Karlstads universitet Statsvetenskap A, vt-04 Thomas Wennstam DET KALLA KRIGET Det Kalla kriget har blivit ett begrepp som används på olika sätt, dels som beteckning på en period och dels som beteckning på ett tillstånd. Större delen av den tidsperiod som vi studerar i den här delkursen sammanfaller med det kalla krigets period. Johan Galtung, norsk sociolog och fredsforskare, har formulerat sig så här: Den kolde krigen har flere ganger brakt verden på kanten av en atomkrig og (har) hele tiden holdt tusener, for ikke å si millioner av mennesker i beredskap og spenning. Fra dag til dag har den ledet til hendelser som i en mer fredelig periode ville vaert sensasjonelle, og har skapt en inflasjon i spenneng og dramatikk 1 Avgränsning Det finns olika uppfattningar om vad det kalla kriget är och vad beteckningen det kalla kriget står för. Man kan åtminstone göra tre avgränsningar av vad kallt krig egentligen syftar på: 1) Beteckning på en typ av relationer mellan stater; Antingen avses frostiga, dåliga relationer (d.v.s motsatsen till töväder) eller motsatsen till "varmt" krig, d.v.s. alla andra medel utom direkt fysiskt våld används. Total konflikt Totalt samförstånd I X X X I 2 ) 2) Beteckning på just det speciella förhållandet USA-SSSR mellan 1945 och 1991. 3) Beteckning på ett särskild relation mellan två särskilda aktörer under särskilda perioder. Markerar alltså särskilda perioder i relationerna USA-SSSR och förklarar därmed också beteckningen det andra kalla kriget mellan 1978 och 1984-85-86. Definitioner Den traditionella 3 bilden av det kalla kriget innebär: 1 Galtung, J., i Krig utan seger, 12 kapitel i det kalla krigets historia, Sveriges Radios förlag, Stockholm 1968. 2 Jfr Jönsson m.fl Internationell politik, s.101. Studentlitteratur, Lund 1992 3 Jämför med göteborgsforskaren Björn Hettne (Att studera internationella relationer, 1990):
1. frostiga, dåliga relationer (motsatsen till "töväder") 2. motsatsen till "varmt" krig, d.v.s. användandet av direkt fysiskt våld. En annan formulering finner vi hos Gunnar Fredriksson 4 : "Kriget kallas kallt, därför att alla medel kan användas utom (fysiskt) våld. Men det kallas ändå krig, därför att det inte är fråga om ömsesidiga kompromisser och eftergifter - normal diplomati - utan om ensidiga tvångsåtgärder för att tvinga motståndaren att dra tillbaka sina positioner." Indelning, olika typer av kallt respektive varmt krig: "Kallt" krig: - psykologisk krigföring - subversiv (omstörtande) krigföring 5 - ekonomisk krigföring "Varmt" krig: - gerillakrig 6 (gränsfall!) - invasion - terrorkrigföring 7 Medel för förande av kallt krig: 1. Omfattande retorik med kraftfulla slagord 2. Hot om våld och territoriella anspråk 8 3. Aktioner och kupper, t. ex. "Pragkuppen" 1948 4. Interventioner 9, t. ex. Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968, Grenada. 5. Upprustning 6. Militära allianser 7. Begränsade lokala "heta" krig - 1:a kalla kriget 1948-53: Startar med "Pragkuppen"1948. Slutar med Stalins död och Koreakrigets slut 1953. Motstridiga tolkningar finns ang orsaker. - Växande antagonism 1953-69: Förhandlingsutspel och tillspetsade kriser, t. ex. Cuba 1962. - Detente 1969-79: Avspänning, t. ex. SALT-I, Helsingforskonferensen. - 2:a (nya) kalla kriget 1979-87: Startar med SSSR.s invasion av Afghanistan. - Detente 1987-?: Det socialistiska systemets upplösning. (Halliday:) Det kalla kriget som en ny fas av en gammal konflikt mellan två antagonistiska samhällssystem (jfr Galtung). Den försvagade ekonomiska och politiska position som strukturförändringen lett till kompenserades genom militär upprustning och maktbalansdoktrinen var dess motivering. 4 Gunnar Fredriksson, redaktör, författare och samhällsdebattör, Krig utan seger, s. 34 5 T. ex. betalade CIA strejker i Chile, för att skapa sådan oro i landet att chilensk militär skulle ha anledning att ingripa och störta presidenten Allende. Det var i samband med den händelseutvecklingen som generalen Augusto Pinochet grep makten... 6 En av de klassiska skönlitterära gerillakampsskildringarna finns i John Steinbecks The Moon is Down (svensk titel: Månen har gått ned ) som tilldrar sig mot bakgrund av den norska gerillakampen under andra världskriget. En annan är Hemmingways Klockan klämtar för Dig. 7 Här menas t.ex. bombningarna av Dresden och Hamburg under andra världskriget. Hit hör väl också hiroshima och Nagasaki och de stora bombfällningarna över Vietnam. Vad skall vi säga om dagens bombningar över Afganistan? Eller gårdagens över Serbien? Men hur bör vi rubricera attackerna den 11 september 2001? Och vad kan vi säga om Anthraxspridningen? 8 Man kan urskilja olika redskap vid hanteringen av konflikter (krav, hot, belöningar, eftergifter. 9 Jfr. "Ockupation". Då stannar fiendemakten kvar i landet.
