Tibblemodellen måndag 10/2 Lektion 2 Sammanfattning och genrebestämning

Tibblemodellen måndag 10/2 Lektion 2 Sammanfattning och genrebestämning Läxa till lektion 2: Läs kapitel 2 (s. 24 33) Sammanfatta kapitlet till ½ A4. Vad ska strykas under? Viktiga begrepp som kan sammanfatta kapitlet Bestäm genre Argumentera för den genren du fick förra gången (oavsett vad du faktiskt tycker)! Vad var svårt att förstå? Varför? Uppgifter på lektionen Hur kan man sammanfatta kapitel 2? Tre exempel Komplettera med andras exempel Varför skiljer de sig åt? På grund av olika tolkningar och olika bedömningar om vad som är viktigt. Olika referat skulle troligen legat närmare varandra, eftersom man inte tolkningar lika mycket där. Hur gjorde ni? Vilka verktyg använde ni? Referat? Begrepp? Tolkningar? Mindmap? 1

Sammanfatta texten med tre ord! Diskutera i smågrupper, 5 min Eleverna ska ta fram tre ord per grupp som ska skrivas upp på tavlan Hur gjorde ni? Vilka verktyg använde ni? Hur förhåller sig orden till varandra? Hur förhåller sig orden till andra ord i en begreppshierarki? Referat? Begrepp? Tolkningar? Mindmap? Diskutera orden/begreppen Vad fokuserar begreppen på (tema)? Är det empiriska begrepp från texten? Är det sammanfattande begrepp från elevens verklighet? Mina begrepp: Antisemitism, tvångsarbete, "övergångsrit" barn-vuxen (kärlek, Förintelsen, Budapest, ungdom,, splittring av familjen, nazismen, andra världskriget) Arbetsläger. Även G är arbetsplacerad, men det verkar vara något annat än hans fars arbetsläger, eftersom han och hans kolleger tycks få bo hemma. Arbetslägret låg i Csepal, en stadsdel i Budapest. Det tycks inte som om det var ett riktigt koncentrationsläger. Kanske var det ett uppsamlingsläger, så att judarna kunde skickas till koncentrationsläger därifrån. Men det är hur som helst en del av koncentrationslägren och i sin tur en del av förintelsen. Judendomen nämns knappt av G. Han verkar okunnig om den. I kapitel 1 vet han inte hur han ska be. Han kan varken jiddish eller hebreiska. I kapitel 2 har han svårt att förklara vad den innebär. Han identifierar sig knappt med judendomen, särskilt inte den religiösa dimensionen. Kertész själv växte upp i en sekulariserad judisk 2

familj, vilket han nog överfört på G, vilket förklarar varför G kan så lite om sin religion. Judendom är en religion och är en hyponym till begreppet religion. Och judendom kan vara en hyperonym till ortodox judendom o.s.v. Men hur göra med en jude som är sekulariserad? Är det en jude? Eller är judar en ras? S 31 32: G tar upp vem som är jude. Enligt G kommer den som uppfostras som jude att känna sig som jude. Innebär detta också att en sådan person också ÄR en jude. Det känns som att G problematiserar biologisk judendom med kulturell judendom. Det var detta problem som nazisterna ställdes inför när de skulle avgöra vem som var jude i Nürnberglagarna 1935. Lagen om medborgarskap var först och främst menad att lösa problemet man haft med att bestämma vem som var judisk. Nazisterna ansåg att judarna var en ras. Religionen hade egentligen en underordnad betydelse. Men det fanns ingen naturvetenskaplig metod att bestämma om en person var jude eller ej. Därför måste trots allt religionen bli avgörande. Och då var det inte individens egen religion, inte föräldrarnas utan far- och morföräldrarnas! Om minst tre av dessa hade tillhört en judisk församling, var personen att betrakta som judisk och förlorade då sina medborgerliga rättigheter. Personen kunde till exempel inte ha en offentlig tjänst eller rösta i val. I det fall bara två av mor- och farföräldrarna hade tillhört en sådan församling, definierades personen som halvjude. Vad som då skulle gälla var inte helt klart. Om halvjuden gifte sig med en judisk person eller utövade den judiska religionen ansågs han dock ändå vara heljude. För att förstå G måste vi därför föra in ytterligare ett begrepp, nämligen sekulariserad. Dessutom kan man placera in judendom under antisemitism Antisemitsim, som inte nämns i texten. Däremot lagar om arbetsläger (s. 24), judelagar om arbetsplacering, att judar inte får överskrida stadsgränsen, att de ska bära en gul stjärna (s. 24), att affärer bara får drivas av dem med rent blod (s. 26), bestämmelser om att judiska personer hädanefter måste klara livsmedelförsörjningen på mindre ransoner (s. 26), att man bara får visa sig på gatan till klockan åtta, om man är jude (s. 27), att judar måste åka längst bak på 3

