40 Kriminalvårdsanstalt 119 6.41 Trafikövningsplats 120 6.42 Återvinningsanläggning 121 6.43 Reningsverk 122 6.44 Avfallsanläggning 123 6.45 Transformatorområde 124 6.46 Bilskrotsanläggning 125 6.47 Vårdanläggning 126 6.48 Utbildningsområde 127 6.49 Energiproduktionsområde 128 7 MARKTÄCKE 129 7.1 Hårdgjord yta 129 7.2 Öppen mark 130 7.3 Skog 131 7.4 Kalfjäll 132 7.5 Sankmark 133 7.6 Ej karterat område 134 7.7 Övrig mark 135

10 (186) 7.8 Vatten 136 8 BYGGNAD 138 8.1 Generella synpunkter/råd 138 8.1.1 Var ska man mäta på en byggnad 139 8.1.2 Tak, golv och mark 141 8.2 Byggnad LoD0 142 8.2.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta, LoD0 142 8.2.2 Flera Byggnadsdelar, LoD0 143 8.2.3 Byggnadstillbehör, LoD0 145 8.2.4 Radhus, LoD0 153 8.2.5 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD0 154 8.2.6 Färdigt golv, LoD0 155 8.3 Byggnad, LoD1 156 8.3.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta och takhöjd, LoD1 156 8.3.2 ½ takhöjd 157 8.3.3 Olika nivåer för att bilda LoD1- kuber 158 8.3.4 Radhus, LoD1 159 8.3.5 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD1 160 8.4 Byggnad, LoD2 162 8.4.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta och takhöjd, LoD2 162 8.4.2 Skärning underkant takfot och fasad samt generell takfot, LoD2 164 8.4.3 Byggnad med olika takkantshöjder, LoD2 165 8.4.4 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LoD2 166 8.4.5 Flera Byggnadsdelar, LoD2 167 8.4.6 på detaljer som registreras för LOD2 168 8.4.7 Byggnadstillbehör LoD2 169 8.5 Byggnad, LoD3 174 8.5.1 Inmätning och dokumentation av bottenyta och takhöjdskonstruktion, LoD3 174 8.5.2 Stadsmiljö, LoD3 175 8.5.3 Byggnadstillbehör LoD3 176 9 REFERENSER 181 10 BILAGA 1. TERMER OCH FÖRKORTNINGAR 182 10.1 Termer 182 10.2 Förkortningar 185

11 (186) 1 Tänkta användare och användningsområde De geodataspecifikationer som tas fram inom riktar sig främst till systemutvecklare/-förvaltare och personer som kan behöva jobba med gränssnitt för att antingen ta emot data eller leverera data enligt specifikationer och datautbytesmodeller. Detta gör att specifikationerna behöver innehålla en hel del information, som användare av data inte alltid har behov av att veta, dessutom uttryckt på ett otvetydigt och formellt sätt. Geodataspecifikationerna följer dessutom den internationella standarden ISO 19131 Data product specifications vilken har en något upprepande struktur och gör på flera sätt att dokument, enligt standarden, blir mindre lättillgängliga. Detta dokument, riktar sig mot producenter och användare av data. Med detta i åtanke har även en del information hämtats från specifikationerna, där de typer som används för att representera verkliga företeelser avgränsas/definieras/beskrivs. Målsättningen är att detta dokument, kompletterat med metadata, för de flesta ska ge tillräcklig information för att både skapa samt använda och förstå data enligt. 2 Teman De teman som är aktuella att skriva mätningsanvisningar för är: Markdetaljer Med markdetalj avses fysisk företeelse ovan mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Markdetaljer kan förekomma naturligt eller vara anlagda. på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. I Markdetaljer ingår även förenklade delar ur Hydrografi såsom till exempel sluss. Markanvändning och Marktäcke Med Markanvändning avses befintlig markanvändning och inte markanvändning enligt plan. Däremot så har olika markanvändningsslag enligt detaljplanestandarden (SS637040:2010) beaktats för att möjliggöra uppföljning av markanvändning med hjälp av detaljplan enligt standard och data enligt. I Markanvändning ingår även vägars och järnvägars utbredning och uppdelning i rummet. I Marktäcke ingår en förenklad Hydrografimodell där de för en kommun vanligaste vattenföreteelsetyperna är representerade men utan den detaljerade nedbrytning samt det nätverk med mera som specifikationen Vatten erbjuder. Kopplingar finns mellan vatten-typerna i Marktäcke och objekttyperna i specifikationen Vatten. Byggnad Byggnader och deras beståndsdelar. Det är även i denna ordning som temana redovisas i detta dokument. Tema Väg och Järnväg har inte skrivit någon geodataspecifikation med samma mål som de andra temana. Istället så har temat tagit fram förslag på förändringar av

