Bedömningsstöd åk 1-3 Kunskapskrav Nya språket ly:er Språknätverk 19 maj 2016 Maud Nilzén
Ny< kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 Från och med hösberminen 2016 ska lärare i årskurs 1 bedöma sina elevers kunskaper mot eb nyb kunskapskrav i läsförståelse. Som stöd i arbetet finns eb bedömningsstöd som nu blir obligatoriskt ab använda. Det nya kunskapskravet gäller godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. I grundsärskolan finns inget nyb kunskapskrav. Kunskapskravet skrivs in i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan, sameskolan och specialskolan samt i svenska för döva och hörselskadade i specialskolan.
Kunskapskrav för grundskolan SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom ab använda ljudningsstrategi och helordsläsning på eb delvis fungerande säb. Genom ab kommentera och återge någon för eleven vikpg del av innehållet på eb enkelt säb visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då ab läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat Pll kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra deba med egna erfarenheter.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom ab använda ljudningsstrategi och helordsläsning på eb delvis fungerande säb. Genom ab kommentera och återge någon för eleven vikpg del av innehållet på eb enkelt säb visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då ab läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat Pll kan eleven upfrån sina egna referensramar föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra deba med egna erfarenheter.
Bedömningsstöd blir obligatoriskt Det finns två bedömningsstöd för att följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3: i läs- och skrivutveckling i svenska och i taluppfattning i matematik. Bedömningsstöden är ett stöd för lärare att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter att kunskapskraven. Bedömningsstödet kan även vara ett stöd i att uppmärksamma elever som har kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Från 1 juli 2016 blir det obligatoriskt att använda bedömningsstöden i läsoch skrivutveckling och matematik i årskurs 1.
Ändringar från 1/7 reviderade materialet publiceras Pll 1 juli lite nyheter blir det: layoutmässig av gemena bokstäver görs finns möjlighet ab visa alternapva bokstäver Pll g, a, å och ä texten Pll avstämning A - förändrad och mer händelserik
Logografisk läsning: Eleven känner igen hela ord, Pll exempel sib namn eller några vanliga ordbilder som och, hej, jag, men har inte knäckt läskoden. Enkel ljudning: Eleven har knäckt läskoden och ljudar ihop enskilda ljud Pll en helhet. Avancerad ljudning: Eleven ljudar ihop orddelar Pll en helhet. Ortografisk helordsläsning: Eleven läser flytande, det vill säga läser ord som helheter = läser med flyt
begreppet lässtrategier omfabar både strategier för avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse om anpassning behöver göras vid genomförandet är det vikpgt ab inte anpassa bort det som uppgiyen avser ab pröva
I materialet för avstämning av Läsa ingår följande: Lärarhandledning Läsa Avstämning A: läsa, bokstavskännedom och beräbande text Avstämning B: läsa, beräbande text Avstämning C: läsa, beräbande text och beskrivande text Elevuppläsningar Avstämning A Elevuppläsning 1 och 2 Avstämning B Elevuppläsning 3 och 4 Avstämning C Elevuppläsning 5, 6, 7 och 8 Analyser Läsa Avstämning A Analys av elevuppläsning 1 och 2 Avstämning B Analys av elevuppläsning 3 och 4 Avstämning C Analys av elevuppläsning 5, 6, 7 och 8 Sammanställning av elevens läsutveckling Lärarunderlag Avstämning A: läsa, bokstavskännedom. Lärarunderlag Bokstäver ElevuppgiYer Avstämning A: läsa, bokstavskännedom. ElevuppgiY Bokstäver Avstämning A: läsa, beräbande text. ElevuppgiY Ord samt Teo och Tanja Avstämning B: läsa, beräbande text. ElevuppgiY I trädgården Avstämning C: läsa, beräbande text. ElevuppgiY Ödehuset Avstämning C: läsa, beskrivande text. ElevuppgiY Elefantens språk
I materialet för avstämning av Skriva ingår följande: Lärarhandledning Skriva Avstämning A C: skriva, beräbande text Avstämning C: skriva, beskrivande text Elevtexter med analyser Skriva Avstämning A Elevtext och analys 1 och 2 Avstämning B Elevtext och analys 3 och 4 Avstämning C Elevtext och analys 5, 6, 7 och 8 Sammanställning av elevens skrivutveckling ElevuppgiYer Avstämning A C: skriva, beräbande text. ElevuppgiY Bild på Teo och Tanja Avstämning C: skriva, beskrivande text. ElevuppgiY Bild från Elefantens språk
