Cloud based operating systems

TDTS09 Cloud based operating systems "computation may someday be organized as a public utility" John McCarthy - 1960 Daniel Nilsson danni701@student.liu.se Oskar Solsjö oskpa039@student.liu.se 2011-02-23

Abstrakt Moln baserade OS ger företag möjlighet att spara in på kostnader för hårdvara, lagringsplats, mjukvara och personal. Software as a Service, Infrastructure as a Service och Platform as a Service erbjuder företag de tjänster som passar den efterfrågan som ställs. Moln baserade OS ger företagen chans att fokusera mer på deras produkter och företaget i sig, än driften av IT. Men det är inte bara företag som gynnas då man komma åt dessa OS från alla aparater som stödjer internet användning. Med en dator eller smartphone kan man koppla upp oss mot ett OS och finna samma skrivbord, med alla våra dokument och applikationer, och detta oberoende på vart man är geografiskt med en förutsättning att ha tillgång till internet

INLEDNING... 4 SYFTE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. METOD... 4 AVGRÄNSNING... 4 FRÅGESTÄLLNING:... 4 VAD ÄR MOLNET?... 5 MOLNBASERADE OS VID EN FÖRSTA ANBLICK... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. WEBTOPS... 5 GRID COMPUTING... 6 UTILITY COMPUTING... 6 CLOUD COMPUTING... 7 VIRTUALISERING... 7 VIRTUALISERING AV CPU... 8 VIRTUALISERING AV NÄTVERK... 8 VIRTUALISERING AV GRID... 9 VIRTUALISERING AV UTRYMME... 9 SAAS... 9 IAAS... 10 PAAS... 10 ELASTISITET OCH SKALBARHET... 10 EC2... 11 FRAMTID... 13 SLUTSATS... 13 REFERENSLISTA... 14 BILAGA 1.... 16 BILAGA 2.... 16

Inledning För några månader sedan såg vi en förläsning av fredrik Härén. Han sa vidare att en idé bygger på att en människa tar två tidigare kända saker och para ihop dessa, resultat blir en ny idé. befolkningstillväxten, alltså antalet människor som lever på denna jord, har fullständigt exploderat. Och vi står nu inför en fullständig idé explosion. Moln baserade operativ system är ett sådant ide. Där man har tagit modellen för elnät kombinerat med behovet av data utrymme och service av diverse slag inom IT. Med moln baserade OS som cloud computing, utility computing och grid computing säljs utrymme och service i form av en tjänst, där man betalar för det man använder. Företag sparar in både ekonomiskt och lokalt utrymme då de endast med hjälp av en webbläsare kan nå ett OS som når upp till kraven som efterfrågas. Denna rapport omfattar olika moln baserade OS, hur det gynnar företag och vilka service som erbjuds. Vi kommer även använda oss av förkortningen OS genom rapportens gång. Syfte Syftet med den här rapporten är att fördjupa oss i hur framtiden ser ut inom it. Ett koncept som har väckt vårt intresse är hur allt flyttas upp i molnet inte bara utrymme utan även datorkraft. Vi vill skapa en bättre förståelse för detta koncept nu när allt mer av programvara flyttas ut på nätet. Metod Att finna fakta kring detta område är svårt då företag än håller på att få upp ögonen för moln baserade OS. Vi har därför främst använt oss av tekniska artiklar, diskussioner kring de olika systemen samt rapporter och avhandlingar. Avgränsning Då vi började med projektet fann vi att det fanns flertal moln baserade OS. Detta medförde att vi valde att kolla på cloud computing, utility computing och grid computing där vi valde att fokusera lite mer på utility computing då det anses vara i enbart marknadssyfte. Vi har även valt att ta med Webtops då det påminner om dessa system. Frågeställning: Vad är Molnet? Hur ser Moln baserat OS vid första anblick? Händelser och teknisk utveckling som ledde fram till Utility computing? Vad är EC2? Framtids visioner?