12 (186) NVDB (Nationell Vägdatabas, som hålls av Trafikverket). En enkel modell har dock tagits fram för motionsspår och liknande företeelser som inte kommer att lagras och tillhandahållas via NVDB. I Samverkan kommer mätningsanvisningar att skrivas för motionsspår etc. 3 Generell Information 3.1 geometrimodell I är två gemensamma modeller framtagna som kan användas av alla specifikationer, dessa modeller beskriver: Identifierare och livscykelinformation för objekt (SG_GemensammaKlasser). Geometrier som kan användas för att geometriskt beskriva ett objekt (SG_Geometri). I detta dokument beskrivs ovanstående geometrimodell översiktligt och något förenklat. För mer information se geodataspecifikationer. Grundtanken i är att objekttypers definitioner inte är baserade på hur de representeras geometriskt. Detta ger möjlighet att representera objekt med flera geometrier. Ett dike kan ha både två kantlinjer, en mittlinje och en yta. I många fall så skapas objekttyper utifrån hur man tänker sig att de ska representeras geometriskt (oftast på en karta) och geometrin blir en del av objekttypen, till exempel Dikeskant. I så ligger inte möjligheten att tala om detta på typen, ett dike är ett dike, inte en linje. Om det är en kantlinje, en mittlinje eller en yta ges istället av varje enskild geometri som används för att representera diket. Alla geometrier enligt ska ha minst en identifierare som är uppbyggd av två delar, ett namespace som pekar ut till vilken specifikation och eller organisation objektet hör som geometrin representerar och ett localid som är en unik sträng som identifierar själva objektet. Identifierare för objekten som geometrierna representerar är uppbyggda på samma sätt. I tillägg till detta kan man sätta flera attribut på en geometri. I Tabell 1 listas dessa attribut. Tabell 1. Geometriattribut Attribut Obligatoriskt (Ja/Nej) Geometri Id Identifierare för geometri Ja Lägesosäkerhet i plan Lägesosäkerhet i höjd Mätmetod och standardosäkerhet för geometris läge i plan Mätmetod och standardosäkerhet för geometris läge i höjd Nej Nej Geometrikälla Organisation ansvarig för geometri Ja Geometrinamn Namn på geometri Nej Geometrisyfte Syfte för vilket geometri skapats : Kartproduktion, flödesmodellering etc. Nej

13 (186) Inmätningsläge av hur en geometri är inmätt Ja Tänkt upplösning för presentation Aktualitet Insamlingsdatum beginlifespanversion endlifespanversion Osäkert läge Osäkert läge anledning Tänkt skala/upplösning för presentation av geometri Datum då geometrin senast befanns vara korrekt Datum då data samlats in : Avser vanligen det datum då flygbild tagits eller geodetisk fältmätning utförts Datum då objekt skapades i datamängd : Avser vanligen det datum då ett objekt lagras i en databas men kan också avse det datum då mätning i bild eller tolkning av fältdata görs Datum då objekt ersatts av annat objekt i datamängd eller beslutats inte längre vara aktuell eller användbar. : Objekt ersatta med nyare objekt/versioner är vanligtvis inte tillgängliga via normala sökningar/frågor mot datamängd. Markering om att direkt mätning av geometri inte kunnat ske : Kallas även skymd geometri, Anledning till att en geometri betraktats som skymd/osäkert läge. Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej I tillägg till de generella geometriattributen ovan så har vissa geometrityper egna attribut som listas i Tabell 2. Tabell 2. Geometritypsspecifika attribut Geometrityp Attribut Obligatoriskt (Ja/Nej) Punkt Är centroid Talar om huruvida punkten används som centroid hållande identifierare för ytutbrett objekt och som tillsammans med linjer kan användas vid skapande av ytgeometri. Nej

14 (186) Linje Typ av linje Kategorisering av linjegeometri utifrån användningssyfte. : Kantlinje och mittlinje. Ja Linje Kartografisk representation av hur en linje är tänkt att representeras kartografiskt. Nej Linje Kantlinjeegenskap Anger om kantlinjen har speciella egenskaper. : Kantsten och Släntkrön Nej Många av attributen som kan sättas på en geometri är knutna till en kodlista (se Termer) med tillåtna värden för attributet. Kodlistorna innehåller inte värden som okänt eller liknande utan det hanteras av XML-schemats (Termer) inbyggda funktioner vid utbyte av data. Se mer i geodataspecifikationer kring detta. En kodlista som är av vikt kopplat till mätningsanvisningar är den kodlista som gäller för attributet Inmätningsläge, Tabell 3. Tabell 3. Tillåtna värden för geometriattributet Inmätningsläge Värde Enligt SGP mätningsanvisning Egna mätningsanvisningar Marknivå Överkant saknas Företeelsen som geometri representerar är inmätt enligt mätningsanvisningar. Företeelse som geometri representerar är inmätt enligt egna mätningsanvisningar. : Vem "egen" avser ges av attributet Geometrikälla. Företeelsen som geometri representerar är inmätt i marknivå. Företeelsen som geometri representerar är inmätt i överkant. saknas På detta sätt så krävs det vid utbyte att man alltid ska tala om vilka mätningsanvisningar som använts när data samlats in men det exkluderar inte utbyte av data utfört med andra mätningsanvisningar än eller om mätningsanvisningar saknas. Information om rumsliga referenssystem som använts vid insamling beskrivs i utbyte av data som en komponent av en geometri enligt standarden GML (Termer).

