VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS SLUTRAPPORT Finansierat av Stiftelsen svensk Oljeväxtforskning och SL stiftelsen Borgeby 31 december 21 Agronom Magnus Melin HS Malmöhus Borgeby Slott, 237 91 Bjärred
SAMMANFATTNING Verticillium dahliae (Kransmögel) är i huvudsak en jordbunden växtpatogen med en mycket bred värdkrets. Dessa egenskaper gör svampen utomordentligt väl lämpad som en växtföljdsparasit. Till detta skall tilläggas att svampen infekterar plantans kärlsträngar via roten vilket innebär att det inte i Sverige, förutom en viss sortskillnad, existerar något annat motmedel mot V. dahliae än intervallet mellan oljeväxtgrödorna. Projektets syfte och mål är att öka kunskapen om växtföljdens betydelse för angrepp av Verticillium dahliae i höstraps samt att skapa ett underlag. Projektet omfattar en sammanställning av HIR Malmöhus databas. Alla fält som det odlats oljeväxter på har noterats när det gäller skörd och kvalitet samt intervallet mellan oljeväxtgrödorna. På så vis har växtföljden kunnat korreleras mot övriga parametrar. En enkätundersökning har skickats till alla oljeväxtodlare i sydvästra Skåne, se bilaga 5. Frågeställningarna till odlarna var om de noterat och arkiverat skördarna på deras fält. I så fall ombads de skriva ner dessa samt hur ofta återkommande oljeväxter varit på varje skifte. De lantbrukare som kunde presentera historiska skördesiffror följdes upp under de tre åren 1999-21 med fältgraderingar för att skapa en bild av vilka faktorer som har haft störst inverkan på skörden. Slutsatser Verticillium dahliae var den dominerande patogenen i huvuddelen av de graderade fälten under de tre åren 1999 till 21. I genomsnitt låg angreppen mellan 42 och 6 procent angripna plantor under dessa år. Se tabell 3. Intervallets längd mellan oljeväxtgrödorna, dvs växtföljden, kan kopplas till oljehalten i rapsfröet. Sannolikheten för att denna relation är sann är P<,39. Se figur 1. Med andra ord är sannolikheten för att oljehalten påverkas av intervallet mellan oljeväxtodlingen större än 99,6 procent. Oljehaltens relation till växtföljden kan beskrivas av funktionen y =,549x + 42,491. Variabeln y beskriver oljehalten i procent och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet. Detta samband är sant inom växtföljden 3,5 till 8 år. I praktiken innebär detta att i fyraåriga växtföljder avkastar höstrapsen ett oljeinnehåll som ligger 2 procentenheter lägre än i en åttaårig växtföljd. Oljeskörden, dvs oljehalten multiplicerat med fröskörden vid 9 procents vattenhalt, i relation till växtföljden beskrivs av funktionen y =,8259x + 9,5697. Variabeln y beskriver skörden av olja i dt/ha och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet Statistiskt säkra samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten har inte kunnat påvisas i denna undersökning. 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...2 Bakgrund.4 Syfte/Mål.4 Material och Metoder...5 Resultat 7 Slutsatser. 1 Bilagor..12 Bilaga 1 Graderingskala av mognadsgrad 12 Bilaga 2 Graderingsresultat 1999-21..13 Bilaga 3 Graderingsformulär...14 Bilaga 5 Enkät...15 3
BAKGRUND Verticillium dahliae är till största delen en jordbunden växtpatogen och därmed i huvudsak en växtföljdssjukdom. Ju tätare mellan oljeväxtgrödorna desto större risk för angrepp. Detta samband gäller i teorin men inte fullt ut i praktiken. Det finns iakttagelser av höstrapsodlingar med små angrepp av V. dahliae och hög avkastning trots täta intervall mellan rapsgrödorna och vice versa. Grundläggande kunskaper om sambandet mellan rapsfrekvensen i växtföljden och angreppen av V. dahliae är betydelsefulla eftersom denna växtpatogen ofta misstänks orsaka stora skördeförluster. Kemisk bekämpning av svampen är inte möjlig i Sverige samtidigt som dagens sortmaterial inte uppvisar