Panncentralen Facetten

Miljörapport 2014 Panncentralen Facetten ÅTVIDABERG

Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 4 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 4 2.6 Gällande beslut 4 2.6.1 Tillstånd 4 2.6.2 Villkor 5 3 Miljöberättelse 5 3.1 Miljöpåverkan 5 3.2 Verksamhetssystem 5 3.3 Drift och produktionsförhållanden 6 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 6 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning 6 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 6 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter 6 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 7 3.4 Kontrollresultat 7 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 7 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 8 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 8 3.4.4 Besiktningar sammanfattande kommentarer 8 4 Villkor och kommentarer 9 Bilagor Bilaga 1 Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna 1 (11)

1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004 9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0561 124 Anläggningsnamn Panncentralen Facetten Ort Åtvidaberg Besöksadress Eksågsvägen 14 Fastighetsbeteckningar Åtvidaberg 6:73 Kommun Åtvidaberg Huvudbransch 40.51 Koder enligt EG förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötland Tillsynsmyndighet Åtvidabergs kommun, Miljö och hälsoskyddskontoret Kontaktperson för anläggningen Förnamn Katarina Efternamn Ingvarsson Telefonnummer 013 20 82 12 E postadress katarina.ingvarsson@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer 013 20 83 51 E postadress tomas.hvalgren@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping 2 (11)

2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom koncernen ligger under Division Energi som är organiserad enligt följande: Figur 1. Organisationsschema Division Energi. 2.2 Lokalisering och bakgrund Panncentralen Facetten är belägen på industriområdet Facetten, fastighet 6:73 och har sedan 1998 levererat fjärrvärme till Åtvidaberg. Anläggningen ägdes tidigare av Åtvidabergs kommun och Vattenfall, men förvärvades 2007 av Tekniska verken. 3 (11)

2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Panncentralen Facetten består av en fastbränslepanna med tillhörande rökgaskondensering samt två oljepannor. Fastbränslepannan används som baslastenhet, medan oljepannorna används som reserv och spetslast. Rökgaserna avleds genom en gemensam 38 m hög skorsten. Pannornas produktionskapacitet fördelar sig enligt Tabell 1. Tabell 1. Produktionskapacitet panncentralen Facetten. Panna Effekt [MW] Bränsle Panna 1 6 Biobränsle Rökgaskondensering 1,5 Oljepanna 1 8 Eldningsolja 1 Oljepanna 2 7 Eldningsolja 1 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Biobränslepannan är utrustad med ett miljömätinstrument för mätning av parametrarna O 2, CO och NO. Mätdata samlas kontinuerligt in och värdena processas och presenteras därefter i dygns och månadsrapporter. Dessa ligger sedan till grund för uppföljning i förhållande till gällande miljövillkor. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med en multicyklon och ett elektrofilter för stoftavskiljning. Genom rökgasåterföring fås en kväveoxidreducerande effekt. För att öka värmeutvinningen är pannan försedd med rökgaskondensering. Rökgaskondenseringen fungerar även som ett extra rökgasreningssteg. Oljepannorna eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. 2.6 Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Länsstyrelsen i Östergötlands län 1998 03 04 Länsstyrelsen i Östergötlands län 2002 05 22 Åtvidabergs kommun 2011 12 30 (2011 MN0550/2) Länsstyrelsen lämnar tillstånd enligt Miljöskyddslagen till ombyggnad och drift vid panncentralen Facetten på centrala industriområdet i Åtvidaberg. Fastställande av slutliga villkor för utsläpp av kondensatvatten samt ändrat villkor för kolmonoxid gällande den utökade verksamheten vid panncentralen Facetten. Miljönämnden i Åtvidaberg förelägger Tekniska verken att tillsvidare utföra undersökning och kontroll i enlighet med bolagets förslag till kontrollprogram daterat 2011 12 20 (med en justering 4 (11)

angiven i beslutet). Bolaget skall sedan vid behov uppdatera kontrollprogrammet så att det alltid motsvarar verksamhetens aktuella kontrollbehov. 2.6.2 Villkor Villkor för Panncentralen Facetten kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10 16 NFS 2006:9, finns i bilaga 1, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Panncentralen Facettens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft och vatten, omhändertagande av askor, förbrukning av naturresurser som olja och transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Under 2010 infördes även certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Ett exempel på ett återkommande miljömål för panncentralen Facetten är att minska fossilbränsleanvändningen samt minska kväveutsläppen till luft och vatten genom systematisk processutveckling. Målet är att utsläppen skall vara lägre än 2012. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll LRQA Business Assurance genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. 5 (11)

