BORGHOLM ENERGI INFORMERAR OM PLANERAD ANSÖKAN OM VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR LINDBYFORMATIONEN, LINDBY KANAL, KOLSTADBÄCKEN, STRÖMMEN SAMT SKEDEMOSSE Borgholm Energi håller ett informationsmöte om en planerad ansökan om vattenskyddsområde för grundvattenmagasinet i Lindbyformationen samt ytvatten Lindby Kanal, Kolstadbäcken, Strömmen och diket genom Skedemosse. Mötet hålls 2003-05-02 15:00 i Räpplingegården. Kallelse till mötet sker via annonser i tidningarna Östra Småland, Barometern och Ölandsbladet. Efter informationsmötet beaktas inkomna åsikter och efter eventuella revideringar i skyddsområdets utsträckning och skyddsföreskrifter sänds ansökan om vattenskyddsområdena till Länsstyrelsen i Kalmar Län. Under Länsstyrelsens handläggning av ärendet så kungörs förslaget till skyddsområde och fastighetsägare samt andra berörda myndigheter och organisationer ges möjlighet att yttra sig innan beslutet tas. Denna broschyr redovisar översiktligt Borgholms Energis nuvarande anläggningar för dricksvattenproduktion, områdets topografi och geologi samt det föreslagna skyddsområdet med tillhörande skyddsföreskrifter.
1. Bakgrund Borgholm Energi har för avseende att lämna in en ansökan om vattenskyddsområde till Länsstyrelsen i Kalmar Län. Vattenskyddsområdet skall omfatta isälvsavlagringen mellan Lindby Sörby och Kullen (Lindbyformationen) samt ytvattnen Kolstabäcken, Lindby Kanal, diket genom Skedemosse och Strömmen. Ansökan skall också avse att byta ut de befintliga skyddsföreskrifterna för Solbergafältets vattenskyddsområde mot nya för att få enhetliga skyddsföreskrifter för områdena. Områdena föreslås vara sammanhängande med det befintliga skyddsområdet för Solbergafältet förutom området runt Strömmen. 2. Nuvarande anläggningar I Solbergafältets vattentäkt utnyttjas för närvarnade ca 20 brunnar. I vissa delar av vattentäkten där mäktiga grovkorniga avlagringar finns är brunnarna utförda som filterbrunnar i jordlagren. I andra delar tar brunnarna sitt vatten i den övre uppspruckna berggrunden. Brunnarna är utspridda på en stor del av Solbergaformationen, avståndet mellan de nordligaste och sydligaste uttagspunkterna uppgår till ca 2,5 km. Infiltration av ytvatten för att förstärka grundvattenbildningen sker i sju dammar på formationen. Det nuvarande vattenskyddsområdet för Solbergafältet omfattar större delen av isälvsavlagringen. Ingen revidering av områdets utsträckning avses ingå i ansökan. Infiltrationsvattnet kommer för närvarnade från Kolstadbäcken där ett intag finns väster om Solberga. För att förstärka vattentillgången i Kolstadbäcken överförs vatten från Lindby Kanal och Strömmen. I Lindby Kanal överförs vatten från en fördämning väster om Lindby, belägen strax norr om vägen till Räpplinge. I Strömmen magasineras vatten i en fördämning sydöst om Borgholms flygfält och överförs från en pumpstation öster om Borgholms flygfält. Anläggningarna i Kolstadbäcken och Strömmen uppfördes i mitten av 1980-talet. Anläggningen i Lindby kanal uppfördes 1992. För närvarande kommer 25 30 % av infiltrationsvattnet från Lindby kanal och resterande från Strömmen och Kolstadbäcken. Uttaget av vatten från Lindby Kanal begränsas av överföringskapaciteten till Kolstadbäcken men ytterligare vatten kan tas ur kanalen för en framtida överföring till Lindbyfältet. Inga skyddsområden