tillräcklig motståndskraft mot svampen. I de områden där V. dahliae har störst betydelse är höstrapsskördarna i medeltal i paritet med övriga områden trots att dessa områden har en något högre avkastningspotential. Denna differens i bördighet mellan områdena avspeglar sig i skillnaden i avkastning i spannmål. Detta samband finner man ej höstraps vilket ofta tillskrivs effekten av Kransmögel i dessa områden. Figur 1 och 2 visar medelskördarna år 2 från ett större antal fält uppdelade i fem områden inom gamla Malmöhus län. ton / ha 12 1 8 6 4 2 Höstvete ton / ha 4,5 4 3,5 3 2,5 Höstraps Lund Nordväst Syd Område Sydväst Öst Lund Nordväst Område Syd Sydväst Öst Figur 1. Medelskördar av höstvete i de olika delarna av gamla Malmöhus län. Figur 2. Medelskördar av höstraps i de olika delarna av gamla Malmöhus län. MÅL Projektets syfte och mål är: Att öka kunskapen om växtföljdens betydelse för angrepp av V. dahlie i höstraps och dessutom skapa underlag för detaljerade studier av interaktionen mellan denna växtpatogen och oljeväxter. Att undersöka rapsens påverkan av växtföljdsrelaterade patogener och då främst V. dahlie. 4
MATERIAL OCH METODER Datainsamling Studien grundas på odlingsdata från fält i verticilliumdrabbade områden i Skåne. Odlingsdata har inhämtats främst från söderslätt och lundaslätten. Med hjälp av adressunderlag ifrån SFO har ett riktat utskick av en enkät till oljeväxtodlare i de utvalda delarna av skåne. Enkäten omfattade frågor angående gårdens växtföljd, hur frekvent oljeväxtodlingen varit på de olika fälten samt storleken på skördarna. Lantbrukarna ombads att plocka fram skördedata från åtminstone 2 år bakåt i tiden. Vidare frågades efter ogräsförekomst, dominerande jordart samt hur stor veteskörden har varit i femårsmedeltal, se bilaga 5. 14 stycken enkäter returnerade. Bland de enkäter där svaren var ifyllda ordentligt valdes ett tjugotal fält ut för mer ingående studier med fältbesök. Anledningen till detta var att kunna bestämma vad som egentligen orsakat skördereduktionen. Vilken av de växtföljdsrelaterade sjukdomarna som dominerade på skiftet eller om andra omständigheter som lågt plantantal eller insekstskador inverkat på fältets skörderesultat. Dessa bedömningar under tre år samt lantbrukarnas bidrag med uppgifter på växtföljd, skörd samt frökvalitet lades ihop i en databas med efterföljande statistisk utvärdering. HIR-databas Sedan introduktionen, år 198, av HIR (Hushållningssällskapens individuella rådgivning) har sammanställningar av växtföljd och skördar utförts på de gårdar som var anslutna till HIR. Data har hämtats ur databasen för varje skifte och år från åren 1983 till 1998. På så vis har varje skifte där det odlats oljeväxter under dessa 15 år registrerats. Skördenivåer, odlingsfrekvens av oljeväxter har noterats och sammanställts. För att undvika att andra växtsjukdomar som klumprotsjuka etc. påverkar skördarna har område med historiskt högt infektionstryck av V. dahliae valts ut. Urvalet har därför koncentrerats till de två områdena, söderslätt och trakten kring Lund. Datamängd har extraherats ur HIR-databasen, dvs alla skiften som det odlats oljeväxter på noterades och storleken på skörden samt kvaliteten som oljehalt och vattenhalt sparades i en nyskapad accessdatabas. Ur denna växtföljd var det sedan möjligt att bestämma hur ofta oljeväxter återkommit på varje skifte. Vissa problem dök upp i detta moment då en del skiften döpts om under årens lopp inte minst efter EU-inträdet. I denna selektering försvann en hel del fält på grund av namnbyte i kombination av att arealen ändrats under årens lopp. Detta gjorde det omöjligt att spåra dessa skiften. Statistisk bearbetning av resultaten När väl växtföljden bestämts på varje enskilt skifte var det möjligt att korrelera skördar och kvalitetsparametrar i medeltal mot växtföljden. Den statistiska bearbetningen utfördes i SAS. Variansanalysen av datamängden har hela tiden fokuserat på intervallet mellan oljeväxtgrödorna på varje fält i medeltal. Utifrån växtföljden på varje enskilt skifte har korrelationen mot oljehalt, fröskörd och oljeskörd utförts. 5