3.3 Drift och produktionsförhållanden 3.3.1 Förändringar i produktion och processer Under 2014 har det inte genomförts några större förändringar förutom vanligt underhåll och byte av slitagedelar. 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2014 till 27 200 MWh. I Tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna för år 2014. Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, 2014. Benämning Produktion [MWh] Bränsleförbrukning Fastbränslepannan (inkl. RGK) 26 741 9 199 ton Oljepannorna 482 54 m 3 Anläggningen har förbrukat 558 552 kwh elenergi och 1 046 m 3 vatten under verksamhetsåret. 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 3.3.3.1 Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsdatablad i kemikalieregistret EcoOnline. EcoOnline kan användas av alla via intranätet för att se var kemikalierna används. Alla kemikalier som används ska finnas med i EcoOnline. I bilaga 1 beskrivs mer utförligt hur Tekniska verken arbetar med produktvalsprincipen. I tabell 3 visas förbrukningen av de största processkemikalierna på Panncentralen Facetten under 2014. Tabell 3. Förbrukning av kemiska produkter, 2014. Kemikalie Användnings Förbrukning Enhet Område Amersite Syrereducerande 50 liter Natronlut NaOH för ph justering 2 040 kg Salttabletter Avhärdningssalt 300 kg Ikasorb Sorbent 60 kg Hydraulolja Hydraulolja 25 liter Performax 24L Korrosionsinhibator 50 liter 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid panncentralen Facetten är trädbränsleaska. Flyg och bottenaska matas ut i en sluten container och körs av entreprenör till godkänd mottagare. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta kärl på anläggningen och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Under året uppstod endast små mängder farligt avfall 6 (11)

varför ingen hämtning skett. Genom vårt miljöledningssystem styrs verksamheten enligt våra rutiner och instruktioner som bl.a. beskriver hur eventuella spill ska hanteras, avfall omhändertas, hur tankar och cisterner ska kontrolleras, märkas och underhållas. I tabell 4 redovisas uppkommen mängd under 2014. Tabell 4. Uppkommen mängd icke farligt avfall, 2014. Typ av avfall Mängd Enhet Transportör Mottagare Botten och flygaska 121 ton Allren Gärstad Under 2014 har det inte vidtagits några speciella åtgärder för att minska mängden avfall eller farligt avfall. 3.3.5 Förändringar och störningar i driften Driftstörningar i samband med uppstart av biopannan inför eldningssäsong 2014 08 28 2014 09 04 I slutet av augusti startades pannan upp efter revision och då uppstod högre CO halter än normalt. Den troliga orsaken är att ugnstemperaturen, vid övergång från torkeldning till fliseldning, inte var tillräckligt hög. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 3.4.1.1 Emissionsuppföljning Rökgaserna från fastbränslepannan analyseras och registreras kontinuerligt med avseende på NO, CO och O 2 varje minut. Det centrala övervakningssystemet, CACTUS, samlar kontinuerligt in mätdata från miljö och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Mätutrustningen kontrolleras och servas kontinuerligt. Genomförda kalibreringar, reparationer och service journalförs. För oljepannorna sker ingen kontinuerlig mätning eller registrering av utsläppen. 3.4.1.2 Mätinstrumentens funktion 2014 Mätinstrumenten har fungerat under 2014 med enstaka händelser (se nedan) 2014 02 22 25 Under dygnet var mätinstrumentet ur drift från kl.21.00 till och med 25 februari kl.16.00 Problemet berodde på att O 2 cellen var sönder (O 2 mäts av en paramagnetisk cell). Leverantören åtgärdade O 2 cellen på plats. 2014 10 08 Jämförande NO X mätning Jämförande NO X mätning utförs varje år enligt NFS 2004:6, vid utvärdering på 60 min var differensen mellan anläggningens mätinstrument och mätkonsulten utanför toleransområdet men inne 7 (11)