finns i nuläget för de nyttjade ytvattentäkterna. I diket genom Skedemosse byggdes en fördämning 1995. Fördämningen är placerad strax öster om Ancylusvallen. Fördämningen nyttjades mellan 1995 och 1999 för att kontrollera effekterna av den då erhållna vattenståndshöjningen uppströms Skedemosse och i Solbergafältets grundvattenmagasin. Vattnet från Skedemosse har hitintills ej använts som infiltrationsvatten. På Lindbyformationen har Borgholms Energi utfört 7 brunnar som nyttjats vid provpumpning för att undersöka grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. Provinfiltration har utförts på tre platser. Liksom på Solbergafältet finns både brunnar som endast utnyttjar grovkorniga jordlager och brunnar som nyttjar den uppspruckna övre bergrunden. 3. Geologisk och geografisk översikt Bergrunden på Öland utgörs av sedimentära bergarter ned till ca 120 m under havsytan. Överst i lagerföljden finns kalksten som underlagras av skiffer och sandstenar. Lagrena under kalkstenen lutar svagt åt öster och är nästan helt plana (figur 1). Kalkstenens överyta har eroderats och har en viss topografi men lutar i stort sett som de underliggande lagren. Kalkstenen under isälvsavlagringarna i Solbergafältet och Lindbergafältet är i allmänhet kraftigt uppsprucken och vattengivande i ytan. Isälvsavlagringarna Solberga- och Lindbyformationen utgörs av relativt flacka, välvda platåer som är 5 10 m högre än omgivande områden. Fälten är sammanhängande men avgränsas av en midja i utbredningen och en överlagrande moräntunga som sträcker sig från Kullen och norr ut. Avlagringarna är i allmänhet 10-15 m mäktiga i de centrala delarna men jorddjup på upp till ca 20 m finns i Lindbyformationen. Mot kanterna är mäktigheten mindre. Materialet i isälvsavlagringarna har större innehåll av urberg än de omgivande jordarterna som är mera präglade av den lokala kalkstensbergrunden. Ytan på isälvsavlagringarna utgörs mestadels av ett ca 2 m mäktigt grovkornigt, svallat material. Detta underlagras av sandiga och siltiga sediment. I botten av lagerföljden finns i vissa områden morän, företrädelsevis i avlagringarnas yttre delar, och i vissa delar ett tämligen grovkornigt isälvsmaterial. Lokalt har större mäktigheter av grovkornigt isälvsmaterial återfunnits. Troligen är dessa delar av en åskärna i avlagringen. Provpumpningar i Lindbyformationen visar att de undre grova sedimenten samt den uppspruckna berggrunden har hög vattengenomsläpplighet och grundvattnet i denna del påverkas långt ifrån uttagsbrunnarna vid uttag. Flertalet grävda brunnar som är belägna ytligt i isälvsavlagringen är ofta skärmade från de undre grova sedimenten av finkornigare lager och dessa påverkades ej vid provpumpningen. Området väster om Strömens dalgång domineras av Alvarmark med endast ett tunt jordtäcke. Några mindre områden av grus finns. Krönet på Getstadsåsen är täckt av grus och omges av morän. Området från Räpplinge- Äpplerum och norr ut upp mot Borgholm är i huvudsak täckt av morän. Ca 900 m väster om Äpplerum och Svartberga ersätts moränen av torvmarker och tämligen finkorniga sediment som fortsätter öster ut mot isälvsavlagringarna. Öster om Lindbyformationen är den huvudsakliga jordarten sand fram till Ancylusvallen (Vallen går genom Tjusby och har en nord nordostlig sträckning). Öster om Solbergaformationen är jordartsbilden blandad