Dalhems kyrka Överum-Dalhems församling, Linköpings stift, Kalmar län

Dalhems kyrka Överum-Dalhems församling, Linköpings stift, Kalmar län Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 KI Dalhems kyrka 006 Magdalena Jonsson Kalmar läns museum, kyrkoantikvariska rapporter 2005

Innehåll INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Kulturminneslagen 3 Kulturhistorisk bedömning 3 Inventeringens uppläggning och rapport 4 Linköpings stift, Kalmar län en kort historik 4 DALHEMS KYRKA 5 Sockenbeskrivning 5 Kyrkomiljön 5 Kyrkogården 5 Byggnadshistorik 5 Exteriörbeskrivning 7 Sammanfattande interiörbeskrivning 8 Långhuset och korsarmarna 9 Koret 10 Sakristian 10 Torn/vapenhus 10 KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING 11 HÄNDELSELISTA 12 ARKIV OCH LITTERATUR Bilagor: Kulturminneslagen Policydokument med grundläggande principer för vården av det kyrkliga kulturarvet Vårdprinciper 2

INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Kalmar läns museum inventeringen inom stiftets del av Kalmar län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrkor/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m m (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. (Se vidare i bilaga om Kulturminneslagen). Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Östergötlands län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som inte en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet och rapporterna har utförts av antikvarierna Magnus Johansson, Magdalena Jonsson och Liselotte Jumme vid Kalmar läns museum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar läns museum samt på respektive kyrklig samfällighet. Linköpings stift, Kalmar län en kort historik Linköpings stift bildades i början av 1100-talet och omfattade då Småland, Öland och Gotland. Ur Smålandsdelen bildades 1163 Växjö stift. Sin nuvarande omfattning erhöll Linköpings stift 1603, då södra delen av Kalmar län och Öland avskildes och bildade Kalmar stift, senare 1916 tillfört Växjö stift. Under medeltid utgjordes Småland av ett tiotal små folkland i gränsområdet mellan västra och östra Götalands slättbygder i norr och de gammaldanska landskapen vid rikets gräns i söder. Kust- och inlandsbygder var glest befolkade och politiskt tycks området ha varit svagare knutet till det svenska riket än övriga landskap. Först i slutet av 1200-talet började området framträda i rikspolitiskt sammanhang. De tidigmedeltida kyrkorna var oftast små enkla träbyggnader utan torn. Först under senare del av medeltiden började man bygga av sten, vilket krävde helt annat kunnande och en större ekonomisk insats. I de förhållandevis fattiga smålandssocknarna fortsatte man dock traditionen att bygga i trä. De stenkyrkor som uppfördes var få och tillkom i huvudsak i de rikare bygderna. Någon större byggverksamhet förekom inte under senmedeltiden och århundradena därefter. I stort stod kyrkorna kvar orörda sånär som på nödvändiga underhållsarbeten och reparationer i samband med krig och annan skadegörelse. En kraftigt växande befolkning och nya idéströmningar om gudstjänstrummets utformning skapade under 1700- och 1800-talen nya behov. Nu raserades, med några få undantag, flertalet av de gamla otidsenliga kyrkorna och de som blev kvar utsattes för omfattande omoch tillbyggnader. I en kunglig förordning 1776 föreskrevs att de nya byggnaderna skulle uppföras i sten, vilket också bidrog till att äldre träkyrkor dömdes ut och ersattes. Många av de nya kyrkorna ritades av tidens mest framstående arkitekter knutna till det av Kungl. Majt. inrättade Överintendentämbetet, vars uppgift var att granska förslagen till de stora, ljusa och luftiga kyrkorummen utformade enligt den nyklassicistiska tidsandan. För kyrkorna innebar 1800-talets senare del och tidigt 1900- tal en restaurerings- och ombyggnadsperiod, där nyklassicismens rena formspråk övergavs för skiftande stilimiterande ideal. Med alla medel försökte man anpassa såväl gamla som nya kyrkor till de nya idéerna nygotik, nyrenässans 4

