Revisionsrapport nr 6/ 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2014 Upplands Väsby kommun Granskning av delårsrapport 2014
Innehåll 1. Sammanfattning och rekommendationer...2 2. Granskning av delårsrapport...3 2.1. Bakgrund...3 3. Bedömning av resultatet i delårsrapporten i förhållande till av fullmäktige beslutade mål...3 4. Granskning av delårsbokslutet...5 4.1. Inledning...5 4.2. Anvisningar...5 4.3. Nya principer...5 4.4. Allmänt om kvaliteten på bokslutet...5 4.5. Kort om resultatet...6 4.6. Kort om anläggningstillgångar...8 4.7. Kort om periodiseringar av kostnader och projekt...9 4.8. Investeringar i nytt gymnasium i Messingefastigheten...9 1
1. Sammanfattning och rekommendationer Vi har översiktligt granskat Upplands Väsby kommuns delårsrapport per 31 augusti 2014. De väsentligaste slutsatserna i granskningen sammanfattas enligt följande: Delårsrapporten bedöms ge en rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat för perioden januari till och med augusti 2014 och ställning per 31 augusti 2014. Kommunen prognostiserar med ett överskott för året om 33,1 mnkr, jämfört med budgeterat överskott om 41,2 mnkr. Nämnderna och utskotten redovisar totalt sett ett underskott om 13,4 mnkr att jämföra med fastställd årsbudget om 0 mnkr. Den negativa avvikelsen är främst hänförlig till Social- och äldrenämnden om 26,6 mnkr. Det totala underskotten för styrelser och nämnder är dock lägre till följd av kommunstyrelsens överskott om 15,6 mnkr avseende särskilda medel som ej nyttjats. I delårsrapporten redovisas utfall/prognos avseende måluppfyllelsen av fullmäktiges tio övergripande mål. Prognosen för 2014 visar att fyra av målen kommer att vara uppfyllda vid årets slut, fem kommer att vara delvis uppfyllda och ett kommer inte att uppfyllas. Målet som inte kommer att uppfyllas är inom området kunskap och lärande. Fullmäktige har utifrån god ekonomisk hushållning fastställt mål för verksamheten. Nämnderna följer upp dessa mål i sina delårsrapporter på ett systematiskt och tydligt sätt och redovisar måluppfyllelse och status på utförda uppdrag i enlighet med anvisningar i fullmäktiges budget. Bedömningen är att nämnderna i huvudsak bedriver ett systematiskt arbete för att uppnå målen. Kommunstyrelsen redovisar i delårsbokslutet en samlad bedömning för vart och ett av fullmäktiges övergripande mål om trolig måluppfyllelse vid årets slut. Ett antal viktiga nyckeltal följs enbart upp på årsbasis och då ofta i slutet på året. Kommunstyrelsen har dock där det har varit möjligt gjort en bedömning av trolig måluppfyllelse. När det framgår i nämndernas styrkort att mål inte har uppnåtts eller att de inte kommer att uppnås saknas i regel konsekvensbeskrivningar. Dessutom redovisas inte alltid åtgärdsplaner kopplade till brister i måluppfyllelse. 2
2. Granskning av delårsrapport 2.1. Bakgrund Enligt kommunallagens 9 kap 9 ställs krav på revisorerna att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsrapporten. På uppdrag av revisorerna i Upplands Väsby kommun har EY genomfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 31 augusti 2014 som Upplands Väsby Kommun är skyldiga att upprätta enligt Kommunallagen och Lag om kommunal redovisning. Förutom granskning av delårsrapporten har en genomgång skett av protokoll och tjänsteskrivelser inklusive bilagor från Kommunstyrelsens arbetsutskott. Vidare har ett antal intervjuer genomförts med berörd personal som upprättat delårsbokslutet. Intervjuerna har utförts i syfte att erhålla rimliga förklaringar till resultatutfall, avvikelser mot budget och årsprognoser. Granskningen har också inriktats på uppföljning av att regler i Lag om kommunal redovisning och kommunallagen, samt rekommendationer från rådet för kommunal redovisning har följts. 