För flerspråkiga elever och elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk VikPgt ab bedömningen av läsutvecklingen koncentreras kring om eleven kan läsa och tala om innehållet utan krav på språklig korrekthet. Skrivutveckling i första hand fasta på vad eleven klarar av ai förmedla och i andra hand om deba görs korrekt rent formellt. Genom samarbete med modersmålsläraren kan läraren få en bredare förståelse för elevens läs- och skrivutveckling
Läsa Individuellt med varje elev Genomförandet och bedömningen av elevens läsning tar ungefär 15 20 minuter för Avstämning A notera om eleven kan göra kopplingar mellan bokstavsnamn och bokstavsljud då det är centralt för läsinlärningen Cirka 10 minuter per text för Avstämning B och C Inspelningen eb stöd i bedömning/sambedömning Ok pröva högre avstämning
Skriva hela klassen sampdigt den beskrivande skrivuppgiyen ska göras eyer den beskrivande läsuppgiyen för den beräbande skrivuppgiyen gäller samma sak i de fall då läraren låter eleven inspireras i sib skrivande av någon av texterna om Teo och Tanja eller låta eleven skriva en mer fristående text som följande rubriker exemplifierar: Äventyret i ödehuset, Det magiska äpplet, Då blev jag rädd
Uppföljning av elevens läs- och skrivutveckling följa elevens utveckling rekommenderas ab sammanställningarna följer eleven genom årskurserna 1 3 stöd för en summapv bedömning om var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling vid en viss Pdpunkt formapv bedömning vilken kan ligga Pll grund för lärarens fortsaba undervisning återkoppling Pll elever och vårdnadshavare kan med fördel Elevens observaponsschema som ingår i bedömningsstödet Nya Språket lyyer! användas.
elever som når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och spmulans i sin läs- och skrivutveckling mot Avstämningarna D E i bedömningsstödet Nya Språket lyyer! eleven har räb Pll, ab få den ledning, spmulans och de utmaningar som eleven behöver på den nivå som motsvarar elevens egna förutsäbningar befaras ab en elev inte kommer ab nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i årskurs 3 ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar behöver därför mer individinriktade stödinsatser, Pll exempel i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen forharande inte utvecklas i riktning mot ab nå de kunskapskrav vikpgt ab de extra anpassningarna intensifieras och anpassas yberligare upfrån elevens behov opllräcklig gör läraren en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd Pll rektorn
NSL - Materialets sy:e är a< stödja lärarens bedömning av: Elevens kunskapsutveckling i förhållande Kll de båda ämnenas sylen och kunskapskrav Elevens förkunskaper och vad som behöver utvecklas inom det aktuella kunskapsområdet Materialets syle är dessutom ai ukfrån kursplanernas centrala innehåll, lyla fram undervisningens betydelsefulla roll
Inför arbetet med den skrilliga individuella utvecklingsplanen, IUP, som idag gäller alla elever i grundskolan, och åtgärdsprogram, som gäller elever i behov av särskilt stöd, kan bedömningsstödet Nya Språket ly-er! användas som redskap. Det är Kllräckligt detaljerat för ai ge god informakon och det tar konsekvent sin utgångspunkt i elevens kunskaper och förmågor. ObservaKonsschemat ger ei bra underlag vid samtal mellan föräldrar, elever och lärare.
Avstämning A och C samspelar alltså med kunskapskraven i årskurs 1 och 3 och Avstämning F med kunskapskraven för betyg E i årskurs 6. färdigheter som ai tala, samtala och lyssna, läsa och skriva språkanvändning i meningsskapande och meningsfulla sammanhang det utrymme undervisningen ger åt varje elevs språkutveckling liksom den pedagogiska miljöns betydelse
Eleven ska kunna läsa av korrekt, läsa på olika säi, kunna tolka och förstå textens innehåll, kunna orientera sig i texter, kunna se sammanhang, skaffa sig en överblick, sortera bort ovidkommande informakon
Interkulturellt förhållningssä< En bedömning bör bygga på kvalificerad helhetssyn där hänsyn tas Kll följande aspekter: Den Kdiga språkutvecklingen Elevens kommunikakva förmåga på respekkve språk Tillgången Kll skmulans på de olika språken i elevens miljö Språkens strukturella skillnader/likheter (ex. olika/liknande skrilsystem)
I vilken utsträckning skapar arbetet i klassen möjligheter för eleven ai utveckla sii läsande och skrivande? Är klimatet i klassrummet sådant ai samtal kan föras? Skapas möten med spännande och intressanta texter, både skrivna och beräiade för varje elev?