Vad är molnet? Molnet, eller the cloud är en metafor för internet. På molnet så fungerar ett antal ihopkopplade servrar, som kan befinna sig på olika geografiska platser, som en enhet. I molnet kan en användare lagra data, men utan en aning om vart i molnet och behöver heller inte veta det. Detta eftersom att det inte påverkar användarna om filer flyttas i molnet.(cstjanster.idg.se, 2011) Föreställ er att man skall i ett projekt bygga sig ett system som skall kunna innehålla stora mängder utrymme. Då skall man investera i fastigheter, hårdvara, underhållning av hårdvaran etc. Vilket kommer kosta en förmögenhet. Med utility liknande system, så erbjuds dessa tjänster i molnet och det medför att startkostnader och materialkostnader försvinner.(aws.amazon.com, 2011) Molnbaserade OS vid en första anblick Vad är ett molnbaserat OS var några av de frågor vi fick ställa oss när vi först valde detta ämne. Så innan vi går in på de vi valt mellan,(webtops, grid computing, utility computing och cloud computing) så ges en liten inledning om vad ett OS är. Ett OS är en samling av program som hanterar en dators resurser, resurser inkluderar hårdvara som CPU och minne men även schemaläggning av resurser för att olika program inte ska hamna i konflikt med varandra. Tillskillnad från andra program avslutas det inte förens man stänger av datorn Webtops Vad är en webtop? En webtop är ett skrivbord som körs inuti en webbläsare. Begreppet webtop är ett populärt ord som fastän det används av många olika företag och personer inte är helt definierat. Pga. att funktionalitet skiljer sig mellan olika webtops. Begreppet myntades först när företaget SCO, Santa Cruz Operation, (www.operating-system.org, 2011) gjorde det möjligt att se sitt operativsystems interface genom webbläsaren så länge som webbläsaren hade stöd för java. Alltså egentligen ett sorts remote desktop applikation. En remote desktop applikation är alltså ett program som möjliggör att från egentligen varsomhelst där du har en dator, styra/ eller använda en dator på någon annan plats, som om du satt precis framför den. Eftersom du kunde se ditt skrivbord, desktop från webläsaren, blev det alltså en webtop. Vi intervjuade ett Linköpings företag Xcerion, som skapat webtopen Icloud. Deras webtop liknar ett vanligt skrivbord, men här styr du inte en dator på annan ort. Icloud är baserat på XML. XML, extensible Markup Language, är ett populärt programspråk, eller rättare en mängd regler för att koda dokument i maskinläsbar form. Icloud fungerar på så sätt att du loggar in på din webtop, där stöter du på ett skrivbord som liknar ditt vanliga Windows skrivbord. Det som gör Icloud speciellt är att ingen information behöver skickas över internet till en server som bearbetar informationen och sedan skickas tillbaka. XML-programen i Icloud inklusive Icloud självt körs på din dator men i webbläsaren, det enda som är beroende av bandbredd vad gäller snabbhet är att ladda upp och ner information till ditt lagrings utrymme på Icloud.

Skriver du till exempel på ett dokument i Icloud så körs själva programmet i en virtuell maskin (virtuell maskin, En virtuell maskin är mjukvara version av en fysisk dator för att köra mjukvara som inte kan köras på den fysiska datorn.) på datorn men dokumentet sparas i Icloud, förutsatt att du har tillgång till internet. Skulle du inte ha tillgång till internet så sparas dokumentet på datorn tilldess du har en uppkoppling igen varvid dokumentet synkas. iclouds webtop fungerar nästan tvärtemot hur google:s, cloud computing operativ system Chromium OS fungerar. Där ligger bara operativ systemet på dator, programmen körs på internet. Grid Computing Grid computing är en metafor för att göra tillgängligheten av datorkraft som nätverket hos elnätet. Definitionen vad Grid computuing skiljer sig på olika fronter, men man kan definieras som användning av flera domäners datorresurser för att nå ett gemensamt mål,(cloudtweaks.com, 2011) där grid computing delar upp program till tusentals datorer för att där bearbetas.(gridcomputingplanet.com, 2011) Det skulle kunna ses som ett distribuerat system, dvs. flera delsystem som parallellt arbetar för att utföra en gemensam uppgift, som inte påverkar arbetsbelastningen mellan varandra över ett stort antal filer och ett distribuerat dator cluster. Det kan liknas som en super virtuell dator av många nätverk av datorer som agerar för att utföra gemensam uppgift. (cloudtweaks.com, 2011), (searchdatacenter.techtarget.com, 2011) Användningsområden för grid computing är exempelvis vetenskapliga eller tekniska projekt som involverar ofantliga mängder av data.(gridcomputingplanet.com, 2011) Utility Computing Vad är då utility computing, en "utility" är engelska för något man brukar, en egenskap eller tjänst som man kan använda. Utliity computing är alltså brukandet av datorkapacitet som en tjänst. Det kan liknas vid elnätet. Du är ständigt ansluten till elnätet men du betalar inget förens du använder tjänsten. Dvs. när du tänder lampan debiteras du för hur mycket och länge du använt lampan. Använder du två lampor med samma effekt och lika länge dubblas så beloppet du debiteras. Önskan att på detta sätt kunna bruka datorer har funnits sedan flera decennier tillbaka. Anledningarna var främst ekonomiska men även möjligheten att vid behov få tillgång till mera kapacitet än vad man först hade tillgång till. Utility computing kan liknas vid Grid-Computing på så sätt att en process/uppgift som en dator arbetar med kan delas upp på flertalet andra datorer för att lösa problemet snabbare. Varför skulle då denna tjänst vara intressant? För en vanlig privat person är det inte speciellt intressant, en privat person har oftast tillgång till all den datakraft den behöver. När ett företag köper in hårdvara i form av servrar till sin IT-avdelning finns det ett antal aspekter att ta med i beräkningen. Dels ska systemet vara så enkelt att underhålla som möjligt, man behöver ITtekniker som kan administrera systemen, men främst så måste det alltid finnas tillräckligt med data kraft för att klara av toppar i belastningen, eftersom man inte alltid kan förutse när dessa kommer inträffa måste denna beredskap alltid finnas. Lösningen blir då att företaget måste köpa in servrar med massor av kapacitet som står utnyttjad tills dess att toppar i belastningen uppstår.