3. Bedömning av resultatet i delårsrapporten i förhållande till av fullmäktige beslutade mål Kommunallagen fokuserar på god ekonomisk hushållning (proposition 2003/04:105) och på behovet av att få en ökad långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Kommunallagen ställer krav på att budget skall vara i balans och att budget och flerårsplan skall innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen skall följas upp kontinuerligt och det är kommunstyrelsens ansvar att i delårsrapporten och årsredovisningen utvärdera måluppfyllelsen. Enligt bestämmelserna i kommunallagen skall revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Ett viktigt underlag för revisorerna är kommunstyrelsens analys i delårsrapporten. Revisorernas bedömning baseras på en genomgång av styrelsens redovisning och analys i delårsrapporten samt en mer översiktlig granskning av underlag. Ledningssystemet, som beslutades 2009, utgår bl.a. från principen om en balanserad styrning och de övergripande målen mäts utifrån fyra perspektiv; kund, samhälle och miljö, medarbetare och ekonomi. Kommunfullmäktige har fastställt 10 övergripande mål och 36 måttsatta nyckeltal. Nämnderna ska i sin tur utifrån de övergripande målen ta fram nämnmål och nyckeltal som klargör vad verksamheten ska sträva efter att uppnå. I delårsrapporten redovisas en sammantagen bedömning av måluppfyllelsen baserat på nämndernas måluppfyllelse. Till de olika målen finns nyckeltal kopplade som mäter måluppfyllelsen på en övergripande nivå. Måluppfyllelsen per nyckeltal redovisas senast vid årets slut. Prognosen för 2014 visar att 4 av målen kommer att vara uppfyllda vid årets slut, 5 kommer att vara delvis uppfyllda och 1 kommer inte att uppfyllas. Målet som inte kommer att uppfyllas är inom området kunskap och lärande. Målet har inte uppfyllts under ett antal år 3
trots att målet varit prioriterat och åtgärder vidtagits från berörda nämnder. Ett koncerngemensamt skolutvecklingsprogram har startat under hösten 2013 med syfte att säkerställa en långsiktig positiv skolutveckling. Flera av delmålen kopplade till kunskap och lärande har inte varit möjliga att följa upp i samband med tertialbokslutet utan kommer att följas upp först i samband med bokslutet. I nämndernas delårsrapporter görs en redovisning av respektive nämnds uppfyllelse av nämndmål/nyckeltal kopplade till de övergripande fullmäktigemålen. Kopplat till varje nyckeltal finns handlingsplaner som beskriver åtgärder i händelse av att målen inte uppfylls. De åtgärder som beskrivs är mycket generella i sina formuleringar. Det framgår inte av den information som lämnas under respektive mål hur kommunstyrelsen gjort bedömningen av måluppfyllelsen. Ett antal olika aktiviteter anges kopplade till målområdena men i vilken utsträckning de bidrar till måluppfyllelsen kan förtydligas. En sammanfattande slutsats är att fullmäktige utifrån god ekonomisk hushållning fastställt mål för verksamheten och att nämnderna i huvudsak bedriver ett systematiskt arbete för att uppnå målen. 4
4. Granskning av delårsbokslutet 4.1. Inledning Granskningen av delårsbokslutet har skett enligt god sed. Granskningen har varit av karaktären översiktlig granskning och har bl a omfattat: Analytisk granskning av utfall mot budget och föregående år för kommunen som helhet och per nämnd för resultatet samt för kommunen vad gäller balansräkningen. Kontroll av avstämningar för samtliga väsentliga konton. Substansgranskning av avtal och underlag för väsentliga transaktioner. Genomläsning av samtliga nämnders delårsbokslut med bilagor. Diskussion med redovisningschef och ekonomer vad gäller redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar. Diskussion med kommunledningen vad gäller väsentliga bedömningsposter. Genomläsning av protokoll. 