15 (186) 3.2 Generella instruktioner om höjd Efterfrågan på att veta höjd på företeelser i olika sammanhang ökar ständigt, till exempel 3D-modeller, översvämningsbedömning med mera. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjddata har traditionellt sett ofta hanterats som antingen ett ytterligare attribut på ett objekt eller som en höjdvärde på en geometri. I denna specifikation ges utrymme för att uttrycka höjd på flera sätt utifrån behov: Höjd som ett attribut (2D). En objekttyp kan ha ett attribut för att beskriva höjd, detta speglar oftast endast en aspekt av ett objekts höjd. Till exempel höjden på ett berg. Höjd som attribut följer de krav på referenssystem som anges i denna specifikation. Höjdvärden på geometri. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s k kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Det rekommenderas att inmätning av företeelser görs på deras högsta punkt då läget på marken oftast kan fås av en höjdmodell. Detta förfarande medför att man i större utsträckning kan använda geometrin i frågeställningar som kräver 3D-representation av företeelser. 3.3 HMK:s standardnivåer I HMK Geodatakvalitet beskrivs HMK:s standardnivåer. Dessa är ett sätt att gruppera olika användningsområden/tillämpningar av geodata och utifrån gruppen ställa krav på hur dessa geodata ska samlas in. Standardnivåerna: 0. Global/nationell mätning och kartläggning 1. Nationell/regional mätning och kartläggning 2. Mätning och kartläggning av tätort 3. Projektinriktad mätning och kartläggning I har HMK:s standardnivåer använts för att ställa krav på lägesosäkerhet i flera specifikationer. I detta dokument används standardnivåerna för att skilja på om en företeelsetyp mäts in och representeras geometriskt på olika sätt beroende på användningsområde. Till exempel mäter Lantmäteriet in en fristående skorsten fotogrammetriskt och representerar geometriskt med en punkt medan en kommun vanligen mäter in längs skorstenens yttre begränsning och representerar geometriskt med en linje eller en yta.

16 (186) 3.4 Från insamling till tillhandahållande Skissen syftar till att visa att man kan samla in och lagra geometrier representerande verkliga företeelser på ett sätt (linjer och en centroid) men tillhandahålla en annan typ av geometri för samma verkliga företeelse (yta). na är skrivna utifrån utbyte av geodata, det vill säga att den geometri som mätningsanvisningarna säger är den som ska användas vid utbyte av data med annan (?) organisation. Det hindrar inte att man lagrar geometrierna på det sätt som bäst tillgodoser den egna organisationens behov. I mätningsanvisningarna för Standardnivå 1 (huvudsakligen Lantmäteriet) kan det förekomma i kommentarer om både de geometrityper som samlas in och lagras samt de som tillhandahålls. 4 Läsanvisningar De objekttyper som avgränsats i specifikationer beskrivs i detta dokument i var sitt kapitel utifrån den ordning de behandlas i specifikationerna med hjälp av: bilder text tabeller med mera utifrån behov För tema Markdetaljer och tema Markanvändning och Marktäcke är mätningsanvisningarna dokumenterade enligt exemplet nedan (4.1). För tema Byggnad så följer inte mätningsanvisningarna samma struktur. I kapitlet om Byggnad beskrivs detta närmare. För respektive objekttyp beskrivs hur mätning sker kopplat till HMK:s standardnivåer. För många typer förekommer endast mätningsanvisningar motsvarande en standardnivå.

17 (186) I de fall bilder har hämtats från andra mätningsanvisningar framgår det i den andra tabellen för varje typ som beskrivs under raden Bild. För mer information om objekttyperna se respektive specifikation. 4.1 på mätningsanvisning Objekttyp X Namn X /Geodatapecifikation Y/Objekttyp X Geometrityp Punkt Linje Planläge Mitt Kant Höjdläge Marknivå Överkant Bild Källa för bild/foto/illustration som används. Hämtad från geodatapecifikation er om inmätningen som kompletterar både beskrivningen och tabellen ovan. Eventuella exempel

18 (186) 5 Markdetaljer 5.1 Däck Altandäck Friståendedäck /Markdetaljer/1.1.1 /Markdetaljer/1.1.2 Geometrityp Planläge Höjdläge Yta Ytterkant Överkant yta Bild Jan Wingstedt (vänster), Jerry Sandin (höger) Golvliknande byggnadsverk Permanent konstruktion vanligen i trä med anslutning till byggnad men även friliggande. Däck/altan/plattläggning i marknivå karteras inte på mindre tomter, ex. i radhusområde. Mäts så att ytbildning av objektet möjliggörs tillsammans med andra avgränsande objekt, t.ex. husliv.

19 (186) 5.2 Pelare Pelare Pylon /Markdetaljer/1.2.1 /Markdetaljer/1.2.2 Geometrityp Planläge Höjdläge Punkt < D=0,5 m alt l*b 0,5*0,5 annars linje Centrum/Ytterkant Marknivå/Topp om lutande Bild Zeta Fristående stöd

20 (186) 5.3 Pergola Pergola /Markdetaljer/1.3 Geometrityp Planläge Höjdläge Linje Ytterkant alt mitt Marknivå Bild Zeta Enkelt eller dubbla rader av fristående stöd för klängväxter. Ben på varje sida förbinds med linje.

21 (186) 5.4 Skorsten Skorsten /Markdetaljer/1.4 Geometrityp Punkt Punkt < D=0,5m l*b 0,5*0,5m annars yta Planläge Centrum Centrum/ Ytterkant Höjdläge Topp Basens nivå/topp Bild Zeta Vanligtvis fristående, vertikal rörformad konstruktion för att leda bort rökgaser. Med större diameter än 0,5 m. Skorsten skall alltid redovisas med den yta som upptas vid basen samt högsta höjd. Om möjligt redovisas ytterkant på topp (för 3D). Skorsten finns även som byggnadstillbehör.

22 (186) 5.5 Terrängtrappa Terrängtrappa/Handikappramp /Markdetaljer/1.5 Geometrityp Planläge Höjdläge Yta Ytterkant Marknivå per avsatts Bild Zeta Konstruktion ämnad att underlätta passage mellan två skilda höjdnivåer, ej kopplad till byggnad. Avsatser och viloplan ingår i trappan. Mäts i marknivå i överoch nederkant. Trappa finns även under byggnadstillbehör.