Vanligtvis brukar belastningen ligga på 10% av kapaciteten och vid en topp på ca 85%. Inte bara blir servrarna väldigt dyra i förhållande till hur ofta mycket de används, de tar upp utrymme, de måste administreras och drar el. Men tänk om företaget bara kunde vrida på en kran när behovet ökade och vrida av kranen när behovet försvann. En annan aspekt är tidsaspekten. Tänk dig att ett företag utför avancerade fysiska beräkningar. En viss beräkning skulle ta 1000 server timmar att beräkna och företaget har tillgång till en server. det skulle alltså ta 1000 servertimmar för en beräkning. Om företaget hade tillgång till datorkraft som en tjänst skulle de ju kunna utföra beräkningarna på 1000 servrar som utför delar av beräkningen i en timme var. Priset för att ha igång 1000 servrar i en timme är det samma som för att ha igång en server i 1000 timmar. Men eftersom de arbetar parallellt så fås svaret på en timme istället för efter 1000 timmar.(mendoza, 2007) Cloud Computing Cloud, eller molnet, är en metafor för internet. Det som utmärker cloud computing är just att datorn är i molnet. Både Grid computing och utility computing delar många egenskaper med Cloud computing, och de båda skulle kunna ses som implementeringar till cloud computing dock inte samma sak. Cloud computing erbjuder det IT alltid är behov av och låter användare utnyttja tjänsterna utan några kunskaper kring hur den tekniska infrastrukturen fungerar eller vart den befinner sig.(ebizq.net, 2011) Cloud computing är vid behov ett sätt att öka eller lägga till nya funktioner utan att inverstera i ny infrastruktur, lägga ner tid på att utbilda ny personal eller licensiering av programvaror. Detta gör att du som designer kan koppla dig mot tjänsten och jobba i en miljö som ökar utrymmet av plats vid behov. Och för företag innebär det att man slipper installera och licensiera programvaror för varje dator på företaget. (infoworld.com, 2011) Händelser och teknisk utveckling som ledde fram till Utility Computing Historiska händelser som pressade utvecklingen framåt När IT-bubblan sprack i början på 2000-talet hade många företag för att kunna möta den mycket tuffa konkurrensen i IT-världen köpt på sig massor med server-kraft. När så IT-bubblan sprack stod företagen där med stora server resurser, som inte behövdes. När företag nu köper in kapacitet till sin IT-avdelning måste manendå köpa in denna dyra överkapacitet som inte används. Så för att få bukt med det problemet har ett teknologier anamats och ett antal teknologier växt fram. (Mendoza, 2007) Virtualisering Vad är då virtualisering? Virtualisering inom data, speciellt då hårdvaruvirtualisering är när man skapar en virtuell version av en hårdvarukomponent och låter denna virtuella version imitera den riktiga hårdvaran. Vad är då virtualisering? Virtualisering är när man skapar en virtuel komponent som beter sig

