Utbildningsplan Sida 1 av 10 Programkod: GFM01, GFE01, GFV01, GFS01, GFN01, GFA01 Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng Early Years Education Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26 och gäller för utbildning som ges efter 2011-07-01. Förskollärarprogrammet vänder sig till studerande som vill arbeta inom förskolans verksamhet. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga förskolans mål samt kunna medverka till utvecklingen av verksamheten. Mål För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå förskollärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för förskollärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.
Sida 2 av 10 Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas, visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
Sida 3 av 10 Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet Områdesbehörighet 6a: En B, Nk A, Sh A. Undantag medges från kravet på En B. Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas. Innehåll och struktur Förskollärarprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: förskolepedagogiskt område 120 högskolepoäng, vari ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng ingår, utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i det förskolepedagogiska området som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Progressionen i förskollärarutbildningen Programmet består av tre delar, där det i första delen handlar om att grundlägga; i den andra att befästa; och i den tredje att fördjupa kunskaper och färdigheter och förmågor att självständigt arbeta som förskollärare i en omvärld i ständig förändring. I den grundläggande delen introduceras förskolan ur olika perspektiv och studenten får möjlighet att grundlägga kunskaper för den kommande yrkesrollen, dess kontext och uppdrag i ett mer övergripande sammanhang. Grundläggande teorier kring lärande, utveckling och utbildning sätts i relation till både den enskilde studenten, förskolan och förskolebarnet. I den andra delen befäster och utvecklar den studerande kunskaper, färdigheter och förmågor som rör olika ämnesområden, didaktisk kompetens, professionen och vetenskapligt förhållningssätt. Studenten grundlägger kunskaper inom olika ämnesområden som är relevanta för förskollärarens uppdrag samt befäster de kunskaper som rör förskolans pedagogik och didaktik. Här möter den studerande ett innehåll som tydligare riktar sig mot gruppen av olika barn och läraren som professionell didaktiker i förskolan. Den tredje och fördjupande delen innebär att studenten återigen möter förskolans olika lärandemiljöer och får genom analyser och kritisk granskning relatera dessa till kvalitet, utvärdering och utveckling. Förmågan att leda och styra en pedagogisk verksamhet med dess komplexitet kräver också fördjupat kunnande kring förskolans uppdrag ur olika perspektiv, vilket denna del möjliggör. Här fördjupas även didaktiken inom de olika ämnesområdena. Studenten visar på sin fördjupade kunskap genom att visa på sin självständighet för det kommande yrket, mot bakgrund av de tidigare kurserna i programmet, genom att dels
Sida 4 av 10 genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete men även kunna visa på sina kunskaper och förmågor som kräver samverkan i förskolan i både specifika och allmänna sammanhang. Utbildningsvetenskaplig kärna Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för förskollärare. Kurserna anknyter till den kommande yrkesutövningen med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, uppföljning och analys av lärande och utveckling, och utvärdering och utvecklingsarbete. Förskolepedagogiskt område Det förskolepedagogiska området omfattar kurser som ger goda kunskaper om barns utveckling och lärande, förskolans organisation och dess fostrande uppdrag samt ämnesdidaktiska kunskaper inom olika områden knutna till förskoleverksamhet såsom läsoch skrivinlärning, matematikinlärning, barns kommunikation och språkutveckling samt praktiska och estetiska lärprocesser. Leken som pedagogiskt verktyg betonas genomgående då leken har stor betydelse för barns kunskapsutveckling och omvärldsförståelse. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och det förskolepedagogiska området ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet verksamhetsplanering/lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant utvärdering Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till det förskolepedagogiska området och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd till relevant ålderskategori och verksamhet/skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Planering och genomförande av pedagogisk aktivitet med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans vardag
Sida 5 av 10 Auskultationer i samband med verksamhet, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar när tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i förskollärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Dessa föreläsningar är öppna för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i förskola/skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet i fältskolan. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFUkurserna.
Sida 6 av 10 Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, det förskolepedagogiska området samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i förskollärarprogrammet omfattar 15 högskolepoäng och genomförs som ett sammanhållet arbete på avancerad nivå.
Sida 7 av 10 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för förskollärarprogrammet, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. År 1 Grundläggande studier Grundläggande studier Termin 1. Förskolan i samhället Termin 2. Förskolebarnet Utb. org o. villkor - UVK 1 o. 2 VFU 1 Lp-teori Didaktik FÖ-ped UVK 3 FÖ-ped UVK 4 Barndom, Utb.vet Barns utveckling och Uppföljning hist-samtid lärande i FÖ o. analys 15 hp Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier År 2 Befästande studier Befästande studier Termin 3. Förskolans ämnesinnehåll Termin 4. Förskolans pedagogik och didaktik FÖ-ped FÖ-ped VFU 2 Estetik och etik Natur o. teknik Barns språk Ma i förskolan Förskolans pedagogik och didaktik 15 hp Barns utv. och lärande Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier År 3 Fördjupande studier Fördjupning på grundnivå och avancerad nivå Termin 5. Ämnesmässig fördjupning Termin 6. Att leda och stödja i förskolan FÖ-ped UVK 5 UVK 6 och 7 VFU 3 Språk o. kultur Ma i förskolan Kvalitativ fö. miljö Utv. arb. och utvärd Fältstudier Fältstudier Fältstudier Fältstudier Special pedagogik Social rel. konflikt o. ledarskap Fältstudier Fältstudier 15 hp År 4 Fördjupning på grundnivå och avancerad nivå Termin 7. Samverkan och forskning i förskolan FÖ-ped UVK 8 FÖ-ped Förskolan i samverkan Fältstudier Forsk.metod förskollärare Fältstudier Självständigt examensarbete 15 hp
Sida 8 av 10 Val inom programmet För student antagen till förskollärarprogrammet gäller obligatoriska studier enligt programtablå. Student på förskollärarprogrammet garanteras plats på kurser omfattande 30 hp per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen: - Förskollärarexamen (Bachelor of Arts in Early Years Education) För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet. För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom det förskolepedagogiska området. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för
Sida 9 av 10 akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom dessa finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Förskollärarprogrammet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns Regionalt Utvecklings Centrum Mälardalen (RUC), Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med fakultetsnämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskolor och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har förskollärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda förskollärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och VFU och/eller datainsamling till det självständiga arbetet utomlands, För mer information kontakta samordnare för internationalisering på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats.
Sida 10 av 10 Jämlikhet Förskollärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i förskollärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.