Det kalla krigets "feberkurva" "Kalla krigets period" var inte någon enhetlig period med spänning och/eller avspänning i lika grader. Det fanns ett rådande "klimat" men därunder företeelser och händelser av olika "spänningsgrad" 10. I en gammal upplaga av Thorsten Thuréns bok, Kallt Krig och fredlig samexistens 11, fanns en illustration av vad han kallade "det kalla krigets feberkurva". En tidslinje över efterkrigsperioden kan vara användbar för bedömningen av perioden.(se under Internationell politik. En introduktion). Vem bar skulden? Thurén anför två synsätt på "skuldfrågan". De finns också med hos Lundestad: "Kalla kriget" = motsättningarna USA-SSSR 1945-63, men också i relationen Kina-SSSR, Indien-Pakistan. 1) SSSR tar initiativet genom en aggressiv politik + ideologi. Vill öka SSSRs makt + sprida kommunismen. 2) Väst (och då särskilt USA) tar initiativet p.g.a. a) ideologiskt motstånd mot kommunismen b) historiska erfarenheter c) SSSR.s resurser d) Östeuropa var SSSR.s intressesfär e) SSSR.s politik "utanför Europa" (?); Kraven på Turkiet gällde dels traditionella ryska krav, dels områden som tidigare hade varit ryska. Beträffande Grekland så hjälptes den grekiska upprorsrörelsen 1946 f.a. av Jugoslavien, som förde en egen utrikespolitik oberoende av SSSR. Kring denna "skuldfråga" finns en stor diskussion 12 med åtminstone tre olika skolbildningar, traditionalister, revisionister och post-revisionister Varför uppstod det kalla kriget? 1. Rysk expansionism a) Tsartraditionens geopolitik (Varma haven), t. ex. - Krimkriget, - framträngande i Mellersta Östern på Balkan, - rysk press mot GBs "pulsåder" till Indien. b) Revolutionär kommunism 10 I olika böcker (t.ex. Thurén, Wattrang) kan Du finna händelser från efterkrigstiden i kronologisk ordning. Är de ex. på spänning eller avspänning? Hur mycket? Här finns utrymme för individuella och subjektiva bedömningar. 11 Thurén, T., Kallt krig och fredlig samexstens, upplaga 12 Se vidare i Lundestad och i Jönsson. Se även i t.ex. Göran Rystads antologi om "Det kalla kriget". Ex. på förklaringar.: Schlesinger"Det kalla kriget var produkten, inte av ett beslut, utan av ett dilemma", d.v.s. varken SSSR eller USA tog initiativet. Thomas kritik: Ett kallt krig var kanske inte så mycket oundvikligt, som nödvändigt för SSSR. Williams A. Williams har kritiserat Schlesingers uppfattning (1) Schlesinger söker ursprunget till det kalla kriget i Stalins paranoia, men ingen av dem som bestämde USAs politik 1943-48, lät sig ledas av en sådan syn på SSSR. (2) Schlesinger inför inte begreppet paranoia förrän han visat att Stalins handlande var förnuftigt och konservativt. SSSR.s handlande var inte paranoia. (3) Ignorerar atombombens roll för det kalla krigets utbrott.