som en verklig komponent men som bara exisisterar i mjukvaran. De flesta komponenter i en dator går att virtualisera, processor, nätverkskort, ram-minne hårddisk utrymme m.m. ja, allt som ett operativsystem skulle kunna behöva för att fungera går att virtuellisera. Man brukar tala om Virtuell maskiner. En virtuel maskin är en mjukvara som möjliggör exekvering av programvara/programkod som operativ systemet som den virtuella maskinen ligger på inte förstår eller kan exekvera. I början utvecklingen av conceptet Utility Computing, användes virtualisering för att bättre utnyttja resurserna hos hårdvaran. Ett helt operativ system kan köras på en virtuell maskin i ett operativsystem. Den virtuella maskin som skapas då brukar på persondatorer få en viss mängd hårddisk utrymme, en viss mängd ram-minne, och en viss del av processorkraften. Operativsystemet som körs i den virtuella maskinen kallas då en gäst på den värddatorn som den virtuella maskinen kör på. Gästen tror att den använder sig av riktig hårdvara men körs bara som ett vanligt program. Virtualisering av servrar med flera processorer för att kunna ta hand om stora belastningar kan delas upp i flera små servrar. T.ex kan en server med 8 processorer delas upp i 8 mindre servrar med en processor var. Virtualisering av CPU En av de första delarna i datorn som man virtualiserade var processorn, CPU'n. Virtualisering av processorer medför att en processors kapacitet kan delas upp, så att det ser ut som att man har tillgång till fler processorer än man faktiskt har. Låt oss säga att en processor oftast använder 10 % av sin kapacitet, om ett antal virtuell processor skapas skulle t.ex 8 datorer kunna använda samma processor och skulle tillsammans uttnyttja 80% av kapaciteten hos processorn, men vi skulle inte behöva köpa in en till processor. Processorn används mer effektivt. 8 olika virtuella maskiner skulle då kunna använda en och samma processor Utvecklingen av programvara har nu lett till att man kan skapa ett stort antal virtuella processorer på en fysisk processor, hur många man kan skapa beror egentligen bara på hur stor beräkningskapacitet processorn har. Genom så kallad hyperthreading, vilken är ett processor tillägg som möjliggör för processorn att lura operativ systemet till att tro att det har tillgång till fler processorer än det faktiskt har. En processor kan då hantera fler operationer samtidigt. På så sätt utnyttjas processorn ännu mer effektivt, och tidseffektivt eftersom processorn istället för att utföra en uppgift i taget nu kan hantera 2. (Bilaga1.) Om en server har flera processorer kan man på denna server köra ett stort antal virtuella processer/virtuella maskiner. Virtualisering av nätverk Genom att virtualisera nätverk på en server kan alla virtuella servrar på servern kommunicera med varandra. På så sätt kan man ska säkra nätverk mellan de virtuella maskinerna. De går även att virtualisera nätverksuppkopplingen så att bandbredden delas upp i separata säkra anslutningar, där varje virtuell maskin kan få tillgång till en egen IP-adress. Genom nätverks virualisering kan de virtuella maskinerna avlasta varandras arbetsbördor med hjälp av Grid-konceptet.