Gruppindelning av datamängden. För att åstadkomma en mer överskådlig bild av datamängden, delades fälten in i tre grupper med avseende på växtföljden. Variansanalys utfördes mellan grupperna vad det gäller fröskörd, oljehalt och oljeskörd. Tabell 1. Beskrivning av datamängden bakom fältgrupperna. Medeltalet beskriver medelvärdet av intervallen mellan oljeväxtgrödorna för skiftena i respektive grupp. Fältgrupp Medeltal Median Kort 3,8 år 3 år Medel 4,43 år 4 år Lång 6,47 år 6 år 6
RESULTAT HIR-Malmöhus databas Datamängden delades upp i två områden, Sydvästra söderslätt samt Lunds slättbygd. Den statistiska bearbetningen utfördes på den sammanslagna datamängden. En variansanalys i statistikprogrammet SAS visade på signifikanta skillnader mellan oljehalten i fröet och hur ofta återkommande oljeväxter varit. Sannolikheten för att denna relation är sann var P<,39. Med andra ord är sannolikheten för att oljehalten påverkas av intervallet mellan oljeväxtodlingen större än 99,6 procent. En regressionsanalys av förhållandet mellan intervallet mellan oljeväxtgrödorna och oljehalten åskådliggörs som en funktion. Figuren nedan beskriver denna funktion som en trendlinje för relationen mellan oljehalt och växtföljden för hela datamängden. Att tilläggas bör även att sambandet endast är sant för växtföljder inom intervallet 3,5 och 8 år. Oljehalt i relation till växtföljden Oljehalt (%) 5 y =,549x + 42,491 45 4 2 4 6 8 1 intervall mellan oljeväxtgrödorna Figur 1. Oljehalten (procent) som en funktion av intervallet mellan oljeväxtgrödorna (år). Den statistiska variansanalysen visade däremot inte på några signifikanta skillnader när det gäller oljeskörd, fröskörd eller vattenhalt. En förklaring till detta kan vara att datamängden som extraherats var kraftigt snedfördelad när det gäller antalet skiften som representerade varje växtföljdsintervall. Huvuddelen av fälten har ett genomsnittligt intervall mellan oljeväxterna på 4 till 6 år. Fält som hade en genomsnittlig växtföljd på över 8 år var få. Detta innebär att denna datamängden inte uppför sig som en stor datamängd där mängden data kompenserar och raderar ut effekten av oönskade skördepåverkande faktorer, såsom utvintring, insektsskador, etc. Ett annat problem som gjort det statistiska analysarbetet vanskligt var att datamängden snabbt blev för liten att arbeta med vid gruppering av data, t.ex. variansanalys av skillnaden mellan 4-årig och 8-årig växtföljd. 7
Geografiska skillnader I ett försök att ytterligare öka upplösningen i datamängden delades denna upp geografiskt i två områden. Dels i området söder om Malmö, väster om Anderslöv och Trelleborg, och dels i ett område på Lunds slättbygd med tyngdpunkten på området söder om Lund mot Staffanstorp. Lundkretsen uppvisade signifikanta samband P<,435 mellan växtföljden och medelskördarna på fälten. Med andra ord är sannolikheten för att skörden påverkas negativt ju tätare intervallet mellan oljeväxterna är större än 95,7 procent. Fröskörd korrelerat mot växtföljd dt/ha 4 3 2 1 2 4 6 8 1 Intervall mellan oljeväxter Figur 2. Beskriver medelskördarna på alla skiften, grupperade efter intervallet mellan oljeväxtgrödorna. Även oljehalten påverkas av längden på intervallet mellan oljeväxtgrödorna. Sannolikheten för att oljehalten i fröet är relaterad till intensiteten i oljeväxtodlingen var i Lundkretsen P<,1 eller större än 99,9 procent. Området i sydväst uppvisade inte samma starka samband mellan oljehalt, fröskörd och växtföljd. I variansanalysen uppvisade datamängden inte några