23 (186) 5.6 Utsiktstorn Torn /Markdetaljer/1.6 Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Bild Lantmäteriet Hög konstruktion oftast utan tak, vilka ej kan relateras byggnadsändamål. Standardnivå 1: Samtliga i landskapsbilden markanta torn. Standardnivå 2: För torn med lodräta väggar registreras ytterkant. För torn med lutande väggar registreras största ytterkant. Som tillägg kan då mätas ytterkant vid marknivå och/eller ytterkant vid toppnivå. Torn för fågelskådning eller utkikstorn.

24 (186) 5.7 Fast målställning Fast målställning /Markdetaljer/2.1 Geometrityp Planläge Höjdläge Linje Ytterkant Marknivå Bild Stockholms Stad Fast förankrad målställning avsedd för idrott. Plan- och höjdläge mäts i marknivå

25 (186) 5.8 Häck Häck /Markdetaljer/2.2 Geometrityp Planläge Höjdläge Yta > 1 m annars linje Mitt <= 1 m annars ytterkant Marknivå Bild Zeta Rad av plantor, vanligtvis av samma sort, som inramar eller avdelar en trädgård, park etc. Häckar redovisas med mittlinje. Bredare häckar dokumenteras som yta.

26 (186) 5.9 Idrottssarg Idrottssarg /Markdetaljer/2.3 Geometrityp Planläge Höjdläge Linje Ytterkant Överkant Bild Zeta Förhöjd kant runt bandyplan, ishockeyrink eller dylikt.

27 (186) 5.10 Kantstöd Kantstöd /Markdetaljer/2.4 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Bild Jan Wingstedt Stöd av sten, betong, plåt, trä eller dylikt ej högre än 40cm. Mäts på ovansida och i ytterkant av kantstöd. Cirkulationsplats mäts som kantstöd. Kring rabatter, gångar, tomtgräns mot gata.

28 (186) 5.11 Lekredskap Lekredskap /Markdetaljer/2.5 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Jan Wingstedt Redskap avsett för lek utomhus. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

29 (186) 5.12 Linbana Linbana /Markdetaljer/2.6 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt/Ytterkant Höjdläge - Marknivå/Topp Bild Jan Wingstedt Anläggning för luftburen transport av människor eller gods i exempelvis gondoler eller öppna stolar. Standardnivå1. Redovisas om den är i drift och minst ca 200 m lång. Standardnivå 2. Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd och om i drift eller ej. Kabinbana, stollift eller gondolbana.

30 (186) 5.13 Minnessten Minnessten /Markdetaljer/2.10 Geometrityp Punkt Yta Planläge Centrum Ytterkant Höjdläge - Marknivå Bild Zeta Sten med syfte att erinra om person, inträffad händelse eller historisk verksamhet Stenens mäts i marknivå.

31 (186) 5.14 Motionsredskap Motionsredskap /Markdetaljer/2.11 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Stockholms stad Redskap avsett för motion. Plan- och höjdläge mäts i marknivå. I parker, i anslutning till motionsslinga eller idrottsanläggning

32 (186) 5.15 Parkbord Parkbord /Markdetaljer/2.12 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Jan Wingstedt Fasta bord utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

33 (186) 5.16 Parkbänk Parkbänk /Markdetaljer/2.13 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Jan Wingstedt Fast bänk utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Parkbänkens ytterkontur mäts i plan. Höjd mäts i marknivå.

34 (186) 5.17 Skidlift Skidlift /Markdetaljer/2.14 Geometrityp Linje Punkt/Linje Planläge Mitt Centrum/Mitt Höjdläge - Marknivå Bild Lantmäteriet Lift för transport av skidåkare i markplan. Standardnivå 2: Stolpar/stöd mäts in. Linje centreras mellan stolpgrupper. Lift med en stolpe lodas linans läge och visas som linje.

35 (186) 5.18 Utomhusdusch Utomhusdusch /Markdetaljer/2.18 Geometrityp Punkt/Linje Planläge Centrum/ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Stockholms stad (vänster), Jerry Sandin (höger) Konstruktion för tvagning med strilande vatten utomhus. Duschens centrumpunkt eller väggar mäts i plan- och höjd. Dusch i parker eller i anslutning till badplats.

36 (186) 5.19 Utomhuskonstverk Piedestal /Markdetaljer/2.19 Geometrityp Punkt/Yta Planläge Centrum/Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Jan Wingstedt Produkt av konstnärlig verksamhet. Konstverkets piedestal mäts i marknivå. Staty eller skulptur.

37 (186) 5.20 Vattenområdesavgränsare Vattenområdesavgränsare /Markdetaljer/2.20 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Överkant Bild Zeta Bojar eller linor i vattnet för avgränsning av aktivitet, t.ex. bad eller båttrafik.

38 (186) 5.21 Avbärare Avbärare /Markdetaljer/3.1 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge Överkant Överkant Bild Lantmäteriet En för fartyg skyddande och stötdämpande konstruktion vid kaj. Standardnivå 1. Avbärare längre än 8 m redovisas. Redovisas endast inom NSL-område. Ansluts mot strandlinjen. Strandlinjen delas ej. Avbärare skär varandra inbördes. Standardnivå 2. Mäts oavsett storlek

39 (186) 5.22 Avkörningsskydd Avkörningsskydd /Markdetaljer/3.2 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Stockholms stad Skydd på t.ex. kaj för att förhindra nedstörtning. Avspärrning för trafik etc. Redovisas som sluten figur om bredare än 0,4 m.