Virtualisering av Grid Ett grid är som bekant ett kluster av datorer/servrar som när den har behov av det anropar en så kallad pool, (en pool är resurser av data kraft t.ex. andra servrar som står till förfogande), anledningen till att poolen anropas är för då kan processen delas upp på flera datorer, och uppgiften lösas snabbare som i analogin med de 1000 servrarna. Genom att de virtuella maskinerna kan använda sig av virtualiserade nätverk kan de enkelt balancera arbetsbörda mellan sig för att utföra processer snabbare. Virtualisering av utrymme Genom att skapa virtuellt utrymme för specifika virtuella maskiner så blir det lättare att administrera eftersom det annars vore möjligt för en dator att sprida ut sitt innehåll över hela server hallen. Om ett utrymme skulle behöva underhåll är det väldigt enkelt att byta ändra den virtuella maskinens sökväg från den disken till en back'up disk. Något som är väldigt intressant är man med virtuella diskar kan skapa en 1 GB virtuell partionen på ett fysiskt utrymme som endast är 100 MB stort, när det utrymmet väl fyllts allokerar man mer fysiskt utrymme till den virtuella partionen. SaaS Software as a Service - Tanken med SaaS är att man ska kunna erbjuda företag en smartare prislösning men även en smartare lösning för de som utvecklar och administrerar programvaran. Historiskt sätt började företag att utveckla sina applikationer "in-house", alltså företaget visste vad det behövde, och utvecklare inom företaget fick utveckla applikationerna. Det sättet fungerade bra till en början då de enkla programmen lätt kunde administreras av de egna utvecklarna. Men eftersom tiden implementerade man mer funktioner och ju mer komplext systemet blev desto svårare blev det att administrera. Vid den tiden började företag växa fram som specialiserade sig på att utveckla programvara för företagen. Hur skulle man då ta betalt för dessa tjänster, jo man införde licenser av olika slag. T.ex. att man kunde köpa licenser för 200 datorer i ett halvår. När tiden löpte ut fick man välja om man ville fortsätta använda programmet eller inte. Tanken bakom SaaS är att kunden bara ska betala för hur mycket och länge den använder tjänsten. Tjänsten kan antingen köras över nätet eller inom nätverket hos företaget. De företag som tillhandhåller tjänsten står för allt underhåll. Det som gör SaaS som intressant för utvecklare är också att man kan låta flera företag köra på samma instans av programmet så kallad multitenancy. Varför är det bra då? Jo utvecklaren kan administrera tjänsten för företagen samtidigt, när tjänsten ska uppdateras behöver detta bara göras på denna enda instans. Eftersom programmen kan köras över internet på leveratörens servrar slipper företaget köpa in servrar för att ta hand om databaserna, företaget kan också få mer ledigt utrymme till sina viktigare nyckelverksamheter. När företagen slipper köpa egna servrar med egna virtuella maskiner kan kostnaden som SaaS leveratören betalar för sina servrar delas upp på alla företag som använder tjänsten. SaaS bör för utvecklarens egen skull ha implementerat skalbarhet i sin programvara. På

så sätt kan SaaS leverantören tillhandahålla tjänsten till en ständigt växande kundkrets. (Mendoza, 2007) IaaS Infrastructure as a Service - Även detta är en pris modell på hur företag kan lansera sina egna tjänster. Traditionell infrastruktur var, och är, oftast levererat från andra företag. Det som levereras är den fysiska hårdvaran av arkitektonisk utformning, belastningsutjämning, servrar, lagringsutrymme mm.(www.cloudave.com, 2011) En klient som använder sig av IaaS inom molnet erbjuds att kunna göra sina tjänster tillgänglig för en slutkund. Moln leverantören får en beskrivning på vad den virtuella maskinen skall kunna hantera, så som OS och mjukvaror samt applikationer. Debatteringen bestäms sedan efter de resurser som brukas, exempelvis hur mycket utrymme som används och datatrafik, och kan ses enligt en pay-use basis.(www.sungard.se, 2011) PaaS Platform as a Service Liknar IaaS men med den skillnaden att man kör befintliga eller utvecklar nya applikationer. En platform är en miljö där man kan utveckla i som exempelvis.net Framwork. På ett företag behövs det någon som sätter upp dessa platformer i en infrastruktur. Denna någon behöver även konfigurera, installera mjukvara, patcha och hålla dessa platformer uppdaterade. Det som kan dra liknelse till IaaS är att man som företag får en infrastruktur uppsatt, där man med de applikationer man tänk köra hålls uppdaterade av leverantören. Detta medför att man håller sig uppdaterad hela tiden och att företaget i sig inte behöver lägga ner tid eller personal på underhållningen av applikationerna.(www.cloudave.com, 2011) Utöver att PaaS håller OS uppgraderat, så erbjuder det utvecklare att arbeta på projekt i samma plattform även då de kan vara geografiskt utspridda.(searchcloudcomputing.techtarget.com, 2011) Elastisitet och Skalbarhet Med hjälp av denna tekniska utveckling inom virtualisering och sättet som infrastruktur och mjukvara kan användas har man lyckats skapa system som är elastiska i form av datakraft, då data kraft kan fördelas ökas on-demand och sedan minskas igen. Man har även lyckats göra systemet skalbart så att om ett företag skulle få mycket höga toppar i efterfråga av tjänster så kan systemet automatiskt skala upp för att klara behovet. (Bilaga 2.),(Mendoza, 2007)