4.2. Anvisningar Anvisningarna i delårsbokslutet bedöms vara tydliga och bedöms ha följts av förvaltningarna. Bl a framgår att samma principer gäller som i årsbokslutet och att kostnader och intäkter skall periodiseras. En tydlig stringens finns kopplat till bl a uppföljning av mål och uppdrag, samt beskrivning av effektiviseringar och åtgärder. 4.3. Nya principer Nya rekommendationer utgivna av Rådet för Kommunal Redovisning med tillämpning 2014 är RKR 22 delårsrapporter och RKR 11.4 materiella anläggningstillgångar. I RKR 22 framgår att kommunen ska upprätta en sammanställd redovisning där kommunens siffror ska presenteras jämte kommunkoncernens. Samma redovisningsprinciper ska tillämpas i delårsrapporten som i årsredovisningen. Vi bedömer att kommunens delårsrapport i allt väsentligt uppfyller kraven i rådets rekommendation. Komponentfördelning av materiella tillångar sker ännu inte. Ett arbete har påbörjats och kommer att implementeras under sen höst 2014 alternativt under 2015. 4.4. Allmänt om kvaliteten på bokslutet Bokslutet är väl dokumenterat. Lag om Kommunal redovisning och rekommendationer från rådet för kommunal redovisning bedöms i allt väsentligt efterlevas. Inför bokslutet skulle vi fortsatt önska bättre dokumentation på redovisade bidragsskulder, exempelvis erhållna LOV-pengar, flyktingbidrag och stimulansbidrag. Bra bokslutsunderlag bör bestå av en sammanställning med bifogade underlag såsom bidragsansökan, beslut om utbetalning, sammanställning över de kostnader som redovisats mot projektet, bedömningar av utfall mot beviljade medel och om större avvikelser finns åtgärdsplaner för att utnyttja medel. Det bör också framgå av dokumentationen om det kan föreligga eventuell återbetalningsskyldighet om medlen inte utnyttjas inom en viss tid. 5
Kommunen har under året infört ett nytt verksamhetssystem, Pulsen Combine. Vid implementeringen av det nya systemet har problem uppstått vid filöverföringen från verksamhetsystemet och redovisningen som har inneburit att det finns outredda differenser per delårsbokslutet som skulle ha upptäckts om löpande avstämningar gjorts. Differenserna uppgår till 0,9 mkr på skuldsidan samt 1 mkr på tillgångssidan. Vi har i samband med vår granskning av delårsrapporten även noterat felaktigheter, hänförliga till nedskrivningar, som ej har blivit korrigerade av kommunen. Beskrivningarna av det ekonomiska läget bedöms vara tillfredsställande i beslutsunderlaget/tjänsteskrivelsen till delårsbokslutet. Rekommendationer: Underlag för vissa bidrag bör utvecklas och tydliggöras. Bl a gäller detta erhållna LOV-pengar, flyktingbidrag och stimulansbidrag. Löpande avstämningar måste göras för samtliga balanskonton och outredda differenser bör undersökas så snart dessa uppstår. 4.5. Kort om resultatet Resultatprognosen för helåret 2014 är ett överskott om 33,1 mnkr jämfört med ett budgeterat överskott om 41,2 mnkr. Prognosen innebär att resultatmålet om 2,2 % av skatteintäkterna på helårsbasis kommer ej att uppnås. Nedan i tabellen presenteras nämndernas utfall mot budget. Under tabellen kommenterar vi kort de nämnder som redovisar större avvikelser. Kommunstyrelsens särskilda medel redovisas som en separat post med ett överskott om 15,6 mnkr vilka delvis avser täcka nämndernas oförutsedda volymökningar och omställningar. 6