med sand närmast isälvsavlagringen och sedan morän, torv och finsedimentområden. Vissa grusområden på Getstadsåsen och Alvaret väster om Strömmen torde ligga direkt på bergrunden. Övriga grus- sand-, finsediment- och torvområden underlagras i allmänhet av morän. Moränen är p.g.a. dess kalkstensinnehåll finkornig och tät. Vattnets flöde genom landskapet styrs av ett par markanta vattendelare utsträckta i ungefärligen nord-sydlig riktning. I östvästlig riktning finns inga markanta vattendelare utan små skillnader i topografin har styrt vattendragens sträckningar. Lindby Kanal och diket i Skedemosse är ej naturliga vattendrag utan resultat av dikningsföretag En schematisk profil från Strömmen genom Lindbyformationen och fram till Ancylusvallen redovisas i figur 1. Isälvsformationerna i sig utgör topografiska höjdpunkter och fungerar som både yt- och grundvattendelare som styr avrinningen dels åt väster till Lindby Kanal och Kolstadsbäcken, dels åt öster till diket genom Skedemosse. Öster om Skedemosse utgör Ancylusvallen, från Tjusby och norr ut till strax väster om Bredsätra, en vattendelare som dämmer vattnet från väster. Vattnet avrinner öster ut nordväst om Övre Sandby där vallen har grävts ur. Lindby Kanal och Kolstadsbäcken avvattnar området mellan Getstadsåsen och Solberga- Lindbyfälten, Lindby Kanal dränerar vattnet söder ut och Kolstadsbäcken norr ut. Väster om Getstadsåsen samlar Strömmen upp ytvattnet långt ut mot Klinten. En liten grusrygg på Alvaret väster om Rv 136 utgör dock en lokal vattendelare som dämmer ytvattenflödet. Grundvattendelaren som delar grundvattenavrinningen i en västlig del, ut i Kalmarsund, och en östlig del, mot Strömmen, är belägen flertalet 100 m öster om själva Klinten.
4. Föreslaget skyddsområde Det befintliga skyddsområdet på Solbergafältet behandlas ej. De föreslagna skyddszonernas utsträckning redovisas i figur 2. Fyra olika typer av zoner föreslås användas inom vattenskyddsområdet med stegrande omfattning av föreskrifter. Zonerna benämns ytvattenskyddszon, yttre skyddszon, inre skyddszon samt brunns- och infiltrationsområden. Vid gränsdragningen har fastighetsgränser, vägar eller andra naturliga gränser används där så varit lämpligt. er Dessa zoner har lägsta graden av skydd och omfattar stora delar av Lindby Kanal, Kolstadsbäcken och Skedemosses avrinningsområden. Delar av Lindby Kanals avrinningsområden med stor andel betesmark, väster om väg 925 Lindby- Räpplinge-Målaretorp, har undantagits. Föreskrifterna för området koncentreras främst på verksamheter i och vid vattendrag för att undvika direkta föroreningar i ytvattnet. För att på lång sikt ha en god vattenkvalitet i ytvattnen är det viktigt med en hög medvetenhet om lämpliga gödselgivor och bra bekämpningsmedelsrutiner i områdena. De yttre skyddszonerna skall skydda huvuddelen av grundvattnet inom isälvsavlagringarna samt ytvattnet i Strömmen. Det naturliga grundvattenflödet i isälvsavlagringen är riktat ut från de centrala delarna. P.g.a. de grovkorniga undre lagren och den uppspruckna bergrunden kan allt grundvatten som bildats av nederbörden i inom den yttre skyddszonen komma att flöda mot de framtida uttagsbrunnarna. Gränsdragningen har i huvudsak gjorts utefter isälvsavlagringens utbredning då denna har genomsläppliga jordar i ytan och grundvattnet lätt kan förorenas. Delar av Strömmens