EC2 Vad är EC2? EC2 står för Elastic Compute Cloud, det är en tjänst som tillhandahålls av bokåterförsäljaren Amazon. Amazon som så många andra företag i IT-bubblan köpte på sig massor av serverkraft för att kunna hantera de stora kundströmmar som skulle skapas när kunder skulle kunna handla böcker på nätet. EC2 är en web plattform som tillhandahåller dynamisk datorkraft i molnet. Den designades för att göra det lättare för utvecklare att utveckla skalbara applikationer för webben. EC2 är del av en större plattform som kallas AWS, Amazon Web Services. AWS innehåller funktioner som S3 (en plattform för med skalbart utrymme, plattformen används av bland annat minedcraft, dropbox, Second Life och Ubuntu One m.fl.). Anledningen till att vi tar upp EC2 är att det är ett väldigt bra exempel på utility computing. I EC2 kan en användare skapa en virtuell maskin, kallad en instans, med passande utrymme, ram och processorkraft. Utrymmet som skapas för instansen för instansen är kopplat till instansen men om man skulle bestämma sig för att ta bort den instansen finns utrymmet fortfarande kvar i det fall att du skulle behöva komma åt det. Eftersom Amazon har server hallar runt om på jorden kan man skapa instanser som ligger närmare geografiska platser där det sker en höjning av efterfrågan på dator kapacitet. EC2 autoskalar sig självt om företaget skulle vilja, på så sätt kan 1000-tals nya instanser och datakapacitet frigöras och göras tillgängligt inom loppet av minuter. Istället för att servern skulle krascha. Eftersom EC2 implementerar grid computing precis som utility computing ska göra så kan en mycket stor mängd data delas upp på ett antal instanser för att underlätta lösandet av uppgiften. För företag som ännu inte har börjat använda EC2 finns möjligheten att importera sin egna virtuella maskin struktur ut på EC2. AWS tjänster görs tillgängliga via HTTP med hjälp av SOAP och REST. SOAP, Simple Object Access Protocol, är ett protokoll som inkapslas av HTTP. Hur kommer det sig då att HTTP kan inkapsla SOAP, HTTP ligger ju i applikationslagret? Jo, SOAP används för att olika applikationer ska kunna kommunicera med varandra över nätverk. Det kommunicerar med applikationer med hjälp av XML-dokument. Protokollet är "avsett för utbyte av strukturerad information i en decentraliserad distribuerade miljö." SOAP protokollet används via AWS hemsida för att utföra operationer på olika plattformar som ingår i AWS. REST är inte ett riktigt protokoll utan snarare instruktioner för hur man ska designa arkitekturen för en hemsida. Anledningen till att man inte använder protokoll som byggts speciellt för kommunikation mellan maskiner, är att dessa protokoll stöter på problem vid brandväggar. (www.wikipedia.com, 2011), (www.w3.org, 2011) Anledningarna till Utility computing blir mer effektivt och eknomiskt är att: * IT-tillgångarna kan varieras. * IT-administrering förenklas. * Kan delas mellan flera kunder * Standardiserat men tillåter konfiguration * Flexibelt och skalbart. * ökad användning av servrar. * automatiserat * Det behövs inte lika många IT-tekniker * Systemet tar hand om efterfrågningar av sig självt. * De resurser som inte används kan auktioneras ut till lägre pris för att skapa större