och nybarock. Nya liturgiska och funktionella krav och nya smakriktningar har därefter fortsatt att förändra kyrkorummen in i vår tid. Linköpings stift omfattar idag Östergötlands län, nordöstra delen av Jönköpings län och norra delen av Kalmar län. Kalmar läns del består av Norra och Södra Tjusts kontrakt samt Sevede- Aspelands kontrakt. Här finns omkring 35 kyrkor och 42 begravningsplatser anlagda före 1940 och skyddade enligt lagen om kulturminnen (SFS1988:950). Av dessa är Pelarne (trä) och S:ta Gertrud i Västervik (sten), Tveta (sten/trä), och Törnsfall (tegel/sten) till ursprung bevarade medeltida kyrkor. DALHEMS KYRKA Linköpings stift Fastighetsbeteckning: Dalhems Prästgård 1:14, Dalhems socken, Västerviks kommun, Tjust härad, Kalmar län, Småland. Befolkningstal: 1805: 1299 inv, 1850: 1665 inv, 1900: 1650 inv, 1930: 1503 inv, 1931 överförs delar av socknen till det nybildade Överums kommun, 1940: 1156 inv, Sockenbeskrivning Dalhems socken är belägen på gränsen till Östergötland och gränsar i norr och väster till östgötska socknar. Socknen utgör det främsta exemplet på den landskapstyp som sägs vara karaktäristisk för tjustbygden. Genom området sträcker sig långsträckta vattensystem och åsar i huvudriktningen NV-SO. På många ställen är dalsluttningarna mycket branta. De arkeologiska fynden är få men två fornborgar har påträffats vid Skansberget och vid Skanskullen. Jämte jordbruket är skogen en viktig näring för socknen. Flera sågverk har funnits i området och i närheten fanns länge Eds Cellulosafabrik, Västra Ed. Här har också funnits större grustag och ett tegelbruk. De största gårdarna är Emtöholm och Tyllinge säteri. Kyrkomiljön Dalhems kyrka och kyrkogård är belägna på en höjd. Väster om kyrkan ligger prästgården som idag är såld till privatpersoner. Norr om kyrkan ligger några byggnader. Äldsta av dem är kyrkskolan, den mittersta byggnaden, som uppfördes 1875. I byggnaden fanns också lärarbostad. Väster om den gamla kyrkskolan ligger en modernare skolbyggnad från 1931. Öster om gamla kyrkskolan finns en vaktmästarbostad byggd 1931. Kyrkogården Platsen där Dalhems kyrka är uppförd har varit socknens kyrkplats sedan medeltiden. Av den kyrkogård som fanns innan den nuvarande kyrkan uppfördes finns idag inga spår. När kyrkan stod klar på 1870-talet iordningställdes även kyrkogården. I början av 1920-talet utvidgades kyrkogården i söder efter ritningar av Frej Klemming. Kyrkogården fick då en tidstypisk klassicistisk stil med markerad huvudgång och tydligt uppdelade gravkvarter som finns kvar än idag. På kyrkogården finns flera äldre gravvårdar från slutet av 1800-talet. Många gravplatser är än idag belagda med grus och omgärdade. Byggnadshistorik Efter långa diskussioner fattades beslutet att bygga en ny kyrka i Dalhem. Den gamla medeltidskyrkan hade blivit både trång och i dåligt skick. Röster höjdes visserligen för att bevara den, men de flesta ansåg att den gamla kyrkan kunde utnyttjas som byggmaterial till den nya. När så Vitterhetsakademin förklarade att man inte fann någon anledning att bevara 5