40 (186) 5.23 Brygga Brygga i vatten /Markdetaljer/3.3 Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant

41 (186) Bild Lantmäteriet (överst), SOSI (nederst) Konstruktion som sträcker sig ut över vattnet. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt, minimimått för redovisning är 20 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall ej redovisas. Inom NSL-område: Minimimått för redovisning är 10 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall redovisas. Brygga skär varandra inbördes. Standardnivå 2: Strandlinje redovisas under bryggan. Alla bryggor redovisas. Förtöja och betjäna båtar vid t.ex. lastning och lossning, bad etc.

42 (186) 5.24 Båtförtöjning Båtförtöjning /Markdetaljer/3.4 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Stockholms stad Konstruktion avsedd för förtöjning av båtar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

43 (186) 5.25 Dykdalb Dykdalb /Markdetaljer/3.6 Geometrityp Punkt/Linje Punkt D=<1,0 m alt 1*1 m annars yta Planläge Centrum/Ytterkant Centrum/Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Bild Södertälje kommun Bottenfast anordning för att förtöja eller bära av fartyg i trånga passager. En dykdalb består av en grupp pålar sammanfästa till ett fundament. Numera utförs dykdalber oftast i betong. Standardnivå 1: Redovisas endast inom NSL-område. Dykdalb vars yta är mindre än 12 kvm redovisas med punkt. Dykdalb vars yta är minst 12 kvm redovisas med linje. Standardnivå 2: Redovisas som punkt eller som linje utan begränsning av storlek.

44 (186) 5.26 Kaj Kaj /Markdetaljer/3.7 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt eller ytterkant Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Bild Lantmäteriet (vänster), SOSI (höger) En till strandlinjen anslutande konstruktion med lodrät sida mot djupt vatten, av betong, sten eller trä, vilken används för förtöjning av båtar. Kantlinje för kaj redovisas med en linje som sammanfaller med strandlinjen. Lagras dubbelt med strandlinjen. Strandlinjen delas i ändpunkterna. Standardnivå 1: Redovisas om den är minst 6 m bred. Utskjutande kaj smalare än 6m, redovisas med mittlinje. Redovisas endast inom NSL-område. Standardnivå 2: Om kajen innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter, se figur vid Brygga. Alla kajer redovisas.

45 (186) 5.27 Landsjömärke Landsjömärke /Markdetaljer/3.8 Geometrityp Yta >4 m 2 Punkt < 4 m 2 Planläge Höjdläge Ytterkant alt centrum Överkant Bild Sjöfartsverket Sjömärke på land som markerar farled eller hinder och är avsett för navigering till sjöss. Standardnivå 2: >4 m 2 mäts i ytterkant och representeras som yta. <4 m 2 mäts i centrum och representeras som punkt. Båk, kummel, stångmärke eller tavla.

46 (186) 5.28 Ledverk Ledverk /Markdetaljer/3.9 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Ytterkant >B 0,5m Höjdläge Överkant Överkant Bild Lantmäteriet Anordning som är avsedd att leda fartyg i trånga passager. Standardnivå 1: Redovisas endast inom NSL-område. Ledverk längre än 8 m redovisas. Redovisas sammanhängande under broar. Standardnivå 2. Redovisas oavsett längd.

47 (186) 5.29 Pir Pir /Markdetaljer/3.10 Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt/Kant Ytterkant Höjdläge Överkant Överkant Bild Lantmäteriet Långsträckt bottenfast konstruktion som går från stranden ut i vattnet vars syfte är att skydda hamn och ankringsområde från vågor. Standardnivå 1: Mittlinje, Samtliga vågbrytare/pir smalare än 6 m och längre än 20 m räknat från strandlinjen redovisas. Inom NSL-område längre än 10 m. Bredare företeelser än 6m återges med pir, kantlinje som skall sammanfalla med strandlinje. Standardnivå 2: Planläge redovisas vid ytterkant konstruktionen vid normalt vattenstånd. Höjdläge redovisas som pirens högsta nivå. Alla pirer redovisas.

48 (186) 5.30 Buskage Buskage /Markdetaljer/4.1 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Stockholms stad Samling tätt växande buskar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

49 (186) 5.31 Stenblock Stenblock /Markdetaljer/4.2 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Zeta Större, utmärkande sten. Plan- och höjdläge mäts i marknivå. Flyttblock som blivit transporterat av inlandsisen.

50 (186) 5.32 Träd Träd /Markdetaljer/4.3 Geometrityp Punkt Planläge Centrum Höjdläge Marknivå Topp Bild Jan Wingstedt Vedväxt som har en huvudstam och som vanligen når en höjd av minst 5 m.

51 (186) 5.33 Avloppsanläggning Avloppsanläggning/Reningsverk /Markdetaljer/5.1 Geometrityp Yta Planläge Innerkant Höjdläge Överkant Bild Jerry Sandin Anläggning för rening av avloppsvatten. Bassängens hörn mäts i plan och höjd vid överkant.

52 (186) 5.34 Bassäng Bassäng /Markdetaljer/5.2 Geometrityp Yta Yta Planläge Innerkant Innerkant Höjdläge Överkant Överkant Bild Jerry Sandin Större öppen vattenbehållare. Bassängens hörn eller kant mäts i plan och höjd vid överkant. Standardnivå 1: Minimimått för redovisning är 500 m 2.

53 (186) 5.35 Brunnslock Brunnslock /Markdetaljer/5.3 Geometrityp Punkt < 1 m 2 annars yta Planläge Höjdläge Centrum/Ytterkant Marknivå Bild Jan Wingstedt (vänster), Jerry Sandin (höger) Täckande lock över brunn för avlopp, friskvatten, dagvatten, septiktank etc. Större lock (> 1 m 2 ), t.ex. täckande teknikanläggningar, kan redovisas som yta.