efterfrågan, samtidigt som det blir billigare för kunden. (www.amazon.com, 2011) Om man implementerar alla dessa tekniker kan minska ett system med 300 servrar som kör olika operativsystem till ett system med 4-5 servrar. Det kan vara lätt att blanda ihop utility Computing med outsourcing, med vad är då skillanden: kortare licensierings tid, iform av timmar. On-demand pay as you go, and you know what you pay for. utility computing låter företagen koncentrera sig på sina kärn aktiviteter, istället för att hålla på med sådant som egentligen inte rör verksamheten. Ekonomisk aspekt på utility computing Utility computing skulle alltså kunna skapa en dynamisk lättskött IT-plattform som flyttar komplexitet från företaget till en leverantör av utility computing så att företaget kan koncentrera sig på sina nyckelverksamheter. Men blir det billigare att sköta IT på detta sätt eller dyrare. Vilka aspekter måste ett mjukvara företag ta hänsyn till? Låt oss säga att företaget vill lansera en webtjänst med en webshop. Företaget måste då köpa in servrar som kan hantera kund tillströmningen. Men för att klara av oväntade toppar i beställningar så måste företaget köpa in ett stort antal servrar. Så att den vanliga belastningen ligger på 10%. De servrarna måste trots att dom inte används vara i gång, ifall en en snabb oväntad topp skulle uppstå. Trots att de inte används måste ändå administreras. Om man ska köpa in ett stort antal servrar måste man också ha lokaler till dessa servrar. Man måste betala dyra räkningar för el. Om servrarna ska administreras måste man också ha personal som även de kostar pengar. Visst då skulle företaget kunna outsourca sina servrar men då skulle företaget behöva betala höga kostnader för att ha igång alla servrar ifall en topp skulle uppstå. Allt detta bara för att lägga upp en webtjänst. Det vore ju skönare om företaget bara kunde koncentrera sig på det. Eftersom leverantören köper in massor av hårdvara kan han köpa den billigare. Med Utility Computing betalar företaget bara för det företaget använder, så att säga pay-as-yougo, "by the hour" Vi gjorde en beräkning för att se vad ett konto på EC2 skulle kosta för en privat person. instansen har en hårddisk på 160 GB, bra ram-minne och bra processorkraft. Kostnaden för att köra den instansen 8 h/dag i 5 år skulle ge n kostnad på ca 3000. Så EC2 är inte endast för företag utan är även ekonomiskt för privat personer.

Framtid Moln baserade operativ system erbjuder oss möjligheten att slippa göra hårdvare backup och formateringar. Vi behöver endast ansluta oss till en Web läsare och köra igång ett Web OS, exempelvis EyeOS. Där med en dator eller smartphone kan koppla upp oss mot vårt OS och finna samma skrivbord, med alla våra dokument och applikationer. Oberoende på vart vi är geografiskt med en förutsättning att ha tillgång till internet.(www.eyeos.org, 2011) Hur ser då framtida visioner ut? Eftersom molnet nu på senare tid har blivit mer aktuellt i företags ögon så finns det ont om publicerade projekt som pågår just nu. Apple s Jobs-inspirerade filosofi om att öka enkelhet, storlek och samverkan över företagets produkter verkar moln baserat OS som ett givet val. Då även Wi-Fi och mobila närverk blir allt vanligare så är det en tidsfråga innan det ersätter kabel, och gör internet tillgängligt överallt. Folk skulle inte längre behöva bry sig om uppdateringar på sitt OS då det sker automatiskt. Detta medför även att hårdvara kan ersättas, eller tas bort, för att göra datorer lättare och tunnare, men framförallt billigare.(iphoneappstoday.com, 2011) Denna framtid behöver inte vara allt för långt bort, då det nyligen har visat sig att Apple Inc. har i hemlighet byggt en massiv server farm på 505.000 kvadratmeter som beräknas att kostat upp emot 1 biljard dollar. Analytiker tror att Apple skall använda denna kapacitet för att utöka sitt moln baserade system, med det befintliga MobileMe som startpunkt.(moneymorning.com, 2011) Slutsats Vi ser att man kan i framtiden bruka moln baserade OS inom företag så som hos privatpersoner. Vi ser att inom de närmsta åren kommer kunna genom exempelvis en ipad ha samma snabbhet och prestanda som hos en idag avancerad laptop. Detta förstås genom att anta att utveckling kring Wi-Fi och mobila nätverk utvecklas och tillåter internet återkomst över hela världen. Vi tror också att med mer publicitet kring det olika Service tjänster(saas, IaaS och PaaS) som erbjuds, så kommer det öppna upp ögonen för företagen för att se hur det gynnar dem. Detta kommer i sin tur ersätta den klassiska dator klustren på företagen. Datorer och mobilt kommer bli mindre i storlekar och där med praktiskare, men med samma prestanda som nu om inte bättre. Vi ser en framtid, där vi flyttar in hårdvara som mjukvara in i molnet. En framtid, med moln datorer och där med moln baserade OS.