statistiskt säkra samband mellan vare sig växtföljd och oljehalt eller växtföljd och fröskörd. Gruppering av datamängden I ett försök att uppskatta förlusten i kg frö då växtföljden blir allt oljeväxtintensivare delades datamängden upp i tre grupper med avseende på växtföljden. Gruppen kort innehöll skiften där oljeväxter återkommit upp till 4 år. I mellangruppen återfanns de fält med växtföljden 4 till 5,5 år. Och fälten med de längre växtföljderna 6 till 8 år delades in i gruppen lång. Statistisk utvärdering mellan grupperna visade på signifikanta skillnader mellan gruppen lång och kort. Sannolikheten för en lägre skörd på fälten i gruppen kort än i gruppen lång var P<,166 eller större än 98,3 procent. Liknande statistiska samband fanns för skillnader i oljehalten mellan de båda grupperna. Sannolikheten för att oljehalten skulle vara lägre i den oljeväxtintensiva gruppen kort var P<,15 eller 98,5 procent. Den faktiska skördenivån var i medeltal för gruppen lång 31,77 dt/ha och för gruppen kort 25,93 dt/ha. Oljehalten i medeltal var för gruppen lång 45,89 procent och för gruppen kort 43,23 procent. Tabell 2. Relationen mellan gruppen av fält med lång växtföljd och gruppen med kort växtföljd. Korrelering P< Signifikansnivå Skördeskillnad dt/ha Skillnad i oljehalt % Skörd,166 * 5,84 - Oljehalt,15 * - 2,66 Oljeskörd,142 * 2,82 8
Skillnaden i oljeskörd mellan gruppen kort och lång var signifikant med sannolikheten P<,142. Med oljeskörd menas produkten av oljehalten i procent och den för vattenhalten korrigerade fröskörden. Figuren nedan beskriver trendlinjen för relationen mellan medeloljeskörden och den genomsnittliga växtföljden för den grupperade datamängden enligt tabell 2. R 2 -värdet för datamängden uppgår till,6892. Att tilläggas bör även att sambandet endast är sant för växtföljder inom intervallet 3,5 och 8 år. Oljeskörd dt/ha 2 18 16 14 12 1 2 4 6 8 1 Intervall mellan oljeväxtgrödor y =,8259x + 9,5697 Figur 3. Beskriver sambandet mha den linjära regressionslinjen mellan medeloljeskörden och den genomsnittliga växtföljden på alla skiften i datamängden. Enkätundersökning Utifrån de oljeväxtodlare som skickade in svaren på enkäten valdes en grupp ut. Denna bestod av lantbrukare som hade redovisat växtföljden långt tillbaks i tiden (197-talet) samt även noterat oljeväxtskördarna under årens lopp. Graderingarna som utförts under tre år har givit en samlad bild över hur svamptrycket i oljeväxterna varit i området under 1999 21. En översikt över de tre åren säger att angreppen av Sclerotinia sclerotiorum har varit låga och övervintringen och bestånden i de graderade fälten har varit goda. De växtpatogener som graderats i fält är Verticillum dahliae, Phoma lingam samt Cylindrosporium concentricum. I de fall andra skadegörare har förekommit i sådan att omfattning att skördeförlust misstänks har detta noterats och tagits hänsyn till i beräkningarna. Förekomsten av svampsjukdomar När det gäller förekomsten av V. dahliae är den allmänt förekommande i de områden som graderats. Visserligen har angreppens omfattning varierat kraftigt men i majoriteten av fälten har ändock V. dahliae haft en för ögat synlig påverkan på skörden med brådmognande plantor eller delar av plantor. Graderingarna har eftersträvats att utföras i samma mognadsstadium för att om möjligt göra en jämförelse av angreppsgraden mellan fälten. Nedan följer en översikt över frekvensen över de olika arterna i de graderade rapsfälten under 1999-21. Tabell 3. Graderingen av sjukdomarna anges i tabellen som procent angripna plantor. År Mognadsstadium % V. dahliae % P. Lingam % S. sclerotiorum 1999 9,42,7,6 2 2-3,6,3, 21 5,52,16,3 En statistisk analys visade på att det inte finns några samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten. Detta styrker ytterligare avsaknaden av ett system att mäta mängden sjuka i en höstrapsplanta. 9