54 (186) 5.36 Eluttag utomhus Eluttag utomhus /Markdetaljer/5.4 Geometrityp Punkt Planläge Centrum Höjdläge Marknivå Bild Jan Wingstedt Eluttag på stolpe för utomhusbruk t.ex. i parker eller på parkeringar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

55 (186) 5.37 Flaggstång Flaggstång /Markdetaljer/5.5 Geometrityp Punkt Planläge Centrum Höjdläge Marknivå Bild Stockholms stad Stång avsedd för upphängning av flagga eller vimpel. Flaggstångens centrumpunkt mäts i plan och höjd i marknivå.

56 (186) 5.38 Fontän Fontän /Markdetaljer/5.6 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Bild Jerry Sandin Anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte. Plan- och höjdläge mäts i överkant.

57 (186) 5.39 Fundament Fundament /Markdetaljer/5.7 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Topp fundament Bild Jerry Sandin Konstruktion av sten, betong eller dylikt, vars syfte är att montera annan utrustning på.

58 (186) 5.40 Informationstavla Informationstavla /Markdetaljer/5.8 Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Ytterkant Höjdläge - Marknivå Bild Jerry Sandin Offentlig anslagstavla för att sprida information. Plan- och höjdläge mäts i marknivå. HMK standardnivå 1 gäller i fjällområden.

59 (186) 5.41 Kopplingsskåp Kopplingsskåp /Markdetaljer/5.9 Geometrityp Linje/Mittlinje Planläge Ytterkant/Mitt Höjdläge Marknivå Bild Jerry Sandin Skåp för koppling av kablar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå. Skåp som är mindre än 0,5 m 2 mäts mittlinje. Dataskåp, kabelskåp, elplint, elstolpstation, elskåp, kopplingspåle, optoskåp, teleskåp eller trafikljusskåp.

60 (186) 5.42 Luftledning Luftledning /Markdetaljer/5.10 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Kabelnivå Bild Lantmäteriet Elektrisk ledning upphängd i stolpar för överföring av el lägre än 100 000 volt eller signaler. Standardnivå 1: Geometrisk nätverksstruktur ingår i kraftledningsnätverket för regionledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolparna. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Standardnivå 2. Stolpfundament mäts in som fundament. Linje konstrueras centrerad mellan fundament eller rakt över enkelt fundament. Kabelns höjd redovisas vid infästning mot isolator.

61 (186) 5.43 Högspänningsledning Högspänningsledning /Markdetaljer/5.10.1 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Kabelnivå Bild Lantmäteriet Kraftledning (stamnät eller regionnät) avsedd för distribution av elektricitet oftast med spänning över 110 000 volt. Standardnivå 1: Geometrisk nätverksstruktur. Ingår i kraftledningsnätverket för stamledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolpar. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Redovisas fullständigt för luftledningar. Höjdkrav saknas men kan finnas genom samverkan med kraftbolag. Standardnivå 2: Stolpfundament mätts in som fundament. Vid större ledningsgator redovisas de yttersta trådarna som raka linjer på trådarnas nivå. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolparna. På en smal luftledning där trådarna sitter på samma stolpe redovisas mittentråden. Kablarnas höjd redovisas vid infästning mot isolator.

62 (186) 5.44 Mast Mast /Markdetaljer/5.12 Geometrityp Punkt Punkt Planläge Mitt Mitt Höjdläge Topp Toppmast Bild Jerry Sandin Vertikal stående konstruktion, ofta stagad med vajrar. Standard nivå 1. Tele-, radio- och TV-master som är minst ca 25 m höga. Mätning sker av fundament, samt mittpunkt för masten. Standardnivå 2. Kommunikationsmaster och master på arenor, parkeringar etc. Redovisning sker av fundament samt mittpunkt för masten.

63 (186) 5.45 Mur Mur /Markdetaljer/5.14 Geometrityp Yta/Linje Planläge Ytterkant/Mitt Höjdläge Överkant Bild Lantmäteriet Anläggning byggd av sten eller betong och som används som avgränsning för ett område. Mur bredare än 0,2 m redovisas med ytterkant, annars mittlinje. Mur redovisas om höjden är högre än 40 cm.

64 (186) 5.46 Plank Plank /Markdetaljer/5.15 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Överkant plank Bild Zeta Fristående trävägg. Plank används som ett grövre alternativ till stängsel för att skydda mot passage, insyn, bullerskydd eller som vindskydd. Om planket innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter.

65 (186) 5.47 Räcke Räcke /Markdetaljer/5.16 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Marknivå Bild Stockholms stad Upprättstående långsträckt skyddskonstruktion. Brytpunkter i plan och höjd mäts i marknivå för navföljarens mitt. Vajerräcke, skyddsräcke eller körfältsavskiljare.

66 (186) 5.48 Rörledning ovan mark Rörledning ovan mark /Markdetaljer/5.17 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Ytterkant/Mitt Höjdläge - Överkant Bild Jerry Sandin Ledning ovan mark för transport av gas eller vätska. Redovisas fullständigt. Generalisering kan förekomma inom industri- och hamnområden.

67 (186) 5.49 Slänt Slänt /Markdetaljer/5.18 Geometrityp Linje Yta Planläge Ytterkant Ytterkant Höjdläge - Marknivå Bild Stockholms stad Anlagd bank eller skärning. Standardnivå1: Skärningslinje vid väg, järnväg, dagbrott eller dylikt. Redovisas om skärningen är minst 5 m i höjd och 200 m i längd. Minsta radie i cirkulära skärningar är 50 m. Standardnivå 2: Vid anlagda banker/skärningar skall lutningen vara större än 0,3 m per meter. Brytpunkter i plan och höjd mäts. Släntfot respektive släntkrön hanteras som kantlinjeegenskap enligt geometrimodellen (3.1). Dikesslänt, banvall eller bullervall.