Referenslista Adron Hall 2011, 2011-01-06-last update, The Confusions of IaaS, PaaS, and SaaS [Homepage of cloudave], [Online]. Available: http://www.cloudave.com/9239/the-confusions-of-iaas-paas-andsaas/ [2011, 2011-02-23]. Amazon 2010, --last update, autoscaling [Homepage of Amazon], [Online]. Available: http://aws.amazon.com/autoscaling/ [2011, 2011-02-22]. Amazon 2007, --last update, Using the SOAP API [Homepage of Amazon], [Online]. Available: http://docs.amazonwebservices.com/amazonec2/dg/2006-06-26/using-soap-api.html [2011, 2011-02-23]. anonymous 2011, 2011-02-19-last update, Amazon Web Services [Homepage of wikipedia], [Online]. Available: http://en.wikipedia.org/wiki/amazon_web_services [2011, 2011-02-22]. anonymous 2011, 2011-01-29-last update, web desktop [Homepage of wikipedia], [Online]. Available: http://en.wikipedia.org/wiki/web_desktop [2011, 2011-02-16]. anonymous 2010, 2010-05-14-last update, SCO Company History [Homepage of operatingsystem], [Online]. Available: http://www.operating-system.org/betriebssystem/_english/fa-sco.htm [2011, 2011-02-20]. anonymous 2008, 2008-08-30-last update, Platform as a Service (PaaS) [Homepage of searchcloudcomputing], [Online]. Available: http://searchcloudcomputing.techtarget.com/definition/platform-as-a-service-paas [2011, 2011-02-22]. anonymous 2001, 2001-09-28-last update, grid computing [Homepage of searchdatacenter], [Online]. Available: http://searchdatacenter.techtarget.com/definition/grid-computing [2011, 2011-02-22]. anonymous -, --last update, Cloud Infrastructure Översikt [Homepage of sungard], [Online]. Available: http://www.sungard.se/tjanster/cloudinfrastructure/overview/pages/cloudinfrastructureovervie w.aspx [2011, 2011-02-22]. anonymous -, --last update, språkwebben [Homepage of IDG], [Online]. Available: http://cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=moln [2011, 2011-02-22]. anonymous -, --last update, What is eyeos [Homepage of eyeos], [Online]. Available: http://www.eyeos.org/what-is-eyeos/overview/ [2011, 2011-02-22]. anonymous, FAQ [Homepage of gridcomputingplanet], [Online]. Available: http://www.gridcomputingplanet.com/faq/ [2011, 2011-02-22]. David Zeiler 2010, 2010-12-27-last update, Apple's Server Farm Hints at Cloud-Based Ambitions [Homepage of moneymorning], [Online]. Available: http://moneymorning.com/2010/12/27/apples-server-farm-hints-at-cloud-based-ambitions/ [2011, 2011-02-22]. Eric Knorr, G.G. 2008, 2008-04-07-last update, What cloud computing really means [Homepage of infoworld], [Online]. Available: http://www.infoworld.com/d/cloud-computing/what-cloudcomputing-really-means-031?page=0,1 [2011, 2011-02-22]. Jinesh Varia 2008, 2008-08-21-last update, Building GrepTheWeb in the Cloud, Part 1: Cloud Architectures [Homepage of Amazon], [Online]. Available: http://aws.amazon.com/articles/1632?_encoding=utf8&jiveredirect=1 [2011, 2011-02-22]. Krissi Danielsson 2008, 2008-03-26-last update, Distinguishing Cloud Computing from Utility Computing [Homepage of ebiz], [Online]. Available: http://www.ebizq.net/blogs/saasweek/2008/03/distinguishing_cloud_computing/ [2011, 2011-02-22]. Liam Cassidy 2011, 2011-01-05-last update, Imagining a Cloud-Based Future for Mac OS X [Homepage of iphoneappstoday], [Online]. Available: http://iphoneappstoday.com/2011/01/imagining-a-cloud-based-future-for-mac-os-x/ [2011, 2011-02-22].

Mendoza, A. 2007, Utility Computing Technologies, Standards, and Strategies, Artech House, Incorporated, Norwood, MA, USA. Sourya Biswas 2011, 2011-02-01-last update, Cloud Computing vs Utility Computing vs Grid Computing: Sorting The Differences [Homepage of cloudtweaks], [Online]. Available: http://www.cloudtweaks.com/2011/02/cloud-computing-vs-utility-computing-vs-grid-computingsorting-the-differences/ [2011, 2011-02-22]. W3C 2007, 2007-04-27-last update, SOAP Version 1.2 Part 1: Messaging Framework (Second Edition) [Homepage of W3C], [Online]. Available: www.w3.org/tr/soap12-part1 [2011, 2011-02-22].

Bilaga 1. Bilaga 2.