spårvagnar (s. 27). Vidare: murarmästaren tål inte judar, en bagare hatar judar och folk hatar judar (s. 30). Fråga: Vad har dessa begrepp med varandra att göra? Delbegrepp som kanske kan sammanfattas i begreppet lagar (dock inte murarmästarnas, bagarens och folks inställningar, som snarare kan fångas upp av begreppet judehat), men som i sin tur är en del av begreppet antisemitism, som i sin tur eventuellt kan sammanfattas i begreppet nazism. Fråga: Är G antisemitisk, med tanke på vad han skriver om murarmästarna och bagaren? Om han inte är antisemitisk förringar han antisemitismen? Visa begreppshierarkier Överordning - underordning Förintelsen - gaskammare - koncentrationsläger - arbetsläger - arbetsplacering Nazismen - antisemitism - Förintelsen - judendom Genom att använda begreppshierarkier som ett verktyg kan man aktivt söka efter överordnade ord som kan sammanfatta texten. Ett och samma begrepp kan ingå i olika hierarkier: Nazismen - Förintelsen - antisemitism - judendom Religion - Abrahamitisk religion - Judendom När G och den äldre systern säger en massa olika saker om vad judendom är på flera sidor kan det kanske sammanfattas med att de "diskuterar". Gör en mindmap över gruppens begrepp! Hur hänger begreppen ihop? Ta in fler begrepp om ni behöver! (Alternativt gör en mindmap som en sammanfattning) Smågruppsdiskussion, 5 min. En grupp får redovisa på tavlan! Ta fram ett exempel på tavlan! Hur gjorde ni? Hur tänkte ni? 4

Visa mindmaps Vad tränade ni på när ni sammanfattade texten? Ta fram det viktiga i texten Använda begrepp, begreppshierarkier och mindmaps Strukturera texten Studieteknik 5

Vilka argument finns för att genren är självbiografi eller fiktion? Skriv upp på tavlan olika personers bästa argument för sin ståndpunkt! Genren är knepig, eftersom det är en roman, som författaren hävdar inte är en självbiografi, men samtidigt genomlever Gyurka det som Kertész själv genomlevde i samma ålder. Faktion? Det är en text med sanningsanspråk och ett autentiskt material i bakgrunden som är starkt dramatiserat och fiktionaliserat. Vittnesberättelse? Den har en vacklande genretillhörighet. Man kan använda ledtrådar från paratexterna (förord, baksidestext etc): Ny utg (2012): Står ej roman på framsidan, men kallas roman på baksidan. Ny utg (2012): Boken är en av de starkaste litterära skildringarna på baksidan. Ny utg (2012): I förordet knyts Kertész berättelse till Sándor Márais dagbok och dessutom att Kertész själv upplevt samma händelse, vilket gör att man gärna upplever Kertész bok som något liknande (det vill säga dagbok). Ny utg (2012): Det sägs i förordet att Kertész är tacksam över Márais dagbok och det hävdas att förklaringen är den beskrivning av händelseförloppet som ges i bokens inledning. Men då måste ju den beskrivningen ha något slags sanningsanspråk Ny utg (2012): Kertész lär ha sagt att utan Márais dagbok skulle det som beskrivs heller aldrig ha skett. Det vill säga något slags fakta? Ny utg (2012): I förordet sägs att Kertész roman brukar räknas till vittneslitteraturen. Enligt en definition ska en sådan genre handla om faktiska händelser och då [passar] begreppet vittneslitteratur [...] dåligt in. Ny utg (2012): Förordet: Det är en roman som skapar sin realism. [...] Den är inte ens, i alla fall inte uteslutande, byggd på egna erfarenheter. Ny utg (2012): Förordet: [Kertész vägrar] se boken som självbiografisk." Ny utg (2012): Förordet: Det är inte personen utan vad som inträffar med personen som är det viktiga. 6