avrinningsområde föreslås vara en yttre skyddszon då den har en något annorlunda riskbild än övriga ytvatten. Riskerna där utgörs främst av väg 136 och flygfältet medan den övriga markanvändningen främst utgörs av betesmark. De inre skyddszonerna skall skydda grundvattnet närmast uttagsbrunnarna i grundvattentäkterna. Området skall enligt Naturvårdsverkets rekommendationer ha minst 100 m utsträckning från uttagsbrunnarna eller en uppehållstid för grundvattnet om 100 dygn. Området är konstruerat efter de tilltänkta placeringarna av uttagsbrunnar på formationen. Brunns och infiltrationsområden Områdena utgörs ungefärligen av de närmsta 5 m runt produktionsbrunnar och infiltrationsdammar. Områdena har som funktion att förhindra direkt förorening i eller åverkan på brunnar och dammar. Då det ej finns en utbyggd vattenproduktionsanläggning inom Lindbyformationen föreligger ej exakta lägen för områdena ännu. Figur 1 Schematisk profil Klinten - Ancylusvallen
PUMPSTATION KOLSTADBÄCKEN SOLBERGA VATTENVERK ON SZ DD Rv 13 KY NS 6 KOLSTAD TTE SOLIDEN TVA SY ÄN GR INRE SOLBERGA HÖRNINGE INRE SOLBERGA FLYGPLATS PUMPSTATION STRÖMMEN STRÖMMEN ON E TTR SY N GRÄ Z DDS SKY YTTRE SOLBERGA MÅLARETORP RAMSÄTTRA INRE SOLBERGA TRYGGESTAD SKEDEMOSSE KULLEN BREDSÄTRA SVARTBERGA KOLSTADBÄCKEN - LINDBY KANAL TTENSKYDDS ZON SKEDEMOSSE YTTRE LINDBY KYDD SZON RÄPPLINGE GRÄNS YTTRE SKYDDSZON GRÄNS YTVA SKEDEMOSSE ÖVRE SANDBY N INRE LINDBY SKEDÅS YD DS ZO GRÄN S YTT RE S ÄPPLERUM PUMPSTATION/ LINDBY KANAL GR ÄN SI NR ES K LINDBY TALL SÖRBY TALL TALLHOLMEN FASTIGHETSGRÄNS TRAKTGRÄNS TJUSBY TOMTEBY LINDBY 1000 m SÖRBY PUMPSTATION/ FÖRESLAGET SKYDDSOMRÅDE INRE SKYDDSZON YTTRE SKYDDSZON YTVATTENSKYDDSZON VATTENDRAG MARKERAT PÅ FASTIGHETSKARTAN Figur 2 Föreslaget skyddsområde
5. Lagstiftning mm. Miljöbalken ger i 7 kap 21 22 kommunen eller länsstyrelsen möjlighet att förklara ett mark- eller vattenområde för vattenskyddsområde för att skydda en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. För området skall meddelas sådana föreskrifter som behövs för att tillgodose syftet med området. Vissa regler som gäller inom alla vattenskyddsområden har meddelats i Naturvårdsverkets Författningssamlingar (NFS), bl.a. NFS 2000:4 som reglerar hantering av brandfarlig vätska och SNFS 1997:2 som reglerar hantering av bekämpningsmedel. Miljöbalken meddelar också i 2 kap. Allmänna hänsynsregler som gäller alla verksamheter som kan befaras påverka människors hälsa eller miljön. Skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet förstärker och förtydligar dessa genom att förmedla restriktioner för vissa verksamheter. Ett beslut om vattenskyddsområde gäller omedelbart, även om det överklagas. För tillstånd som ges enligt skyddsföreskrifterna eller vid dispens från föreskrifterna kan villkor föreskrivas för den tillståndssökta verksamheten. Tillstånd som ges enligt skyddsföreskrifterna fritar ej en verksamhet från prövning enligt annan lagstiftning. Den som bryter mot skyddsföreskrifter meddelade för ett vattenskyddsområde kan dömas till böter eller till fängelse i högst 2 år enligt Miljöbalken 29 kap. 8. 