hölls vid utvärdering på 30 min. En service av mätinstrumentet gjordes och även en egen jämförande mätning d v s ett mätinstrument kopplades in parallellt och ingen avvikelse kunde ses vid det tillfället. 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 3.4.2.1 Utsläpp till luft Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se Tabell. Tabell 5. Sammantaget utsläpp från panncentralen Facetten, 2014. NO X Stoft Svavel [kg] [kg] [kg] 8248 60 9 Emissionsmätningar utförs av mätkonsulter vartannat år i samband med periodisk besiktning av anläggningen. Jämförande mätning med avseende på NO X sker varje år på fastbränslepannan enligt NFS 2004:6. För oljepannorna sker ingen kontinuerlig mätning eller registrering av utsläppen. 3.4.2.2 Utsläpp till vatten Kontroll av utsläpp till vatten från anläggningen sker dels månadsvis och dels i samband med den periodiska besiktningen. På månadsbasis sker kontroll med avseende på ph och suspenderade ämnen och vid den periodiska besiktningen sker kontroll med avseende på TOC, BOD7 och metaller. Kondensatet avleds via dagvattenledningen till Storån och slutligen till recipienten Håcklasjön. 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Båtsjön. 3.4.4 Besiktningar sammanfattande kommentarer Enligt gällande kontrollprogram ska periodisk besiktning utföras vartannat år. Den periodiska besiktningen omfattar avsyning av anläggningen, kontroll av samtliga villkor samt emissionsmätningar. Vid den senaste periodiska besiktningen (2014 10 08) bedömdes verksamheten vid PC Facetten bedrivas på ett ur miljö och hälsoskyddssynpunkt tillfredsställande sätt och samtliga emissionsvillkor innehölls. 8 (11)

4 Villkor och kommentarer Nr Parameter Parameter Kommentar 1 Allmänt villkor 2 Anläggnings och markarbeten 3 Reningsanordningar 4 Stoft från oljeförbränning 5 Stoft från fastbränslepannan 6 Kväveoxider Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt angivit eller åtagit sig. Anläggnings och markarbeten inom delar som omfattas av antagen fördjupad översiktsplan för centrala industriområdet eller i övrigt där markförorening kan misstänkas får inte ske utan skriftligt godkännande från tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten äger rätt att föreskriva erforderliga föreskrifter avseende åtgärder och försiktighetsmått. Om tillståndshavaren och tillsynsmyndigheten inte är överens får frågan hänskjutas till Länsstyrelsen för avgörande. Reningsanordningar för begränsning av utsläppen till luft och vatten skall ständigt drivas så att största möjliga reningseffekt erhålls. Utsläppet av stoft från oljeförbränning får som riktvärde vid besiktning uppgå till högst 1,0 g/kg olja. Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får som riktvärde vid besiktning uppgå till högst 20 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av kväveoxider får som årsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/mj tillfört bränsle. Verksamheten drivs i huvudsak i enlighet med ansökan. Villkoret har inte varit aktuellt. Reningsanordningarna bedrivs i huvudsak i enlighet med ansökan. Villkoret innehålls Uppmätt värde vid senaste periodiska besiktning var för P2 (besiktningsdatum 2014 10 08) < 0,1 g/kg olja och för P4 (besiktningsdatum 2006 11 22) 0,08 g/kg olja. Villkoret innehålls Uppmätt värde vid senaste periodiska besiktning (2014 10 08) var 0,6 mg/mj tillfört bränsle. Villkoret innehålls. Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2014 har beräknats till 88 mg/mj tillfört bränsle. Fastbränslepannans årsmedelvärde 2014 var 88 mg NO X /MJ tillfört bränsle. Oljepanna (P2) hade vid senaste besiktningsmätning (2014 10 08) ett utsläppsvärde på 44,5 mg NO X /MJ tillfört bränsle. Oljepanna P4 har inte varit i drift (senaste besiktningsmätning 2006 11 22 tillfört bränsle). 7 Kolmonoxid Utsläppet av kolmonoxid från fast Dygnsmedel avseende CO innehölls. 9 (11)