Ny utg (2012): Förordet: Om den historiskt vetgirige läsaren tror sig få veta något i detalj om till exempel hur nazisternas koncentrationsläger eller fabrikskomplex var uppbyggda eller organiserade lär han eller hon snart bli besviken. Och om vi inte behöver veta detaljerna? Ny utg (2012): Förordet: Vägen till förintelsen beskrivs i boken precis lika snörrät och obeveklig som den var i verkligheten. Ny utg (2012): Förordet: Det nämns att den sannaste bilden av vad ett koncentrationsläger är Tyder på sanning och fakta. Ny utg (2012): Förordet: Kanske borde man inte [vilket man uppenbarligen gör!] läsa Kertész roman som vittneslitteratur i första hand. Men i andra hand? Ny utg (2012): Förordet: Boken är en beskriven verklighet. Kertész beskriver bara verkligheten som den är eller människorna som de är. Övrig info: Biblioteksklassificeringen är Hce (Skönlitteratur) Övrig info: Kertéz själv säger att han aldrig har försökt att återge förintelsen. Istället beskriver han Mannen utan öde som en bildningsroman. Övrig info: Det hävdas att Kertész sagt att det inte finns något självbiografiskt i Mannen utan öde. Och han borde ju veta Gammal utg: På framsidan står roman Gammal utg: På baksidan står att det är en av världshistoriens starkaste skildringar av koncentrationslägrens verklighet. Svårt att inte tolka detta som en beskrivning av verkligheten, det vill säga en självbiografi Gammal utg: På baksidan står det att det är en berättelse. Kan tolkas som både roman och självbiografi Gammal utg: På baksidan kan man utläsa att Kertész själv suttit i Auschwirz och att han var 14 15 år när boken utspelar sig, i Budeapest Kertész hemstad. Lutar åt självbiografi Gammal utg: På baksidan står att boken inte är självbiografisk i vanlig mening. Men att det ändå är en självbiografi? Gammal utg: I förordet kallas boken för prosa. Vilket inte ger någon vägledning i förhållandet till sanningen. Gammal utg: I förordet kopplas han ihop med Primo Levi, som har skildrat verkligheten. I förordet används begreppet romanjaget, vilket signalerar fiktion 7

Gammal utg: I förordet står: Den vanliga frågan Hur kunde detta hända? uteblir. Det är en fråga som hör självbiografin till, inte fiktionen. Gammal slutsats: Paratexterna gör att en genrebestämning till självbiografi är rimligare än fiktion. Jagformen leder tankarna till självbiografi. Slutsats: Även om förordet starkt understryker det skönlitterära finns hela tiden en glidning mot det självbiografiska små osäkerhetsmarkörer. Slutsats: Genretillhörigheten är vacklande. Slutsats: Genrebestämningen är inte ett mål i sig utan ska vara en hjälp för att kunna vara källkritik och för att kunna tolka texten rätt. Slutsats: Vad händer med läsningen om vi låtsatsbyter genre? Till en dagbok? Till en lärobok om förintelsen? 8