6. Föreslagna skyddsföreskrifter Nedanstående lokala skyddsföreskrifter föreslås gälla för vattenskyddsområdena. Utöver de lokala skyddsföreskrifterna tillkommer bl.a. regler enligt NFS 2000:4, bl.a. krav på sekundärt skydd vid förvaring av > 250 l brandfarlig vätska och enligt SNFS 1997:2, tillståndsplikt för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel. 1 Skyddsföreskrifter Bestämmelser för ytvattenskyddszon gäller också inom yttre och inre skyddszon samt brunns- och infiltrationsområden. Bestämmelser för yttre skyddszon gäller även för inre skyddszon samt brunns- och infiltrationsområden. Bestämmelser för inre skyddszon gäller även brunns- och infiltrationsområden a) Brunns och infiltrationsområden Inom brunns- och infiltrationsområden får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. b) Hantering av kemiska produkter Lagring och hantering av ämnen i mängder utöver vanligt hushållsbehov, som kan medföra risk att skada vattentäkten erfordrar tillstånd av Miljö- och Som exempel kan nämnas petroleum-, olje- och tjärprodukter, fenoler, lösningsmedel, salter, bekämpningsmedel samt industriella råvaror, produkter och avfallsämnen, eller material och vätskor som innehåller sådana produkter. Nya underjordiska cisterner, som inte ersätter befintliga, får inte installeras. Regelmässig uppställning av fordon avsett för transport av brandfarlig vätska eller för yt- och grundvatten skadliga ämnen är förbjuden. c) Jordbruk, trädgårdar och annan brukad mark. (Med gödsel avses här både stall- och handelsgödsel) Kemiska bekämpningsmedel och gödsel får ej spridas närmare öppna vattendrag markerade i figur 2 än 50 meter. Kemiska bekämpningsmedel och gödsel får ej spridas närmare övriga diken eller ytvatten än 5 m och skall i övrigt hanteras så att det varken direkt eller indirekt kan nå vattendrag eller grundvatten. Spridning av gödsel skall ske med försiktighet och på ett sådant sätt som inte förorenar yt- och grundvatten. Utöver bestämmelserna i SFS 1998:915 om lagring av stallgödsel skall upplag och hanteringsytor för ensilage, handelsgödsel i lösvikt eller skadade handelsgödselsäckar vara hårdgjorda samt försedda med uppsamlingsanordningar för spill och förorenat dagvatten. Ny- och ombyggnader ska godkännas av Miljö- och Kasserade ensilagebalar får ej läggas i stora upplag med risk för läckage av pressafter till yt- eller grundvatten. Beträffande djurhållning får djurtätheten räknat för varje enskilt betesområde ej överskrida vad som rekommenderas i Jordbruksverkets publ. utedrift för nötkreatur 1997:12 eller regler som framledes ersätter dessa. Svämgödsel (flytgödsel), urin och slam får endast spridas på växande gröda. Icke yrkesmässig hantering av kemiska ogräsbekämpningsmedel är förbjuden. Vid behandling av tillståndsansökan för bekämpningsmedelspridning bör stor restriktivitet tillämpas i enlighet med Naturvårdsverkets bestämmelser. För all utförande av markavvattning, även dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dräneringsrör som har en största diameter av 300 mm, erfordras tillstånd av Miljö- och All hantering och spridning av gödsel är förbjuden. Upplag av ensilage är förbjudet. Uppställning av arbetsmaskiner med en bränslemängd större än 100 liter får ej ske på genomsläpplig mark såvida ej daglig tillsyn av fordonet sker. d) Skogsbruk Permanenta upplag av bark, flis, spån och virke får ej förekomma närmare än 50 m från ytvattendrag. Vid behandling av tillståndsansökan för bekämpningsmedelspridning bör stor restriktivitet tillämpas i enlighet med Naturvårdsverkets bestämmelser.