68 (186) 5.50 Stolpe Stolpe /Markdetaljer/5.19 Geometrityp Punkt Planläge Centrum Höjdläge Marknivå Bild Stockholms stad Lodrätt, smalt byggnadselement som ofta har en bärande funktion. Stolpens plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

69 (186) 5.51 Stängsel Stängsel /Markdetaljer/5.20 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Överkant Bild Jerry Sandin Anordning som hindrar passage. Stängsel skiljer sig från mur eller plank genom att vara ihåligt. Om stängslet innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Om det är svårt att registrera överkant av staketet kan staketfoten mätas istället. Hägnad, viltstängsel eller renstängsel.

70 (186) 5.52 Stödmur Stödmur /Markdetaljer/5.21 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant Bild Jan Wingstedt Anordning för att stödja jordmassor. Stödmur används ofta för att stoppa jordmassor, ras eller ersätta slänt. Stödmurens brytpunkter i plan och höjd mäts på stödmurens överkant. Vid mätning av stödmurar, skall som regel endast en sida av muren mätas. Om stödmur lutar inåt lodas mätpunkten från underkant upp till nivå med överkant, om stödmur lutar utåt flyttas mätpunkten ut se fig.

71 (186) 5.53 Återvinningsstation Återvinningsstation /Markdetaljer/5.22 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Jan Wingstedt Stationär container för insamling av material för återvinning Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

72 (186) 5.54 Cykelställ Cykelställ /Markdetaljer/6.1 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Jan Wingstedt Ställ avsett för parkering av cyklar. Plan- och höjdläge mäts i marknivå.

73 (186) 5.55 Farthinder Farthinder /Markdetaljer/6.2 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Göteborgs stad Anordning för att sänka trafikens hastighet. Hela vägbulan mäts i ytterkant, där upphöjningen börjar. Fartgupp i gatan, slalomsväng mellan hinder eller förträngningar.

74 (186) 5.56 Perrong Perrong /Markdetaljer/6.6 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Överkant perrong Bild Jan Wingstedt Upphöjd anläggning för att underlätta vid av- och påstigning på spårfordon. Mäts ytterkant mot spårområdet.

75 (186) 5.57 Pollare Pollare /Markdetaljer/6.7 Geometrityp Punkt Planläge Centrum Höjdläge Marknivå Bild Jan Wingstedt Upprättstående järn- eller träkonstruktion avsedd för att förtöja fartyg vid en kaj eller som ett fysiskt väghinder. Pollares plan- och höjdläge mäts i marknivå.

76 (186) 5.58 Vägbom Vägbom /Markdetaljer/6.8 Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Mitt Höjdläge - Marknivå Bild Jerry Sandin Anordning för att hindra biltrafik att ta sig in på en väg eller vid färjelägen och järnvägsövergångar. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt för bilväg och sämre bilväg. Undantag för väg kortare än 250 m och vägar inom bebyggelse-områden. Grindar vid viltstängsel ska inte redovisas. Ansluts till vägnätverket och riktas vinkelrätt över vägen.

77 (186) 5.59 Vägtrumma Vägtrumma /Markdetaljer/6.9 Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Botten vattengång Bild Jan Wingstedt Konstruktion som läggs under vägar för att tillåta en mindre å, bäck eller ett dike att passera under vägen.

78 (186) 5.60 Väghinder Väghinder /Markdetaljer/6.10 Geometrityp Linje Planläge Ytterkant Höjdläge Marknivå Bild Jan Wingstedt Anordning för att hindra biltrafik.

79 (186) 6 Markanvändning Markanvändning hanteras geometriskt som ytor eller som linjer i de flesta fall. På kommunsidan varierar det där en del kommuner mäter in och lagrar markanvändningsobjekt geometriskt som ytor. I en del andra kommuner lagrar man inte en del markanvändningsobjekt alls utan de sätts samman vid behov, då ofta utifrån linjer som avgränsar andra företeelser runtomkring. För mätningsanvisningar för många markanvändningstyper så är yta angivet som geometri vid utbyte men i kommentaren så står det om det är vanligen förekommande att just denna markanvändningstyp inte lagras utan bara sätts samman vid behov. Geometrin vid utbyte är dock fortfarande yta enligt mätningsanvisningar. 6.1 Jordbruk Jordbruk Fröplantage Fruktodling Åker /Markanvändning/1.1 /Markanvändning/1.1.1 /Markanvändning/1.1.2 /Markanvändning/1.1.3 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant Ytterkant Höjdläge - - Åkermark som ligger i träda redovisas som åker.