kyrkan togs beslutet om rivning. Vitterhetsakademin begärde dock att få göra en dokumentation innan rivningen. Dokumentationen utfördes av Bror Emil Hildebrand på hösten 1874 och omfattade så väl fotografier som ritningar och beskrivningar. Detta material förvaras idag i Antikvariskt topografiskt arkiv i Stockholm. Bildmaterialet visar ett kyrkorum med kryssvalv och ett rikt dekorationsmåleri som dock får ett föga uppskattande omdöme av Hildebrand. Målningarna röja stor brist i afseende på så väl smak och ideer som det konstnärliga utförandet. Människor och djur i allmänhet illa tecknade, träden likna ett slags kottar. Någon genomgående plan i framställningarne finnes icke, med undantag deraf att de fyra Evangelisterna fått intaga plats i hvar sin af korets fyra halfkupor. Äfven bladornamenten, ehur bättre än figurerna, äro mindre smakfulla än man är van att se på våra äldre kyrkomålningar från medeltiden. Bygget av den nya kyrkan påbörjades 1876. Ritningarna gjordes av I. W. Kajerdt vid Överintendentsämbetet och arbetet leddes av byggmästare J. Sundkvist. Två år senare stod kyrkan klar. Kyrkan uppfördes med en latinsk korsplan med torn i väster och kor i öster. Stilen är en blandning av nygotiska och nyklassicistiska drag så väl interört som exteriört. Kyrkans planlösning och en del utmärkande stildrag som t.ex. tornets höga nygotiska spira för tankarna till den närbelägna Västra Eds kyrka som stod klar 1863. Från den gamla kyrkan överfördes flera inventarier. De båda klockorna, storklockan som omgöts av Anders Billsten, Norrköping, 1789 och lillklockan som omgöts 1851 av gelbgjutaren Johan Kullman, Norrköping, hängdes upp i tornet. Altartavlan i den gamla kyrkan var en grupp om sex oljemålningar. Två av dessa, Nattvardens instiftelse och Nedtagningen från korset, sattes upp som altartavla i den nya kyrkan. De fyra andra målningarna placerades på olika platser i koret. En av tavlorna bär överskriften Till Guds Namns Ähra och Dalhems Kyrckia till prydnad är denna Altartafla i Testamente efter Ryttm. Af Östgöta Caval. Och Tiust Comp: Wälb: Hr Jean de Bergh af des Enkiefru Wälb: F. Christina Elizabet Oliequist uprettat och förärat Anno 1724. Edvard Orm faciebat 1725. Tavlorna konserverades 1930 tillsammans med två medeltida träskulpturer föreställande Jungfru Maria med Jesus barnet och S:ta Anna själv tredje. Konserveringen utfördes av konservator Sven Sundbaum. Även den medeltida dopfunten överfördes till den nya kyrkan. Den placerades vid korets södra vägg men flyttades 1952 till en iordningställd dopplats i den södra korsarmen. Där hade tidigare stått en större kamin varför golvet var belagt med kalksten. N Plan över Dalhems kyrka. Källa: Kalmar läns museum Alla äldre inventarier överfördes dock inte. Predikstol, bänkar, läktarbröstning och altaruppsats nytillverkades. En del äldre inventarier spreds över socknen. År 1992 hittade man 6

altarskivan från den gamla kyrkan. Den användes då som broplan vid gården Olstorp och förvaras idag i sockenmagasinet. År 1879 installerades orgeln i den nya kyrkan. Den nytillverkades av orgelfirman Åkerman & Lund. Samma firma gjorde en större renovering av instrumentet 1953. Det förefaller som att man vid det tillfället också utökade orgelverket. Den första större renovering som företogs i kyrkan utfördes 1949-52. Då installerade elvärme och belysning i kyrkan. Installationerna gjordes av Elektriska Aktiebolaget AEG, Norrköping och ledningarna fram till kyrkan byggdes av Forsaströms Kraftaktiebolag som också levererade strömmen. Arbetet med renoveringen leddes av professor Erik Lundberg med hjälp av arkitekten E. Auby. Kyrkorummet målades om och nya fönster med blyspröjsar sattes in. Två nya bänkskärmar tillverkades och ett okänt antal bänkar i kyrkorummet togs bort. På läktaren togs samtliga bänkar bort. Sakristian inreddes med nya förvaringsskåp. Vid dopplatsen sattes en skärm av trä upp. Altartavlan konserverades på nytt. Längst bak i kyrkan ordnades ett museum med äldre inventarier. Exteriört företogs vård och underhållsarbeten. Under 1980- och 1990-talen företogs flera exteriöra arbeten. 1982-83 sågs den putsade fasaden över liksom snickerier och tornets plåttak. Man förgyllde också kors och kula. Tre år senare målades kyrkans plåttak om. Åren 1995-96 sågs den putsade fasaden över på nytt liksom snickerierna. Plåttaket tvättades rent från alger och fönsterbleck och ståndskivor byttes. Socklar och portaler i natursten blästrades. Kyrkans torn från söder. (KI Dalhems kyrka 010) Kyrkans ingång i söder. (KI Dalhems kyrka 009) Exteriörbeskrivning Dalhems kyrka präglas exteriört av nyklassicistiska och nygotiska drag. Kyrkan är byggd med en latinska korsplan där tornet ligger i väster och koret samt sakristian i öster. Murarna är uppförda i natursten, putsade och avfärgade i vitt. Samtliga tak är täckta av grönmålad plåt. På långhuset och sakristian är taket i form av sadeltak medan tornet kröns av en åttkantig tornspira. I spirans topp finns förgyllt kors och kula. Muröppningar för fönster och dörrar är rundbågiga. Ingångar finns i norr, söder och väster samt separat ingång till sakristian i öster. 7