Markavvattning eller skyddsdikning får ej utföras i skogsmark. För permanenta upplag av bark, flis, spån och virke erfordras tillstånd av Miljö- och För markberedning erfordras tillstånd av Miljö- och e) Avledning av förorenat vatten, hantering av avfall samt miljöfarlig verksamhet Ytvattensskyddszon Farliga ämnen och vätskor samt förorenat dag- eller dräneringsvatten t.ex. från tankningsplatser, biltvättar samt hårdgjorda ytor kring industrier och andra verksamheter mm får ej släppas ut i vattendrag, på mark eller infiltreras i marken utan tillstånd av Miljö- och Utöver gällande krav på tillstånd för avledning av toalettavloppsvatten gäller att tillstånd krävs av Miljö- och byggnadsnämnden även för avledning av bad-, dusch-, köksoch tvättvatten. Avloppsledningar med tillhörande utrustningar skall vara täta samt underhållas så att funktionen ej försämras. Uppläggning, deponering eller nedgrävning av avfall får ej ske med undantag för trädgårds- och hushållskompost för enskild fastighet. För nyetablering eller ändring av verksamheter som är anmälningspliktiga enligt bilagan i förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd av Miljö- och f) Väghållning och trafik Upplag eller tillverkning av asfalt, oljegrus eller vägsalt får ej förekomma. Deponering av avfall eller snö från trafikerade ytor, utöver normal snöröjning får ej förekomma. På allmänna vägar skall väghållaren vidtaga erforderliga trafiksäkerhetsåtgärder för att minska risken för att olyckor med fordon förorenar yt- och grundvattnet. Nyanläggning av väg eller järnväg får ej ske utan att erforderliga skyddsåtgärder vidtages för att hindra förorening av mark, grund- och ytvattnet. Halkbekämpning, dammbindning m.m. får ej göras med salt eller annan kemikalie som kan skada vattentäkten såvida inte vägdagvattnet omhändertas och avbördas utanför skyddsområdet eller till annan plats inom skyddsområdet som Miljö- och byggnadsnämnden godkänner. Främmande massor som kan förorena yt- och grundvatten får ej användas för utfyllnad eller avjämning. Nya grustäkter får ej etableras. För husbehovstäkter erfordras tillstånd av Miljö- och Utbrutna täkter skall snarast återställas i enlighet med bestämmelser i givna tillstånd. Schakt- och anläggningsarbeten med en yta större än 200 m 2 eller med ett djup större än 1 m får ej utföras utan Miljö- och byggnadsnämnden tillstånd. Erforderliga arbeten för underhåll av VA-, el-, och teleledningar samt rensning av vägdiken får utföras. Schakt- och anläggningsarbeten får ej utföras utan Miljö- och byggnadsnämndens tillstånd. h) Energianläggningar och enskilda vattentäkter Anläggningar för utvinning av värme eller kyla ur eller energilagning i mark, berg, grundvatten och ytvatten får ej utföras utan tillstånd av Miljö- och Befintliga slangsystem skall skyltas eller markeras tydligt. Värmebärare skall anges och skyltas. Nya enskilda grundvattentäkter får ej utföras utan tillstånd av Miljö- och i) Fordonstvätt mm. Tvättanläggningar och bilvårdsanläggningar annat än för enskilt bruk får ej anläggas utan tillstånd av Miljö- och j) Vattenarbeten och vattenbruk Muddrings-, schaktnings-, pålnings- och fyllningsarbeten samt sprängning av berg närmare än 20 m från ett vattendrag får inte ske utan tillstånd från Miljö- och All vattenbruksverksamhet som innebär utfodring av t ex. fisk och skaldjur eller annan jämförbar verksamhet, även vid en nettoproduktion mindre än 1 ton fisk, kräver tillstånd från Miljö och Vattenbruk, som innebär utfodring av t ex. fisk och skaldjur eller annan jämförbar verksamhet, får inte nyetableras. g) Täktverksamhet, dikning, schakt- och anläggningsarbeten. Schaktningsarbeten får ej ske på ett sådant sätt att ytvatten eller dagvatten från arbetsområdet leds direkt till ytvattendrag.
2 Information Vid vägar som passerar över gränsen till skyddsområdets skall finnas informationsskyltar. 3 Larm vid risk för vattenförorening Ägare eller nyttjare av fastighet inom skyddsområdet skall tillse att inträffade händelser som kan medföra risk för vattenförorening omedelbart anmäls till Länsalarmeringscentralen tel. 112 eller Räddningstjänsten, eller i icke akuta fall till Miljö- och Fastighetsägare har skyldighet att informera eventuella hyresgäster och arrendatorer om skyddsföreskrifterna. 4 Undantag från skyddsföreskrifterna Miljö- och byggnadsnämnden kan medge undantag från dessa föreskrifter om särskilda skäl föreligger. 5 Ansökan om tillstånd Ansökan om tillstånd från Miljö- och byggnadsnämnden skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma det objekt som ansökan/anmälan avser. Före ansökan om tillstånd i ärenden som gäller 1 skall sökanden samråda med vattentäktens huvudman. Samrådssvar skall bifogas ansökan.