Det finns två ingångar Vll det läraren ska uppmärksamma och notera i observavonspunkterna. De två ingångarna är: textanvändning och meningsskapande symbolhantering
använda lässtrategier på e0 ändamålsenligt och effek7vt sä0 bygga förförståelse ställa och besvara frågor se samband mellan bilder och skriven text se samband mellan innehåll som ligger nära varandra i texten och innehåll som inte ligger så nära varandra se samband mellan texpnnehåll och egna förkunskaper och erfarenheter dra slutsatser resonera om olika formuleringssäb och oklarheter göra förutsägelser rita bilder eller göra grafiska sammanfabningar korrigera sig när det blir problem med läsningen av ord eller förståelse av sammanhanget
Repertoarbygget i skrivandet användning av (inspirapons)källor säb ab samtala om sina egna och andras texter användning av specifika ubryck och texbypiska drag i sib skrivande säb ab planera sib skrivande
Källkri2skt förhållningssä9 Specifika u9ryck Ämnesspecifika ord och begrepp Tex9ypiska drag Röd tråd Logografisk helordsläsning Ortografisk helordsläsning Enkel ljudning/avancerad ljudning Flyt Tidig form av upptäcksskrivande Avancerad form av upptäcksskrivande Helordsskrivande
NSL några exempel på begrepp ai samtal om FormaKv undervisning Hur blir läraren en tänkande/läsande/skrivande förebild? Vägledande samtal - utmana Modellering gemensamt läsande och skrivande DelakKghet Högläsning Läsanteckningar/loggbok Läsande och textsamtal Skrivande och textsamtal Gemensamt läsande och skrivande Planeringsstöd (tankekarta, VÖL-schema, Venn-diagram, sinnesschema, ordbanker/väggar, listor, nyckelord, ledtrådar, 3/4/5/6-fältare, checklistor ) TexIypiska drag Tid Kll reflekkon StöIande undervisning Tillsammans och på egen hand Samtals-/läs-/skriv-/responskompis Kortskriva Läs- och skrivstrategier/tekniker Öppna frågor, nyfikenhetsfrågor, dilemmafrågor Intresse och engagemang
Alla lärares ansvar Utvecklas Kll framgångsrika läsare Ordavkodning Läsflyt ELertänksamma, krikska, kreakva läsare Lärares undervisningssäi spelar roll Ingen quick fix eller receptsamling VikKga faktorer som samspelar
Läsning (A Gear) Avkodning Läsförståelse Fonologisk medvetenhet Tänkande Bokstav/ljud igenkänning Meningsskapande Stavning och ordförråd Förståelse Flyt MetakogniKon
Reflektera över undervisningen (B Westlund) Varför? Hur? Vad? När? Vilka elever? Fortbildning under minst 1½ år kollegialt lärande Darling-Hammond/Richardson (2009) AllKd skickliga lärare som uirycker ai de behöver lära sig mer Pressley (2006)
1. Svag ordavkodning God förståelse 2. God ordavkodning God förståelse 3. Svag ordavkodning Svag förståelse 4. God ordavkodning Svag förståelse B.Westlund
Sambandet mellan språkförståelse och läsförståelse Ruta 1 och 2 hög språkförståelse/läsförståelse skiljer sig ordavkodning Ruta 3 och 4 låg språkförståelse/läsförståelse skiljer sig ordavkodning
1. Svag ordavkodning och god förståelse Fonologiska svårigheter - dyslexi Klarar inte av ai visa hur de förstår om de oförberei ska läsa högt eller svara på kontrollfrågor Först läsa texten själv för ai akkvera strategier som kompenserar Åtgärd: Fonologisk träning PosiKv feedback Lära strategier
2. God ordavkodning och god förståelse Vad är god läsförståelse? Vad grundar sig bedömningen på? Gäller det både skönliieratur och sakprosa? Åtgärder Gör en profil Jämför tester Hur utvecklas för ai inte stanna på komfortnivå?
3. Svag ordavkodning och svag förståelse 5-10% av orden okända = ingen förståelse = frustrakonsnivå Åtgärder: Stöd på tekniska sidan RäI läsnivå Uppmuntras beräia om hur skapa mening, strategier när texten är för svår
4. God ordavkodning och svag förståelse Märks mer ju äldre de blir Poor comprehenders Större (10-15%) än dyslekkker (7%) Åtgärder (inte läsa mer): AkKvt stöd i ai använda lässtrategier Öva ai göra tankestopp under läsningen (fundera på texten och sii eget tänkande) Kontrollera ordförrådet
F McCourt Om du undervisar utan a9 lära dig något, så undervisar du inte.