Samtliga ingångar har portaler som upp till brösthöjd är av huggen granit och däröver målade för att likna sten. Dörrarna är målade i ljust brunt. Portalerna i norr, söder och väster betonas ytterligare av putsade frontoner. Korsarmarna är korta och breda. De har fönster i norr respektive söder. Över korsarmarnas ingångar finns ett runt fönster. I tornet finns två ljudluckor i varje väderstreck. De är försedda med träluckor målade i ljust brunt. Till höger i bild norra korsarmen, i mitten koret och till vänster sakristian. Bilden är tagen från nordost. (KI Dalhems kyrka 003) Kyrkans rundbågiga fönster. (KI Dalhems kyrka 008) Sammanfattande interiörbeskrivning Kyrkans interiör är en blandning av historiserande stildrag. Altaruppsatsen och läktaren med orgelfasaden bär klassicistiska drag medan takets utformning och bänkinredningen är utförda i nygotisk stil. Några små moderna tillägg från renoveringen på 1950-talet finns också. Långhuset är rektangulärt med korsarmar i norr och söder samt rakavslutet kor i öster. Färgsättningen i kyrkorummet går i vitt, grått och blått samt förgyllda detaljer. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Den nedre delen av väggarna är klädda med bröstningspanel och målade i beigt. Taket är ett tredingstak och utfört som ett ramverk som delar in taket i sektioner. Det är målat i vitt med dekor av mörkare grått och guld. Taklisten är marmorerad i blått. Fönstren är rundbågiga. Undantaget är de runda fönster som finns över altare och över korsarmarnas ingångar. Golvet är ett obehandlat trägolv med undantag av dopplatsen som har ett kalkstengolv. Långhuset och koret mot öster. (KI Dalhems kyrka 016) Långhuset mot väster med orgel och läktaren. I förgrunden syns bänkskärmarna som tillkom vid renoveringen 1949-52. (Allan Johansson E 73 949) 8

Långhuset och korsarmarna Golvet i gångar och bänkkvarter är i samma nivå. I gången ligger mattor av grön textil. Över gången hänger två ljuskronor av mässing. BÄNKARNA, som är ursprungliga med kyrkan, är öppna och indelade i fyra kvarter, två i långhuset och två i korsarmarna. Gavlarna har nygotiska drag och är målade i grått och beigt med dekor av guld. Insidan av gavlarna och sittbänkarna är målade i mörkt grågrönt. Två bänkskärmar mot koret som tillkom 1953 är laserade i brunt, grönt och vitt. LÄKTAREN i öster bärs upp av två pelare och två pilastrar vilka alla är målade i vitt. Läktaren har gradänger av obehandlat trä i söder och trägolv i norr. Läktarbröstning i form av balusterdockor och målat i beigt med dekor av guld och grönmarmorerad list. ORGELN är tillverkad av Åkerman & Lund 1879 och renoverad 1953. Orgelfasad, från kyrkans tillblivelsetid, är målad i grått och beigt med dekor av guld. Två trappor från vapenhuset leder via tornrum till läktaren. Läktarundersidans tak är putsat och avfärgat i beigt. Dörrarna till vapenhuset är dubbla och målade i grått med ljusa speglar. Under läktaren är en samling med äldre inventarier, t.ex. de medeltida skulpturerna och dörren från den gamla kyrkan samt bilder på den gamla kyrkan, utställda. Bänkgavlar i nygotisk stil. (KI Dalhems kyrka 050) Altarringen (KI Dalhems kyrka 067) EPITAFIUM på långhusets norra vägg över Arendt Möller död 1692. På långhusets södra vägg hänger ytterligare ett epitafium över överste Johan Braun död 1710. I den NORRA KORSARMEN finns ett mindre antal bänkar och lösa stolar för kören. På väggen i öster hänger en av de tavlor som ingick i den gamla kyrkans altaruppsats. I den SÖDRA KORSARMEN finns ett mindre antal bänkar. Här är dopplats iordningställd. Platsen markeras dels av ett äldre kalkstensgolv och dels av en laserad träskärm med stjärndekor. DOPFUNTEN är av kalksten och har medeltida ursprung. Koret Koret har tak, väggar, fönster och golv lika långhusets. ALTARUPPSATS från kyrkans tillblivelsetid är marmorad i svart, grönt och blått med förgyllda detaljer. Altartavlan består av två av de tavlor som ingick i den gamla kyrkans altaruppsats. Altaret är upphöjt två steg från korets golv. ALTARRINGEN är femsidig, sluten och målad i två gråa nyanser med guldmålade detaljer. PREDIKSTOLEN från kyrkans tillblivelsetid är tillverkad under överseende av byggmästare Sundqvist. På var sida om altaruppsatsen finns en vitmålad dörr till sakristian. Idag används endast den norra. Över dörrarna hänger två tavlor som ingick i den gamla kyrkans altaruppsats. 9