Slutsatser Med hänsyn till ovan redovisade resultat kan följande slutsatser dras. Att noteras bör att projektet hela tiden fokuserat på växtföljden och dess betydelse för höstrapsens avkastning. Att gå ett steg ytterligare och uttala sig om vilken exakt betydelse Verticillium dahliae har haft i de undersökta fälten låter sig inte göras. Vad man kan säga är vilken skördepåverkan växtföljden har på oljeväxter. Huvuddelen av skördetappet som beskrivits kan säkerligen tillskrivas de växtplatsbundna patogenerna. De omfattande graderingarna i höstrapsfälten under tre år ger en bild över spektrat av växtpatogenerna i oljeväxtodlingarna. Den bild som graderingsresultaten visar på är att V. dahliae tillsammans med P. lingam varit de dominerande patogenerna i oljeväxtodlingarna. I genomsnitt låg angreppen mellan 42 och 6 procent angripna plantor under dessa år, se tabell 3. I flertalet av fälten har V. dahliae haft en för ögat en synbar påverkan på skörden. Under de senaste tre åren har utvintringsskadorna i de undersökta fälten varit försumbara och S. Sclerotiorum förekommit i ringa omfattning. Det mest tydliga sambandet i undersökningen återfanns i intervallets längd mellan oljeväxtgrödorna, dvs växtföljden och oljehalten i rapsfröet. Sannolikheten för att denna relation är sann är P<,39 eller större än 99,6 procent. Se Figur 1. Även om det inte det direkt går att härleda procentuella angripna plantor av V. dahliae till oljehalten i denna undersökning så har angrepp av V. dahliae i andra undersökningar visat sig påverka oljehalten i rapsfröet (Svensson & Lerenius, 1986). Vidare visade Svensson & Lerenius även att angreppsgraden av V. dahliae har en påverkan på klorofyllhalten. Ett sådant samband har ej kunnat utvärderas i detta material på grund av för få observationer. Oljehaltens relation till växtföljden kan beskrivas av funktionen y =,549x + 42,491. Variabeln y beskriver oljehalten i dt/ha och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet. I praktiken innebär detta att i fyraåriga växtföljder avkastar höstrapsen ett oljeinnehåll som ligger 2 procentenheter lägre än i en åttaårig växtföljd. Ett liknade resonemang kan föras vad det gäller oljeskörden, dvs oljehalten multiplicerat med fröskörden. I en korrelation med växtföljden kan sambandet beskrivas av funktionen y =,8259x + 9,5697. Variabeln y beskriver skörden av olja i dt/ha och variabeln x beskriver den genomsnittliga växtföljden i antalet år på skiftet. Skillnaden i oljeskörd mellan en fyrårig och åttaårig växtföljd är 3,3 dt/ha. Statistiska samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten har inte kunnat påvisas i denna undersökning. 1
Resultaten En statistisk analys visade på att det inte finns några samband mellan den graderade nivån av V. dahliae i ett fält och skördenivån eller oljehalten. Detta styrker ytterligare avsaknaden av ett system att mäta mängden sjuka i en höstrapsplanta. Att enbart mäta antalet angripna plantor vid ett visst mognadsstadium har inte varit den rätta lösningen. I denna problematik ligger en stor del av lösningen på gåtan om V. dahliaes betydelse på rapsskördarna. Det har funnits vissa svårigheter att dra ytterligare slutsatser utifrån de enkätsvar som returnerades. Dels har det ursprunliga urvalet av gårdar varit i underkant för att kunna dra statistiskt säkra slutsater, och dels har 73 procent av de under 1999 utvalda gårdarna ej odlat raps under alla tre åren som fältgraderingarna ägt rum. Dessa faktorer har begränsat den statistiska utvärderingen. Felkällor I de områden som graderats för V. dahliae förekommer även en intensiv sockerbetsodling. På många platser har Heterodera schactii uppförökats och åsamkar betodlingen lokalt stora skador. Vad man inte undersökt är hur stor skada H. scahctii kan vålla