Nämndernas resultat och prognos Resultat Resultat Prognos Budget Bokslut Prognos Nämnd aug 2014 aug 2013 2014 2014 2013 avvikelse Kommunstyrelse -1,0-2,2 0,0 0,0-0,9 0,0 KS särskilda medel 12,8 8,3 15,6 0,0 9,3 15,6 Revision 0,7 0,6 0,0 0,0 0,2 0,0 Attunda 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndare 0,1 0,1 0,0 0,0 0,2 0,0 Stöd & Process 1,6 1,1 0,5 0,0 0,5 0,5 Byggnadsnämnd 5,0 3,8 3,0 0,0 3,4 3,0 Milj- och hälsoskyddsnämnd 0,7 0,8 0,1 0,0 0,5 0,1 Social- och äldrenämnd -21,6-14,6-28,5 0,0-26,9-28,5 exkl indvid och familjeomsorg Individ och familjeomsorg 2,7 9,7 1,9 0,0 10,4 1,9 Familjerättsnämnd 0,5 0,7 0,0 0,0 0,4 0,0 Kultur- och fritidsnämnd 2,8 0,0 1,8 0,0 0,0 1,8 Utbildningsnämnd -5,5 10,9-4,3 0,0 6,7-4,3 Styrelsen för Väsby Välfärd -3,3 5,4-2,5 0,0 0,2-2,5 Teknik- och fastighetsutskott 21,7 17,4-1,0 0,0 13,0-1,0 Summa nämnder 17,3 42,0-13,4 0,0 17,0-13,4 Finansiering 46,8 17,2 46,5 41,2 42,9 5,3 Summa 64,1 59,2 33,1 41,2 59,9-8,1 Resultatmål 3,4% 3,2% 1,7% 2,2% 3,3% Social- och äldrenämnden, exklusive IFO, redovisar ett underskott om 21,6 mnkr per augusti. Individ och familjeomsorgen redovisar ett positivt utfall mot budget om 2,7 mnkr. Underskotten förklaras av avvikelser inom äldreomsorg och omsorg för funktionshindrade om 28,5 mkr. Detta beror att antalet placeringar på korttidsboenden har ökat kraftigt vilket ger merkostnader om 8,3 mkr per helår. Ökningen av antalet hemtjänsttimmar ger ett underskott om 5,7 mkr. Omsorg om funktionshindrade har en negativ avvikelse mot budget om 13,8 mnkr vilket förklaras främst av volymökningar inom funktionsnedsättning samt kostnader för extra brandtillsyn i boenden med bristande brandskyddsutrustning om 6,1 mnkr. Volymökningarna inom funktionsnedsättning medför platsbrist inom kommunen som leder till att externa platser till högre dygnpriser måste köpas. Vidare beror det negativa resultatet på volymökningar avseende personlig assistent om 2, 9 mnkr, kostnader för psykiatriboende om 2,7 mnkr samt 1,4 mnkr avseende daglig verksamhet enligt LSS. Ökningen av personlig assistent förklaras delvis med att försäkringskassan blivit mer restriktiva i sin bedömning för ersättning enligt SFB där personer med behov får stöd enligt LSS istället. Äldreomsorgen redovisar ett nettounderskott på 7 mnkr, intäkter +2,3 mnkr och kostnader - 9,3 mnkr. Detta beror framförallt på högre kostnader för korttidsboende för äldre om 4,8 vilket beror på fler vårddygn än budgeterat samt högre kostnader för utförd tid inom hemtjänsten om 2,2 mnkr. Kundvalskontoret har haft svårigheter att bedöma exakt utfall och prognos för hemtjänsten på grund av nytt verksamhetssystem som har implementerats. Vidare har ny rehab-mottagning medfört ökade kostnader om 1,3 mnkr. Överskottet är främst hänförligt till lägre kostnader för permanenta platser om 0,6 mnkr på grund av färre verkställda beslut och högre intäkter om 1,5 mnkr i form av bidrag samt fler kunder med avgiftsbeslut. För helåret prognostiserar social- och äldrenämnden ett underskott på 28,5 mnkr, IFO prognostiserar ett överskott på 1,9 mnkr. Omsorg om funktionshindrade prognostiserar ett underskott på -15 7
mnkr och äldreomsorgen -13 mnkr. Nämnden har under ett antal år redovisat underskott och det är fortsatt en underskattning av volymer som utgör främsta orsaken till avvikelserna. Vidtagna åtgärder förefaller inte ha givit önskad effekt. Vi ser fortsatt allvarligt på bristerna i ekonomistyrningen. Vi fortsätter att uppmana nämnden att vara försiktiga i sina bedömningar av volymförändringar kopplade till nya system och arbetssätt. Utbildningsnämndens avvikelse för perioden är främst hänförligt till att förskolan redovisar ett underskott om 9,7 mnkr som förklaras av större andel barn i förskolan i åldrarna 1-2 år jämfört med budget, vilket ger ett volymrelaterat underskott på 5,5 mnkr för perioden. Även grundskolan visar ett negativt resultat för perioden på 9,7 mnkr där merparten av avvikelsen beror på ökat behov hos elever i behov av särskilt stöd. Underskottet uppvägs dock av att den gemensamma administrationen redovisar lägre kostnader än budgeterat med 1,3 mnkr som