Sakristian Taket är putsat och målat i grönt. Väggarna är brunlaserade och golvet av obehandlat trä. Dörrar och förvaringsskåp är klädda med träpanel lika väggarna. Undantaget är dörr mot koret som är av trä och målad i grått. I sakristian finns mindre altare, arbetsbord och förvaring av bl.a. textilier. Dopplatsen i södra korsarmen. (KI Dalhems kyrka 059) Predikstolen. (KI Dalhems kyrka 063) Vapenhus/torn Taket är klätt med trä och målat i grått. Väggarna är putsade och avfärgade i beigt. Golvet är belagt med kalkstensplattor. Ytterdörrar och dörrar mot långhuset är dubbla och målade i grått. Från vapenhuset går två trappor upp till tornrum. Detta tornrum har förbindelse med läktaren. I tornet finns ytterligare rum som används för förvaring av bl.a gravvårdar av trä och smide som plockats bort från kyrkogården. I tornet hänger två klockor som överfördes från den gamla kyrkan. 10

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING Dalhems kyrka ligger mitt i socknen vid den gamla landsvägen mellan Gamleby och Åtvidaberg. Platsen har under lång tid varit socknens kyrkliga centrum. Från 1600-talet och framåt fanns dock ytterligare ett centrum i bygden i form av det närbelägna Överum med sitt framgångsrika järnbruk. När Överum fick en egen kyrka 1872 kom uppdelningen mellan de båda att bli tydlig. Dalhem blev böndernas kyrka och Överum bruksarbetarnas. Dalhem kyrka är uppförd 1876-78 på samma plats som en medeltida kyrka. Kyrkan ritades av arkitekt I. W. Kajerdt i nyklassicistisk stil med historiserande inslag. Flera av länets kyrkor är utförda i denna stil t.ex. Virserums kyrka. Planen är korsformad vilket endast ett fåtal kyrkor i Kalmar län är. De som finns tillkom vid olika tidpunkter under 1800-talet. Fliseryds kyrka stod klar 1818, Västra Ed 1863 och Dalhem 1878. Korsplanen är en ovanlig form av planlösning bland de småländska landsortskyrkorna. Exteriört har ett normalt underhåll av byggnaden företagits men inga genomgripande förändringar har gjorts. Fasaden är avfärgad i vitt och taket belagt med grönmålad plåt. En större renovering av interiören, ledd av professor Erik Lundberg, gjordes 1949-52. Erik Lundberg har vid några tillfällen varit arkitekten bakom renoveringsarbeten av kyrkor i Kalmar län. Ett av de mer omfattande arbetena var renoveringen av Voxtorps medeltida kyrka söder om Kalmar som fick en helt ny inredning på 1950-talet. Vid renoveringen av Dalhems kyrka tillkom endast några få tydliga tillägg. Det är väggpanelen vid dopplatsen i södra korsarmen, två bänkskärmar mot koret samt sex vägglampetter i mässing. Förutom dessa förändringar togs delar av bänkinredningen bort, bl.a. på läktaren. Under läktaren iordningställdes en utställning med äldre inventarier från den gamla kyrkan t.ex. två medeltida träskulpturer. Även sakristian renoverades och fick en ny inredning. Kyrkorummet är, i nyklassicismens anda, stort och ljust. Även interiört finns historiserande stildrag t.ex. tredingstaket och bänkinredningen som båda är utförda i nygotisk stil. Trots vissa förändringar är Dalhems kyrka idag välbevarad. Inventarier och fast inredning som bänkar, altaruppsats, predikstol, orgel, läktarbröstning och det vackra trägolvet är alla från kyrkans tillblivelsetid. Utställningen av äldre inventarier finns kvar. Föremålen är värdefulla ur såväl konsthistorisk som religiös synvinkel. Dalhems kyrka tillhör det fåtalet kyrkor i Kalmar län som inte försetts med en läktarunderbyggnad. Platsen där Dalhems kyrka är belägen har en lång tradition som religiöst centrum i bygden. Kyrkan har genomgått få förändringar vilket gör att byggnaden i dag utgör ett välbevarat exempel på en kyrka från slutet av 1800-talet. Här finns kulturhistoriska värden, t.ex. när det gäller byggnadshistoria och konsthistoria, att tillvarata. Tillsammans med kyrkogården och den näraliggande miljön utgör kyrkan en del av en värdefull kulturmiljö. Sammanfattningsvis: Kyrkan, kyrkogården, skolan och prästgården skapar tillsammans en värdefull kulturmiljö. Kyrkans exteriör och interiör är välbevarad och utgör ett exempel på en kyrkobyggnad från 1800-talets andra hälft med en ovanlig planlösning. Kyrkans bevarade originalinredning och byggnadsdetaljer utgör värdefulla historiska dokument som ännu är i bruk. 11