oljeväxterna. Denna eventuella skördeförlust har inte varit möjlig att kalkylera med i den statistiska analysen. Sortskillnader när det gäller tolerans mot angrepp av V. dahliae finns men det är mer osäkert hur stor denna är. Dessutom har data vad gäller sortvalet inte alltid varit komplett i databasen vilket gjorde det omöjligt att räkna med denna sortegenskap. Oljeväxternas avkastningsutveckling under de senaste decennierna har inte korrigerats utan ett antagande har gjorts att lika många skördar från 7-, 8- och 9-talet. På så vis jämnas skillnaderna som förädlingsarbetet åstadkommit ut. REFERENSER Jonsson, H., 1988. Betydelsen av metod och tidpunkt vid gradering av kransmögel. Examensarbete. Inst. för växt- och skogsskydd. SLU. Uppsala Svenson, C. & Lerenius, C., 1986. An investigation on the effect of Verticillium Wilt on oilseed rape. Inst. för växts- och skogskydd. SLU. Uppsala 11
Bilagor Bilaga 1 Skala för mognadsgradering (Jonsson, 1988) Teoretisk procentuell fördelning av färgerna Mognadsstadium skidszonens färg grön gul brun 1 helt grön 1 2 skiftar i gult 75 25 3 grön-gul 5 5 4 mera gul än grön 25 75 5 anstrykning av brunt 15 5 8-1 6 gult dominerar, lite grönt 5 15 7 mera gul än brun 75 25 8 gul brun 5 5 9 brunt dominerar, spår 25 75 av gult i beståndet 1 helt brun, tröskmoget 1 12
Bilaga 2 Resultaten från de graderade fälten under åren 1999-21 Graderingar år 1999 Fält Verticillium Dahlie Phoma lingam S. Sclerotiorum Mognadstadium Sort vattenhalt oljehalt Skörd -99 växtföljd 1,8,6,14 2,22,2 3,48,8,8 4,18,2 5,26,4,16 6,34,4 7,34,2 8,5,2 9,6,4 1,44,2,18 11,64,6 12,4 13,18,32,4 14,54,6,2 15,34,1 mkt 16,4,14 4 Antares 6-jan Oxident stränglagt Exp/Cap 9 Capitol 6 Capitol 6 Capitol 6 Capitol 9 Capitol stränglagt Express stränglagt Express 6 Capitol 7 Capitol stränglagt Express 9 Capitol 8 Capitol 6 Nepal 6 43,2 38,78 7 - - 39,99 13 6,3 44,6 38,97 4-42,7 39,4 4 - - 27 4 1 44,2 22,47 6-42 34,5 5 1,3-33 7 9 45,4 39,2 4 9 45,4 35,4 4 6 9 44,1 38,68 5 - - 24,9 4 18,1 43,1 36,71 5 18,1 43,1 36,71 5 12 44 28,4 7 Graderingar år 2 Fält Verticillium Dahlie Phoma lingam C. Concentricum Mognadstadium Sort Skörd - vattenhalt oljehalt växtföljd 1,76,48,42 4 Status 3,9,5,38 2 Exp/Cap 4,52,2,1 2 Capitol 18,64,38,22 5 Artus 5,34,5,1 2 Artus 6,66,16,52 3 Capitol 7,44,1,36 2 till 3 Capitol 9,46,22,14 3 Express 11,86,7,58 3 Capitol 12,62,8,18 2 till 3 Capitol 13,76,44,32 2 till 3 Capitol 17,32,6,2 2 Express 19,24,76,6 4 till 5 Express 2,52,1 6 Express 21,56,2,1 3 Express 42,99 8 44,5 7 43,6 9,8 46,6 4 34 8 44 42,4 13,1 43,3 4 39 12-6 36,5 6,6 45,5 8 34,5 15 43,9 5 45,7 9 45,8 4 37,91 9 44,6-38 - - 6 41,9 47 4 36,76 1,5 45,1 37,8 8 47,3 8 4,5 9 46,4 15 Graderingar år 21 Fält Verticillium Dahlie Phoma lingam S. Sclerotiorum Mognadstadium Sort vattenhalt oljehalt Skörd -1 växtföljd 2 3 5 6 8 9,8,6,44,32,56,44,38,1,23,2,2,2 11 12 13,34,74,26,2,2,6,8 15 17,44,58,22,6,4 18 2,6,8,36,12,6 22,8,12,2 8 Status 8,8 44,7 37 7 9 strängat Express/Capitol 6,5 43,4 38 6 5 Express + insådd 8,5-3 4 Capitol 7,3 43,5 35,59 11 8 Capitol 9,4 43 38 6 5 Express 45,3 3,9 4 5 Capitol 42,6 29 6 5 Capitol 9 42,5 31,88 8 5 Status 1-36 7 5 Capitol 9 4,6 25,47 5 5 Express 5,9 45,7 39,17 4 4 Status 45,4 39,9 8 6 Express 1,7 46,5 37,5 6 5 Express 9 42,8 32 4 13
Bilaga 3 INVENTERINGSPROTOKOLL 1999-ÅRS SKÖRD InventeringsDatum Odlare Fält Höstrapssort Skörd; ifylles senare. Skörd raps 99: Skörd h-vete 99: Såmetod Sådatum Ogräsbekämpning Ogrässtatus Mycket Medel Lite. Arter: Gödsling Höst Vår Svampbekämpning Dos: l/ha Medel: Datum: Bestånd Tjockt Medel Tunt MOGNADSSTADIE 1-1 enligt min modell ALLMÄNT VISSNESJUKE- INTRYCK SVAMPANGREPP Verticillium Bomullsmögel Alternaria Phoma Inget (nästan) Lite grand Medel % angripna plantor av 5 stycken Ganska mycket Jättemycket Övrigt Planeras raps år 2? 14
15