förklaras av vakanser och lägre konsultkostnader än budget samt budgetreserv om 2,2 mnkr som ej har nyttjats. Gymnasial vuxenutbildning visar ett överskott om 3,7 mnkr till följd av lägre elevunderlag under sommarmånaderna samt erhållen stadsbidrag till yrkesvux om 1,5 mnkr. Både grundsärskolan och gymnasieskola redovisar överskott om 3,5 mnkr respektive 2,5 mnkr på grund av färre elevantal i jämförelse med budget. Teknik och fastighet redovisar ett överskott på 21,7 mnkr för perioden och prognostiserar ett utfall för all verksamhet uppgående till -1 mnkr för helåret. Kommunersatt verksamhet redovisar ett överskott på 3,6 mnkr per augusti. Prognosen för helåret är 2 mnkr. I resultatet finns kostnader på 1,5 mnkr avseende Vilundagaraget samt beläggningsarbeten på gator och vägar uppgående till 2,1 mnkr. Kostnadsökningarna för att driva garaget vid Messingen försämrar prognosen med -2,0 mkr. Hyresfinansierad verksamhet redovisar ett resultat för perioden med 14,7 mnkr. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Avvikelsen förklaras av lägre kostnader för el och fjärrvärme p.g.a. lägre priser och förbrukning om 4,6 mnkr. Vidare har förseningar av färdigställande av byggnationer inneburit lägre kapitaltjänstekostnader om 5,9 mnkr samt hyresjustering för Väsby Välfärd avseende minskad lokalyta om 2,9 mnkr. Den affärsdrivande verksamheten redovisar ett överskott på 3,4 mnkr per augusti och en prognos per helår på 1,0 mnkr. Av överskottet är 1,1 mnkr hänförligt till avfallsenheten där planerad ny tjänst varit vakant under perioden samt att kostnaderna för pilotprojektet med nytt insamlingssystem ej har genomförts som planerat. Resterande avvikelse avser vatten och avlopp som visar ett överskott på 2,3 mnkr per augusti på grund av lägre intäkter om ca 1,3 mnkr som beror på att ett antal medelstora abonnenter fått minskad vattenförbrukning efter avläsning. På helårsbasis beräknas VA nå ett resultat om 1 mnkr. Byggnadsnämnden redovisar ett överskott för perioden på 5 mnkr som förklaras främst ökade bygglovsintäkter samt lägre konsultkostnader jämfört med budget. Verksamheten prognostiserar ett överskott på 3 mnkr för helåret. 4.6. Kort om anläggningstillgångar Vi har gjort en översiktlig analys av anläggningstillgångarna i kommunen. Vi har noterat att 40 mnkr av redovisade pågående projekt har slutredovisats fram till och med augusti. Investeringar under året uppgår till 114 mnkr. Helårsbudgeten uppgår till 312 mnkr (varav 54,2 mnkr avser ombudgetering från 2013) och prognosen uppgår till 235,4 mnkr. Avvikelsen mot prognosen förklaras främst av att projektet Fyrklövern och Eds Allé inte har belastat investeringsbudgeten i den utsträckning som planerat. 8
Enligt RKR:s rekommendation 18.1 skall investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar från och med 2010 tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen har under 2014 fortsatt arbetet med att anpassa redovisningen utifrån rekommendationen och har därmed tagit upp årets gatukostnadsersättning som en förutbetald intäkt i bokslutet och redovisar dessa bland långfristiga skulder. Under 2014 har 1,9 mkr i gatukostnadsersättningar kommit kommunen tillgodo. 4.7. Kort om periodiseringar av kostnader och projekt Vi har övergripande gått igenom processer för redovisning av bidrag. Vi har under tidigare år kommenterat att vi saknar bra underlag för att bedöma rimligheten i gjorda beräkningar och uppskattningar av ej ankomna fakturor för verksamhet såsom hemtjänst, korttidsvistelse, etc. Bra underlag kan exempelvis vara senaste ankomna faktura, föregående års faktura för samma period, etc. Detta för att i bokslutet kunna bedöma rimligheten av skulden. Dokumentationen har förbättrats men vi ser att det finns potential för