HÄNDELSELISTA Förteckningen baserar sig på material från Kalmar läns museums olika arkiv och bibliotek samt material från ATA. 1876 Nybyggnad. Ritningarna gjordes av I. W. Kajerdt, ÖIÄ, byggmästare J. Sundkvist(SvB, DH) 1878 Invigning. (SvB) 1879 Fast inredning orgel. Ny orgel från Åkerman&Lund. (SvB) 1930 Konservatorsarbeten. Konservering av medeltida träskulpturer och fragment av altartavla från 1725. Konservator Sven Sundbaum. (ATA) 1949-52 Teknisk installation el. Värme och belysning. Elledningarna byggdes av Forsaströms Kraftaktiebolag, Åtvidaberg och elektriska aktiebolaget AEG, norrköping gjorde installationerna i kyrkan. (ATA, SvB) 1949-52 Ändring ombyggnad, interiör. Arbetet leddes av professor Erik Lundberg i samarbete med arkitekt E. Auby. Ommålning. Nya fönster med blyspröjs. Bänkar togs bort i kyrkorummet och på läktaren. Nya förvaringsskåp i sakristian. Två nya bänkskärmar och skärm vid dopfunten samt nya nummertavlor. Museum under läktaren ställdes i ordning. Restaurering av altartavlan. (ATA, SvB) 1949-52 Vård/underhåll exteriör. (SvB) 1952 Konservatorsarbete. Konservering av altartavla. Gammal eller ny?(ata) 1953 Fast inredning orgel. Renovering utförd av Åkerman&Lund. (SvB) 1982-83 Vård/underhåll exteriör. Översyn av putsad fasad, snickerier, tornets takplåt och omförgyllning av detaljer. (ATA) 1987 Vård/underhåll exteriör. Ommålning av plåttak. (ATA) 1995-96 Vård/underhåll exteriör. Lagning, rengöring och avfärgning av den putsade fasaden. Fönster, dörrar och tornluckor målas. Taket rengjordes från alger och lagades. Fönsterbleck och ståndskivor byttes. Socklar och portaler blästrades. (ATA) 2000 Ändring tillgänglighetsanpassning. Tillstånd att handikappanpassa ingången i väster. Ännu ej genomförd. (KLM) Se vidare i historiken. 12

ARKIV OCH LITTERATUR ATA Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet KLM Kalmar läns museums topografiska arkiv LT Lantmäteriet SVB Erixon, Sigurd (red), Sveriges bebyggelse, Svensk statistisk topografisk uppslagsbok, Landsbygden del II, Uddevalla 1957 SKP Sockenkyrkoprojektet, Riksantikvarieämbete Flood, Lennart, Dalhems kyrka. Historisk vid 100 års jubileet 1978, Överum 1978 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Lars Lindvall och Niklas Edberg samt Signhild Svensson.. 13