80 (186) 6.2 Betesmark Betesmark /Markanvändning/1.1.4 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant Ytterkant Höjdläge - - Gräsmark som används för eller har använts för bete eller slåtter och inte ingår i ett rotationsbruk, marken plöjs ej regelmässigt. Träd eller buskar täcker < 30 % av ytan. Betesmark med träd eller buskar som täcker >30 % av ytan karteras som skogsmark. Standardnivå 1: Betesmark ingår i öppen mark. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

81 (186) 6.3 Skogsbruk Skogsbruk /Markanvändning/1.2 Geometrityp Yta Planläge Ytterkant Höjdläge - Skogsbruk eller skogshushållning är utnyttjande av skog för produktion av råvaruprodukter som timmer, massaved och bränsle. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

82 (186) 6.4 Djuruppfödning Djuruppfödning /Markanvändning/1.3 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant - Höjdläge - - Avel, uppfödning, dressyr och vård av husdjur och andra djur som hålls helt eller delvis i fångenskap. Syftet kan vara produktion av livsmedel eller andra varor. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

83 (186) 6.5 Rengärde Rengärde /Markanvändning/1.3.1 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant Ytterkant Höjdläge - - Bild Lantmäteriet Gärde avsett att användas vid skiljning och slakt eller kalvmärkning av renar. Redovisas om rengärdet används. Nedlagda rengärden redovisas om det finns en stenmur runtom. Standardnivå 1:Rengärde redovisas enbart inom täckningsområdet för Fjällkartan 1:50 000 och Fjällkartan 1:100 000 (fjällregionen). Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

84 (186) 6.6 Fiskodling Fiskodling /Markanvändning/1.3.2 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant - Höjdläge - - Vid en fiskodling odlar man fisk avsedd som livsmedel, eller för utplantering. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

85 (186) 6.7 Bergtäkt Bergtäkt /Markanvändning/1.4 Geometrityp Yta Linje Planläge Ytterkant Ytterkant Höjdläge - Marknivå Område i fast berg, där man tar ut sten, oftast för att vidarearbetas. Mestadels sker verksamheten i dagbrott. Yta för markområde på vilken huvudsakligen industriaktiviteter eller aktiviteter med anknytning till sport, fritid eller kultur bedrivs.

86 (186) 6.8 Grustäkt Grustäkt /Markanvändning/1.5 Geometrityp Yta Linje Planläge Ytterkant Ytterkant Höjdläge - Marknivå Område där man utvinner naturgrus. Avser täkter i drift och icke återställda nedlagda täkter.

87 (186) 6.9 Gruvområde Gruvområde /Markanvändning/1.6 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant - Höjdläge - - Markområde där det bedrivs gruvverksamhet. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

88 (186) 6.10 Torvtäkt Torvtäkt /Markanvändning/1.7 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant - Höjdläge - - Industriell brytning av torv. Avser täkter i drift och icke återställda nedlagda täkter. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

89 (186) 6.11 Russpark Russpark /Markanvändning/1.7 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant - Höjdläge - - Inhägnat område med viltströvande hästar, gotlandsruss. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

90 (186) 6.12 Industriområde Industriområde /Markanvändning/2.1 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant - Höjdläge - - Typ av industri ges av ändamål på byggnad. Markområde på vilket huvudsakligen industriaktiviteter bedrivs. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser, lagringsplatser och mark med byggnader ingår. Redovisas inte inom tätortsredovisat industriområde. Standardnivå 1: Redovisas enligt urval för de olika bebyggelseytorna, men ersätts av strandlinje och diffus strandlinje mot ytor som begränsas av dessa. Används i tätorter med fler än ca 1000 invånare. Mindre område kan ingå om de ligger ca 200 meter eller närmare. Bebyggelseytorna är ett komplement till redovisning av enskilda byggnader. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

91 (186) 6.13 Handelsområde Handelsområde /Markanvändning/2.2 Geometrityp Yta Planläge - Höjdläge - Område som primärt skapats för handel, där bostäder ej förekommer. Typ av handel kan anges av ändamål på byggnad som hanteras av geodataspecifikation Byggnad. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

92 (186) 6.14 Parkering Parkering /Markanvändning/2.3 Geometrityp Yta Planläge - Höjdläge - Bild Jönköpings kommun Ett markerat område avsett för uppställande av fordon. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

93 (186) 6.15 Torg Torg /Markanvändning/2.4 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant - Höjdläge - - Öppen yta med flera användningsområden. Ofta marknadsplats/parkering samlingsplats/annan handel. Standardnivå 1: Redovisas för torg med namn inom bebyggelseområde. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

94 (186) 6.16 Urbant grönområde Urbant grönområde /Markanvändning/2.5 Geometrityp Yta Planläge - Höjdläge - Allmänt begrepp för alla typer av mark i bebyggelse som inte täcks av byggnader eller hårdgjorda ytor. Område med möjligheter att utöva fritidsaktiviteter, t ex promenader, picknick mm. Innefattar park med mera. Jämför rekreationsområde. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

95 (186) 6.17 Bostadsbebyggelse Bostadsbebyggelse Låg bebyggelse Hög bebyggelse Sluten bebyggelse Landsortsbebyggelse Fritidsbebyggelse /Markanvändning/2.6 /Markanvändning/2.6.1 /Markanvändning/2.6.2 /Markanvändning/2.6.3 /Markanvändning/2.6.4 /Markanvändning/2.6.5 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant - Höjdläge - - Yta för bebyggelse. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och mark med byggnader ingår. Standardnivå 1: Redovisas enligt urval för de olika bebyggelseytorna, men ersätts av strandlinje och diffus strandlinje mot ytor som begränsas av dessa. Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av låg bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än ca 1 ha. Geometrisk nätverksstruktur. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.

96 (186) 6.18 Kyrkogård Kyrkogård /Markanvändning/2.7 Geometrityp Yta Yta Planläge Ytterkant - Höjdläge - - Markområde som används för förvaring av avlidnas stoft eller aska. Minneslundar och kyrkogårdar ingår. Standardnivå 2: Denna markanvändningstyp kan ses som en aggregerad typ som avgränsas av andra objekt (oberoende av specifikation i ), t.ex. vägar, diken, byggnader mm och sätts samman vid behov.