ytterligare förbättring, främst gällande reserveringar för städ, löneökningar etc. Den ej utnyttjade delen av schablonbidrag för flyktingar uppgår till 9,3 mnkr (4,6 mnkr) och är skuldförd i kommunen. Schablonbidragen har under de senaste åren minskat på grund av att Arbetsförmedlingen tagit över delar av kommunernas tidigare ansvar. Den ej utnyttjade delen har dock ökat jämfört med föregående år som främst förklaras av att antalet flyktingar har ökat. Kommunen har i sin budget utgått från lägre åtgärdsinsatser då en viss del av hanteringen övergått till Arbetsförmedlingen samt att de insatser som genomförts har baserats på färre antal flyktingar. Kommunen redovisar även stimulansbidrag 1,7 mnkr, omvårdnadslyftet 0,9 mnkr samt familjerätten om 2,2 mnkr. Stimulansbidraget måste återbetalas vid projektets slut om medlen ej har utnyttjas. Kommunen har under året återbetalat 0,8 mnkr avseende ett av projekten och en utredning pågår om huruvida återbetalningsskyldighet föreligger för övriga projekt. Vi efterfrågar liksom tidigare år att kommunen innan årsbokslutet skall göra projektplaner/budgetar till samtliga projekt där externa medel erhållits. De bör även göras en slutrapportering av projekten för att säkerställa att medlen har använts i enlighet med projektens intentioner. 4.8. Investeringar i nytt gymnasium i Messingefastigheten En principöverenskommelse träffades med PEAB och HSB i augusti 2008 angående byggnation av nytt gymnasium på fastigheten Vilunda 19:1 (Messingefastigheten). Fastigheten ägs av HSB och PEAB i ett gemensamägt kommanditbolag, KB Messingen. I överenskommelsen ingår också en överlåtelse av kommunens mark där nuvarande Vilunda gymnasium är belägen (Vilunda 6:38). 9
I korthet framgår av principöverenskommelsen att: Marken där nuvarande Vilunda gymnasium är belägen (Vilunda 6:38) skall avyttras från kommunen till KB Messingen för en preliminär summa om 75 mnkr. KB Messingen skall avyttra mark där gymnasium och bostäder planeras till tredje part till ett bedömt värde om 58 mnkr. Kommunen skall bekosta rivning, m m av Vilunda gymnasium med 20 mnkr i prisläge år 2008. Kommunen skall lämna ett bidrag till miljösanering av fastigheten med 5 mnkr. Intäkter som kommer att komma kommunen tillgodo enligt principöverenskommelsen är försäljningsintäkt från marken där gamla Vilunda gymnasium är belägen minskat med rivningskostnader som ska bekostas av kommunen. Dessa är inte bokförda i redovisningen ännu då händelserna inte har inträffat. Priset om 75 mnkr för marken är fortsatt osäkert. Dels är det baserat på 2008 års priser samt att det justeras beroende på antal kvadratmeter som byggs. Under det första halvåret 2014 har optionsavtal tecknats med 14 byggherrar avseende att få förvärva mark och bygga i projekt kopplade till fastigheten. Kommunens nya prognostiserade framtida intäkt är cirka 150 mkr, vilket ska jämföras med tidigare aviserade 75 mkr. Enligt byggherrarnas preliminära beräkningar kan avtalen ge omkring 1000 nya bostäder. Vidare har avtal slutits med en fastighetsägare som möjliggör byggnation av omkring 400 nya bostäder. Detaljplanearbetet har påbörjats i tre av totalt sju områden och ingen detaljplan har antagits per augusti 2014. Faktisk byggnation beräknas bli påbörjad 2015 och pågå i etapper under flera år. Väsentliga förändringar i olika poster jämfört med tidigare fullmäktigebeslut behöver hanteras av kommunfullmäktige med tydliga underlag som grund vad gäller förändringar i bedömt ekonomiskt utfall i projektet. Underlagen bör också innehålla bedömningar av framtida driftskostnader för olika alternativa scenarion. Stockholm den 13 oktober 2014 Mikael Sjölander Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Rebecka Hansson Auktoriserad revisor 10