(LST 2002 05 22) 8 Omhändertagande av aska 9 Haveri och driftstörningar 10 Buller bränslepannan får som riktvärde uppgå till högst 200 mg/mj tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Utsläppet får som riktvärde räknat som timmedelvärde uppgå till högst 500 mg/mj. Deponering av aska får endast ske på plats som är godkänd här för enligt miljöskyddslagen, alternativt kan aska från biobränsleeldning, efter samråd med tillsynsmyndigheten, återföras till naturen. Tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter angående hantering av aska. Om haveri eller omfattande driftstörningar i process eller reningsutrustning inträffar, ska detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Buller från verksamheten, uttryckt som ekvivalent ljudnivå får som riktvärde inte överskrida nedan angivna nivåer vid bostäder, rekreationsytor vid bostäders grannskap samt vid utbildnings och vårdlokaler: Dag kl 7 18 50 db(a) Kväll kl 18 22 samt sön/helg kl 7 18 45 db(a) Natt kl 22 7 40 db(a) Värdet för natt gäller inte utbildningslokaler. Nattetid får den momentana ljudnivån inte överstiga 55 db(a) Vid arbetslokaler för ej bullrande verksamhet får gäller följande värden: Dag kl 7 18 60 db(a) Kväll kl 18 22 samt sön/helg kl 7 18 55 db(a) Natt kl 22 7 50 db(a) I övrigt får ljudnivån från verksamheten som riktvärde inte överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för Externt industribuller vid nyetablering av industri (SNV RR 1978:5, tabell 2.1) Under 2014 hade pannan förhöjda timmedel avseende CO vid fyra tillfällen (Se avsnitt 3.3.5) Askan används som sluttäckning på Gärstad deponi. Inget haveri eller omfattande driftstörningar i process eller reningsutrustning har inträffat under 2014. Inga synpunkter eller klagomål om ljudnivån från anläggningen har inkommit under året, någon mätning av ljudnivå har inte genomförts. 11 Bränslen, kemikalier Bränslen, kemikalier och avfall skall Kemikalier förvaras på ett miljömässigt 10 (11)

och avfall 12 Damning 13 Förstagångsbesiktning förvaras på ett sådant sätt att mark och vatten inte förorenas. Erforderliga åtgärder ska vidtagas för att förhindra störande damning Förstagångsbesiktning av verksamheten ska ske inom 6 månader från det att produktionsanläggningarna har tagits i drift. Tidpunkt och program för besiktningen ska i god tid innan besiktningen inges till tillsynsmyndigheten. 14 Kontrollprogram Kontroll av verksamheten ska ske. Förslag till kontrollprogram ska inlämnas till tillsynsmyndigheten Senast inom 3 månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Kontrollprogrammet ska utformas i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd 89:2 Anläggningskontroll enligt miljöskyddslagen 15 Kondensat (LST 2002 05 22) För utsläpp av kondensvatten får följande riktvärden inte överskridas: Suspenderande substans 10 mg/l ph ska ligga i intervallet 6,5 10 riktigt sätt. Inga klagomål eller synpunkter har inkommit. Området sopas med jämna mellanrum för att minska dammspridning. Förstagångsbesiktning gjordes 2000 10 11. Godkändes av Miljö och hälsoskyddsnämnden 2011 12 30. Analyser av suspenderade substanser och ph sker på månadsbasis. Årsmedelhalten för: susp=2,29 mg/l (värden < detektionsgräns räknade som 2 mg/ml); ph=7,5. 11 (11)

Bilaga 1, sid 1(3) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna 2014 Panncentralen vid Facetten 2014 I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 16 22 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 21 i NFS 2006:9) Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. En anläggnings riskanalyser ses över och uppdateras vid behov minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Under 2014 har en riskanalys över flishanteringen genomförts.

Bilaga 1, sid 2(3) Risk och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m.m. Under året (2014) har bl a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid Panncentralen Facetten 2014. CO styrning på pannan för att säkerställa utsläppmängderna Inga olyckor, störningar eller liknande har inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Bland åtgärder för att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa kan nämnas att invallningen av cisternen har kompletterats med larm. Utöver detta har inga speciella åtgärder utförts under året. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Eco online. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikalierådet. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då andra kemikalier används. Under 2014 har inga kemikalier bytts ut mot andra av hälso eller miljöskäl. Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Dvs. kontroll sker över vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska Verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder. Under 2014 har inga särskilda åtgärder genomförts kopplat till förbrukningen av energi och råvaror (bränsle).

Bilaga 1, sid 3(3) Division Energis externa transporter i egen regi ses kontinuerligt över för att hitta möjligheter att minska miljöpåverkan. Detta sker dels i det dagliga arbetet och dels i och med att kunderna/leverantörerna av olika fraktioner förändras över tiden. Transporten i egen regi Inom division energi sker ett kontinuerligt arbete med att byta ut fordon och man strävar efter att ha en fordonsflotta med högsta Euroklass. Transporten i entreprenörs regi Transporter i entreprenörs regi regleras i våra upphandlingar och avtal. Här ställs krav såsom miljöklassning av fordon, däcktyp och utbildning av chaufförer i Eco Driving.

Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, tekniskaverken.se