Gå igenom på lektionen Genren hjälper oss att tolka texten Genren hjälper oss med källkritiken Förbered fakta, värderingar och tolkningar Vi säger för enkelhetens skull att fakta är konkreta händelser i världen och historien. I praktiken är det sådant som man kan se, såsom att Olof Palme sköts, att vikingarna både rövade och handlade och att det dog fasansfullt många människor under Förintelsen. Fakta är antingen sanna eller falska, även om vi inte kanske kan ta reda på det sanna svaret. Under Förintelsen mördades till exempel ett antal judar, men det exakta sanna svaret kan vi nog aldrig ta reda på. Vi kommer inte längre än att kunna uppskatta att det dog cirka 6 miljoner judar. Värderingar är varken sanna eller falska de är endast åsikter. Att jag tycker att en tavla är vacker kan knappast vara sant i något slags objektiv mening. Ja, att jag tycker så kan möjligen vara sant, men inte att tavlan ÄR vacker. Det finns dels explicita värderingar, såsom att något är "bra" eller "dåligt", dels implicita värderingar, såsom "demokratisk", där ordet i sig inte är en värdering, men ordet bär med sig värderingar av olika slag. Tolkningar är ändå knepigare, för de kan nämligen vara sanna och falska på en och samma gång. En tolkning innebär att vi läser in något som egentligen inte finns. Om vi ser en person med en luva på huvudet kanske vi tolkar detta som en rånare, trots att det kanske bara är en filminspelning. Om vi läser en text, så läser vi mellan raderna och lägger in information i texten som inte finns där: Lille Kalle klättrade upp och lekte i den stora eken. När han vaknade upp nästa gång ligger han i en sjukhussäng. Vi läser här mellan raderna att Kalle ramlat ner från trädet och fått åka ambulans till sjukhuset. Eller något liknande. Om vi har tre olika personer som samtidigt betraktar ett och samma berg från varsitt håll, så kommer var och en av dem att beskriva berget på olika sätt, eftersom de har olika perspektiv eller glasögon på sig. På samma sätt tolkar kanske en genushistoriker industrialiseringen annorlunda än en miljöhistoriker. Med genusglasögon kanske vi tolkar industrialiseringen som en process som förändrade genuskontraktet i samhället, vilket 9

i sin tur skapade hemmafrun (alla fall i borgerliga familjer). Miljöhistorikern tolkar istället den industriella revolutionen som det största felsteget i mänsklighetens historia och som början på slutet för mänskligheten. En blinkning med ögat kan vara (beroende på kontext) en flört, en signal eller tics. Man tolkar ord, meningar och sammanhang. Förbered definitioner Du får definiera saker hur du vill, eftersom det är forskarens frihet. Du kan använda dig av så kallade stipulativa definitioner, det vill säga att du själv bestämmer hur ett visst begrepp ska förstås. Det innebär att du kan definiera "bilar" som 'fyrbenta däggdjur som säger voff', men det är inte särskilt klokt att göra så eftersom det kommer att försvåra läsningen. Det är bättre att sträva efter att göra begreppen så lätta att förstå som möjligt. En realdefinition talar om hur folk brukar använda ett begrepp, till exempel att fisk är en "typ av ryggradsdjur som andas med gälar och som lever i vatten". Du kan också skilja mellan empiriska och teoretiska definitioner. En empirisk definition är hur ett begrepp används i en källa. Kanske används begreppet herrar i en socialistisk arbetares dagbok som begrepp för alla dem som dagboksförfattaren uppfattar som kapitalister. I en medeltida dombok skulle herrar innebära att personerna är adliga. I en nutida tidningsartikel kanske det är en synonym till män. En teoretisk definition tar istället tidigare forskning som utgångspunkt. Du använder begreppet på samma sätt som någon tidigare forskare gjort, vilket ger fördelar eftersom det blir lättare att jämföra två vetenskapliga studier om dessa använder samma definitioner. 10

Använda verktyg Sammanfattningar Begreppsrelationer Mindmaps Understrykningar Infosökning Genrer Fakta, värderingar och tolkningar Definitioner 11

Läxa till nästa gång (tillfälle 3) Läs kapitel 2 (s. 24 33) Hitta 3 fakta Hitta 3 värderingar Hitta 3 tolkningar Tolka/definiera följande ord: Avskedsfest (s 38, r 1) Privilegium (s 38, r 17) Reglementsenligt (s 38, r 19) Tolka följande händelser S 38, r 1: Varför anordnade de en avskedsfest när G:s far skulle sändas iväg till arbetsläger? Varför en fest? Är inte det något trevligt? S 38, r 3: Vilka är de? S 38 39: Varför är G så positivt inställd till arbetet det är till och med roligt? S 39, r 13 16: Varför blir G:s styvmors syster så ledsen? Vad menar hon med: Är det för det här du har gått på gymnasiet? S 39: Vad innebär det att G inte bara representerar sig själv utan hela den judiska gemenskapen? S 40: Vad är de allierades landstigning? S 48, r 21: Vad symboliserar fiskarna? Hur ska vi förstå att allt är så självklart och naturligt? Stryk under ord som är viktiga för tolkningarna samt 3 fakta, 3 tolkningar och 3 värderingar. 12