2. Amerikas omläggning till efterkrigs-antikommunism a) P.g.a. kärnvapenmonopol (Pax Americana) b) Ideologiska skäl (Fria världen) 3. Ömsesidig misstro och oförståelse a) Rysk-amerikansk, t. ex. Manchuriet b) Rysk-brittisk - Persien (Centralasien) - Minnen från Münchenöverenskommelsen 1938 13 ; c) Ringa västlig förståelse för SSSR.s legitima säkerhetsbehov d) Sena invasionen i 2:a VK e) GB stödde de Vita i inbördeskriget i Ryssland 4. Oenighet i sakfrågor a) Tillämpningen av Jalta b) Polens regeringsfråga c) Tysklandsfrågan (Berlinblockaden m.m.) 5. Blockbildningen i sig Låt oss också något stanna vid Johan Galtungs uppfattning om det kalla kriget därför att hans synsätt avviker från det mer traditionella. Galtung menar att det kalla kriget började 1917 med ryska revolutionen i och med konfrontationen mellan två motstridiga ideologier och samhällssystem. Det är inte det kalla kriget som har splittrat Europa, menar Galtung, ty Europa har alltid varit splittrat, exempelvis olika tyska småstater. Men det kalla kriget var en reell konflikt, en verklig konflikt. Det andra världskriget strukturerade och polariserade denna konflikt till att bli en påtaglig verklighet. Världen delades i två block och USA resp. SSSR blev polerna i detta bipolära system. Konflikten visade sig på många plan: mellan staterna, i internationella samarbetsorgan, militärpolitiskt, personligt och ideologiskt. ("Vi fick en inflation i spänning och dramatik", menade Johan Galtung.) 14 Galtungs tidsfästning är intressant och avvikande från det gängse språkbruket att kalla kriget var en period som inträdde från någon gång efter andra världskrigets slut. Några olika uppfattningar och typer av avgränsningar alltså. Dessa uppfattningar blandas dessutom ofta och inkonsekvent i mediarapportering och -kommentar. Polariseringens tre regler Konflikter som de vi kallar "kallt krig" innehåller ofta polarisering dvs de båda parterna ställs tydligt emot varandra i en kraftmätning eller ett meningsutbyte där ingen egentligen vill förstå den andre. Resultatet blir gärna att allt intresse koncentreras till det som är stridsfrågan eller konflikten parterna emellan medan minimal uppmärksamhet kan ges åt konflikter inom respektive stat eller block. För efterkrigs- eller "kalla kriget"-perioden har 13 Fleming, The Cold War and its Origins, 1961. Sudetområdena i Tjeckoslovakien gavs till Hitler. Eftergiftspolitiken mot Hitler och utestängandet av Ryssland från avgörandena måste betalas med rysk kontroll över Östeuropa efter 2:a VK. (Truman övergav denna realistiska samförståndspolitik). - Inbördeskrigsinterventionen på vita sidan. - Uppskjutna 2:a fronten i Europa 14 Johan Galtung i en uppsats i Krig utan seger
detta då betytt att de två block vi diskuterade tidigare, öst-väst, framstår som poler i spelet. Genom att USA och SSSR har stått som huvudmotståndare så har konfliktstoff inom respektive block tonats ned. När nu inte längre huvudmotsättningen kvarstår, tydliggörs i st. konfliktstoff inom respektive block. Polariseringen följde emellertid tre "regler", enligt Galtung 15 : 1. Kontakter mellan parterna - Stryk all positiv kontakt med motparten, (typ förhandlingar och handelsutbyte). - Etablera största möjliga positiva kontakt med vänner. - Etablera negativ kontakt med motparten. - Ta bort negativ kontakt med vänner. 2. Försök vinna över de neutrala på din sida. Förklara i nödfall landet för fiende. 3. Likrikta alla andra konflikter i världen med den du själv är engagerad i. Det kalla kriget har onekligen präglat en stor del av efterkrigstiden och dess politiska klimat. Dess betydelse sträckte sig långt utöver det avslutningsdatum som innebar SSSR.s upphörande 1991. Också en stor del av tiden därefter har präglats av arvet från det kalla kriget. Kanske har också andra problem, konflikter och relationer i världen dolts av det kalla kriget. Är det så fortfarande? 15 Krig utan seger, ss. 154-155